Yttrande över Missbruksutredningens slutbetänkande (SOU 2011:35)

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling Datum Diarienummer HSS Ärende 4 HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över Missbruksutredningens slutbetänkande (SOU 2011:35) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antar förslaget till yttrande. Sammanfattning Region Halland har fått Missbruksutredningens slutbetänkande Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) för yttrande. Enligt utredningen behöver missbruksvården reformeras. Utredningen föreslår ett antal förändringar inom olika reformområden. Utredningen föreslår ett utökat ansvar för regionerna/landstingen, bl a ett samlat ansvar för behandlingen inom missbruks- och beroendevården, en lagfäst förstärkt vårdgaranti, ett samlat ansvar för all tvångsvård av psykiska sjukdomar (inklusive missbruk). Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari Regionkontoret har skickat utredningens förslag på remiss till driftnämnderna för närsjukvård och psykiatri samt till driftnämnderna i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. I regionkontorets förslag till yttrande avvisas förslaget att regionerna/landstingen får ett samlat ansvar för såväl all behandling inom missbruksvården som all tvångsvård av psykiska sjukdomar (inklusive missbruk).

2 2(5) Bakgrund Region Halland har fått Missbruksutredningens slutbetänkande Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) för yttrande. Enligt utredningen behöver missbruksvården reformeras. Missbruket ser inte ut på samma sätt nu som det gjorde tidigare. Nya grupper har tillkommit, däribland läkemedelsberoende och doping. En stor del av missbrukarna är i dag socialt etablerade och känner sig inte hemma hos socialtjänsten utan vill hellre söka hjälp inom sjukvården. Ett annat skäl för förändring är samhällets ökande kostnader för missbruket. Utredningens förslag Utredningen föreslår 70 förändringar inom åtta olika reformområden. Mer tidiga insatser I dag nås bara 1 av 5 med beroende. Därför föreslås en kraftfull satsning på tidig upptäckt för att förhindra att riskbruk övergår i missbruk. Utredningen föreslår bl a ett nytt lagfäst ansvar för primärvården och barn- och mödrahälsovården att ställa frågor och att ge kort rådgivning. Även rollerna för bl a företagshälsovården och elevhälsan vidgas. Tydligare och förändrat ansvar Otydligt ansvar drabbar den enskilde och vårdens effektivitet. En ny lag om missbruks- och beroendevård (LMB), som lägger fast kommunernas och regionernas/landstingens ansvar föreslås. Regionerna/landstingen ges ett samlat ansvar för tillnyktringsverksamhet, abstinensvård samt medicinsk och psykosocial behandling och kommunerna ett samlat ansvar för psykosocialt stöd samt stöd till boende, sysselsättning och försörjning. Stärkt ställning för individen Personer med missbruksproblem har i praktiken en svagare ställning än flertalet andra patientgrupper. Utredningen föreslår därför en lagfäst förstärkt vårdgaranti med skyldighet för regionen/landstinget att inleda behandling inom senast 30 dagar. Vårdgarantin innebär också möjlighet att fritt välja vårdgivare. Brukarinflytande i vården införs i det nya lagförslaget. Vårdens innehåll Enligt utredningen är den svenska vården inte tillräckligt kvalificerad och diversifierad. En rad förslag läggs för att utveckla insatserna, bl a en kraftfull satsning på vård för barn och unga, regeländringar för att främja en mer likvärdig tillgång på läkemedelsbehandling och sprututbyte i hela landet.

3 3(5) Bättre kvalitet, kunskap och kompetens För att stärka kunskapsutvecklingen inom missbruksvården föreslår utredningen en rad satsningar på forskning och kompetenshöjning. Läkare och sjuksköterskor föreslås få en bättre grundutbildning om missbruk och beroende, auktorisation av behandlingshem, vidareutveckling av befintliga kvalitetsregister etc. Moderniserad tvångsvård Tvångsvården enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare) har, enligt utredningen, allvarliga svagheter. Utredningen föreslår att LVM slopas och att all tvångsvård av psykiska sjukdomar (inklusive missbruk) samlas hos regionen/landstinget i en utökad LPT (Lagen om vård av psykiskt sjuka). Härigenom blir det tydligt att personer med enbart missbruksproblem kan omhändertas enligt LPT. Polisen och kriminalvården Enligt utredningen är missbruk och kriminalitet nära förknippade. Utredningen föreslår en förändring av LOB (Lagen om omhändertagande av berusade), som innebär att regionen/landstinget får huvudansvaret för den medicinska bedömningen och förvaringen av påverkade personer som omhändertas av polisen. Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen Enligt utredningen brister rehabiliteringen till arbete för personer med missbruksproblem. Utredningen föreslår dels att arbetsgivarna ska ges utökat stöd för att underlätta anställning och rehabilitering dels att utbudet av särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med missbruk utökas. Utredningens förslag, som föreslås träda i kraft 1 januari 2013, föreslås finansieras på i huvudsak på tre olika sätt. Överföringar av uppgifter från kommunerna till regionerna/landstingen finansieras genom skatteväxling. Utökade eller nya uppgifter för kommunerna finansieras genom statliga bidrag till kommunsektorn. Statliga insatser finansieras genom anslag till berörda statliga myndigheter. Ny föreslagen lagstiftning från 1 januari 2013: Ny lag om missbruk och beroendevård (LMB) som vänder sig till både kommun och region/landsting LVM integreras med LPT, där det tydliggörs att personer med missbruk och beroende är i behov av psykiatrisk vård Förändringar i LOB, polisen omhändertar, men region/landsting övertar ansvar för medicinsk bedömning och förvaring

4 4(5) sprutor och kanyler HSL Förändring i lagen om utbyte av Mindre förändringar i bl a SoL och Regionkontoret har skickat utredningens förslag på remiss till driftnämnderna för närsjukvård och psykiatri samt till driftnämnderna i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Driftnämnderna i Kungsbacka, Varberg och Halmstad har lämnat likalydande svar. Nämnderna anser att det är befogat att göra en översyn av missbruksvården. Genom den utbredda förekomsten av samsjuklighet mellan beroende, psykisk sjukdom och somatiska problem ökar behovet av sjukvård. Detta samband motiverar ett helhetsgrepp i syfte att förbättra missbruksvården. Det totalgrepp som utredningen förordar är emellertid alltför omfattande för att kunna genomföras i ett steg. Nämnderna förordar därför ett stegvis förändringsarbete med de delar som, efter att ha belysts ytterligare, befinns lämpliga och möjliga att genomföra. Nämnderna vill särskilt framhålla behovet av att ytterligare belysa för- och nackdelar med att överföra hela missbruksvården, som t ex ansvaret för tillnyktring och abstinensvård, till regionerna/landstingen. Nämnderna anser också att det, med hänsyn till dagens finansiella situation, är helt nödvändigt att ytterligare utreda de ekonomiska konsekvenserna och finansieringen av förslagen. Driftnämnden för psykiatrin har avstått från att yttra sig. Driftnämnden för närsjukvården ställer sig bakom utredningens förslag att tydliggöra ansvaret för missbruksvården där regionerna/landstingen ges ett samlat ansvar för tillnyktringsverksamhet, abstinensvård och behandling. Detta innebär ett ökat ansvar för sjukvårdshuvudmännen. Nämnden förutsätter att resurser tillförs och omfördelas så att det ökade ansvaret ska kunna realiseras. Nämnden ställer sig tveksam till förslaget att inrätta ett nationellt forskningsinstitut och två nationella forskarskolor inom missbruksområdet. Enligt nämnden finns redan omfattande kunskaper om missbruksproblematiken. Det är mer angeläget att ansvarsfördelning och organisation förbättras så att insatserna blir mer effektiva. Nämnden delar utredningens uppfattning att det är angeläget med kompetenshöjande insatser inom missbruksområdet och att satsningar bör göras i första hand genom att sprida den kunskap som finns hos huvudmännen.

5 5(5) Regionkontorets synpunkter Regionkontorets förslag till yttrande bygger till stor del på vad som SKL gett uttryck för i olika sammanhang i denna fråga. Regionkontoret delar inte uppfattningen att psykosocial behandling ska vara ett ansvar enbart för sjukvårdshuvudmännen. Regionkontoret anser att utredningen har lagt alltför stor vikt vid de medicinska aspekterna eftersom de riskfaktorer som bidrar till att vissa individer utvecklar ett beroende kan vara såväl biologiska, psykologiska som sociala. En väl fungerande missbruks- och beroendevård måste bygga på kompetens från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Regionkontoret anser att LVM och LPT kompletterar varandra och ger förutsättningar för ett differentierat innehåll av vård och behandling. Regionen tar avstånd från förslaget att upphäva LVM och menar att konsekvenserna av detta inte är tillräckligt utredda. Regionkontoret Karin Möller Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Emma Pihl Avdelningschef

6 Datum Dnr HSS Socialdepartementet Yttrande över Missbruksutredningens slutbetänkande (SOU 2011:35) Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över Missbruksutredningens slutbetänkande. Region Halland är positiv till utredningens syfte att stärka individens ställning och förbättra tillgängligheten till insatser för personer med missbruksproblem. Nuvarande lagstiftning och regelverk som styr missbruksvården är mer än trettio år gammal och det är i hög grad befogat att genomföra en översyn. Genom den utbredda förekomsten av samsjuklighet mellan beroende, psykisk sjukdom och somatiska problem är det nödvändigt med ett helhetsgrepp för att förbättra missbruksvården. Ansvar för vård och stöd I utredningen föreslås att sjukvårdshuvudmännen ska ta över ansvaret för all behandling inom missbruksvården, både psykosocial och medicinsk. Region Halland delar inte uppfattningen att psykosocial behandling ska vara ett ansvar enbart för sjukvårdshuvudmännen. Enligt regionen har utredningen lagt alltför stor vikt vid de medicinska aspekterna eftersom de riskfaktorer som bidrar till att vissa individer utvecklar ett beroende kan vara såväl biologiska, psykologiska som sociala. Det kan vara svårt för personer med missbruksoch beroendeproblem att få rätt insats i rätt tid. Det handlar om tillgång till hälso- och sjukvård, behandling av själva beroendet, arbete, sysselsättning och bostad. En väl fungerande missbruks- och beroendevård måste därför bygga på kompetens från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Om hälso- och sjukvården tar över ansvaret för all behandling är risken stor att kvalitén kan försämras samtidigt som individens rättigheter försvagas. Med socialtjänstlagen, som är en rättighetslag, kan den enskilde missbrukaren hävda sin rätt i domstol. Den möjligheten finns inte i hälso- och sjukvårdslagen. Region Halland anser att en huvudmannaskapsförändring endast bör genomföras om det finns starka argument för att nuvarande ansvarsfördelning utgör hinder för en positiv utveckling av missbruks- och beroendevården. Enligt regionen har några sådana övertygande argument inte framkommit. Region Halland förordar i stället en reform som utgår från nuvarande ansvarsfördelning och som inriktar sig på att bredda behandlingsutbudet och stärka den tvärprofessionella och tvärsektoriella samverkan. Exempelvis kan huvudmännen Region Halland Box Halmstad Besöksadress: Södra vägen 9 Tfn Fax region.halland@regionhalland.se Postgiro Org nr

7 åläggas att ta fram gemensamma överenskommelser, där det framgår vilket samlat behandlingsutbud som erbjuds och vem som ska göra vad i förhållande till individen. Vård utan samtycke Utredningen föreslår att LVM slopas och att all tvångsvård av psykiska sjukdomar (inklusive missbruk) samlas hos regionen/landstinget i en utökad LPT. Regionen anser att LVM och LPT kompletterar varandra och ger förutsättningar för ett differentierat innehåll av vård och behandling. Regionen tar avstånd från förslaget att upphäva LVM och menar att konsekvenserna av detta inte är tillräckligt utredda. Utredningen har till exempel inte närmare analyserat LVM:s betydelse inom socialtjänsten eller vilka förutsättningar psykiatrin har att ta emot bredare målgrupper. Vårdgaranti Utredningen föreslår en förstärkt vårdgaranti för personer med missbruk eller beroende, som innebär en skyldighet för regionen/landstinget att utreda och inleda behandling i specialiserad vård inom 30 dagar. Förslaget bygger på den reglering av vårdgarantin som införts i HSL från den 1 juli Skillnaden är att tidsgränsen är kortare, att den enskilde kan vända sig till en annan utförare utan sjukvårdshuvudmannens försorg om garantin inte kan uppfyllas samt att garantin är begränsad till en viss patientgrupp. Regionen anser att en vårdgaranti kan utgöra en positiv förstärkning av den enskildes ställning inom hälso- och sjukvården. Den lagtekniska konstruktion som redan finns i HSL framstår dock som mer välavvägd och regionen förespråkar en lösning inom ramen för gällande vårdgaranti. En samordning minskar även behovet av särlagstiftning på området. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Mats Eriksson Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Karin Möller Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör 2

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34