Sjukersättning och aktivitetsersättning

Transkript

1 Sjukersättning och aktivitetsersättning

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Fia och du som är extern intressent på UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Enheten för aktivitetsersättning och aktivitetsstöd Tel Internet Finns ej i tryckt form. Ändrad

3 Innehåll Förkortningar...15 Sammanfattning...17 Läsanvisningar Inledning Syftet med införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning Omvandlingen av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning Aktivitetsersättning Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning Historisk bakgrund Hur får man sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning? Allmänt om ansökan Skyldighet att lämna uppgifter På heder och samvete Önskemål om viss form och grad av sjuk- eller aktivitetsersättning Ansökan om fortsatt sjuk- eller aktivitetsersättning Tidpunkt för nybeviljande av sjuk- eller aktivitetsersättning Ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Tidpunkt för beviljande vid ansökan om högre grad av sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Ansökan om aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång Utbyte till sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Försäkringskassan initierar prövning av sjuk- eller aktivitetsersättning Krav på utbyte av sjukpenning mot sjuk- eller aktivitetsersättning Tidpunkt för tillerkännande av sjukersättning och aktivitetsersättning utan ansökan Förlängning av tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning utan ansökan Ansökan och prövning för den som är bosatt i ett annat EU/EES-land Vem är försäkrad för sjuk- eller aktivitetsersättning? Försäkrad i Sverige Försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning Vem arbetar i Sverige? När börjar försäkringen för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning att gälla? Hur länge gäller försäkringen för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning? Undantag för biståndsarbetare m.fl Försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning vid speciella försäkringssituationer Försäkrad för garantiersättning Vem är bosatt i Sverige? När börjar den bosättningsbaserade försäkringen att gälla? Hur länge gäller den bosättningsbaserade försäkringen?

4 3.4 Inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner Försäkrad vid försäkringsfallet Allmänt om tidpunkten för försäkringsfallet Vilken tidpunkt ska försäkringsfallet fastställas till? Beslut om sjukersättning och aktivitetsersättning fattas av SFN och tjänsteman Beslut då personen inte är försäkrad vid försäkringsfallet Beslut då personen aldrig har varit försäkrad i Sverige Utreda och komplettera ett sjukersättning och aktivitetsersättningsärende Beslutsunderlag Obligatorisk utredning och bedömning av förutsättningarna för sjukersättning eller aktivitetsersättning Medicinsk utredning Mer omfattande medicinska utredningar Försäkringsläkare Övrig utredning Den försäkrades kostnader Bedömning av rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Grundläggande bestämmelser för sjukersättning och aktivitetsersättning Aktivitetsersättning utan arbetsförmågebedömning Sjukersättning fr.o.m. t.o.m Aktivitetsersättning fr.o.m. t.o.m Invaliditetsbegrepp Arbetsförmågebegrepp Steg-för-steg-bedömningen, steg Steg-för-steg-bedömningen, steg Normalt förekommande arbete Speciellt arbete Skyddat arbete Rehabilitering Krav på rehabilitering före prövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning under rehabilitering Bosatt utomlands Heltidsarbete grund för bedömningen Mer än heltidsarbete Försäkrade utan förvärvsarbete och deltidsarbetande Lägre inkomstnivå Partiell arbetsförmåga Partiell arbetsförmåga i sitt vanliga arbete Avgångsvederlag Olika grader av sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning Hel sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning Tre fjärdedels sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning Halv sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning

5 En fjärdedels sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning Sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning Prövning av fortsatt rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning Prövning av fortsatt rätt till aktivitetsersättning Partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt Särskilda skäl Nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel av medicinska skäl krävs Faktorer som kan beaktas när det finns särskilda skäl Ålder Lång frånvaro från arbetsmarknaden Arbetslöshet Hushållsarbete i hemmet, vård av barn och anhöriga Missbrukare m.fl Alkoholmissbrukare Narkotikamissbrukare Sociala anpassningssvårigheter Egenföretagare Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas Rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Allmänt Vad är förlängd skolgång? Vad är funktionshinder? Försäkringsfall vid förlängd skolgång Under hur lång tid kan aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljas? Kan aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljas för deltidsstudier? Grundläggande utbildning Särskilda skolformer Riksgymnasierna för döva och hörselskadade och Rh-anpassad utbildning Särskola och särvux Specialskola Ordinarie skolformer Gymnasieskola Studieomfattning Förlängd undervisning och möjligheten att gå om en kurs Slutbetyg och samlat betygsdokument När anses skolgången avslutad? Kan aktivitetsersättning betalas under lov och andra ledigheter? Tillfälligt avbrott i studierna Studier som återupptas efter ett tillfälligt avbrott Definitivt avbrutna studier Aktiviteter för de som har aktivitetsersättning Syftet med aktivitetsersättningen och aktiviteterna Individen i centrum Aktiviteter Vad avses med aktiviteter?

6 8.3.2 Den försäkrades önskemål om aktiviteter Exempel på aktiviteter Vissa åtgärder ses inte som aktiviteter Rehabilitering under tid med aktivitetsersättning Kostnader i samband med aktiviteter Kursavgifter Avgifter för idrottsaktiviteter Anmälningsavgifter och medlemsavgifter Kostnader för studiematerial och arbetsmaterial Kostnader för resor Utbetalning av särskild ersättning Försäkringskassans ansvar Undersöka förutsättningar för aktiviteter Planera och verka för att aktiviteterna kommer till stånd Samordna Följa upp Plan för aktiviteter Andra myndigheters och organisationers ansvar Möjlighet till fortsatt aktivitet vid övergången till sjukersättning Samarbete med handikapporganisationer Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Allmänt om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Vem kan få inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning? Ramtid Beräkning av bruttoårsinkomster Omräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet Beräkning av antagandeinkomst Beräkning av antagandeinkomst huvudregel Beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning alternativregel Omräkning av antagandeinkomst vid ändring av prisbasbelopp Beräkning av inkomstrelaterad ersättning Beräkning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Minskning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med hänsyn till beviljad ersättningsgrad Minskning med utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjuk- eller aktivitetsersättning Beräkning av sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning Allmänt om garantiersättning Vem kan få garantiersättning? Minst tre års försäkringstid Vad är försäkringstid? Beräkning av faktisk försäkringstid Bosättningstid i Sverige Vistelsetid i Sverige Hemlandstid Beräkning av framtida försäkringstid Beräkning av försäkringstid för försäkringsfall före 18 års ålder

7 10.4 Vad är försäkringstid före år 2003? Vad är försäkringstid före år 2001? Kyrkobokföring folkbokföring Bosättningstid vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension Bosättningstid under period för studier i annat land Beräkning av garantiersättning Beräkning av hel garantinivå Hel garantinivå för aktivitetsersättning Beräkning av garantinivå i förhållande till försäkringstiden Omräkning av garantinivå med hänsyn till förändring av prisbasbelopp Beräkning av hel garantiersättning Beräkning av andel av hel garantiersättning Garantiersättning och garantipension till änkepension eller efterlevandestöd till barn Om sjukersättningen omvandlades med/utan folkpension på grund av 10 kap. 4 AFL Allmänt om sjukersättning och aktivitetsersättning då den försäkrade omfattats av lagstiftning i en annan medlemsstat (EU/EES) Allmänt om förordning 1408/71 och 574/ Olika försäkringsmodeller för invaliditetsförmåner inom EU/EES Invaliditetsförmån enligt modell A Invaliditetsförmån enligt modell B eller C Invaliditetsförmåner enligt kapitel 2 i förordningen enbart lagstiftningar enligt A-modell Rätt till inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning enligt AFL vid bosättning i Sverige Rätt till inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning enligt förordningen när det är aktuellt med förmåner från flera medlemsländer Tillämpning av förordningen när inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beviljas (ej omvandlat ärende) Personen har endast varit försäkrad i länder som tillämpar A-modellen Personen har varit försäkrad i två medlemsländer varav åtminstone ett land tillämpar B- eller C-modellen Beräkning av antagandeinkomst Inkomster inom ramtiden Personen har varit försäkrad i Sverige och är vid försäkringsfallet aktuellt försäkrad i ett medlemsland som tillämpar B-eller C-modell Rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning vid tillämpning av AFL Beräkning och samordning av garantiersättning Rätt till garantiersättning vid tillämpning av förordningen Svenska bosättningsperioder Försäkringsperiod/bosättningsperiod i ett annat medlemsland Bosättningsperioder som är kortare än ett år Beräkning av garantiersättning enligt förordningen Pro rata temporisprincipen

8 Den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen Garantiersättningen Samordning enligt förordningen Samordning när det gäller förmåner av samma slag Förmåner av annat slag Förordningens tillämpning på medborgare i tredje stat Ändringen av förordningen innebär följande för medborgare i tredje stat Invaliditetsförmån enligt förordningen Export av garantiersättning Övergångsbestämmelser till förordning 859/ Nordiska konventionen (1993:529) om social trygghet Maximiperioder Gemensamma bestämmelser Avtal mellan EG och Schweiz Ansökan om invaliditetsförmån Ansökan om invaliditetsförmåner när den sökande enbart har omfattats av A-modell Utredande institution Ansökan om invaliditetsförmån från annat medlemsland om sökanden är bosatt i Sverige Provisorisk utbetalning av den utredande institutionen Provisorisk utbetalning av en annan institution Ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning vid bosättning i ett annat medlemsland Rätt till garantiersättning vid bosättning i ett annat medlemsland Återbetalning av för mycket utbetald ersättning Allmänt Återbetalning av för mycket utbetald ersättning enligt förordning 574/ Artikel förordning 574/72 motsvarande pensionsförmåner Artikel förordning 574/72 övriga socialförsäkringsförmåner Artikel i förordning 574/72 socialbidrag Samordning med livränta Samordning med yrkesskadelivränta i form av egenlivränta Livräntefaktor Engångsbelopp Återfall i sjukdom Beräkning av samordningsbart livräntebelopp Beräkning av sjukersättning efter samordning med yrkesskadelivränta Garantibelopp Ålderspension betalas ut Samordning med arbetsskadelivränta Fatta beslut i ett ärende om sjukersättning och aktivitetsersättning Vilken länsorganisation är behörig att pröva ärende om sjukersättning och aktivitetsersättning? Den försäkrade är bosatt i Sverige Den försäkrade är inte bosatt i Sverige Familjemedlemmar Anställda vid beskickningar och konsulat samt Europeiska gemenskapernas hjälppersonal och deras familjemedlemmar

9 13.2 Beslut i ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning Beslut som fattas av socialförsäkringsnämnd Beslut som fattas av tjänsteman hos Försäkringskassan Bemyndigande av socialförsäkringsnämnd Kommunicering Underrättelse om beslut Flera beslut Information i samband med underrättelse/beslut Provisoriska beslut Nedsättning och indragning Återbetalningsskyldighet Omprövning, ändring och överklagande av beslut Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Från och med vilken tidpunkt kan sjuk- eller aktivitetsersättning betalas ut? Tidpunkt för utbetalning vid ändring av sjuk- eller aktivitetsersättning Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av arbetsbaserade förmåner Begränsning i möjligheterna till retroaktiv utbetalning av bosättningsbaserade förmåner Till och med vilken tidpunkt kan sjuk- eller aktivitetsersättning betalas ut? Avrundning Småbelopp Hur betalas sjuk- eller aktivitetsersättning ut? Insättningsbesked Hur ofta betalas sjuk- eller aktivitetsersättning ut? Utbetalningsdag Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utlandsvistelse Utbetalning av inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Vistelse i land utanför EU/EES Vistelse i ett land som ingår i EU/EES eller Schweiz Dispens för utbetalning av garantiersättning vid utlandsvistelse Utbetalning av garantiersättning för personer som vid utgången av 2002 uppbar folkpension vid bosättning utomlands Levnadsintyg På vilket sätt och vid vilken tidpunkt kan sjukersättning och aktivitetsersättningen betalas ut om den försäkrade vistas eller bor utomlands? Utbetalning till god man, förvaltare eller till nära anhörig Utbetalning till annan än den förmånsberättigade med stöd av fullmakt Övriga bestämmelser om utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Överlåtelse Preskription Avdrag vid löpande utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Avdrag för skatt Avdrag för kontraktsvård Avdrag på grund av kvittning för statlig fordran

10 15.4 Avdrag för utmätning Avdrag för utländsk fordran Avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning Avdrag på retroaktiv utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning Avdrag för annan förmån som betalats ut av Försäkringskassan Sjuklön Retroaktiv tid Avdrag för hela perioden Restavdrag Avdrag för ersättning som betalats ut av arbetslöshetskassa Avdrag för ekonomiskt bistånd från Socialnämnd Övriga avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse Allmänt om sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse För vem gäller tillfällig indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning Tid för tillfällig indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning Särskild beräkningsregel för utbetalningar som ska göras för del av en kalendermånad Om den försäkrade placeras utanför kriminalvårdsanstalt för behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel m.m Om den försäkrade medges verkställa sitt fängelsestraff utanför kriminalvårdsanstalt Utbetalning till nära anhörig Om den försäkrade får s.k. kontraktsvård Underrättelseskyldighet för Kriminalvårdsstyrelsen och Statens institutionsstyrelse Vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Allmänt Grundläggande gemensamma bestämmelser Vilandeperiodens längd Sjukersättning Aktivitetsersättning och tidsbegränsad sjukersättning Flera perioder med tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning Ansökan om prövotid och vilande ersättning Börjar arbeta utan ansökan och beslut om prövotid eller vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Tre månaders prövotid med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Efter två års vilande sjukersättning Flera perioder med prövotid och vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Helt eller delvis vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Beslut av tjänsteman respektive socialförsäkringsnämnd Beslut om prövotid och vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Beslut om vilandeförklaring för den som har livränta Upphävande av beslut om vilandeförklaring på begäran av den försäkrade Begäran om upphävande

11 18.14 Upphävande av beslut om vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det Upphävande av beslut om vilandeförklaring på grund av sjukdom Upphävande av beslut om vilandeförklaring av annan anledning än sjukdom Utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning efter upphävande av vilandeförklaring Upphävande av vilandeförklaring på begäran av den försäkrade Upphävande av vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det Arbete utomlands inom EU Arbetsskadelivränta Livränta enligt lagen om statligt personskadeskydd Bostadstillägg SGI och dagersättning Anmälningsskyldighet Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas och efterkontroll Allmänt Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas Efterkontroll Åtgärder vid förnyad utredning av arbetsförmågan eller efterkontroll Medicinsk utredning Rehabilitering Besök hos den försäkrade Förfrågan hos arbetsgivare med flera Väsentlig förbättring av arbetsförmågan Återbetalningsskyldighet Minskning och indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning Minskning och indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning då arbetsförmågan förbättras Grundläggande bestämmelser Anmälningsskyldighet Prövning av fortsatt rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning Väsentlig förbättring av arbetsförmågan och hälsotillståndet Regelbundet arbete under en längre tid Förbättring av arbetsförmågan Studier under tid med sjuk- eller aktivitetsersättning Förbättring av hälsotillståndet Prövning av fortsatt rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning för den som prövar att förvärvsarbeta inom systemet för vilande ersättning Vad händer när ett arbetsförsök avbryts under en vilandeperiod? Vad händer när vilandeperiod upphör efter två år inte tidsbegränsad sjukersättning? Vad händer när den försäkrade efter en vilandeperiod på nytt ansöker sjuk- eller aktivitetsersättning? Prövning av fortsatt rätt till sjuk och aktivitetsersättning för den som förvärvsarbetar utanför systemet för vilande ersättning Minskning och indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid vägran att medverka i utredning av arbetsförmågan och i rehabilitering

12 Sanktionsregler Erinran Återbetalningsskyldighet Provisoriska beslut Socialförsäkringsnämnd Eftergift Avdrag på ersättning (kvittning) Försäkrade som får tre fjärdedels sjuk- eller aktivitetsersättning Allmänt Försäkringskassans ansvar Underrättelse till länsarbetsnämnd och arbetsförmedling Ersättning till länsarbetsnämnd och Samhall AB Länsarbetsnämndens och Samhalls ansvar Meddelande om åtgärder Underrättelse om förändringar i anställningen Omprövning, ändring och överklagande Omvandling av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning Bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning trädde i kraft den 1 januari Principerna för omvandling av förtidspension och sjukbidrag Särskilda regler för försäkrade i åldern år Försäkrade som är födda år 1984 eller senare och som får en tidsbegränsad sjukersättning Försäkrade i åldern år vars sjukbidrag löpte ut i december 2002 och som fick aktivitetsersättning i januari Omvandling till inkomstrelaterad sjukersättning ATP omvandlas till inkomstrelaterad sjukersättning Beräkning av antagandeinkomst Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning Omvandling till garantiersättning Beräkning av garantiersättning Försäkringstid för 40-delsberäknad eller 30-delsberäknad folkpension Justering av omvandlad sjukersättning Beräkningsmässig garantiersättning (BGE) Den faktiska bruttoersättningen (Brutto 1) Den omvandlade bruttoersättningen (Brutto 2) Beräkning av särskilt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen Beräkning av allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen (GA1) och för den omvandlade bruttoersättningen (GA2) Tillämplig kommunalskattesats (T) Storleken på den beräkningsmässiga garantiersättningen (BGE) Justeringsbeloppet Indexering av justeringsbeloppet Särskilda omvandlingsregler för utlands bosatta Beräkning av bruttoförhöjning av arbetsskadelivränta om den är samordnad med förtidspensionen Några fler illustrerande exempel för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning med justeringsbelopp Förändringar efter omvandlingen Särskilda regler för försäkrade under 30 år som får en ändrade ersättningsgrad och/eller har partiell sjukersättning

13 Försäkrade som beviljas eller tillerkänns en högre grad av ersättning Försäkrade som ges en lägre grad av ersättning Den försäkrade har partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt Ålderspensionsrätt Allmänt om ålderspensionsrätt för sjukersättning och aktivitetsersättning PGI för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning PGB för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Om en arbetsskadelivränta är samordnad med sjuk- eller aktivitetsersättningen Ålderspensionsrätt för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Om den försäkrade beviljas en höjd grad av ersättning retroaktivt Om den försäkrade beviljas en högre ersättning retroaktivt av annan anledning än höjd andel av ersättning Hur fördelas ytterligare PGI om det tidigare finns en pensionsgrundande ersättningsgrad och en ersättningsgrad som inte gett ålderspensionsrätt under samma tid? PGI och PGB för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad ersättning vid samordning med restavdrag för tidigare utbetald pensionsgrundande ersättning PGI och PGB vid indragen sjukersättning och aktivitetsersättning på grund av institutionsvistelse Återkrav Ålderspensionsrätt vid vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Rätt till ålderspension utan att förlora rätten till sjukersättning Övergångsbestämmelser Förtidspension som beviljats före den 1 juli Hel sjukersättning Två tredjedels sjukersättning Förtidspension som beviljats före den 1 januari Förenklat ansökningsförfarande Ansökan om att ersättningen åter ska utges Tidpunkt för beviljande Möjlighet att ansöka på vanlig grund Beslut om vilande sjukersättning under det andra och tredje året som beviljats före den 1 juli Vilande sjukersättning andra och tredje året Upphävande av beslut om vilande sjukersättning under det andra och tredje året Upphävande av beslut om vilandeförklaring av annan anledning än sjukdom Bostadstillägg Minskning och indragning av vilande sjukersättning under det andra och tredje året som beviljats före den 1 juli Anmälningsskyldighet Prövning av fortsatt rätt till sjukersättning Begäran om upphävande av beslut om vilandeförklaring av sjukersättning under år Beslut om vilande sjukersättning upphör efter år Beslut om vilande sjukersättning under det andra och tredje året som beviljats före den 1 juli 2003 och där den försäkrade har beviljats beslut om vilande sjukersättning under kortare tid än två år

14 24.9 Krav på utredning för eventuellt utbyte av sjukpenning mot sjukersättning och aktivitetsersättning från och med den 1 juli Rätt till barntillägg Beräkning av barntillägg Barntilläggets storlek Minskning av barntillägget med hänvisning till fribelopp Minskning av barntillägget med hänsyn till antalet försäkringsår Om båda föräldrarna har rätt till barntillägg Om barnet vistas på institution Bilaga: Historik - information om ändringar i den här vägledningen Källförteckning Sakregister

15 Förkortningar AK Den administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare ATP Allmän tilläggspension AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Bet. Betänkande från utskotten BGE Beräkningsmässig garantiersättning BTP Bostadstillägg till pensionärer Ds Departementsserien EEG Europeiska Ekonomiska Gemenskapen EES Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EL-stöd Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn EPL Lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn EU Europeiska Unionen FB Föräldrabalken FL Förvaltningslagen (1986:223) FR Försäkringsrätten FÖD Försäkringsöverdomstolen GARP Lagen (1998:702) om garantipension HSO Handikappförbundets samarbetsorgan IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JO Justitieombudsmannen JUBEL Justeringsbelopp KR Kammarrätten KRNG Kammarrätten i Göteborg KRNJ Kammarrätten i Jönköping KRNS Kammarrätten i Stockholm KRSU Kammarrätten i Sundsvall KvaL Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt LAF Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LIP Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension LSP Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga PBB Prisbasbeloppet PGB Pensionsgrundande belopp 15

16 PGI Prop. RAR RegR RFFS RÅ SfU SGA SGI Pensionsgrundande inkomst Regeringens proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Regeringsrätten Riksförsäkringsverkets författningssamling Regeringsrättens årsbok Socialförsäkringsutskottet Särskilt grundavdrag Sjukpenninggrundande inkomst 16

17 Sammanfattning I denna vägledning beskrivs bestämmelserna om sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning. Dessa förmåner regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). I vägledningen beskrivs både bedömningen av rätten till dessa ersättningar på medicinska grunder och beräkningen av ersättningarnas storlek. Den 1 januari 2003 upphörde bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag att gälla. Från samma tidpunkt infördes i stället regler om sjukersättning och aktivitetsersättning i AFL för personer som drabbats av varaktig eller långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Begreppen förtidspension och sjukbidrag ersattes av sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning. Det som tidigare var förtidspension och sjukbidrag är inte längre en del av det allmänna pensionssystemet utan tillhör i stället sjukförsäkringssystemet. Samtidigt höjdes gränsen för att få ersättning vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom från 16 år till tidigast halvårsskiftet det år då den försäkrade fyller 19 år. Den 1 juli 2003 infördes krav på att Försäkringskassan senast ett år efter sjukanmälningsdagen ska ha utrett om det finns förutsättningar för att ge den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning i stället för att betala ut sjukpenning. Den 1 juli 2003 utsträcktes den tid den försäkrade kan ha sjukersättningen vilande för att pröva att arbeta utan att förmånen får dras in eller minskas från längst 12 till längst 24 kalendermånader. Den 1 januari 2005 infördes nya regler för uppföljning av arbetsförmågan när den försäkrade har sjukersättning. Reglerna innebär att Försäkringskassan i samband med beslut om sjukersättning som inte tidsbegränsas också ska besluta om tidpunkt för en förnyad utredning av den försäkrades arbetsförmåga. Försäkringskassan ska utreda den försäkrades arbetsförmåga kontinuerligt och minst vart tredje år. För försäkrade som fyllt sextio år behöver ett beslut om förnyad utredning inte fattas. Bedömning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning En försäkrad som fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Bedömningen av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning framgår av 7 kap. AFL. Bedömningen av arbetsförmågan för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning är densamma som den som gällde för rätt till förtidspension. Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska hänsyn tas till den försäkrades förmåga att försörja sig själv. Det gäller i första hand möjligheten att klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Kan den 17

18 försäkrade inte klara ett sådant arbete ska hänsyn tas till om han eller hon klarar ett annat lämpligt arbete (skyddad anställning) som är tillgängligt för den försäkrade. Den försäkrade kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Vilken grad den försäkrade får beror på i vilken omfattning arbetsförmågan bedöms vara nedsatt. Sjukersättning Försäkrade i åldrarna år kan få sjukersättning. Är arbetsförmågan varaktigt nedsatt kan den försäkrade få sjukersättning. Är arbetsförmågan nedsatt för en begränsad tid (minst ett år) kan den försäkrade få tidsbegränsad sjukersättning. Aktivitetsersättning Försäkrade i åldrarna år kan få aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsad och kan ges för mellan ett och tre år i taget. En försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning under den tid det tar att avsluta studierna. Ingen prövning av arbetsförmågan görs i dessa ärenden. Aktiviteter Den som har aktivitetsersättning har möjlighet att delta i aktiviteter. Aktiviteterna ska antas ha en gynnsam inverkan på sjukdomstillståndet eller den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Den försäkrade väljer själv vilka aktiviteter som han eller hon vill delta i. Försäkringskassans uppgift är att stödja den försäkrade bland annat genom att planera och samordna aktiviteterna. Har den försäkrade kostnader med anledning av aktiviteterna kan han eller hon få särskild ersättning. Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning kan betalas ut dels i form av en inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning, dels i form av en garantiersättning för dem som inte har haft några eller har haft låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt av medicinska skäl. Det gäller under förutsättning att den försäkrade uppfyller vissa villkor ifråga om arbete eller bosättning. Garantiersättningen är avsedd att ge ett ekonomiskt grundskydd oberoende av tidigare arbetsinkomster. Inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning är däremot knuten till den arbetsinkomst som man har haft under en viss ramtid. Hur ersättningarna beräknas framgår av 8 9 kap. AFL. 18

19 Beräkningen av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning Den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen enligt 8 kap. AFL beräknas på basis av en antagandeinkomst. Antagandeinkomsten beräknas enligt huvudregeln som genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna som intjänats under en given period, s.k. ramtid. Ramtiden är mellan fem och åtta år beroende på den försäkrades ålder. För rätt till inkomstrelaterad ersättning krävs att den försäkrade kan tillgodoräknas minst ett år med pensionsgrundande inkomst. Under en övergångstid är det tillräckligt att ett pensionsgrundande belopp av förtidspension kan tillgodoräknas under ramtiden. Det finns en alternativregel för beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning. Alternativregeln gäller endast om beräkning enligt denna innebär en högre antagandeinkomst än beräkning enligt huvudregeln skulle göra. Beräknad antagandeinkomst är anknuten till prisbasbeloppet. Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas som 64 procent av antagandeinkomsten. Beräkningen av sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning enligt 9 kap. AFL grundas på tillgodoräknad försäkringstid faktisk och framtida försäkringstid. För rätt till garantiersättning fordras minst tre års tillgodoräknad försäkringstid. För oavkortad ersättning fordras minst 40 års försäkringstid inklusive framtida försäkringstid fram till 65 års ålder. Garantiersättningen är åldersrelaterad fram till 30 års ålder. För försäkrade som inte har fyllt 21 år är garantinivån 2,10 prisbasbelopp per år. Därefter höjs nivån med 0,05 prisbasbelopp för varje tvåårsintervall upp till 30 års ålder. För försäkrade i åldrarna år är garantinivån 2,40 prisbasbelopp. Garantinivån är densamma för gifta och ogifta. För den som saknar inkomstrelaterad ersättning betalas en årlig hel garantiersättning med belopp som motsvarar garantinivån. Den som har låg inkomstrelaterad ersättning får garantiersättning upp till garantinivån. Inverkan av EU:s regler eller av bestämmelser i konventioner Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen (EU) innebär att bestämmelserna i förordning Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning nr 1408/71) eller liknande regler enligt gemenskapsrätten inom Europeiska Unionen/Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EU/EES), ska tillämpas när det gäller personer som är eller har varit omfattade av ett eller flera medlemsländers lagstiftningar för socialförsäkring. 19

20 Särskilda regler kan också gälla för personer som omfattas av ett avtal om social trygghet som Sverige ingått med andra stater. De särskilda reglerna kan medföra såväl begränsningar i tillämpningen av bestämmelserna om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning som utökade möjligheter att få ersättning. Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Syftet med vilande sjukersättning och aktivitetsersättning är att stimulera den försäkrade att pröva sin arbetsförmåga utan att rätten till ersättningen riskeras. Den försäkrade kan i upp till två år pröva på att förvärvsarbeta och samtidigt ha rätten till ersättning vilande. Möjligheten att få bostadstillägg enligt lagen [2001:761] om bostadstillägg till pensionärer (BTP) finns under hela den tid som en försäkrads sjukersättning är vilande, dvs. under längst 24 månader. Förnyad utredning av arbetsförmågan vid sjukersättning som inte tidsbegränsas och efterkontroll I samband med beslut om sjukersättning som inte tidsbegränsas ska Försäkringskassan besluta om tidpunkt för en förnyad utredning av den försäkrades arbetsförmåga. En förnyad utredning av arbetsförmågan ska göras minst vart tredje år. Detta gäller för försäkrade vars sjukersättning har begynnelsemånad januari 2005 eller senare. Försäkringskassan ska utreda om arbetsförmågan eller möjligheterna till rehabilitering har förbättrats. När det gäller försäkrade som har aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller sjukersättning beviljad före 1 januari 2005, ska Försäkringskassan även fortsättningsvis göra efterkontroller om det finns anledning att ta ställning till om arbetsförmågan eller möjligheterna till rehabilitering har förbättrats. Vid förnyad utredning av arbetsförmågan eller efterkontroll kan Försäkringskassan bland annat begära att den försäkrade ska genomgå medicinska och/eller arbetslivsinriktade utredningar. Minskning och indragning av sjukersättning och aktivitetsersättning Om arbetsförmågan väsentligt förbättras för en försäkrad som har sjukersättning eller aktivitetsersättning, ska ersättningen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen. En försäkrad som regelbundet och under en längre tid har uppvisat en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning eller aktivitetsersättning fattades ska antas ha en väsentligt förbättrad arbetsförmåga. Undantag från regeln om minskning och indragning gäller försäkrade som arbetar inom systemet för vilande ersättning. 20

21 Försäkrade som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning För den som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning ska särskilda insatser göras för att han eller hon ska kunna få en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan. Den försäkrade ska antingen beredas anställning på den reguljära arbetsmarknaden eventuellt med hjälp av lönebidrag eller en anställning inom Samhall AB. 21

22

23 Läsanvisningar Den här vägledningen vänder sig i första hand till den personal vid Försäkringskassan som är handläggare och beslutsfattare i ärenden enligt reglerna om sjukersättning och aktivitetsersättning. Vägledningen ska ses som ett stöd för handläggare och beslutsfattare vid utredning och beslut i dessa ärendeslag. Den kan också vara ett hjälpmedel vid utbildning av Försäkringskassans personal. Förutom en redovisning och förklaring av lagtexten innehåller vägledningen även en redogörelse för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Eftersom vägledningen endast är en beskrivning av gällande författningar hänvisas till respektive författning för att läsa bestämmelserna i sin helhet. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I bilagan till denna vägledning finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Begreppet förtidspension upphör Det som tidigare var förtidspension och sjukbidrag är inte längre en del av den allmänna pensioneringen utan tillhör istället sjukförsäkringssystemet. (prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning istället för förtidspension, s.1). Av detta följer att begreppet förtidspension har upphört och att ersättningen vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga benämns sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Några förändringar beträffande arbetsförmågebedömningen genomfördes inte. Äldre förarbetsuttalanden är därför alltjämt aktuella. I vägledningen används genomgående de nya begreppen sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning respektive sjukförsäkringssystemet vid hänvisning även till äldre förarbeten där det talas om förtidspension/sjukbidrag respektive förtidspensioneringen. Generella och specifika bestämmelser Vissa av de beskrivna bestämmelserna är generella och gäller således både sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning, medan andra bestämmelser är specifika för respektive förmån. Om inget särskilt anges är reglerna generella. Är bestämmelserna specifika framgår detta av 23

24 rubrikerna Sjukersättning, Tidsbegränsad sjukersättning eller Aktivitetsersättning. Exempel I de flesta av vägledningens avsnitt finns exempel. Dessa har till syfte att vara en komplettering till beskrivningarna och på ett tydligt sätt beskriva innehållet i den regel som redovisats. Länkar Denna vägledning finns elektroniskt lagrad och tillgänglig på Försäkringskassans intranät FIA. I vägledningen finns länkar inlagda som hänvisar dels till andra avsnitt i vägledningen dels till andra dokument som föreskrifter, allmänna råd, domar och andra vägledningar. När vägledningen läses på bildskärm finns möjligheter att använda de länkar som lagts in i texten. Genom att klicka på länken kommer den text den hänvisar till upp på bildskärmen. Länkarna till andra avsnitt inom vägledningen finns inlagda i den löpande texten. Länkarna till andra dokument finns däremot samlade i inledningen till varje kapitel. 24

25 1. Inledning 1.1 Syftet med införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning Förtidspensionen gjordes den 1 januari 2003 till en del av sjukförsäkringen. Syftet var att skapa en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattar alla ersättningsfall på grund av sjukdom och annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan, oberoende av hur lång tid nedsättningen beräknas bestå. Ett lika viktigt syfte med förändringen var att ge unga försäkrade med varaktigt nedsatt arbetsförmåga ett särskilt stöd. Aktivitetsersättningen ska stimulera till aktivitet utan att den ekonomiska tryggheten påverkas. 1.2 Omvandlingen av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning Försäkrade som när sjukersättningssystemet trädde i kraft den 1 januari 2003 hade förtidspension eller sjukbidrag fick dessa förmåner omvandlade till sjukersättning respektive tidbegränsad sjukersättning. Omvandlingen till inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning gjordes genom en engångsinsats. Efter omvandlingen fick den försäkrade i princip oförändrad nettoersättning. 1.3 Aktivitetsersättning Aktivitetsersättningen kan kombineras med en medverkan i olika aktiviteter. Det är den försäkrade själv som avgör om han eller hon kan och vill delta i någon aktivitet. Aktiviteterna ska ha till syfte att tillvarata den enskildes möjligheter till utveckling och arbete under ungdomsåren. Aktiviteterna ger den enskilde individen möjligheter att utveckla sina färdigheter men också att stärka sina förutsättningar för arbete. Aktiviteterna ska alltså kunna antas ha en gynnsam inverkan på de förhållanden som medför att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt. För att stödja de unga försäkrades möjlighet att delta i aktiviteter har Försäkringskassan fått en förändrad roll och ett ansvar för aktiviteterna. Försäkringskassan ska vara ett direkt stöd för den försäkrade genom att bl.a. tillsammans med den försäkrade planera aktiviteterna. Försäkringskassan ska också genom samverkan med de som ansvarar för aktiviteterna påverka möjligheterna för en enskild person att kunna delta i de befintliga aktiviteterna. En annan viktig roll som Försäkringskassan har är att påverka utbudet av aktiviteter. 25

26 1.4 Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning och garantiersättning Det huvudsakliga syftet med en inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning är att ge den försäkrade ett skydd mot det bortfall av förvärvsinkomster som blir följden av en långvarig eller varaktig medicinskt betingad arbetsoförmåga. Den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen bygger på principen om ersättning för inkomstbortfall. Det innebär att ersättningen ska baseras på en uppskattning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft om nedsättningen av arbetsförmågan inte hade inträffat, den s.k. inkomstbortfallsprincipen. Till grund för uppskattningen ska inkomsterna åren närmast före försäkringsfallet användas. Det antal inkomstår som används är dock begränsat så att endast den aktuella inkomststandarden beaktas. Det huvudsakliga syftet med garantiersättning är att tillförsäkra i Sverige bosatta personer, som saknar eller har rätt till endast låg inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning ett grundskydd. Det gäller personer som under tiden före försäkringsfallet haft låga eller inga förvärvsinkomster. 1.5 Historisk bakgrund Ersättning för långvarig nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom har funnits i någon form sedan år Syftet med införandet av 1913 års invalidpension var att ge ett ekonomiskt grundskydd till den som på grund av sjukdom, lyte eller liknande förlorat sin arbetsförmåga helt eller till större delen. Pensionen var inkomstprövad. I samband med 1962 års lag om allmän försäkring (AFL) kom även principen om inkomstrelaterad ersättning att sätta sin prägel på ersättningen vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt ersattes begreppet invalidpension med förtidspension. Bestämmelserna om förtidspension har ändras flera gånger sedan Det gäller både rätten till förtidspension och beräkningen av pensionens storlek. Beräkningen av förtidspension var i huvudsak knuten till vad som gällde för ålderspension. Reformeringen av ålderspensionssystemet innebar nya principer för både beräkning och finansiering. Det medförde att reglerna för förtidspension måste förändras. Från och med den 1 januari 2003 infördes istället bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning. 26