Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska"

Transkript

1 Barns skolvägar

2 Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB

3 Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens Vägverket genomför vart tredje år, med start 2000, en undersökning om föräldrars uppfattning om hur säker deras barns väg till skolan är. Eftersom det gått tre år sedan den senaste mätningen önskar Vägverket genomföra en ny mätning. Undersökningens syfte är att ge Vägverket bättre kunskap om föräldrars upplevelser av deras barns skolvägar. Resultatet skall kunna ligga till grund för beskrivningar i Vägverkets års- och sektorsredovisningar. Undersökningen skall ge en bild av läget idag, men även visa på om det skett några förändringar över tid. Undersökningen är giltig för föräldrar till barn som under hösten börjat förskoleklass fram till de som går i åk 9. Alltså barn och ungdomar födda mellan Motsvarande urval gjordes medan man i undersökningen endast gjorde enkäten till föräldrar med barn upp till årskurs 6. Informationen har samlats in med hjälp av postala enkäter, som skickats ut i tre steg. I det första steget en enkät, inklusive missiv och frankerat svarskuvert, efter ca tio dagar skickades en påminnelse till dem som inte svarat. Efter ytterligare ca tio dagar skickades ny enkät och frankerat svarskuvert till dem som då inte svarat. Det första utskicket gick ut den och svar som inkommit t o m har tagits med i undersökningen. Då målgruppen för undersökningen varit personer under 16 år har tillstånd från SPAR för undantag från personuppgiftslagen (PUL) erhållits. Utskicken har adresserats Till målsman för [barnets namn]. t gick enkäten ut till 200 personer. Av dessa kom 2 st i retur. Vid fältarbetsperiodens slut hade 197 enkäter inkommit vilket innebär en svarsfrekvens på 71,% vilket tyder på ett bra engagemang i dessa frågeställningar. Barnets skolväg Nästan två av tre (6%) skolbarn bor mindre än två kilometer från sin skola. Detta gäller framförallt de barn som bor i storstadsregionerna (6%). Mellan övriga regioner är inte skillnaderna så stora. Ett undantag finns dock för skogslänen i inlandet där 13% bor mer än tio kilometer från skolan, jämfört med 6% för landet som helhet. Majoriteten, 3% av barnen (% ), har mindre än 10 minuters resväg till skolan. 6% (9% ) har en restid som överstiger 30 minuter och det gäller i ännu högre grad i skoglänen i inlandet där 11% (1% ) har en så lång restid. Andelen som upplever att barnens skolväg är säker när de går eller cyklar till skolan har ökat från 0% i tidigare mätningar till % i årets mätning. En så stor andel som 1% (% ) upplever dock alltjämt skolvägen som osäker även om alltså en viss förbättring skett. Något fler, 73%, upplever dock skolvägen som helt eller ganska trygg. Även här kan vi utläsa en förbättring från den motsvarande siffran som innebar att 66% då var helt eller ganska trygga när det gäller barnens skolväg. Andelen som upplever skolvägen som otrygg har visserligen minskat men hela 26% upplever den dock alltjämt som ganska eller mycket otrygg. Andelen otrygga i skoglänen tenderar att vara något fler än i resten av landet (29%). Förbättringar har skett över hela landet men en något större ökning av andelen trygga tycks skett i storstadsregionerna (+ procentenheter). Andelen föräldrar som uppfattat att de barn som åker buss har rätt till skolskjuts som betalas av kommunen har minskat från 73% till 66% i årets mätning. Minskningen gäller framförallt speciellt anordnad skolskjuts där 2% bland de som åkte buss jämfört med 33% i årets mätning. Alltså är det tydligt att färre av de som åker buss har rätt till skolskjuts i årets mätning vilket också visas av att 1% av samtliga som svarat i år har rätt till skolskjuts jämfört med 26% år. Minst andel med rätt till skolskjuts återfinns i storstadsregionerna (1%) och störst andel i regionen, inland (33%). 1

4 Såväl vinter- och sommartid är det vanligast att barnen går till skolan även om det under sommartid är nästan lika vanligt att de cyklar. Sommartid går 3% av barnen och vintertid 2%. Anledningen till den skillnaden är att barnen sommartid istället tar cykeln. 1% cyklar vintertid men det ökar till 32% under sommaren. Den största förändringen i materialet är att fler väljer att gå till skolan under sommarhalvåret jämfört med. Då gick 29% av barnen och den siffran har i årets mätning ökat till 3%. Andelen som åker buss/kollektivt under sommarhalvåret har istället sjunkit, från 19% i års mätning till 16% i årets mätning. Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är mycket tydliga när det gäller hur man tar sig till skolan. De yngsta åker framförallt i betydligt högre grad i privat bil. Detta även om andelen sjunkit något med några få procentenheter. Bland de yngsta ökar dock andelen som går till skolan med sju procentenheter såväl under vinterhalvåret som under sommarhalvåret. Under sommarhalvåret har istället främst andelen som åker buss minskat (från 11% till 6% ). Även under vinterhalvåret har andelen bussåkande minskat men lika mycket har andelen som åker med privat bil minskat bland de yngsta (med fyra procentenheter). Även bland de övriga åldersgrupperna tycks bussåkandet minska och andelen som går och/eller cyklar till skolan öka. Buss till skolan 3 av barn (7%) har mindre än 00 meter till busshållplatsen och 12% har mellan 00 meter och en kilometer att gå till hållplatsen. Andelen som har mer än 1 km till hållplatsen är 9% i årets mätning (% ). De allra flesta barn (2%) går eller cyklar själva till busshållplatsen. Övriga har sällskap av en vuxen eller får skjuts. Det är inga större förändringar jämfört med resultatet. Att det införts nya hastighetsregler blir tydligt när vi studerar vilka hastighetsgränser som gäller vid busshållplatsen/påstigningsplatsen där barnet stiger på bussen på morgonen. Andelen som stiger på bussen vid en väg som har en hastighetsgräns på 70 eller 90 km/h har minskat från 3% i års mätning till 29% i årets mätning. Även när det gäller andelen barn som behöver ta sig till busshållplatsen på en väg med 70 eller 90 km/h har sjunkit från 31% i års mätning till 2% i årets mätning. Andelen barn som stiger på bussen vid en hållplatsficka har ökat från till 2% i årets mätning. Även andelen barn som stiger på bussen där det finns väderskydd har ökat från 3 till 0% i årets mätning. Positivt är att allt fler får en sittplats där det också finns bilbälte. Trängseln i bussarna har dock inte minskat utan fortfarande får drygt var fjärde (26%) ofta eller ibland stå i bussen. Andelen som ofta får stå i bussen har dessutom ökat från 3 till %. Den största förändringen i år beror på att fler i framförallt storstäderna tagit ställning till vad de tycker om skolskjutsen, alltså att färre har angivit svarsalternativet vet inte Om vi på den totala nivån räknar på de som satt ett betyg mellan mycket dåligt till mycket bra så är andelen som svarat mycket eller ganska bra i årets mätning 7% omräknat på de som tagit ställning i frågan. Motsvarande siffra för var 7% varför man kan säga att det varken blivit bättre eller sämre på en total nivå, när det gäller hur skolskjutsen upplevs fungera överlag. När det gäller vägen från hemmet till påstigningsplatsen, själva påstigningen samt bussfärden så upplever i år föräldrarna resan till skolan som säkrare. Däremot själva avstigningen vid skolan och vägen från att man stigit av fram till att man kommit fram till skolan upplevs i år som något mindre säker än tidigare. Alltjämt är det dock så att även om vägen mellan hemmet och påstigningsplatsen samt påstigningsplatsen upplevs som farlig av under 20% (en förbättring med procentenheter) så upplevs ändå dessa som något farligare än avstigningsplatsen och vägen mellan avstigningsplats och skola. Dessa skillnader har dock minskat betydligt i och med årets undersökning. Trenden när det gäller färden hem från skolan liknar den som gäller för vägen till skolan. Färden från skolan till påstigningsplatsen samt själva påstigningen vid skolan upplevs visserligen som säkrare än avstigningsmomentet och vägen från avstigningsplatsen till hemmet men är ändå den del av resan som i år upplevs som något mindre säker jämfört med. Andelen som upplever bussfärden fram till att man kommit hem som helt eller ganska säker har istället ökat även om förbättringarna var större när det gäller vägen till skolan. Knappt var femte barn (1%) behöver göra ett bussbyte. Det är vanligare med bussbyten i storstadsregionerna och mindre vanligt i skogslänen och då framförallt i inlandet. 2

5 Precis som är de tre viktigaste aspekterna vid skolbussresan säkerheten vid hållplatsen, att vägen är säker mellan hemmet och hållplatsen samt att det finns säkerhetsbälte i bussen. En aspekt som upplevs som viktigare än tidigare är att det finns säkerhetsbälte i bussen. Detta tyckte 63% var mycket viktigt i mätningen. I årets mätning upplever 70% det som en mycket viktig aspekt. Taxi till skolan När vi analyserar denna grupp måste vi samtidigt ta hänsyn till att endast 3 st av de tillfrågade åker taxi (1% av de tillfrågade på viktat material) och har därmed svarat på frågorna. När det är sagt kan vi konstatera att andelen som åker taxi med en direkt anslutning tycks ha minskat något, från 6% till 1% i årets mätning. Gruppens storlek gör dock att siffran inte kan betraktas som statistiskt säkerställd men ändå som en stark tendens. Det är en stark tendens att färre föräldrar i år upplever platsen där barnet väntar på taxin som en mindre osäker plats jämfört med. Andelen som tycker att platsen är ganska eller mycket osäker har sjunkit från 1% till % i årets mätning. Liksom är de två viktigaste aspekterna enligt föräldrarna säkerhetsbältet och en säker väg mellan hemmet och påstigning. Ser man till de som tagit ställning till frågan (om man räknar bort de som svarat vet inte ) är även chaufförens körsätt en av de viktigaste aspekterna som det också var. Privat bil till skolan 1% av barnen blir skjutsade till skolan. Liksom är det vanligaste skälet till att man skjutsar barnet till skolan att det är praktiskt för familjen. Därefter är det vanligaste skälet att man upplever trafiken som farlig eller att det är långt att gå/cykla. Annat skäl har ökat något jämfört med tidigare. De vanligaste andra skälen är att man lämnar på väg till jobbet, att barnet börjar på fritids innan skolan börjar, att man lämnar syskon/andra barn samtidigt eller att man anser att barnet är för litet för att gå själv. Barnens trafikmiljö Säkrast upplever föräldrarna att det är för barnen att ta sig till ett grönområde, en lekplats eller till lekkamrater. Mer osäkert och farligare upplever man att det är för barnen att ta sig till sim/bad, bio eller bibliotek. Överlag har dock andelen som känner sig helt eller ganska säker ökat något jämfört med tidigare mätningar. De ställen som ansågs säkra att gå till är också de ställen flest föräldrar släpper iväg sina barn själva till och tvärtom. Tendensen överlag är dock att man är mindre benägen att släppa iväg sina barn utan vuxet sällskap. Detsamma som gällde för att gå gäller för att cykla till olika ställen utan vuxet sällskap. Slutintryck 1. Skolvägen upplevs som säkrare och tryggare än tidigare - Andelen som upplever barnens skolväg som en säker väg har ökat från 0% till % i år. - 73% upplever i år skolvägen som ganska eller helt trygg jämfört med 66%. Andelen som upplever den som ganska eller mycket otrygg är dock alltjämt 26% (31% ). 2. Färre barn som åker buss uppges ha rätt till skolskjuts som betalas av kommunen - Andelen föräldrar vars barn åker buss och som uppfattat att de har rätt till skolskjuts som betalas av kommunen, har minskat från 73% till 66% i årets mätning. 3. Fler barn tar sig till fots till skolan - Fler barn går till skolan än tidigare. Under sommarhalvåret har andelen barn som går till skolan ökat till 3% jämfört med 29% i års mätning och det är bland de yngsta barnen som ökningen varit som störst. Där har andelen barn som går till skolan ökat med sju procentenheter såväl under sommarhalvåret som under vinterhalvåret.. Hastigheterna sjunker vid påstigningsplatsen och vägen dit - Andelen som stiger på bussen vid en väg som har en hastighetsgräns på 70 eller 90 km/h har minskat från 3% i års mätning till 29% i årets mätning. - Även när det gäller andelen barn som behöver ta sig till busshållplatsen på en väg med 70 eller 90 km/h har sjunkit från 31% i års mätning till 2% i årets mätning. 3

6 . Fler får sittplats med bälte när de åker buss men trängseln i bussarna har inte minskat - Som regel får 39% numer en sittplats på bussen där det finns ett bilbälte vilket är en förbättring från 30%. - Trängseln har dock inte minskat och andelen som ofta får stå i bussen har ökat från 3% till % i årets mätning. 6. Vägen till påstigningsplatsen och vägen dit upplevs som lite mindre farlig, medan miljön vid skolan känns farligare och mer osäker - Den del som upplevs som mest osäker och farlig är när barnet tar sig mellan hemmet och till skolskjutsen och vice versa. En tendens är dock att den här delen av resan till och från skolan blir något säkrare (förbättring med åtta procentenheter) medan situationen runt skolan och på- och avstigningsplatsen där upplevs som alltmer osäker.

7 Innehållsförteckning KAP 1 OM UNDERSÖKNINGEN OCH BAKGRUNDSDATA BAKGRUND OCH SYFTE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT URVAL OCH SVARSFREKVENS BAKGRUNDSDATA... 9 KAP 2 BARNETS SKOLVÄG AVSTÅNDET MELLAN HEMMET OCH SKOLAN RESTID MELLAN HEMMET OCH SKOLAN SKOLVÄGENS UPPLEVDA SÄKERHET GÅNG/CYKEL SKOLVÄGENS UPPLEVDA TRYGGHET RÄTT TILL SKOLSKJUTS FÄRDSÄTT TILL SKOLAN FÄRDSÄTT TILL SKOLAN UPPDELAT PÅ ÅRSKURS KAP 3 BUSS TILL SKOLAN AVSTÅND MELLAN HEM OCH BUSSHÅLLPLATS TRANSPORTSÄTT TILL BUSSHÅLLPLATSEN HASTIGHET PÅ VÄGEN/VÄGARNA VID HÅLLPLATSEN HASTIGHET PÅ VÄGEN/VÄGARNA TILL HÅLLPLATSEN FÖREKOMST AV HÅLLPLATSFICKA FÖREKOMST AV VÄDERSKYDD FÖRHÅLLANDET PÅ BUSSEN UPPLEVELSE AV HUR SKOLSKJUTSEN FUNGERAR BETYG PÅ VÄGEN MELLAN HEM OCH SKOLA BETYG PÅ HEMVÄGEN BUSSBYTE OLIKA ASPEKTERS VIKTIGHET AVSEENDE BARNENS BUSSRESA... 2 KAP TAXI TILL SKOLAN AVSTÅND MELLAN HEM OCH TAXIPLATS SÄKERHET PÅ DEN PLATS DÄR BARNET TAR TAXIN OLIKA ASPEKTERS VIKTIGHET AVSEENDE BARNENS TAXIRESA KAP PRIVAT BIL TILL SKOLAN ANLEDNING TILL ATT SKJUTSA BARNET KAP 6 BARNETS TRAFIKMILJÖ TRAFIKMILJÖN MELLAN HEMMET OCH OLIKA PLATSER VART BARNET FÅR GÅ UTAN VUXET SÄLLSKAP VART BARNET FÅR CYKLA UTAN VUXET SÄLLSKAP... 3 KAP 7 SLUTINTRYCK... 36

8 KAP TABELLER KÖN, ÅLDER OCH BOSTADSORT BOSTADENS PLACERING OCH SKOLA BARNETS SKOLVÄG RESTID TILL SKOLAN OCH RÄTT TILL SKOLSKJUTS FÄRDSÄTT SÄLLSKAP AV VUXEN TILL SKOLAN VÄGEN TILL BUSSHÅLLPLATSEN FÖRHÅLLANDET VID OCH TILL BUSSHÅLLPLATSEN FÖRHÅLLANDET PÅ BUSSEN BEDÖMNING AV BARNETS SKOLVÄG FRÅN HEMMET TILL SKOLAN BEDÖMNING AV BARNETS SKOLVÄG FRÅN SKOLAN TILL HEMMET BEDÖMNING AV VIKTIGA ASPEKTER I SAMBAND MED BUSSRESA BARN SOM ÅKER TAXI BEDÖMNING AV VIKTIGA ASPEKTER I SAMBAND MED BARNETS TAXIRESA SKÄL TILL ATT SKJUTSA BARNET BETYG PÅ TRAFIKMILJÖN OM BARNET FÅR GÅ TILL OLIKA PLATSER UTAN VUXEN....1 OM BARNET FÅR CYKLA TILL OLIKA PLATSER UTAN VUXEN... 6 Bilagor Korstabellbilaga, sid 7 Följebrev och enkät, sid 2 6

9 Kap 1 Om undersökningen och bakgrundsdata 1.1 Bakgrund och syfte Vägverket genomför vart tredje år, med start 2000, en undersökning om föräldrars uppfattning om hur säker deras barns väg till skolan är. Eftersom det gått tre år sedan den senaste mätningen önskar Vägverket genomföra en ny mätning. Undersökningens syfte är att ge Vägverket bättre kunskap om föräldrars upplevelser av deras barns skolvägar. Resultatet skall kunna ligga till grund för beskrivningar i Vägverkets års- och sektorsredovisningar. Undersökningen skall ge en bild av läget idag, men även visa på om det skett några förändringar över tid. 1.2 Tillvägagångssätt Undersökningen är giltig för föräldrar till barn som under hösten börjat förskoleklass fram till de som går i åk 9. Alltså barn och ungdomar födda mellan Motsvarande urval gjordes medan man i undersökningen endast gjorde enkäten till föräldrar med barn upp till årskurs 6. Jämförelser finns inlagda även för men dessa är tveksamma att göra på många frågor eftersom urvalen inte består av samma åldersintervall som för mätningarna gjorda och. Enkäten justerades dessutom inför mätningen varför jämförelser med i vissa fall helt saknas. Helt jämförbart är dock materialet när det gäller frågor som endast ställts till de som går i årskurs 6 och lägre. Informationen har samlats in med hjälp av postala enkäter, som skickats ut i tre steg. I det första steget en enkät, inklusive missiv och frankerat svarskuvert, efter ca tio dagar skickades en påminnelse till dem som inte svarat. Efter ytterligare ca tio dagar skickades ny enkät och frankerat svarskuvert till dem som då inte svarat. Det första utskicket gick ut den och svar som inkommit t o m har tagits med i undersökningen. Efter det första utskicket upptäcktes att kryssrutor på svarsalternativet bio saknades på frågorna 31 till 33. Detta korrigerades i det andra och tredje utskicket varför dessa frågor baseras på ungefär halva svarsantalet, alltså bara de enkäter där rutorna funnits med vilket gör att antalet svar ändå är fullt tillräckligt för att ge en god bild av hur många som besöker bio och även ger en god bas för att jämföra över tid. Då målgruppen för undersökningen varit personer under 16 år har tillstånd från SPAR för undantag från personuppgiftslagen (PUL) erhållits. Utskicken har adresserats Till målsman för [barnets namn]. 7

10 1.3 Urval och svarsfrekvens Urvalet har dragits ur Centrala Befolkningsregistret och fördelas över fyra, av Vägverket definierade, geografiska regioner. Resultaten har viktats efter folkmängd i de fyra regionerna enligt samma viktmatris som användes vid de tidigare undersökningarna, se tabell nedan. Tabell: Urval och viktning Urvalets storlek Antal Viktmatris %, inland 900 3,7, övrigt 900 1,9 Storstadsregioner 00 3,6 Övriga Sverige 00 2, Summa t gick enkäten ut till 200 personer. Av dessa kom 2 st i retur. Vid fältarbetsperiodens slut hade 197 enkäter inkommit vilket innebär en svarsfrekvens på 71,% vilket tyder på ett mycket bra engagemang i dessa frågeställningar.

11 1. Bakgrundsdata Följande tabell beskriver hur de svarande fördelar sig över ett antal olika bakgrundsvariabler. Samtliga data har viktats efter ovan beskrivna viktmatris. inland övrigt Region Storstadsregion Övriga landet Antal 62 Antal 63 Antal 31 Antal 32 Antal 197 % % % % % Kön Pojke Flicka Var finns bostaden? Vilket år är barnet fött Barnet går i I centrum/stadskärnan I ett ytterområde På landsbygden Ej svar Ej svar Den kommunala skolan/6- årsverksamheten som barnet genom bostadens läge hör till Annan kommunal skola/6- årsverksamhet Friskola, d.v.s. skola/6- årsverksamhet fristående från den vanliga kommunala skolverksamheten I vilken typ av ort bor barnet? Ej svar I Storstockholm, Göteborg eller Malmö I en tätort med invånare I en tätort med invånare I en tätort med invånare I en tätort med invånare På ren landsbygd eller i en ort med mindre än invånare Ej svar

12 Vilken skola och/eller barnomsorg deltar barnet i? 6-årsverksamhet Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs 10 7 Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs Annat Ej svar

13 Kap 2 Barnets skolväg 2.1 Avståndet mellan hemmet och skolan Bas: Samtliga 0-1 km km km 3- km km 3-10 km >10 km Procent Fig. 2.1 Hur långt är det mellan hemmet och skolan? (Fråga 7) Nästan två av tre (6%) skolbarn bor mindre än två kilometer från sin skola. Detta gäller framförallt de barn som bor i storstadsregionerna (6%). Mellan övriga regioner är inte skillnaderna så stora. Ett undantag finns dock för skogslänen i inlandet där 13% bor mer än tio kilometer från skolan, jämfört med 6% för landet som helhet. 11

14 2.2 Restid mellan hemmet och skolan Bas: Samtliga 0- min 6-10 min 11-1 min min min 31- min Ej svar Procent Fig. 2.2 Hur lång tid tar det för ditt barn att komma till skolan, från det att barnet lämnar hemmet till ankomst till skolan? (Fråga 10) Majoriteten, 3% av barnen (% ), har mindre än 10 minuters resväg till skolan. 6% (9% ) har en restid som överstiger 30 minuter och det gäller i ännu högre grad i skogslänen i inlandet där 11% (1% ) har en så lång restid. 12

15 2.3 Skolvägens upplevda säkerhet gång/cykel Bas: Samtliga % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Säker väg Osäker pga trafiken Osäker pga andra orsaker Ej svar Fig. 2.3 Hur bedömer du att ditt barns skolväg är om det går eller cyklar till skolan/6-årsverksamheten? (Fråga ) Andelen som upplever att barnens skolväg är säker när de går eller cyklar till skolan har ökat från 0% i tidigare mätningar till % i årets mätning. En så stor andel som 1% (% ) upplever dock alltjämt skolvägen som osäker även om alltså en viss förbättring skett. 13

16 2. Skolvägens upplevda trygghet Bas: Samtliga t Skoglän, inland , övriga Storstad Övriga landet % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Helt trygg Ganska trygg Ganska otrygg Mycket otrygg Vet ej Fig. 2. Upplever du att ditt barn har en trygg eller otrygg skolväg? (Fråga 9) % upplevde alltså skolvägen som säker. Något fler, 73%, upplever dock skolvägen som helt eller ganska trygg. Även här kan vi utläsa en förbättring från den motsvarande siffran som innebar att 66% då var helt eller ganska trygga när det gäller barnens skolväg. Andelen som upplever skolvägen som otrygg har visserligen minskat men hela 26% upplever den dock alltjämt som ganska eller mycket otrygg. Andelen otrygga i skogslänen tenderar att vara något fler än i resten av landet (29%). Förbättringar har skett över hela landet men en något större ökning av andelen trygga tycks skett i storstadsregionerna (+ procentenheter). 1

17 2. Rätt till skolskjuts Bas: Se figur nedan (bas samtliga) (bas åker buss) (bas samtliga) (bas åker buss) (bas åker buss) % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Ja, speciellt anordnad Ja, vanliga kollektivtrafiken Annat sätt/specialbuss Nej Vet ej/ej svar Fig. 2. Har barnet rätt till skolskjuts, d.v.s resa till och från skolan som betalas av kommunen? (Fråga 11) Andelen föräldrar som uppfattat att de barn som åker buss har rätt till skolskjuts som betalas av kommunen har minskat från 73% till 66% i årets mätning. Minskningen gäller framförallt speciellt anordnad skolskjuts där 2% bland de som åkte buss jämfört med 33% i årets mätning. Alltså är det tydligt att färre av de som åker buss har rätt till skolskjuts i årets mätning vilket också visas av att 1% av samtliga som svarat i år har rätt till skolskjuts jämfört med 26% år. Minst andel med rätt till skolskjuts återfinns i storstadsregionerna (1%) och störst andel i regionen, inland (33%). 1

18 2.6 Färdsätt till skolan Bas: Samtliga Gå Cykla Buss/kollektivt Taxi Sommar Sommar Vinter Vinter Privat bil Annat Ej svar Procent Fig. 2.6 På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/ 6-årsverksamheten under vinterhalvåret (november-mars)? (Fråga 12) På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/ 6-årsverksamheten under sommarhalvåret (april-oktober)? (Fråga 13) Såväl vinter- som sommartid är det vanligast att barnen går till skolan även om det under sommartid är nästan lika vanligt att de cyklar. Sommartid går 3% av barnen och vintertid 2%. Anledningen till den skillnaden är att barnen under sommartid istället tar cykeln. 1% cyklar vintertid men det ökar till 32% under sommaren. Den största förändringen i materialet är att fler väljer att gå till skolan under sommarhalvåret jämfört med. Då gick 29% av barnen och den siffran har i årets mätning ökat till 3%. Andelen som åker buss/kollektivt under sommarhalvåret har istället sjunkit, från 19% i års mätning till 16% i årets mätning. 16

19 2.7 Färdsätt till skolan uppdelat på årskurs Bas: Samtliga 6-års/åk 1-3 sommar sommar vinter vinter åk -6 sommar sommar vinter vinter åk 7-9 sommar sommar vinter vinter % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Gå Cykla Buss Taxi Privat bil Annat/ej svar Fig. 2.7 På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/ 6-årsverksamheten under vinterhalvåret (november-mars)? (Fråga 12) På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/ 6-årsverksamheten under sommarhalvåret (april-oktober)? (Fråga 13) Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är mycket tydliga när det gäller hur man tar sig till skolan. De yngsta åker framförallt i betydligt högre grad i privat bil. Detta även om andelen sjunkit något med några få procentenheter. Bland de yngsta ökar dock andelen som går till skolan med sju procentenheter såväl under vinterhalvåret som under sommarhalvåret. Under sommarhalvåret har istället främst andelen som åker buss minskat (från 11% till 6% ). Även under vinterhalvåret har andelen bussåkande minskat men lika mycket har andelen som åker med privat bil minskat bland de yngsta (med fyra procentenheter). Även bland de övriga åldersgrupperna tycks bussåkandet minska och andelen som går och/eller cyklar till skolan öka. 17

20 Kap 3 Buss till skolan 3.1 Avstånd mellan hem och busshållplats Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret 0-2 m m m m m m m >3000 m Ej svar Procent Fig. 3.1 Hur långt är det mellan hemmet och hållplatsen där barnet stiger på bussen? (Fråga 1) 3 av barn (7%) har mindre än 00 meter till busshållplatsen och 12% har mellan 00 meter och en kilometer att gå till hållplatsen. Andelen som har mer än 1 km till hållplatsen är 9% i årets mätning (% ). 1

21 3.2 Transportsätt till busshållplatsen Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret Fots/cykel utan vuxen Fots/cykel med vuxen 7 1 Skjutsad med bil Annat sätt Ej svar Procent Fig. 3.2 Hur brukar barnet oftast ta sig till hållplatsen? (Fråga 16) De allra flesta barn (2%) går eller cyklar själva till busshållplatsen. Övriga har sällskap av en vuxen eller får skjuts. Det är inga större förändringar jämfört med resultatet. 19

22 3.3 Hastighet på vägen/vägarna vid hållplatsen Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret 30 km/h km/h km/h 90 km/h km/h 0 0 Vet inte Procent Fig. 3.3 Vilken hastighetsgräns gäller vid busshållplatsen/ påstigningsplatsen där barnet stiger på bussen på morgonen? (Fråga 17a) Att det införts nya hastighetsregler blir tydligt när vi studerar vilka hastighetsgränser som gäller vid busshållplatsen/påstigningsplatsen där barnet stiger på bussen på morgonen. Andelen som stiger på bussen vid en väg som har en hastighetsgräns på 70 eller 90 km/h har minskat från 3% i års mätning till 29% i årets mätning. 20

23 3. Hastighet på vägen/vägarna till hållplatsen Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret 30 km/h km/h km/h 90 km/h km/h Vet inte Procent Fig. 3. Vilken hastighetsgräns gäller på vägen/vägarna till busshållplatsen/påstigningsplatsen där barnet stiger på bussen på morgonen? (Fråga 17b) Även när det gäller andelen barn som behöver ta sig till busshållplatsen på en väg med 70 eller 90 km/h har sjunkit från 31% i års mätning till 2% i årets mätning. 21

24 3. Förekomst av hållplatsficka Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Ja Nej Vet ej Fig. 3. Finns det hållplatsficka där barnet stiger på bussen (vid hemmet) på morgonen.? (Fråga 1) Andelen barn som stiger på bussen vid en hållplatsficka har ökat från till 2% i årets mätning. 3.6 Förekomst av väderskydd Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Ja Nej Vet ej Fig. 3.6 Finns det något väderskydd (väntkur) där barnen väntar på bussen.? (Fråga 1) Även andelen barn som stiger på bussen där det finns väderskydd har ökat från 3 till 0% i årets mätning. 22

25 3.7 Förhållandet på bussen Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret Det händer ofta att mitt barn får stå i bussen 3 Det händer ibland att mitt barn får stå i bussen Alla får som regel sittplats, men det finns inte bilbälten åt alla Alla får som regel sittplats och det finns bilbälten åt alla Vet ej Procent Fig. 3.7 Vilket av följande stämmer in när ditt barn åker buss? (Fråga 20) Positivt är att allt fler får en sittplats där det också finns bilbälte. Trängseln i bussarna har dock inte minskat utan fortfarande får drygt var fjärde (26%) ofta eller ibland stå i bussen. Andelen som ofta får stå i bussen har dessutom ökat från 3 till %. 23

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11)

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN REGLEMENTE 2011-11-09 Skolskjutsreglemente (Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) Bilagor: 1. Kartor 2. Modell för bedömning av risk och otrygghet

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsbestämmelser Förskoleklass och grundskola Fastställd av bildningsnämnden 2011-11-08 99 Innehållsförteckning Definitioner...1 Avstånd...2 Form av skolskjuts...3 Restid...3 Tidtabeller...3 Självskjuts...3 Ramscheman...3

Läs mer

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Gäller från och med 15 juni 2012 Antagna av barn- och skolnämnden 14 maj 2012 1 (12) Det här dokumentet beskriver de regler som gäller för

Läs mer

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun Antaget av barn- och utbildningsnämnden, 96 BARN OCH UTBILDNING 1 Vad är skolskjuts? Skolskjuts är transport av elev till och

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor 1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans gäller från och med läsåret 2012/2013 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun Skolskjuts styrs av skollagens10 kapitel Skollagen (2010:800)

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans gäller från och med läsåret 2014/2015 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun? Skolskjuts styrs av skollagens10 kapitel Skollagen (2010:800)

Läs mer

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013 Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013 Innehållsförteckning Skolskjuts och elevresor - Vad är skolskjuts?... ṣ.3 - Väntetid och färdtid... s.3 - Val av annan skola i Hudiksvalls kommun...

Läs mer

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007 SKOLSKJUTSANSVARIG Varje skola har en skolskjutsansvarig som handlägger skolans skolskjutsfrågor. SKOLSKJUTSFORMER Skolskjuts bedrivs SKOLTAXI Vid skoltaxi skall särskilt beaktas: Skolbarn skall till och

Läs mer

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun 2013 11 08 Reglemente Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun Gäller elever i skolår F 9 och barn med särskilda behov inom särskolan. Antagen av barn och utbildningsnämnden 2013 12 11

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun 1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Skolskjutsreglemente

Skolskjutsreglemente Skolskjutsreglemente Barn och utbildningsförvaltningen Barn och utbildningsförvaltningen 2015-02-03 Fastställd av barn och utbildningsnämnden 2015-02-23 Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN TÖREBODA KOMMUN REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN Gäller från och med läsåret 2008/2009 Töreboda kommun är enligt skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6 skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts

Läs mer

Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg!

Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg! Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg! Projektet En lättare framtid arbetar nu med att se över barnens resvanor och skolvägar inom Norrtälje kommun. För att detta arbete ska bli så bra som möjligt

Läs mer

Regler för skolskjuts

Regler för skolskjuts Regler för skolskjuts i Skara kommun Beslutade av Barn- och utbildningsnämnden den 22 september 2011 90 Morgondagens skola med lust till livslångt lärande Inledning Gällande skolskjutsregler är beslutade

Läs mer

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ANTAGNA AV BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN 2009-12-15, 81 REVIDERADE 2011-03-30, 26 SAMT 2011-11-29, 80. REVIDERADE AV KOMMUNSTYRELSEN 2012-06-04, 111 1. VILKA HAR RÄTT TILL FRI SKOLSKJUTS?

Läs mer

Antaget av skolnämnden 2013-03-21

Antaget av skolnämnden 2013-03-21 2013-03-11 1 SKN 2011/344 Antaget av skolnämnden 2013-03-21 Skolskjutsreglemente Skollagen Rätten till skolskjuts regleras i Skollagen 10 kap. 32, 40 och 11 kap. 31, 32 för elev i grundsärskolan. Ansvarig

Läs mer

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615 Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...

Läs mer

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR Bildningsförvaltningen INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR OM SKOLSKJUTS Säker skolväg skapar vi tillsammans Skolskjutsinformation Enligt skollagen har kommunen skyldighet att anordna skolskjuts för elever i grundskolan

Läs mer

SKOLSKJUTSINFORMATION

SKOLSKJUTSINFORMATION Vasa Övningsskola SKOLSKJUTSINFORMATION 1 1. Inledning Denna broschyr är utarbetad av Vasa Övningsskola för att ge elever, vårdnadshavare och chaufförer information om skolskjutsarna och de spelregler

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105 Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1

Läs mer

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Utdrag ur Skollagen 2010, kapitel 10 32 och kapitel 11 31 Skolskjuts i hemkommunen

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN

Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN Regler Övrig information 1. Fri skolskjuts Rätten till fri skolskjuts omfattar i Hammarö

Läs mer

Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun

Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun Vad a r skolskjuts? Skolskjuts är transport av elev mellan en påstigningsplats i närheten av bostaden och skolan. Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts

Läs mer

Ingen skolväg är den andra lik

Ingen skolväg är den andra lik Det skulle finnas flera vägar till skolan, en för bussar, en för bilar och en för elever och lärare Ingen skolväg är den andra lik En uppföljning av EU-projektet SMILES Cykla och gå till skolan-komplettering

Läs mer

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER I ORUST KOMMUN från och med 2014-04-01 Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden 1998-03-23, 50. Reviderat av Barn- och utbildningsnämnden 2000-09-18, 125. Reviderat av Barn- och

Läs mer

Skolskjutsreglemente Laxå kommun

Skolskjutsreglemente Laxå kommun Skolskjutsreglemente Laxå kommun Ur Skollagen 4 kap 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden,

Läs mer

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13 Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13 1. Skolskjutsinformation Enligt skollagen har kommunen skyldighet att

Läs mer

Informationskatalog för FRÖJERED SKOLA Läsåret 2013-2014

Informationskatalog för FRÖJERED SKOLA Läsåret 2013-2014 Informationskatalog för FRÖJERED SKOLA Läsåret 2013-2014 Kontaktuppgifter Adress Faxnummer E-postadress Fröjereds skola 0502-311 30 frojeredskolan@tidaholm.se 522 94 Tidaholm Telefonnummer Titel Namn Telefonnummer

Läs mer

Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola

Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola 2011-06-13 Dnr:2011/106-UAN-610 VÄSTERÅS STAD Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola RIKTLINJER FÖR ELEVRESOR I GYMNASIET OCH FÖR SKOLSKJUTS FÖR ELEVER I GYMNASIESÄRSKOLA

Läs mer

Skolskjuts inom Gällivare kommun

Skolskjuts inom Gällivare kommun Skolskjuts inom Gällivare kommun Skolskjuts Avser resor mellan anvisad på- avstigningsplats i hemmets närhet och av kommunen anvisad eller beviljad skola. Skolskjuts omfattar inte förskola, pedagogisk

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts

Riktlinjer för skolskjuts 2011-06-13 Dnr: 2011/501-BaUN-610 VÄSTERÅS STAD Riktlinjer för skolskjuts RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA 1. ALLMÄNT Skolskjuts är en transport mellan hemmet och skolan av elev

Läs mer

Reglemente för betalda elevtransporter. i Härnösands kommun. Antagen i barn- och skolnämnden 2006-06-08 Fastställd i kommunfullmäktige 2006-12-18

Reglemente för betalda elevtransporter. i Härnösands kommun. Antagen i barn- och skolnämnden 2006-06-08 Fastställd i kommunfullmäktige 2006-12-18 Reglemente för betalda elevtransporter i Härnösands kommun Antagen i barn- och skolnämnden 2006-06-08 Fastställd i kommunfullmäktige 2006-12-18 2 1. Kommunens skyldighet och ansvar Kommunen är enligt skollagen

Läs mer

Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass

Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass 2013-10-04 Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass Allmänt Enligt 10 kap 32, 33, 40 i skollagen är kommunen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om det behövs

Läs mer

REGLER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUND- SÄRSKOLA I TIDAHOLMS KOMMUN

REGLER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUND- SÄRSKOLA I TIDAHOLMS KOMMUN REGLER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUND- SÄRSKOLA I TIDAHOLMS KOMMUN Gäller från läsåret med början ht 2011 Skolskjuts i Tidaholms kommun Elever i grundskola Tidaholms kommun är enligt Skollagen

Läs mer

REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN

REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN 1(6) REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN Dessa regler har antagits av Skövde kommuns kommunstyrelse den 14 mars 2011, (KS 66/2011), reviderade den 7 juni 2011 (KS 109/2011) och den 5 december 2011

Läs mer

Bildning Datum: Sida: 2011-06-08 1 (5)

Bildning Datum: Sida: 2011-06-08 1 (5) Bildning Datum: Sida: 2011-06-08 1 (5) Handläggare: Dokumentnamn: DokumentID Version: Christina Fåhraeus Diarienr 1 Skolskjutsansvarig Skolskjutsreglemente för grundskoleelever Antagen Bn 73/11 Skolskjutsreglemente

Läs mer

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2002-09-09, 62/2002 Kompletterade 2005-01-31, BUN 4/2005 Växelvis boende, sid 3 1

Läs mer

Kommunstyrelsen. Anvisningar för skolskjuts. Kommunstyrelsen 2011-06-08

Kommunstyrelsen. Anvisningar för skolskjuts. Kommunstyrelsen 2011-06-08 Kommunstyrelsen Anvisningar för skolskjuts Kommunstyrelsen 2011-06-08 Lagstiftning Från och med 2011-07-01 gäller en ny skollag. I den nya lagstiftningen lyfts skolskjuts fram som en rättighet för eleven

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts i Degerfors kommun

Riktlinjer för skolskjuts i Degerfors kommun Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-06-17 KUN 76-2015/5 1(12) Riktlinjer för skolskjuts i Degerfors kommun Antaget av kultur- och utbildningsnämnden KUN 76/2015-06-17 Kultur-

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. Sunne kommun

Riktlinjer för skolskjuts. Sunne kommun Riktlinjer för skolskjuts Sunne kommun 1. Inledning Rätten till skolskjuts regleras huvudsakligen i skollagen (2010:800). Skolskjuts är en rättighet för de eleverna i grundskola, särskola och gymnasiesärskola

Läs mer

Antaget av barn- och utbildningsnämnden den 17 september 2013.

Antaget av barn- och utbildningsnämnden den 17 september 2013. REGLEMENTE 1 (7) Diarienummer BUN 13/194 Barn- och utbildningsförvaltningen Skolskjutsreglemente Antaget av barn- och utbildningsnämnden den 17 september 2013. 1. Ändamål 1.1 Enligt skollagens 10 kap 32

Läs mer

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun 2012-03-16 Bou 27/2011 Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun Innehållsförteckning Regler för skolskjuts i grundskola, grund-

Läs mer

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Barn och utbildningsförvaltningen Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3

Läs mer

Riktlinjer gällande skolskjuts i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsnämnden Gäller fr.o.m. 2011-07-01

Riktlinjer gällande skolskjuts i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsnämnden Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Riktlinjer gällande skolskjuts i förskoleklass, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsnämnden Gäller fr.o.m. 2011-07-01 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Omfattning...3 4. Beslutsfattare...3 5. Rätt

Läs mer

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 1(5) (4) SKOLSKJUTSREGLER Grundskola och grundsärskola Allmänt om kommunal skolskjuts Elever som går vid den grundskola eller grundsärskola (gäller ej fritidshem) som kommunen har anvisat eleven, har rätt

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016 INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Läsåret 2015/2016 KOMMUNENS SKYLDIGHETER OCH ANSVAR VID SKOLSKJUTS. Enligt skollagen, 10 kap 32 samt 11 kap 31, har elever i grundskola

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun SIG100, v2.0, 2010-02-26 1 (6) 2013-10-02 Vår beteckning BUN 2013:143 Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Följande riktlinjer för skolskjuts gäller elever

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun

Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun Allmänt Lagar och föreskrifter Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning (TSVFS 1988:17) Skollagen (SFS 1985:1100). Förordningen om skolskjutsning (SFS

Läs mer

Dnr BSN/16/2013. Riktlinjer för SKOLSKJUTS. 2013-2014 Barn- och skolnämnden

Dnr BSN/16/2013. Riktlinjer för SKOLSKJUTS. 2013-2014 Barn- och skolnämnden Dnr BSN/16/2013 Riktlinjer för SKOLSKJUTS 2013-2014 Barn- och skolnämnden Innehållsförteckning Inledning... 3 Rätt till skolskjuts... 3 1. Färdvägens längd... 3 2. Trafikförhållanden... 3 3. Funktionsnedsättning...

Läs mer

Regler för skolskjuts

Regler för skolskjuts Styrdokument, regler Utbildningsenheten 2015-02-18 Haina Berndtsson 08-590 975 19 Dnr UBN/2014:226 haina.berndtsson@upplandsvasby.se Regler för skolskjuts Nivå: Utbildningsnämnden Antagen: Av utbildningsnämnden

Läs mer

Reglemente. Skolskjuts. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2011-06-16

Reglemente. Skolskjuts. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2011-06-16 Reglemente Skolskjuts Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2011-06-16 Innehållsförteckning Allmänna lagkrav... 3 Färdvägens längd... 3 Grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskolan... 3 Trafikförhållanden,

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

Reglemente. Skolskjutsar. i Mariestads kommun. Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan

Reglemente. Skolskjutsar. i Mariestads kommun. Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan Reglemente Skolskjutsar i Mariestads kommun Gäller för elever i: Grundskolan åk 1-9 Grundsärskolan åk 1-9 Gymnasiesärskolan Antaget av Kommunstyrelsen 2011-0-1 KS 2011/0172 Senast reviderat 2013-05-02

Läs mer

Regler för skolskjuts

Regler för skolskjuts Styrdokument, regler 2011-01-01 Dnr BUN/2012:54 Regler för skolskjuts Nivå: Utbildningsnämnden Antagen: Av barn- och utbildningsnämnden 2010-12-14, 61 Reviderad: 2012-02-29 Giltig t.o.m: Tillsvidare Ansvarig

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts.

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts. 1 (6) Antagen av bildningsnämnden den 19 maj 2009, 46 Reviderad av bildningsnämnden den 23 juni 2009, 64 Reviderad av bildningsnämnden den 13 oktober 2009, 96 Dnr: 986/09-623 Reviderad av välfärdsutskottet

Läs mer

Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Älvsbyns kommun.

Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Älvsbyns kommun. 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2015-04-13 Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Älvsbyns kommun. Detta dokument ersätter tidigare beslutade regler för skolskjuts. Kommunens skyldighet och ansvar Kommunen är,

Läs mer

Reflektera i skolan och trafiken

Reflektera i skolan och trafiken Reflektera i skolan och trafiken Skolskjutsregler i Simrishamns kommun Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Skolskjuts Defi nition: Transport av elev i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut

Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut Innehållsförteckning 1 Lagtext och förordningar 3 2 Definitioner 3 3 Regler 3 4 Ansvarsfördelning

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Bil, cykel, gång, taxi eller buss?

Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Din syn på ditt barns resor till skolan I denna enkät vill vi veta vad du tycker om ditt barns resor till skolan. Besvara frågorna så noggrant som möjligt. Det finns

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

INSTRUKTION OM SKOLSKJUTS NYKARLEBY STAD

INSTRUKTION OM SKOLSKJUTS NYKARLEBY STAD INSTRUKTION OM SKOLSKJUTS NYKARLEBY STAD Allmänt Kommunen ordnar skolskjuts för elever i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 17.12.1992 114. Skolskjutsfrågor och upphandling av skolskjuts besluts av

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter

Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter 1. Vilken/vilka skolskjutsformer använder ni i er kommun? Upphandlad skolskjuts (använd endast frågorna under rubrik 2) Buss i linjetrafik (använd

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS OCH RESEERSÄTTNING

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS OCH RESEERSÄTTNING RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS OCH RESEERSÄTTNING 1. VAD ÄR SKOLSKJUTS? Skolskjuts är en resa mellan plats i anslutning till hemmet och skolan, av elev i förskoleklass, grundskola och särskola

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS och RESEERSÄTTNING

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS och RESEERSÄTTNING NORRKÖPINGS KOMMUN Kollektivtrafiknämnden 2005-05-11 KTN-52/2005 623 Antagna av kollektivtrafiknämnden 11 maj 2005, 44 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV SKOLSKJUTS och RESEERSÄTTNING GRUNDSKOLAN SÄRSKOLAN

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

REGLER. Skolskjutsregler

REGLER. Skolskjutsregler REGLER Skolskjutsregler 1 Styrdokument Diarienummer: KS/2013:1182 Beslutas av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2015-06-15 Dokumentansvarig: Näringsliv och strategisektionen Revideras: Minst vart 4:e

Läs mer

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Bestämmelser om rätt till skolskjuts finns för varje skolform och regleras i skollagen för grundskola samt gymnasiesärskola

Läs mer

REGELVERK FÖR SKOLRESOR I HÖGANÄS KOMMUN

REGELVERK FÖR SKOLRESOR I HÖGANÄS KOMMUN 2013-09-19 1 (7) REGELVERK FÖR SKOLRESOR I 1 INLEDNING Från och med höstterminen 2013 övergår skolskjutsen i Höganäs kommun från att enbart ha skjutsat elever med upphandlade bussar till att i stor utsträckning

Läs mer

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 Cecilia Mallard Augusti 2000 1. BAKGRUND Hösten 1999 genomförde NTF Skåne en undersökning i tio kommuner vad gäller säkerheten i samband med skolskjutsar.

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

SKOLSKJUTSREGLEMENTE. Kommunfullmäktige, beslut 2011-05-02,

SKOLSKJUTSREGLEMENTE. Kommunfullmäktige, beslut 2011-05-02, SKOLSKJUTSREGLEMENTE Kommunfullmäktige, beslut 2011-05-02, Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut Sidan 1 LAGTEXT OCH FÖRORDNINGAR 2 2 DEFINITIONER

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 I inventeringsarbetet har tekniska förvaltningen och bildningsförvaltningen bett alla rektorer om hjälp att nå ut till samtliga klasslärare i årskurserna

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Värnamo kommun

Skolskjutsreglemente för Värnamo kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-10-23 PM 15.13 Skolskjutsreglemente för Värnamo kommun Lagar och förordningar om skolskjutsning Bestämmelser om rätt till skolskjuts finns reglerat i skollagen (SFS

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN. Skolskjutsreglemente

STRÖMSTADS KOMMUN. Skolskjutsreglemente STRÖMSTADS KOMMUN Skolskjutsreglemente Antagen 2006-12-20, BUN Reviderad 2007-09-13, BUN Reviderad 2010-09-13, BUN Reviderad 2011-03-10, BUN Reviderad 2014-06-05, BUN Reviderad 2014-08-28, BUN REGLER OCH

Läs mer

DNR BUN 2014.379 R I K TLINJER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN. Riktlinjer för skolskjuts

DNR BUN 2014.379 R I K TLINJER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN. Riktlinjer för skolskjuts DNR BUN 2014.379 R I K TLINJER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för skolskjuts Gäller från 1 juli 2015 Innehåll 1. Skolskjuts med SL-kort eller taxi... 3 1.1 Begränsningar... 3 1.2 Elevresor för

Läs mer

Skolskjutsreglemente från och med läsåret 2014-2015

Skolskjutsreglemente från och med läsåret 2014-2015 Datum 2014-04-09 Skolskjutsreglemente från och med läsåret 2014-2015 Antagen av barn och utbildningsnämnden2014 04 09 28. Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan

Läs mer

Riktlinjer för Skolskjuts VÄRMDÖ KOMMUN

Riktlinjer för Skolskjuts VÄRMDÖ KOMMUN Riktlinjer för Skolskjuts VÄRMDÖ KOMMUN Dnr 04BUF/0041-623 Beslutad av Barn- och ungdomsnämnden 2004-06-01 Reviderad 2006-10-10 Reviderad av grundskolenämnden 2008-05-21 Reviderad av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Skolskjutsregler för elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Skolskjutsregler för elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola 1(9) 2011-05-27 SKN 2011/110 nr 2011.1667 Skolförvaltningen Skolkontoret Maria Tilly, Administrativ chef 0171-526 45 maria.tilly@bildning.habo.se Fastställd av skolnämnden den 22 juni 2011 SKN 42 Skolskjutsregler

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Nykvarns kommun NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Skolskjutsreglemente för Nykvarns kommun NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Skolskjutsreglemente för Nykvarns kommun Antagen av kommunfullmäktige den 17 juni 2010 Innehållsförteckning 1 Allmän information... 2 2 Huvudregel avstånd... 2 3 Elevernas tidspassning... 2 4 Sen ankomst...

Läs mer

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun.

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. 1 (14) PM Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. Sundsvall 2009-10-05 WSP Samhällsbyggnad Oskar Haggren Lundblad WSP Samhällsbyggnad Box

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

REGELVERK FÖR SKOLRESOR I HÖGANÄS KOMMUN

REGELVERK FÖR SKOLRESOR I HÖGANÄS KOMMUN 2014-06-23 1 (7) REGELVERK FÖR SKOLRESOR I 1 INLEDNING Från och med höstterminen 2013 övergick skolskjutsen i Höganäs kommun från att enbart skjutsa elever med upphandlade bussar till att även använda

Läs mer