Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012"

Transkript

1 Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012

2 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Handisam Serie A 2012:3 (diarienummer 2011/0135) ISBN-nummer: Utredare: Anna Dahlberg, Magnus Lagercrantz, Anna-Klara Mehlich, Karin Åslund Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats Alternativa format kan beställas från Handisam. Postadress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: info@handisam.se Fax: Telefon:

3 Förord Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken sjösattes sommaren De av riksdagen beslutade funktionshinderspolitiska målen ligger fast sedan drygt tio år. Den här strategin har fokus på genomförande. Ett tjugotal myndigheter fick formulera egna delmål med syfte att genomföra politiken inom respektive samhällsområde. Fler och fler samhällsområden blir en del av politiken. Ett särskilt prioriterat samhällsområde är arbetsmarknaden. Handisam har i uppdrag att skapa ett samlat uppföljningssystem med myndigheternas rapportering som utgångspunkt. Det är resultatet av det uppdraget du nu håller i din hand. Tanken är att uppföljningen framöver ska användas som underlag för den svenska rapporteringen till Förenta Nationerna kring konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen är en omfattande genomgång av myndigheternas verksamhet för att skapa bättre tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Även om myndigheternas delmål varierar stort har det varit en viktig förutsättning att målen är mätbara och uppföljningsbara. Den här rapporten och uppföljningen är i första hand en så kallad nollmätning. Det är nödvändigt att slå fast en utgångspunkt för hur långt samhällsutvecklingen nått för personer med funktionsnedsättning. Genom åren har många insatser sett dagens ljus. Samhället har tagit stora steg framåt, men insatserna har inte följts av en konsekvent uppföljning. Nu har vi möjlighet att bättre följa politikens utveckling. Vi vet att det kommer att krävas kompletteringar kommande år för att uppföljningen ska bli säker och trovärdig. Befintliga enkäter och andra statistiska källor räcker inte. Det behövs en kraftsamling från många myndigheter för att underlaget ska bli ännu bättre. Eftersom det är situationen i hela samhället som är intressant kommer Handisam att komplettera uppföljningen med arbetet i landets kommuner. Handisam har kontinuerlig dialog med myndigheterna och har stämt av arbetet med företrädare för funktionshindersorganisationerna och ungdomsorganisationerna. Uppföljningen kommer att utvecklas med en analys av hur de politiska insatserna påverkar livssituationen för personer med funktionsnedsättning. Det ska vi göra genom paneler och fokusgrupper. Först då har vi skapat ett mer heltäckande uppföljningssystem som säger något om hur samhället utvecklats. Det här är början på något större, på något bättre. Carl Älfvåg Generaldirektör

4

5 Innehåll Sammanfattning och förslag 6 Strategin och konventionen 9 Arbetsmarknad 19 Utbildning 27 Socialpolitik 35 Folkhälsa 41 Fysisk tillgänglighet 45 Transport 51 It-politik 57 Kultur 63 Medier 67 Idrott 73 Rättsväsendet 77 Konsumentpolitik 83 Strategiska myndigheters arbete 87 Jämställdhet 95 Barn och unga 97 Funktionshindersorganisationerna 99 Kommuners arbete 103 Förutsättningar för tillväxt 109 Referenser 113

6 Sammanfattning och förslag Det här är Handisams första lägesbedömning och uppföljning i förhållande till regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken Uppföljningen visar att personer med funktionsnedsättning har sämre villkor för delaktighet i samhället. Samtidigt genomförs mycket för att förbättra förutsättningarna. Exempel på förbättring och utveckling är att fler får arbetshjälpmedel och andra stöd från Arbetsförmedlingen. Fler hinder i den fysiska miljön är avhjälpta. Andelen tillgängliga fordon i kollektivtrafiken ökar. Tv-program textas, syn- och teckentolkas i högre utsträckning än tidigare. Två områden som spelar stor roll för att förbättra levnadsvillkor är arbetsmarknad och utbildning. Ett arbete är en förutsättning för att få en hyfsad ekonomi. För att få ett arbete behövs oftast utbildning. Men alla politikområden hänger ihop och är förutsättningar för varandra. Arbetsplatser, skolor, teknik och kollektivtrafik måste vara tillgängliga för alla. Tillgänglighet skapar bättre förutsättningarna för social samvaro och för att man ska må bra. Några fakta från rapporten är att det är dubbelt så vanligt att personer med funktionsnedsättning har grundskola som högsta utbildning. 25 procent av personer med funktionsnedsättning har varit i ekonomisk kris jämfört med 13 procent i övrig befolkning. Personer med psykisk funktionsnedsättning får sämre vård av fysiska sjukdomar än andra. Barn och unga med funktionsnedsättning motionerar mindre än andra barn. Resultaten är ibland nedslående, men genom att de synliggörs skapas förhoppningsvis en större vilja till förändring. För många områden finns det fortfarande brister i uppföljningen. Om det inte förbättras kommer det inte vara möjligt att år 2016 lyfta de förbättringar som har skett, utan effekterna förblir osynliga. Myndigheterna är bättre på att redovisa vad man gjort jämfört med att mäta hur läget ser ut idag. Det finns en mätning på endast 30 procent av delmålen. Då är det svårt att veta om utveckling skett och att man gör rätt saker. Uppföljningens syfte är att skapa förbättring. En positiv utveckling förutsätter både insatser och kontinuerlig uppföljning. Det är fyra år till strategin ska utvärderas. Nu är grunden lagd för att börja förbättra. Det här är läget. 6

7 Förslag till förbättrad uppföljning Handisam föreslår att Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) får i uppdrag att utveckla effektutvärderingar av insatser som syftar till att få personer med funktionsnedsättning i arbete att Skolverket får särskilda medel, med syfte att belysa situationen för elever med funktionsnedsättning i annan uppföljning att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att återupprepa undersökningen av barn och ungas psykiska hälsa att en ansvarig myndighet utses för tillsyn av tillgängligheten i skolan att Näringsdepartementet ser över ansvaret för återrapportering inom transportområdet för genomförande av funktionshinderspolitiken att trafikmyndigheterna bryter ner målen och anpassar insatserna i förhållande till respektive ansvarsområde att regeringen ger ett uppdrag till relevant aktör att följa möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, att delta i, och ta del av idrottslivet att Brottsförebyggande rådet får ett uppdrag att fördjupa kunskapen om våld, otrygghet och rättssäkerhet för personer med funktionsnedsättning. 7

8 8

9 Strategin och konventionen Fakta i korthet Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Strategin gäller för år Sverige antog FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008 och lämnade sin första rapport till FN i början av Det finns även en alternativrapport från funktionshindersorganisationerna. Sveriges regering väntar på att bli granskad utifrån sin första rapport till FN om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nästa gång Sverige ska rapportera är år De funktionshinderspolitiska målen om full delaktighet, mångfald och jämlikhet ligger fast. Handisam ska varje år göra en samlad beskrivning och analys av utvecklingen av funktionshinderspolitiken. Det här är den första rapporten. Resultaten presenteras också på Handisams webbplats. 9

10 Inledning Handisam lämnar en första lägesbedömning av hur långt Sverige har kommit i det funktionshinderspolitiska arbetet. De övergripande politiska målsättningarna är ökad delaktighet, mångfald och jämlika förutsättningar. Ytterst handlar det även om att efterleva FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 1 Funktionshinderspolitiken sträcker sig över flera politikområden. Områdena är de som regeringen har prioriterat i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Rapporten bygger delvis på återrapporteringen från 22 myndigheter som utsetts av regeringen som strategiskt viktiga för genomförandet av politiken. Handisam har även kompletterat med andra källor för att kunna göra en mer heltäckande lägesbedömning. I det här kapitlet finns korta slutsatser för varje politikområde. Varje område har ett eget kapitel, som inleds med fakta i korthet och sedan en sammanfattande analys och en lägesbedömning. Längre fram i rapporten finns bland annat bedömningen av de strategiska myndigheternas rapporter och funktionshindersorganisationernas medverkan. Personer med funktionsnedsättning FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning omfattar personer med fysiska, psykiska, intellektuella och sensoriska funktionsnedsättningar. Den slår också fast att det är hinder i miljön som påverkar hur delaktiga personer är i samhället. Samhället har därför ett ansvar att undanröja hindren. Personer med funktionsnedsättning består som grupp av en mångfald av individer med varierande förutsättningar. Hindren varierar beroende på förutsättningarna för individen och vilken miljö personen just då är i. Generellt används begreppet tillgänglighet för att beskriva vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor. Definition av funktionsnedsättningar i olika undersökningar I rapporten finns statistik som kommer från flera olika undersökningar och uppföljningar. Det varierar vilka grupper av personer med funktionsnedsättning som ingår. Nedan redovisas undersökningar som ofta återkommer i rapporten. 1 Sveriges internationella överenskommelser SÖ 2008:26 (2008) FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2 Socialdepartementet (2011) En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

11 I Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning om levnadsförhållanden går det att få fram fem sorters funktionsnedsättningar. Dessa är rörelsenedsättning, svåra hälsoproblem, nedsatt syn, svåra psykiska besvär och nedsatt hörsel. Eftersom grupperna är små slås de i de allra flesta fall samman till en grupp. Det finns ibland undantag där man kan se säkra skillnader mellan personer med olika funktionsnedsättningar. Statistiken är från I Folkhälsoinstitutets undersökning om folkhälsa finns personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel, nedsatt rörelseförmåga och långvariga hälsoproblem som hindrar i vardagen. De här grupperna slås ihop och presenteras som personer med funktionsnedsättning. Uppgifterna är för åren 2009 till När det gäller barn och unga i Folkhälsoinstitutets undersökning ingår barn som anser att de har en funktionsnedsättning som till exempel nedsatt syn, nedsatt hörsel, dyslexi, ADHD eller diabetes. Det går inte att dela upp på några sorter av funktionsnedsättningar. Studien gjordes hösten I Arbetsförmedlingens statistik redovisas endast personer som har en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga. I deras egen rapport finns statistiken uppdelad på grupper med funktionsnedsättning som exempelvis dyslexi, inlärningssvårigheter, intellektuella funktionsnedsättningar, nedsatt syn, hörsel och rörelseförmåga. Statistiken är från I SCB:s arbetskraftsundersökning redovisas personer med funktionsnedsättning både med och utan nedsatt arbetsförmåga. Men fokus ligger på personer med nedsatt arbetsförmåga. I undersökningen finns en rad grupper av personer med funktionsnedsättning exempelvis astma, dyslexi, lungsjukdom, nedsatt rörelseförmåga och psykisk funktionsnedsättning. Statistiken avser Det varierar alltså mellan olika undersökningar hur personer med funktionsnedsättning definieras. För att få en övergripande bild har vi oftast slagit ihop olika funktionsnedsättningar till en grupp och jämför denna med personer som inte har en funktionsnedsättning. Skälet till detta är att om man delar upp statistiken på olika funktionsnedsättningar blir ofta antalet svarande per grupp så få att det blir svårt att dra några säkra slutsatser av resultatet. 3 Socialdepartementet (2012) Levnadsförhållanden bland personer med funktionsnedsättning mätt med ULF 4 Statens folkhälsoinstitut (2012) Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Statens folkhälsoinstitut (2011) Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning 6 Arbetsförmedlingen (2012) Arbetsförmedlingens återrapportering 2012 En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken SCB (2009) Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet

12 Personer som sällan finns med i undersökningar En del personer med funktionsnedsättning finns nästan inte med i några undersökningar alls. Det kan gälla personer som har svårt att svara på enkäter på grund av att de inte har svenska som sitt första språk eller en intellektuell funktionsnedsättning som medför lässvårigheter. Det kan också handla om att en person har koncentrationssvårigheter på grund av psykisk funktionsnedsättning eller att enkäter måste anpassas för att passa barn. Det är viktigt att framtidens statistik utvecklas och att undersökningsmetoderna anpassas så att situationen för fler personer synliggörs. 8 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Funktionshinderspolitiken bygger på mänskliga rättigheter. För att leva upp till dessa behövs både att skapa strukturer, säkra efterlevnad och att stärka rättigheterna genom insatser. Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken är ett led i att förverkliga FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Strategin visar på vilka politikområden och inriktningsmål som är mest prioriterade de närmaste åren. Handisam fokuserar därför uppföljningen främst på dessa områden och svarar på så sätt mot arbetet med konventionen. Sämre levnadsvillkor, men förbättring pågår Rapporten visar på att personer med funktionsnedsättning har sämre villkor att delta i samhället på lika villkor som övrig befolkning. Två områden som spelar stor roll för att förbättra levnadsvillkor är arbetsmarknad och utbildning. Men alla samhällsområden hänger ihop och är förutsättningar för varandra. Exempelvis skapar bra fysisk tillgänglighet, it och transport förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att arbeta och delta i till exempel kulturella och sociala aktiviteter. Att personer har möjlighet att tillvarata sina politiska rättigheter som exempelvis att rösta och delta i politiska diskussioner är utgångsvärden för att personer med funktionsnedsättning ska ha rättigheter på lika villkor som övriga. För att inriktningsmålen i strategin ska kunna uppnås behöver grundprinciperna i konventionen om exempelvis icke-diskriminering, jämställdhetsperspektiv och barn- och ungdomsperspektiv också finnas med. Arbetsmarknad Det pågår många insatser och mycket arbete för att få fler personer med nedsatt arbetsförmåga i arbete. Frågorna har en ökad prioritet i politiken och inom Arbetsförmedlingen. En mer positiv inställning bland arbetsgivare har 8 Handisam (2012) Med rätt att komma till tals 12

13 skapats bland annat genom kampanjen Se kraften. Det finns goda möjligheter att nå inriktningsmålen om arbetsgivare, både offentliga och privata, i ökad utsträckning börjar anställa personer med funktionsnedsättning. Utbildning Av den knapphändiga uppföljningen framgår att utbildningsnivån är lägre bland personer med funktionsnedsättning. Förutsättningarna för dessa elever är sämre än för övriga elever. Det handlar bland annat om brister i lärarens kunskap och förståelse för elevens förutsättningar och brister i skolornas fysiska miljö. Det pågår också mycket positivt arbete och det finns mycket kompetens hos personal i skolan. Det blir inte synligt på grund av bristande uppföljning. Mer uppföljning och insatser behöver komma till för att inriktningsmålen ska kunna uppnås. Det är färre personer med funktionsnedsättning som har eftergymnasial utbildning, men för de som lyckas ta sig till högskolan är förutsättningarna på vissa områden mer jämlika med övriga studenter. Socialpolitik Dagens analyser av jämlikhet inom hälso- och sjukvård belyser oftare situationen för personer med funktionsnedsättning. Att uppgifterna finns med är första steget till att veta vad som görs bra, öka medvetenheten om förutsättningar och skapa förbättringar. Inriktningsmålet för området handlar om att kunskaperna ska öka, men det är även viktigt att kunskaperna används till att utveckla insatserna. Folkhälsa Uppföljningen inom området är bra och med hjälp av den går det också att säga en hel del om förhållandena inom andra områden. Resultaten är i många avseenden negativa. Personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa sämre, har lägre socialt deltagande, har sämre ekonomiska villkor och har sämre levnadsvanor. Barn med funktionsnedsättning upplever också sin hälsa som sämre än övriga barn. Inriktningsmålen inom området fokuserar på uppföljning och har goda möjligheter att uppnås, men insatser behöver komma till. Här har bland annat kommunerna en viktig roll. Fysisk tillgänglighet Det finns inte tillräcklig uppföljning på området, varken lokalt eller nationellt. När det gäller enkelt avhjälpta hinder är fler hinder undanröjda idag än för några år sedan, men arbetet går fortfarande för långsamt. Eftersom inte ens alla enkla hinder är borta går det att anta att många hinder i den fysiska miljön återstår, även när det gäller ljudmiljö och allergiframkallande ämnen. Trots detta, ett arbete är påbörjat och det finns förutsättningar för att nå inriktningsmålet. 13

14 Transport Tillgängligheten i transportsystemet har förbättrats de senaste åren, även om det finns mycket kvar att åtgärda. För att hela resan ska fungera för individen är det många aktörer som behöver ta sitt ansvar. Eftersom det saknas uppföljning går det inte att säga om de förbättringar som har skett har lett till ökat resande bland personer med funktionsnedsättning. Det finns förutsättningar för att nå inriktningsmålet, men insatserna behöver intensifieras. It-politik De senaste åren har fler personer med funktionsnedsättning dator i hemmet och bland yngre personer är tillgången nästan jämlik. Det finns ännu stora brister i kunskapen om vilka hinder som användarna av it och internet upplever och hur de påverkas av insatser på området. Mycket arbete pågår för att göra webbplatser och e-tjänster tillgängliga, men samtidigt sker utvecklingen mycket fort så det som var otillgängligt igår är tillgängligt idag eller tvärtom. Det finns bra förutsättningar för att nå inriktningsmålen på området. Kultur Det är mindre vanligt att personer med funktionsnedsättning varit på teater, museum, konsert eller liknande. När det gäller de flesta kulturaktörer som får statliga bidrag finns nu en relativt god bild av hur läget ser ut. Mycket arbete pågår runt om i landet med att göra kulturen tillgänglig för alla. Möjligheterna att själv utöva kultur behöver kunna följas bättre. Förutsättningarna för att nå målen som berör kultur finns på plats. Medier Media har blivit bättre det senaste året i att skapa tillgänglighet, framför allt public service-aktörerna och TV4. Det finns tydliga mål för arbetet och bra möjligheter att följa utvecklingen. Arbetet har kommit längst kring textning av tv, men störst ökning har antalet timmar med teckenspråk på tv. Det finns bra möjligheter att nå målen för området. Idrott Personer med funktionsnedsättning idrottar i mindre utsträckning än övriga befolkningen. Det finns bristande kunskap om bland annat den fysiska tillgängligheten till anläggningar och i vilken utsträckning verksamheter inkluderar personer med funktionsnedsättning. Beslut och insatser behöver komma till för att skapa förutsättningar att nå inriktningsmålen. 14

15 Rättsväsendet De få uppföljningar som finns visar på allvarlig problematik, som behöver belysas bättre. I allt från att känna otrygghet till en högre utsatthet för vissa brott och brist på stöd och tillgänglighet i rättskedjan så är förutsättningarna sämre för personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Det finns förutsättningar att nå inriktningsmålet. Men målet berör bara en ökning av kompetensen inom området. För att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska förbättras krävs ytterligare insatser. Konsumentpolitik Bristande tillgänglighet i handeln är ett stort problem för konsumenter med funktionsnedsättning. Det pågår ett aktivt utvecklingsarbete med att förbättra tillgängligheten men kunskapen i branschen behöver utvecklas. Positivt är att branschorganisationen samverkar med Konsumentverket för att få till bättre tillgänglighet och uppföljning av den. Det kanske kan inspirera fler branschorganisationer inom området. Det finns bra förutsättningar att nå målen som berör konsumentpolitiken. Generella slutsatser Bra uppföljning är första steget till förbättring Resultaten av nuläget är ibland nedslående, men de skapar diskussion och en större vilja till förändring. Inom de områden som har relativt bra uppföljning exempelvis folkhälsa, socialpolitik och kultur finns nu en bra utgångspunkt för att göra insatser i syfte att förbättra de ibland negativa resultaten. Flera myndigheter har vittnat om att uppföljningarna har blivit ett bra inspel i den egna verksamhetsutvecklingen. Brist på uppföljning och analys För många områden finns det fortfarande brister vad gäller uppföljning. Om uppföljningen inte förbättras kommer det heller inte att år 2016 gå att lyfta de förbättringar som har skett, eftersom det inte finns något utgångsläge att jämföra med. Där det finns bra uppföljning i form av statistik saknas nästa steg analysen. Vad betyder statistiken? Görs rätt insatser, behöver något ändras, kan det finnas andra orsaker än vad som har antagits tidigare? 15

16 Bra insatser syns inte Mycket av det material som presenteras i rapporten för varje område återfinns inte i myndigheternas egna rapporter och i flera fall är det svårt att visa på att en förbättring har skett trots att mycket tyder på det. Ett exempel är transport där det har gjorts en rad insatser för att förbättra tillgängligheten, men det är svårt att få fram resultatet av dessa och vad det betyder för förändring. Eftersom det inte kommuniceras vilka förbättringar som har gjorts så känner inte heller personer med funktionsnedsättning till att de numera kanske kan göra en resa som tidigare var omöjlig. Ett annat exempel är arbetsmarknad, många personer med funktionsnedsättning har jobb och det görs mycket i exempelvis arbetsmiljön för att underlätta för medarbetare med funktionsnedsättning. Det finns inte samlat och följs inte upp på ett strukturerat sätt. Det hindrar i viss mån att goda exempel sprids Det pågår också ett arbete med kompetensutveckling inom flera områden, några exempel är rättsväsendet och transport. Det här är positivt, men för att kunskapen ska kännas meningsfull att ta till sig behöver den också bygga på uppdaterade och relevanta fakta. Vad den nyvunna kompetensen leder till i verksamheten behöver myndigheterna också kunna visa på i nästa års rapport. Ett flertal myndigheter behöver bli bättre på att lyfta fram det positiva arbetet som pågår. Kommunerna är viktiga för förändringar i vardagen Kommunerna återkommer inom många av områdena. För att funktionshinderspolitiken ska ha effekt i människors vardag behöver kommunerna förbättra sitt arbete. Det handlar om att i högre utsträckning än idag använda sig av den tillsyn och regelverk som finns, exempelvis inom fysisk tillgänglighet. Men det handlar också om att förbättra styrning och uppföljning. Inom utbildning är det kommunen som har ansvaret för att elever med funktionsnedsättning i de kommunala skolorna får utbildning på lika villkor. Det ska börjas i tid Vill man se positiva resultat om fyra år är det viktigt att göra insatser och kontinuerligt följa upp dessa. För barn och unga är det ännu viktigare att insatser och uppföljning förbättras. Barn som ges likvärdiga och starka förutsättningar att växa upp är grunden för samhällets fortsatta utveckling. Så här är läget! Nu börjar vi förbättra. 16

17 Förslag till förbättrad uppföljning Inom arbetsmarknad saknas det effektutvärderingar av vilka riktade insatser för personer med funktionsnedsättning som ökar möjligheten att få arbete. Handisam föreslår att Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) får i uppdrag att utveckla effektutvärderingar av insatser som syftar till att få personer med funktionsnedsättning i arbete. För att det ska gå att följa förutsättningar för barn och unga med funktionsnedsättning måste uppföljningen av grund- och gymnasieskola förbättras. Handisam föreslår att Skolverket får särskilda medel med syfte att förbättra möjligheterna till statistik och annan uppföljning kopplat till funktionshinderspolitiken. År 2009 genomförde Statens folkhälsoinstitut en undersökning som omfattande elever i årskurs 6 och 9 om barn och ungas psykiska hälsa. Denna undersökning har varit till stor hjälp i att beskriva situationen även för elever med funktionsnedsättning. Handisam föreslår att Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att återupprepa undersökningen. I dag saknas en tydlig aktör som har det övergripande ansvaret för tillsyn och uppföljning av tillgängligheten i grund- och gymnasieskolan. Handisam föreslår att en ansvarig myndighet utses för tillsyn av tillgängligheten i skolan. I och med översynen av vissa arbetsuppgifter mellan trafikmyndigheterna som träder i kraft 1 juli 2012 föreslås att Näringsdepartementet ser över ansvaret för återrapportering och genomförande av funktionshinderspolitiken. Handisam föreslår att trafikmyndigheterna bryter ner målen och anpassar insatserna i förhållande till respektive ansvarsområde 17

18 Inom idrottsområdet finns ingen ansvarig aktör för uppföljning av funktionshinderspolitiken. Centrum för idrottsforskning har ett uppdrag att följa bidragsgivningen till idrotten. I uppföljningen ska barn och unga med funktionsnedsättning beaktas. Riksidrottsförbundet följer också upp idrotten på många sätt, men det saknas relevanta uppgifter. Handisam föreslår att regeringen ger relevant aktör ett uppdrag att följa möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i, och ta del av, idrottslivet. Kunskap om utsatthet och rättssäkerhet för personer med funktionsnedsättning behöver förbättras. För att skapa förutsättningar att nå inriktningsmålet om rättsväsendets kompetens finns ett behov av att kontinuerligt kunna följa utvecklingen inom området. Handisam föreslår att Brottsförebyggande rådet får ett uppdrag att uppdatera och fördjupa kunskapen om våld, otrygghet och rättssäkerhet för personer med funktionsnedsättning. 18

19 Arbetsmarknad Fakta i korthet 55 av 100 personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga har ett arbete. För personer i övrig befolkning är det 81 av 100 personer som har ett arbete personer med funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga, fick under år 2011 arbete, med eller utan lönestöd. Personer med funktionsnedsättning som har arbete är mer oroliga för att förlora jobbet än övrig befolkning. Det gäller för både kvinnor och män. Från 2007 till 2011 ökade antalet sociala företag från 150 till cirka 300. Antalet verksamma i företagen ökade från till under samma period personer hade insatsen daglig verksamhet den 1 oktober 2011, en ökning med 900 personer det senaste året. Daglig verksamhet är en sysselsättningsform för vissa personer med funktionsnedsättning. 19

20 Inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Sammanfattande analys Att arbeta, eller ha en meningsfull sysselsättning, är en av de viktigaste förutsättningarna för delaktighet i samhället. Färre personer med funktionsnedsättning har ett förvärvsarbete och en större andel är arbetslösa, och långtidsarbetslösa, än övrig befolkning. Det finns stora skillnader när det gäller att ha ett förvärvsarbete inom gruppen med funktionsnedsättning. Många personer med funktionsnedsättning har självfallet ett arbete. För en hel del av dessa personer finns det inga som helst hinder. För en del av dessa personer är det extra viktigt med en bra arbetsmiljö och att de får det stöd och arbetshjälpmedel som de har behov av. Användningen av bland annat arbetshjälpmedel och personligt biträde har ökat de senaste åren. Det finns en större rädsla att förlora sitt arbete bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Fler personer får insatsen daglig verksamhet och övergången till den övriga arbetsmarknaden sker inte i den omfattning som var ett av målen med insatsen. Några förklaringar är fler inskrivningar i särskolan, fler personer med neuropsykiatriska diagnoser och att villkoren på arbetsmarknaden har blivit tuffare. Arbetsgivare som redan har anställt en eller flera personer med funktionsnedsättning är mer positiva till att anställa igen. Det finns en rad stöd riktade till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. FunkA-utredningen har bland annat förslag för att förenkla användningen av stöden. Det görs många insatser riktade till personer med funktionsnedsättning inom området. Däremot finns det för lite uppföljning och analys kring vilka som är de mest effektiva metoderna för att få ut fler personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och vilket stöd arbetsgivare behöver för att våga anställa fler, både inom offentlig och privat sektor. Det är inte en brist på statistik inom området som är utmaningen utan hur uppföljningen ska kunna användas för att fler personer med funktionsnedsättning ska komma i, och få behålla, jobb. 20

21 Om fler personer med funktionsnedsättning får och behåller arbete förbättras förutsättningarna för delaktighet inom många andra samhällsområden. Precis som att bättre utbildningsnivå bland personer med funktionsnedsättning förbättrar möjligheterna att få arbete. Artikel 27 i FN-konventionen slår fast rätten till arbete och sysselsättning på lika villkor som andra. Lägesbeskrivning Ett arbete, eller meningsfull sysselsättning, är en av de viktigaste förutsättningarna för delaktighet i samhället. Den grundläggande utgångspunkten för regeringens politik är att alla människors kompetens och vilja att arbeta ska tillvaratas. Alla människor ska beredas möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar. 9 Arbete Det var personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga ( kvinnor och män) som under 2011 fick ett arbete, med eller utan lönestöd. Utöver det var det personer som gick vidare till utbildning. Resultatet visar att samtidigt som det totala antalet arbetssökande har minskat, har antalet arbetssökande personer med funktionsnedsättning ökat. När det gäller personer upp till 30 år, med nedsatt arbetsförmåga, fick cirka arbete förra året. Totalt var det var dubbelt så många unga män som unga kvinnor som fick arbete. Nästan personer gick vidare till utbildning, antalet jämnt fördelat mellan kvinnor och män i gruppen unga under 30 år var det personer med funktionsnedsättning som hade en anställning med någon form av lönestöd till arbetsgivaren. Det kan exempelvis vara utvecklingsanställning eller anställning med lönebidrag. Arbetshjälpmedel, stöd av en personlig konsulent (SIUS) och stöd för start av egen näringsverksamhet är andra stöd som Arbetsförmedlingen erbjuder personer med funktionsnedsättning. Det har skett en ökad användning av dessa stöd från 2007 till 2011 för samtliga kvinnor och män samt även för unga. Det är positivt att insatserna används i högre utsträckning. Antalet personer som fick arbetshjälpmedel ökade med 15 procent på bara ett år. En förklaring är att det finns tillgång till fler kognitiva hjälpmedel. En annan är att frågan har fått ett ökat fokus. Stöd till personligt biträde omfattade personer under 2011, vilket är en ökning med personer på ett år. En ökad marknadsföring gentemot skolor har bidragit till att omfattningen av stödet har ökat särskilt för gruppen ungdomar med funktionsnedsättning Socialdepartementet (2011) En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Arbetsförmedlingen (2012) Arbetsförmedlingens återrapportering 2012 En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

22 SCB:s undersökning om arbetskraften visar att 55 av 100 personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga har ett arbete. För personer i övrig befolkning är det 81 av 100 personer som har ett arbete. För personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga är det lika stor andel som har arbete som i övrig befolkning. 11 En annan undersökning från SCB, där nedsatt arbetsförmåga inte finns med visar att sju av tio personer med funktionsnedsättning i åldern år har ett förvärvsarbete jämfört med nästan nio av tio i den övriga befolkningen. Inom gruppen personer med funktionsnedsättning finns stora skillnader. Bland personer med nedsatt hörsel är det åtta av tio som har ett förvärvsarbete medan det för personer med svår rörelsenedsättning är två av tio som har förvärvsarbete. 12 Folkhälsoinstitutets undersökning visar också på skillnader. Det är en betydligt mindre andel bland både män och kvinnor med funktionsnedsättning som hade ett förvärvsarbete jämfört med övrig befolkning. Av männen med funktionsnedsättning i åldern år hade 61 procent ett arbete, jämfört med 77 procent av män i övrig befolkning. Av kvinnor med funktionsnedsättning i åldern år hade 54 procent ett förvärvsarbete, jämfört med 74 procent av kvinnorna i övrig befolkning.. Det framgår också att oron större för att förlora jobbet bland personer med funktionsnedsättning. Ungefär 20 procent är oroliga att förlora arbetet, jämfört med 16 procent i övrig befolkningen. 13 Arbetslöshet I december 2011 var cirka personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga ( kvinnor och män) inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det motsvarar 26 procent av samtliga inskrivna. För personer under 30 år var det 13 procent av de inskrivna som hade nedsatt arbetsförmåga. Resultatet för 2011 visar att samtidigt som totala antalet arbetssökande har minskat har antalet personer med nedsatt arbetsförmåga ökat. Av dem som hade varit öppet arbetslösa, eller i program med aktivitetsstöd, i mer än två år hade 33 procent funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmiljö I Arbetsmiljöverkets tillsynsutbildningar för inspektörer och handläggare ingår idag ett tillgänglighetsperspektiv. 14 De aktiviteter som finns behöver fördjupas, kompletteras och utvecklas. 11 SCB (2009) Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet Socialdepartementet (2012) Levnadsförhållanden bland personer med funktionsnedsättning mätt med ULF 13 Statens folkhälsoinstitut (2012) Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Arbetsmiljöverket (2012) Återrapportering Arbetsmiljöverkets delmål för funktionshinderspolitiken

23 Varannan arbetstagare har problem med ljudmiljön på jobbet. Hela 44 procent har svårt att höra vad andra säger. Två av tre lärare och förskollärare tycker att ljudmiljön är ett problem varje dag eller varje vecka. Över hälften har ofta eller ibland svårt att höra eleverna i klassrummet. 15 Rökfri arbetstid är något som många kommuner och landsting arbetar med för att värna om både personalens och brukarnas hälsa. År 2011 hade sex av tio kommuner beslutat om rökfri arbetstid jämfört med två av tio år I 15 av 17 landsting finns en policy om rökfri arbetstid. 16 Attityder hos arbetsgivare Arbetsförmedlingen bedrev under hösten 2011 kampanjen Se kraften med det långsiktiga målet att fler personer med funktionsnedsättning ska få anställning. Kampanjen har som helhet fått mycket positiv respons från såväl arbetsgivare som allmänhet och har haft ett stort och positivt genomslag i både etermedia och lokalpress med hundratals medieinslag. I en undersökning till arbetsgivare uppger 70 procent att de har uppmärksammat kampanjen. Av dem kan åtta av tio tänka sig att anställa personer med funktionsnedsättning. En undersökning från kampanjen (H)järnkoll visar att mer än varannan chef med personalansvar tror att 10 procent eller färre av deras anställda kommer att utveckla psykisk ohälsa någon gång under sitt yrkesliv. Det är en ganska stor missbedömning med tanke på att Socialstyrelsen beräknar att 20 till 40 procent av Sveriges befolkning lever med psykisk ohälsa. Studien visar också att ju oftare det finns rutiner desto bättre kunskaper har cheferna att hantera den psykiska ohälsan. Ju bättre kunskaper cheferna har desto bättre attityder har man till personer med psykisk ohälsa. Till exempel kan 82 procent av de chefer som har anställda med psykisk ohälsa tänka sig att arbeta tillsammans med en person med psykisk ohälsa även i framtiden. Motsvarande siffra för chefer utan anställda med psykisk ohälsa är 62 procent. 17 En annan studie visar att det registreras fler personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga hos Arbetsförmedlingen i kommuner som har ett sämre företagsklimat. Effekten kvarstår när hänsyn tas till andra förklarande faktorer som ålder och utbildningsnivå. 18 En undersökning bland butikschefer visar att 30 procent hade minst en anställd med funktionsnedsättning. Resultaten visar samtidigt att nästan hälften, 45 procent, av butikscheferna inte alls var informerade om vilket stöd Arbetsförmedlingen kan ge vid anställning av en person som har nedsatt arbetsförmåga Hörselskadades riksförbund (2010) Kakofonien En rapport om störande ljud och samtalsvänliga ljudmiljöer 16 Kommunernas och landstingens arbetsmiljöråd (2012) Rökfri arbetstid 17 Hjärnkoll (2012) Pressmeddelande Chefer underskattar psykisk ohälsa 18 Svenskt näringsliv (2010) Handikappolitiken en björntjänst i all välmening 19 Konsumentverket (2012) Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor 23

24 Staten som arbetsgivare 14 procent av myndigheterna som nyanställde personal under 2010, anställde en eller flera personer med funktionsnedsättning och som hade behov av anpassning från arbetsgivarens sida. Det är 41 procent av myndigheterna som uppger att de har gjort generella åtgärder för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få anställning. Det handlar främst om förbättringar i rekryteringsprocessen och förbättringar i den fysiska miljön. 20 Kommuner och landsting som arbetsgivare Mer än två tredjedelar av arbetsgivarna i kommuner och landsting har åtgärdat sina lokaler för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att jobba. Det pågår ett arbete hos nästan hälften av arbetsgivarna för att skapa fler jobbmöjligheter för denna målgrupp. Kommunernas andel av arbetsmarknaden är 19 procent och landstingen 6 procent. Av anställningar med lönestöd från Arbetsförmedlingen svarar kommunen för 22 procent och landstingen för 1 procent. 21 Socialt och kooperativt företagande Från 2007 till 2011 fördubblades antalet sociala företag, till cirka 300. Antalet verksamma i företagen ökade från till personer under samma period, en stor del av personerna har någon funktionsnedsättning beviljade Tillväxtverket 6 miljoner kronor till drygt 20 projekt. Projekten syftar till affärsutveckling och sociala innovationer. Tillväxtverket ger också verksamhetsbidrag till Coompanion, som verkar för att utveckla det kooperativa företagandet. Coompanions insatser under 2011 resulterade i att 575 nya kooperativa företag och verksamheter startades. 22 Samhall Det är Arbetsförmedlingen som anvisar personer till en skyddad anställning inom Samhall AB. Vid slutet av 2011 var personer med funktionsnedsättning anställda i Samhalls kärnuppdrag. Regeringen har som mål för Samhall att 6 procent av de anställda ska övergå till andra anställningar, för 2011 var andelen 5,7 procent Handisam (2011) Vad gör myndigheter för att anställa personer med funktionsnedsättning 21 Sveriges Kommuner och Landsting (2012) Funktionsnedsättning och arbete 22 Tillväxtverket (2012) Årsredovisning Samhall (2012) Års och hållbarhetsredovisning

25 Daglig verksamhet Allt fler personer beviljas LSS-insatsen daglig verksamhet. 24 I oktober 2011 hade personer daglig verksamhet. Det är en ökning med 3 procent det senaste året och med 24 procent jämfört med Det finns flera förklaringar till ökningen. En förklaring är att fler elever placeras i särskola. I flera studier konstateras att personer som gått i särskola i praktiken utestängs från arbetsmarknaden. De erhåller med automatik en plats inom daglig verksamhet och Arbetsförmedlingen prioriterar inte heller denna grupp. Andra förklaringar till ökningen inom daglig verksamhet är att fler personer fått en neuropsykiatrisk diagnos, att arbetsmarknad blivit kärvare, samt högre krav på arbetsförmåga hos Samhall. 26 FunkA-utredningen FunkA-utredningen har bland annat lämnat förslag till hur arbetsmarknadspolitiska insatser bättre ska bidra till att personer med funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga, kan få och behålla ett arbete. Förslagen bygger på att förenkla de stöd som finns idag. 27 Utredningen ska till december 2012 lämna förslag kring regelverket för arbetshjälpmedel och försäkringsfrågor. Det här kan påverka uppföljningen inom området framöver. 24 LSS är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Insatsen daglig verksamhet har personer med utvecklingsstörning, autism och förvärvad hjärnskada rätt till (de tillhör personkrets 1 och 2 i lagen) 25 Socialstyrelsen (2012) Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år Socialstyrelsen (2011) Bostad med särskild service och daglig verksamhet En forskningsöversikt 27 Statens offentliga utredningar (2012) Sänkta trösklar, högt i tak Arbete, utveckling, trygghet SOU 2012:31 25

26 26

27 Utbildning Fakta i korthet Det är dubbelt så vanligt att personer med funktionsnedsättning har förgymnasial utbildning som högsta utbildning. 59 procent av lärarna anser sig ha tillräcklig kompetens för att stödja elever i behov av särskilt stöd. En undersökning bland föräldrar visar att 73 procent anser att de flesta lärare saknar kunskap för att kunna anpassa undervisningen till sina barns behov. Sex av tio grundskolor anser att de har tillgängliga klassrum samt tillgänglig expedition och matsal. Det är fyra gånger vanligare att elever med funktionsnedsättning utsätts för kränkande behandling jämfört med andra elever. Högskolestudenter med funktionsnedsättning studerar i stort sett i samma utsträckning på heltid som studenter utan funktionsnedsättning. 27

28 Inriktningsmål för utbildningspolitiken Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i plan- och bygglagen och i skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Sammanfattande analys Elever som får en god utbildning ges förutsättningar att fortsätta utvecklas och få ett bra liv som vuxen. Det pågår många ansträngningar att förbättra elevernas skolmiljö och utbildning, både nationellt och lokalt. Funktionshindersperspektivet kan förstärkas i detta arbete. En förutsättning för detta är att det finns goda kunskaper om hur förutsättningarna för elever med funktionsnedsättning ser ut. Då behövs det bättre uppföljning än idag. Personer med funktionsnedsättning har en lägre utbildningsnivå än övrig befolkning. Uppföljningen inom området, i synnerhet för-, grund- och gymnasieskolan, är bristfällig. De undersökningar som genomförts indikerar att elever med funktionsnedsättning inte alltid får det stöd de behöver. Lärarna har inte alltid kunskap om hur utbildningen kan anpassas efter individens behov. Det finns även brister i de lokaler där utbildning genomförs som hindrar att eleven kan tillgodogöra sig utbildningen på lika villkor. Det tyder på att det finns många hinder som försvårar möjligheten att nå utbildningarnas mål i samma utsträckning som övriga elever. Uppföljningen av de skolformer, exempelvis särskolan, som är särskilt riktade till elever med funktionsnedsättning visar att det finns brister och hinder även inom dessa skolformer. Det är färre personer med funktionsnedsättning som har eftergymnasial utbildning och det finns brister i utbildningarna. Här kan man dock se, på vissa områden, att jämlikheten mellan studenter med funktionsnedsättning och övriga är bättre. Artikel 24 i konventionen slår fast rätten till utbildning. Där står bland annat att alla har rätt till utbildning och att elever med funktionsnedsättning har rätt till anpassning och stöd. 28

29 Lägesbeskrivning En god utbildning är betydelsefull både för individen och för samhället. Utbildning är en förutsättning för individens möjligheter på arbetsmarknaden, den påverkar den ekonomiska situationen och möjligheten till att kunna delta i samhället i stort. Det finns många aspekter som är viktiga för att personer med funktionsnedsättning ska kunna utbilda sig på lika villkor som andra. Det handlar till exempel om lärarnas kompetens, skolors tillgänglighet och rätten till särskilt stöd. Det finns också specialskolor som är särskilt anpassade efter behoven hos vissa elever. Utbildningsnivå Det finns stora skillnader i utbildningsnivå mellan personer med funktionsnedsättning och övrig befolkning. I yrkesverksam ålder är det 20 procent av de med funktionsnedsättning som har förgymnasial utbildning som sin högsta utbildningsnivå. Motsvarande andel i övrig befolkning är 10 procent. Mönstret är omvänt för eftergymnasial utbildning. 27 procent av personer med funktionsnedsättning har eftergymnasial utbildning jämfört med 42 procent i övrig befolkning. Det är något fler som har gymnasial utbildning som högsta utbildning, 53 procent jämfört med 47 procent bland övrig befolkning. 28 För-, grund- och gymnasieskola Det finns cirka elever i förskolan, cirka elever i grundskolan och cirka elever i gymnasieskolan i Sverige. En stor majoritet av elever med funktionsnedsättning går integrerat i dessa skolformer. 29 En undersökning visar att 14 procent av eleverna hade en funktionsnedsättning. Det var fler i årskurs nio än i årskurs sex som hade en funktionsnedsättning. 30 En del går i andra former av skolor. Cirka elever med intellektuell funktionsnedsättning går i den obligatoriska särskolan och cirka i gymnasiesärskolan. Utöver detta finns specialskolor som till exempel teckenspråkig miljö, där går cirka 500 elever. 31 Hur situationen ser ut för barn med funktionsnedsättning i förskolan finns det mycket lite kunskap om. Specialpedagogiskt stöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har fyra verksamhetsområden: specialpedagogiskt stöd, specialskolor, statsbidrag och läromedel. SPSM ska ge stöd i specialpedagogiska frågor som rör barn och vuxna elever med funktionsnedsättning till huvudmän. År 2011 genomfördes stycken råd, stöd och 28 Socialdepartementet (2012) Levnadsförhållanden bland personer med funktionsnedsättning mätt med ULF (särskild statistikframtagning gällande åldersspannet) 29 Skolverkets statistik på webben april Statens folkhälsoinstitut (2011) Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning 31 Skolverkets statistik på webben april

30 utredningsuppdrag. Av uppdragen var 11 procent i förskolan, 72 procent i obligatoriska skolformer, 10 procent i gymnasiet och 2 procent i vuxenutbildning. SPSM håller också utbildningar kring pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. År 2011 hölls 359 kurser med sammanlagt deltagare. 32 Granskningar Skolinspektionen är ansvarig för granskning av skolor. De har genomfört vissa kvalitetsgranskningar om situationen för elever med funktionsnedsättning inom grund- och gymnasieskolan men även tittat på särskolan och specialskolan. Granskningen av grundskolor, utifrån syn-, hörsel- och rörelsenedsättning, visar att det kan vara svårare för dessa elever att nå utbildningsmålen. Detta beror på att personalen inte alltid följer anvisningar och råd, att skolorna saknar ofta rutiner för att informera nya elever och ny personal. Det finns också delar av personalen som saknar tillräcklig kompetens om olika funktionsnedsättningar. Majoriteten av skolornas lokaler är inte heller tillgängliga för alla elever. Det finns också brister i personalens kunskaper i att använda hjälpmedel. Ytterligare en problematik är gränsdragningen mellan lärare och assistenter, där det är otydligt kring ansvar och uppgifter. Slutligen saknas uppföljning och utvärdering av de insatser som görs för eleverna. 33 Liknande brister har upptäckts i granskningen av gymnasieskolor. Dessutom förlitar sig ofta personalen på att eleven tar ansvaret för att skolsituationen fungerar. 34 Skolinspektionen har också granskat grundskolor utifrån elever med läsoch skrivsvårigheter. 35 Även denna granskning visar brister i kompetens och uppföljning. Den visar också att i nästan alla skolorna behöver undervisningen anpassas bättre. En granskning av mottagande i särskolan visar att i samtliga undersökta kommuner brister utredningarna och handläggningen i kvalitet, vilket kan leda till att vissa elever som nu går i särskolan inte skulle behöva gå där. Det i sin tur kan få negativa konsekvenser då särskolan och gymnasiesärskolan är skolformer som försvårar möjligheterna till vidare utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Skolinspektionen har ställt krav att samtliga kommuner i granskningen ska gå igenom utredningarna och understryker att elever ska ha rätt till stöd i grundskolan oavsett omfattning Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012) Årsredovisning Skolinspektionen (2009) Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan 34 Skolinspektionen (2010) Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan 35 Skolinspektionen (2011) Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan 36 Skolinspektionen (2010) Särskolan Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande 30

Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk. strategi 2011-2016. Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.

Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk. strategi 2011-2016. Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam. Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk strategi 2011-2016 Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.se 08-6008445 Historik 1990-2011 Från patient till medborgare FN:s konvention om

Läs mer

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din

Läs mer

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur

Läs mer

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Hållbar stad öppen för världen Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Beslutad i kommunfullmäktige 2015-06-11 www.goteborg.se Göteborgs Stads program för full

Läs mer

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Myndigheten för delaktighets analys av delmålen. Bilaga till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Myndigheten för delaktighets analys av delmålen. Bilaga till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Myndigheten för delaktighets analys av delmålen Bilaga till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Myndigheten för delaktighet 2016 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Analysram...

Läs mer

Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen

Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen Struktur för uppföljning av den handikappolitiska utvecklingen Återrapportering regleringsbrev budgetåret 2007 Handisam, Myndigheten för handikappolitisksamordning, 2007 Titel: Struktur för uppföljning

Läs mer

Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin. delrapport 2

Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin. delrapport 2 Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin delrapport 2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det här är den första rapporten som Sverige lämnar till FN:s kommitté

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Åtagandet att anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn. Frågor Är ert parti beredd att ge stöd till följande förslag:

Åtagandet att anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn. Frågor Är ert parti beredd att ge stöd till följande förslag: LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Kulturarv för alla 2012

Kulturarv för alla 2012 Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturarv för alla 2012 Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Uppföljning av Program för delaktighet

Uppföljning av Program för delaktighet Uppföljning av Program för delaktighet FO:s årsrapport 2014 Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Sveriges

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-03-24 UAN-2014-0184 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Transfer

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70) 2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 21 september 2015

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 21 september 2015 Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 21 september 2015 Tidpunkt: Kl. 14.00 Plats: Stora kollegiesalen Närvarande: Se bilaga 1-14 Justerat den 28 september

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...

Läs mer

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends genomförde tillsammans med organisationen Underbara

Läs mer

Funktionshinderområdets värdegrund

Funktionshinderområdets värdegrund S O C I A L- O C H Ä L D R E O M S O R G S F Ö RVA LT N I N G E N I HUDDINGE Funktionshinderområdets värdegrund Vi som är anställda inom funktionshinderområdet i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna.

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

Riktlinjer för marknadsföring av Linköpings kommun som arbetsgivare

Riktlinjer för marknadsföring av Linköpings kommun som arbetsgivare Riktlinjer för marknadsföring av Linköpings kommun som arbetsgivare Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att ha ett gemensamt underlag för hur Linköpings kommun ska marknadsföras som arbetsgivare. Detta

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Policy för. Arbetsmarknad

Policy för. Arbetsmarknad Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen

Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri 1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se

Läs mer

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015 1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Plan för personer med funktionsnedsättning

Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och

Läs mer

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 SVEDALA KOMMUN 2(5) Begreppsförklaring Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering

Läs mer

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD EXTRA KRAFT Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 2 EXTRA KRAFT EXTRA KRAFT 3 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:35. Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete

Regeringens skrivelse 2013/14:35. Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Regeringens skrivelse 2013/14:35 Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Regeringens skrivelse 2013/14:35 Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Skr. 2013/14:35 Regeringen överlämnar

Läs mer

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer