Liv & Hälsa ung för alla

Transkript

1 Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014.

2 2 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

3 Innehållsförteckning Introduktion 5 Genomförandet av Liv & Hälsa ung för alla Förberedande kontakter 6 Enkätdistribution 6 Genomförande 7 Uppföljning 8 Bearbetning 8 Resultat med kommentarer 9 Elevernas profil 9 Hälsa 13 Livsvillkor 15 Levnadsvanor 23 Skillnader i hälsa 28 Fokusområden 35 Jämförelser med huvudstudien Liv och Hälsa ung Våra främsta noteringar kring Liv & Hälsa Ung för alla 43 Prövning av vår metod 46 Validitet tester av samvariationer 46 Reliabilitet bortfallsanalys 48 Reliabilitet Motsägelsefulla svar 49 Reliabilitet Jämförelse med pilotstudie nr 1 50 Reliabilitet Standardiserat förfarande 51 Sammanfattning Elever som fyllt i enkäten via assistent 56 Slutsatser av metodprövningen 58 Referenser 61 Bilaga - Enkät Liv & Hälsa ung - för alla

4 4 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

5 Introduktion Landstinget Sörmland har i samverkan med länets kommuner genomfört elevenkäter regelbundet sedan år Den första undersökningen omfattade elever i årskurs 6 (Barnrapport Sörmland), därefter har åk 7 och 9 samt åk 2 på gymnasiet (Liv & Hälsa Ung) varit de återkommande åldrarna. I den senaste studien, år 2014, så omfattades även årskurs 5 för första gången. Studierna har varit så kallade totalundersökningar det vill säga alla individer i de utvalda populationerna (årskurserna) har givits möjlighet till medverkan. Givetvis har det förekommit ett visst bortfall, men normalt har procent av eleverna inkluderats. En delpopulation som dock inte omfattats av enkäterna är elever i särskolan. Orsaken till detta har dels varit en utebliven tradition att inkludera dessa elever, dels bristande kunskap om hur man konstruerar alternativa enkäter som anpassats för denna målgrupp. Bägge orsakerna har gällt både inom länet och på riksplanet. I takt med att den ojämlika hälsan alltmer uppmärksammas nationellt så har betydelsen av riktade studier till olika utsatta grupper allt oftare poängterats. Under 2010 års konferensserie Onödig ohälsa hos personer med funktionsnedsättning lyftes förslaget om inkludering även av eleverna i särskolan. År 2012 avsatte Folkhälsocentrum och Habilitering och hjälpmedelsförvaltningen personal och ekonomiska resurser för att starta ett utvecklingsarbete med syfte att se över möjligheten att inkludera särskolans elever i kommande elevenkätundersökningar. Siktet ställdes in på att harmonisera det första genomförandet med nästkommande ordinarie skolundersökning våren Under 2012 och 2013 skedde metodfördjupningar kring särskolelevers tidigare medverkan i enkätstudier. Resurspersoner och olika grupper knöts till utvecklingsarbetet. En fokusgrupp och en första mindre pilotstudie genomfördes under våren Pilotstudie 1 omfattade kognitiva intervjuer med ett urval av elever. Under senhösten 2013 fastställdes det definitiva formuläret som fick benämningen Liv & Hälsa ung för alla. Till skillnad mot Liv & Hälsa Ung (LHU) så framställdes nu bara ett formulär för samtliga årskurser. Elevunderlaget i särskolan är så pass litet att det inte vore lämpligt att analysera och redovisa resultat per årskurs. Själva genomförandet av enkätstudien i särskolan (hela högstadiet och gymnasiet) skedde koordinerat med Liv & Hälsa ung (åk 5, 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet) i februari och mars Liv & Hälsa ung - för alla

6 Denna rapport redovisas resultat och metod från den första fullskaliga Liv & Hälsa ung för alla, även kallad pilot 2. Rapporten inleds med en fullständig resultatredovisning med olika infallsvinklar och grupperade svar. Därpå följer ett omfattande metodavsnitt där resultatens bärighet testas, analyseras och redovisas. Vi rekommenderar starkt att läsare av rapporten tar del av detta metodavsnitt i sin helhet innan eventuellt användande eller återgivande av uppgifter från resultatdelen. Metodanalyserna ger vägledning kring hur resultatavsnittet ska tolkas och värderas. Genomförandet av Liv & Hälsa ung för alla 2014 Efter utvecklingsarbetet som pågått under fastställdes senhösten 2013 det definitiva formuläret som fick benämningen Liv & Hälsa ung för alla. Till skillnad mot Liv & Hälsa ung framställdes ett gemensamt formulär för samtliga årskurser. Elevunderlaget i särskolan är så pass litet (1,5 procent av samtliga elever) att det vore inte lämpligt att analysera och särredovisa resultat per årskurs. Det förberedande arbetet inklusive pilotundersökning våren 2013 finns beskrivet i en separat rapport. Dessutom finns ett omfattande arbetsmaterial för den interna dokumentationen. Förberedande kontakter Efter gemensam löpande information om Liv & Hälsa ung under hösten 2013, sändes mer specifik information ut till särskolornas utsedda kontaktpersoner i januari Denna information följdes upp med telefonsamtal i de fall bekräftelser på medverkan uteblev. Enkätdistribution I vecka 6 togs ny kontakt med kontaktpersonerna där det meddelades att enkäterna skulle levereras personligen. Undantaget blev två kommuner dit enkäter istället sändes per post tillsammans med klassrumsinstruktioner, elevassistentinstruktioner samt blankett för svarssammanställning. Övriga kommuner och skolor besöktes under en vecka tidigt i februari 2014 och fick då enkäter och övrigt material. Totalt antal elever som inventerats som mottagare av enkäter var 206 st. Dock distribuerades ett större antal enkäter för reservbehovet. I princip gjordes ett enkätpåslag om 20 procent per klass. 6 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

7 För att undvika sammanblandning med övriga Liv & Hälsa ung-enkäter distribuerades enkäterna Liv & Hälsa ung för alla i huvusak personligen. Dessutom medgav det måttliga antalet kontaktpersoner en personlig kontakt vilket antas vara en fördel för hela undersökningens genomförande, kvalitet samt framtida etablering. I vecka 8 och 9 gjordes ett kompletterande eftersök av eventuellt integrerade särskoleelever. Denna insats gav endast kännedom om en extra elev som inkluderades. Genomförande Skolorna genomförde Liv & Hälsa ung för alla under vecka 7 (Vingåker + Katrineholm) samt vecka 9 11 (övriga kommuner). Enstaka skolor och klasser gjorde kompletteringar så sent som vecka 13 vilket dock godtogs eftersom totala antalet elever är relativt litet (206) och varje inkommen enkät bidrog märkbart till svarsfrekvensen. Inga frågor var heller direkt beroende av en snäv insamlingsram. Genomförandet förlöpte smidigt utan större problem att lösa. Enstaka skolor hörde av sig med frågor kring detaljer vid genomförandet eller återsändningen. Inga föräldrar hörde av sig med frågor eller invändningar mot undersökningen. Det framkom heller inte att föräldrar eller vårdnadshavare meddelat skolan att deras barn inte fick medverka i undersökningen. Denna möjlighet att låta sitt barn avstå undersökningen hade förmedlats till föräldrarna vid upprepade tillfällen. Enstaka elever valde själva att avstå medverkan en uppskattning är att mindre än 5 elever utnyttjat denna möjlighet. Även om det finns uppgifter på bortfall, så redovisas inte skälen till att man inte deltagit - sjukdom/frånvaro samt vägran hamnar således i samma kategori. Återsändningen från insamlingsansvariga fungerade relativt väl. Ett delvis återkommande problem var att några avsändare delade upp sina enkäter på flera försändelser men utan att märka upp annat än huvudförsändelsen, som innehöll avrapporteringsblanketten. Detta gjorde att fyra försändelser saknande avsändande skola eller kommun och fick spåras genom uteslutningsmetod, kontakt med misstänkta skolor samt avstämning mot förväntad total. I praktiken saknar dessa omärkta försändelser betydelse eftersom de ändå kunde användas men det var givetvis önskvärt med fullständig registrering av inkomna antal enkäter per skola. Antal inskrivna elever 206 Antal återsända ifyllda enkäter 179 Liv & Hälsa ung - för alla

8 Uppföljning Två veckor efter sista insamlingsveckan sändes ett uppföljningsformulär ut till insamlingsansvariga på skolorna. Formuläret innehöll frågor kring administration och information innan och efter insamlandet samt frågor kring elevernas reaktioner under själva ifyllandet. Syftet med uppföljningen var att få insamlingsansvarigas erfarenheter direkt i anslutning till undersökningen. Som komplement till uppföljningsformuläret hölls ett mer omfattande utvärderingssamtal med insamlingsansvarig samt övriga involverade lärare vid en större särskola i länet. Sammanställningen av det utförligare utvärderingssamtalet samt den e-postdistribuerade uppföljningen av övriga skolor gav i stort sett samma bild. Endast i några enstaka fall hade elever ställt privata frågor rakt ut i luften (det fanns farhågor om detta). Inte i något fall rapporterades om att enkäten upplevdes för svår, varken i frågeställningar eller svarsalternativ. Enstaka elever rapporterades fabulera i sina svar. Vår information och administration kring undersökningen upplevdes som tillräcklig och begriplig (t o m föredömlig) inga kritiska synpunkter fanns på att ordinarie Liv & Hälsa ung genomförts samtidigt. Bearbetning De återsända enkäterna togs emot av Folkhälsocentrum och styrdes därpå vidare till det företag som fått uppdraget att optiskt läsa in (scanna) hela Liv & Hälsamaterialet. Liv & Hälsa ung-enkäterna hanterades i separata försändelser för undvikande av ihopblandning. Scanningförfarandet skedde snabbt och redan efter ett par veckor fanns en arbetsfil tillgänglig för bearbetning (slutet av april 2014). Enstaka enkäter var inte möjliga att läsa in optiskt (skador på papper eller för svagt ifyllanda) Antal inskrivna elever 206 Antal återsända ifyllda enkäter 179 Inscanningsbara enkäter 176 Svarsfrekvenser beräknat på: Återsända Inscannade 86.9 % 85.4 % 8 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

9 Resultat med kommentarer I följande avsnitt redovisas resultatet från Liv & Hälsa ung för alla Avsnittet är detaljerat och innehåller teori, kommentarer och förslag på förbättringar. Genom att leta efter bekanta mönster och jämföra med tidigare undersökningar blir det tydligare vilka frågeområden som fungerat bra och vilka som behöver justeras eller strykas. Det finns två undersökningar som är av särskild betydelse för jämförelser eftersom de vänt sig till ungefär samma målgrupp, med frågor inom samma områden. Ung livsstil är en skolenkät som liknar Liv & Hälsa ung och som sedan 2008 även vänder sig till särskolan. Resultat från 2008 och 2009 års studier kommer återkommande att fungera som ett jämförelsematerial. Den andra studien är Riktat föräldrastöd, en del av forskningsprogrammet CHILD. Studien innefattar bland annat intervjuer med barn med utvecklingsstörning och en kartläggning av föräldrarnas livsvillkor. Jämförelser med ordinarie Liv & Hälsa ung återfinns främst i ett särskilt avsnitt i slutet av resultatredovisningen. Elevernas profil Definitioner Särskolan är den arena där undersökningen genomförts. Det är en alternativ skolform som erbjuds elever som inte bedöms nå upp till grundskolans eller gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Grundsärskolan är nio år, gymnasiesärskolan är fyra år. I grundsärskolan finns också träningsskolan som riktar sig till elever som inte kan tillgodogöra sig utbildning i kunskapsämnen. Eleverna i träningsskolan har inte inkluderats i denna undersökning. Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning i hjärnan. Eftersom alla elever i särskolan har en utvecklingsstörning refererar vi ibland till forskning som handlar om personer som har en utvecklingsstörning men inte nödvändigtvis går i särskolan. Vid vissa tillfällen är det passande att jämföra eleverna i särskolan med barn och vuxna som har någon annan funktionsnedsättning. Det alla personer med funktionsnedsättningar har gemensamt är att de på grund av bristande tillgänglighet begränsas i sin relation till omgivningen. Liv & Hälsa ung - för alla

10 Kön Officiell statistik ska som regel vara uppdelad efter kön. Generellt i folkhälsoundersökningar går det också att identifiera skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor mellan män och kvinnor. Dessa skillnader är dock inte alltid lika tydliga inom gruppen personer med utvecklingsstörning [1, 2]. Utvecklingsstörning är vanligare hos män än hos kvinnor. I socialstyrelsens patientregister är förhållandet 43 procent kvinnor och 57 procent män [3]. Detta förhållande återspeglas också i särskolan [4]. I tabell 1 redovisas förhållandet i denna undersökning. Tabell 1. Fördelning av pojkar och flickor i jämförelse med ordinarie Liv & Hälsa ung årskurs 7, 9 och 2 (%) LHU 14 LHU för alla 14 Flickor (64 individer) Pojkar (111 individer) Det förekommer en jämn fördelning av svarande flickor och pojkar i Liv & Hälsa ung medan det är stor skillnad i Liv & Hälsa ung för alla, med betydande övervikt av just pojkar. Födda utomlands Precis som för kön efterfrågas utländsk bakgrund för att kunna undersöka om det finns skillnader i hälsa mellan undergrupper av elever. Tidigare undersökningar visar att det i jämförelse med grundskolan finns en högre andel elever med utländsk bakgrund i särskolan [5, 6]. I tabell 2 redovisas resultatet från Liv & Hälsa ung för alla. Tabell 2. Födelseland uppdelat på kön (%) Flickor Pojkar Sverige Annat land Vi ser att 14 respektive 11 procent av eleverna i särskolan i länet är födda utanför Sverige. Det är samma nivå som i andra Liv & Hälsa ung undersökningar. I Sörmland verkar det inte vara vanligare att elever som går i särskolan har utländsk bakgrund. 10 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

11 Föräldrarnas sysselsättning Barns hälsa påverkas i hög grad av ekonomiska och sociala förhållanden i familjen [38]. Det finns studier som antyder en svagare förankring på arbetsmarknaden för föräldrar vars barn har en utvecklingsstörning [7]. Det är också vanligare med begränsade ekonomiska resurser och lägre utbildningsnivå hos föräldrarna [2, 5, 7, 8]. Tabell 3. Föräldrarnas sysselsättning (%) Mamma Pappa Arbetar Studerar 10 4 Arbetslös 13 6 Kan inte arbeta 7 3 Pensionär 1 3 Vet inte 7 6 Har ingen mamma/ pappa 2 5 Det är en större andel av elevernas pappor än mammor som arbetar medan en större andel mammor studerar, är arbetslösa eller arbetsoförmögna. Nedan jämför vi förhållandena med föräldragruppen i Liv & Hälsa ung. Tabell 4. Föräldrars sysselsättning i jämförelse med ordinarie Liv & Hälsa ung årskurs 9 (%) LHU åk 9 LHU för alla Minst 1 förälder arbetslös/sjukskriven 16,9 13,3 18,4 24,9 Mamma och pappa arbetar eller pluggar 60,9 Vi kan notera att andelen elever med minst en förälder arbetslös eller sjukskriven är högre bland eleverna i särskolan vilket alltså är i linje med tidigare undersökningar [7]. Liv & Hälsa ung - för alla

12 Referensstudie: Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning. Forskningsrapport Maj 2014, Högskolan i Jönköping (omfattar 39 familjer, barn 7 16 år) Vilka är familjerna med barn med lindrig utvecklingsstörning? 69 % av barnen har minst en annan diagnos utöver utvecklingsstörning 28 % skattas ha problem med hälsa 79 % skattas ha problem med sociala färdigheter 44 % skattas ha beteendestörningar 72 % skattas ha svårigheter med att förstå andras kommunikation 61 % skattas ha svårt uttrycka sig verbalt 88 % går i grundsärskoleklass övriga 12 % är integrerade i grundskoleklasser 30 % ensamstående varav 25 % mamma barn, ca 70 % bor med mamma och pappa 90 % två barn eller fler i familjen 87 % bara ett barn med utvecklingsstörning i familjen 44 % av mammorna arbetar mindre än 75 % utanför hemmet 16 % av papporna jobbar 70 % eller mindre 71 % av mammorna har grundskola eller gymnasium som högsta utbildningsnivå (lägre nivå av högskoleutbildade än riksgenomsnitt) 81 % av papporna har grundskola eller gymnasium som högsta utbildningsnivå (lägre nivå av högskoleutbildade än riksgenomsnittet) 39 % bor i hyreslägenhet, 51 % bor i villa (många på landet) För att sammanfatta avsnittet om elevernas profil finns det flera resultat som talar för att det är vanligare att elever i särskolan har svåra levnadsförhållanden, i jämförelse med elever i övriga skolan. Fler föräldrar är arbetslösa eller sjukskrivna. Andra studier visar det är vanligare att föräldrarna är separerade och att barnet därefter endast bor hos ena föräldern [8]. Det finns en stark koppling mellan livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan. En följd av detta borde vara att fler elever i särskolan har levnadsvanor som kan skada hälsan och en dålig självskattad hälsa [5]. 12 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

13 Hälsa Självskattad hälsa Den enkla frågan om hur en person skattar sin hälsa är en användbar jämförelsepunkt i folkhälsoenkäter. Dålig självskattad hälsa har i flera studier visat sig vara en indikator på risken för framtida ohälsa [9]. Även ungdomar svarar med eftertanke på frågan [10]. Svaren uppvisar normalt en stark övervikt åt det positiva hållet [9]. Personer med utvecklingsstörning drabbas av mer ohälsa än befolkningen i stort [1, 2]. Det är också vanligare att ha ytterligare funktionsnedsättningar, och det finns en ökad risk att utsättas för övergrepp [7, 11]. I den tidigare nämnda undersökningen Ung livsstil syntes dock inga skillnader i självskattad hälsa mellan elever i särskolan och elever i ordinarie skolan [5]. Nedan redovisas resultatet från Liv & Hälsa ung för alla: Tabell 5. Hur tycker du att du oftast mår? uppdelat på kön (%) Flickor Pojkar Mycket bra Ganska bra Inte så bra 9 6 Dåligt 5 1 Cirka 90 procent av eleverna uppger att de mår ganska eller mycket bra. Det är en hög nivå. I ordinarie Liv & Hälsa ung brukar 80 procent av eleverna uppge att de mår bra eller mycket bra. Det finns dock en skillnad mellan svarsalternativen (bra mot ganska bra) som kan påverka fördelningen mellan bra och dåligt. Sammantaget antyder resultatet att måttet allmänhälsa inte speglar elevernas mer utsatta situation, och inte heller är en lika tydlig indikator på framtida ohälsa. Det är dock ett teoretiskt antagande som vi inte haft möjlighet att testa. Psykosomatisk hälsa Den psykiska hälsan mäts traditionellt genom två dimensioner: upplevelsen av obehagliga känslor och upplevelsen av sömnsvårigheter och vissa typer av smärta. Ordet psykosomatisk används alltså för att det handlar om besvär som skapas av kopplingen mellan känsla (psyke) och kropp (somatisk). Denna typ av frågor har återkommit i många år i olika undersökningar och brukar generellt visa en tydlig koppling till andra besvär och ohälsa [12]. Långtidsuppföljningar visar också ett samband mellan låg självskattad psykosomatisk hälsa och behovet av psykiatrisk vård och sjuk- eller aktivitetsersättning [13]. Liv & Hälsa ung - för alla

14 I Liv & Hälsa ung för alla saknas den första dimensionen (till exempel nedstämdhet och frånvaro av glädje) då frågorna var svåra att forma efter målgruppens behov. Det som kvarstår är frågor om smärttillstånd och sömn. Psykosomatiska besvär blir allt vanligare hos unga. De senaste decenniernas ökning är särskilt tydlig bland flickor och unga kvinnor [12]. Bland personer med utvecklingsstörning är psykisk ohälsa och psykisk sjukdom vanligare än hos befolkningen i övrigt [1]. I en studie uppskattades att mellan procent av alla barn med utvecklingsstörning uppfyller symptomen för en psykiatrisk diagnos [14]. Psykisk ohälsa och psykiatrisk diagnos är dock inte entydigt med psykosomatiska besvär. I Ung livsstil uppger dock dubbelt så många elever i särskolan som i ordinarie skolan att de dagligen har minst ett psykosomatiskt besvär [5]. Tabell 6. Psykosomatisk ohälsa uppdelat på kön (%) Hur ofta brukar du ha ont i huvudet? Flickor Pojkar Ofta 13 9 Ibland Sällan Hur ofta brukar du ha svårt att somna? Flickor Pojkar Ofta Ibland Sällan Hur ofta brukar du ha ont i magen? Flickor Pojkar Ofta 6 6 Ibland Sällan Det vanligaste besväret är att ha svårt att somna, vilket runt en fjärdedel ofta har. Cirka en av tio uppger att de ofta har ont i huvudet. Att ofta ha ont i magen är minst vanligt, 6 procent uppger att de ofta har ont i magen. Den inbördes rangordningen av besvär överensstämmer med resultaten i ordinarie Liv & Hälsa ung. Nivåerna tycks dock vara lägre och det är fler som sällan upplever något besvär. Precis som vid frågan om allmänhälsa är resultatet svårtolkat. De förhöjda nivåerna uteblir vilket antingen beror på felaktigheter i mätinstrumentet eller på att de flesta eleverna upplever en god psykosomatisk hälsa. 14 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

15 Livsvillkor Situationen i hemmet Barns relation till sina föräldrar är den viktigaste relationen under uppväxten [15]. En relation som främjar barns hälsa är varm, kärleksfull, lyhörd och öppen. Det bör också finnas med ett visst mått av krav på barnet från föräldrarnas sida [12]. Det är även positivt för barnets hälsa att föräldrarna har kännedom om vilka barnet umgås med [16]. Unga med utvecklingsstörning har ofta en nära kontakt med sina föräldrar och andra vuxna. Behovet av stöd är större än för andra ungdomar och den för tonåren utmärkande frigörelseprocessen sker ofta senare [17]. Det är ovanligt att ha nära vänskapsrelationer [2]. Mot denna bakgrund ställs frågor om eleverna kan tala med sina föräldrar om problem, om de deltar i hushållsarbetet samt om föräldrarna frågar med vem de umgås. Att kunna prata med sina föräldrar om problem har i ordinarie Liv & Hälsa ung och Liv & Hälsa ung Örebro visat sig ha en stark koppling till god hälsa [18]. I Ung livsstil uppgav 90 procent av eleverna i särskolan att de hade förtroende för sina föräldrar, att jämföra med 78 procent i övriga skolan [5]. Ingen liknande undersökning med samma målgrupp har identifierats när det gäller frågor om att hjälpa till hemma samt att föräldrarna frågar vem eleven umgås med. En undersökning av elever i grundskolan årskurs 9 visar dock att 34 procent av eleverna uppger att deras föräldrar alltid frågar vilka de umgås med [16]. Tabell 7. Lyhördhet och krav i relationen till föräldrarna uppdelat på kön (%). Kan du prata med dina föräldrar om du har problem? Flickor Pojkar Oftast Ibland Sällan Brukar dina föräldrar fråga vilka kompisar du är med? Flickor Pojkar Oftast Ibland Sällan Hur ofta behöver du hjälpa till hemma? Flickor Pojkar Oftast Ibland Sällan 8 21 Liv & Hälsa ung - för alla

16 I denna undersökning uppger strax över 40 procent av eleverna att de oftast kan prata med sina föräldrar om problem. Tidigare jämförelsematerial saknas. Ett förslag till tolkning är att de flesta behöver kunna vända sig till sina föräldrar, särskilt med tanke på elevernas stora behov av stöd i vardagen. Strax över en femtedel av eleverna uppger att deras föräldrar frågar vilka kompisar de umgås med. Det är något lägre nivåer än i jämförelsematerialet från Runt en femtedel av eleverna uppger att de ofta hjälper till hemma. Det vanligaste är att hjälpa till ibland. Det är fler pojkar än flickor som sällan behöver hjälpa till. Skolan Barn och unga tillbringar en stor del av sin tid i skolan. Den har därmed stor betydelse för hälsan och levnadsvanorna på kort och lång sikt. En god skolmiljö, bra skolprestationer och trivsel har bland annat samband med färre upplevda hälsoproblem och en god självskattad hälsa [12]. Inom området skola har vi valt att fråga om lunch, trivsel, trygghet, mobbning och skolk. Att äta lunch är en förutsättning för att orka lära i skolan. Där serveras också näringsriktiga måltider. Skolan kan påverka elevernas val av lunch genom att erbjuda bra mat och en trevlig miljö [19]. Frågan om trivsel ställs för att få en övergripande bild av elevernas situation. I Ung livsstil rapporterade ungdomarna i särskolan genomgående högre trivsel än deras jämnåriga kamrater, med undantag för flickorna i högstadiet [5]. I en observationsstudie rapporterade nästan alla deltagare en positiv tillhörighet till sin särskoleklass [20]. Det finns också undersökningar med motsatta resultat. I en studie av unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utvecklingsstörning trivdes dessa barn mindre bra i skolan [8]. Skolmiljön ska vara utformad så att alla elever garanteras trygghet och studiero [21]. Mobbning kan sägas vara motsatsen till trygghet och har samband med sämre hälsa. Utsatta upplever oftare psykosomatiska besvär, depression och ångest. Mobbning har också samband med lägre självskattad hälsa [15]. Inom särskolan läggs traditionellt stort fokus på trygghet [22]. I en magisteruppsats beskriver personalen att den höga personaltätheten, de små klasserna och att eleverna anförtror personalen sina problem, starkt begränsar förekomsten av kränkande behandling [23]. Det har också observerats stor förståelse bland eleverna för varandras olikheter [23, 24]. Men kan tryggheten bli för stor? Carlbeckkommittén [22] menade att fokus på trygghet ibland sker på bekostnad av utveckling och kunskapsinhämtning. 16 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

17 Frånvaro minskar förutsättningarna att klara skolan, vilket i sin tur är en stark skyddsfaktor för god hälsa. Det är också sannolikt att skolk, hälsa och hälsobeteenden hänger samman [25]. Läsåret 2013/2014 var det 7 procent av eleverna i gymnasieskolan i Sörmland som fick studiestödet indraget på grund av skolk [26]. Tabell 8. Hur ofta brukar du äta lunch i skolan? uppdelat på kön (%) Flickor Pojkar Alltid Oftast Sällan 9 12 De flesta elever uppger att de alltid eller oftast äter lunch i skolan, runt 90 procent. Tabell 9. Skoltrivsel och skolk uppdelat på kön (%) Tycker du om att gå i skolan? Flickor Pojkar Alltid Oftast Sällan Har du skolkat? Flickor Pojkar Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Nästan fyra av fem elever tycker alltid eller oftast om att gå i skolan. Tre fjärdedelar av flickorna och strax över hälften av pojkarna har aldrig skolkat. Mellan procent uppger att de skolkat upprepade gånger. Liv & Hälsa ung - för alla

18 Tabell 10. Trygghet i skolan och utsattheten för mobbning uppdelat på kön (%) Känner du dig trygg i klassrummet? Flickor Pojkar Alltid Oftast Sällan 8 12 Känner du dig trygg på skolgården? Flickor Pojkar Alltid Oftast Sällan 10 6 Har du blivit mobbad? Flickor Pojkar Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Om du blivit mobbad, vad har du råkat ut för? Flickor Pojkar Får inte vara med Retad Spridit rykten Kränkt via mobil/ internet Annat sätt En klar majoritet av eleverna uppger att de känner sig trygga i klassrummet eller på skolgården, cirka 90 procent. Hälften av flickorna och något färre pojkar uppger att de har utsatts för mobbning. Det är en mycket högre andel än i ordinarie skola. Den vanligaste formen är att bli retad, eller att någon har spridit rykten om eleven. Att bli kränkt via internet och mobilen är minst vanligt. Frågan har dock ifrågasatts under pilotprojektet, skolpersonalen är tveksamma till om eleverna uppfattar ordet mobbning som en upprepad utsatthet. Sammantaget för skolavsnittet tycks de flesta elever vara nöjda med skolan som helhet, de känner sig trygga och äter skollunchen. I motsats till svaren om trygghet är det dock en stor andel av eleverna som uppger att de har erfarenheter av mobbning, vilket undersöks vidare i avsnittet Specifika fokusområden. 18 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

19 Avsnittet om skolan bör också tolkas ur synvinkeln att flera elever fått mycket stöd att fylla i enkäten, se mer om det i avsnittet Reliabilitet Standardiserat förfarande. I Molins tidigare nämnda observationsstudie [20] menade personalen att eleverna i särskolan är fogliga och mönsterelever i den bemärkelsen att de inte ställer krav på förändring. Eleverna kan mycket väl vara nöjda, men det kan också vara en brist på träning i att kritiskt värdera sin tillvaro. Fritiden Fritiden utgör för många barn och unga den del av tillvaron där de utvecklar sin identitet, kultur och livsprojekt. Det är en möjlighet att utveckla egna intressen och träffa likasinnade. Det är också en möjlighet att röra sig i någon aktivitet som den unga själv tycker är roligt. Det finns med andra ord goda möjligheter att stärka både den psykiska och fysiska hälsan på fritiden. Tidigare undersökningar visar att det är mindre vanligt att unga med utvecklingsstörning umgås med vänner, gör egna aktiviteter som att gå på bio och är medlemmar i någon fritidsförening [8, 17, 27]. I Ung livsstil uppgav eleverna i särskolan att de trivdes sämre på fritiden än sina jämnåriga kamrater. Få trivdes dock direkt dåligt; förskjutningen låg istället inom de alternativ som kan beskrivas som bra eller okej [5]. I studien Riktat föräldrastöd kunde forskarna se en koppling mellan svårigheter att delta i fritidsaktiviteter och det självskattade välbefinnandet [7]. Samtidigt visar studien att unga vuxna med utvecklingsstörning är ganska nöjda med sin situation, även om den ser annorlunda ut än deras jämnåriga kamraters [27]. Vi har valt att fråga eleverna vad de gör på kvällarna, hur ofta de umgås med kompisar, om de är med i någon förening samt om de kan göra det de vill på fritiden. Det är också värt att notera att frågor som undersöker elevernas fritid har varit det vanligaste önskemålet från vuxna runt dessa elever, med motivet att fritiden inte är så utvecklande som den skulle kunna vara. Liv & Hälsa ung - för alla

20 Tabell 11. Kvälls- och fritidsaktiviteter uppdelat på kön (%) Var är du oftast på kvällarna? Flickor Pojkar Hemma Hos en kompis På stan På träning Fritidsgård 9 10 Annat ställe Hur ofta brukar du vara med kompisar på kvällar och helger? Flickor Pojkar Varje dag Några dagar i veckan En dag i veckan Nästan aldrig Är du med i någon förening eller klubb? Flickor Pojkar Ja Nej Vet inte 5 8 Både pojkar och flickor uppvisar en hemorientering då närmare nio av tio uppger att man oftast är hemma på kvällarna, en tredjedel är dessutom nästan aldrig med kompisar på kvällar eller helger. Att vara på stan, på träning eller någon annan stans är ungefär lika vanligt. I gruppen annat ställe var att umgås med sin pojk- eller flickvän det vanligaste svaret. Även att besöka släktingar, vara på korttidsboende, i ett garage och att festa nämndes av fler än en elev. Inget av svaren i annat -gruppen tyder på att frågan behöver fler kategorier. Frågan om kompisar fördjupas i den efterföljande frågan. Strax under två tredjedelar umgås med en kompis åtminstone en gång i veckan, medan procent nästan aldrig träffar kompisar. Strax under en tredjedel av eleverna uppger att de är medlemmar i en förening eller en klubb. En mindre grupp elever vet inte. I jämförelse med resultaten från Liv & Hälsa unga årskurs 9 är föreningsanslutningen låg. Där anger 46 procent av flickorna och 52 procent av pojkarna att de är medlemmar i en förening. 20 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

21 Tabell 12. Möjligheter till delaktighet uppdelat på kön Kan du göra det du vill på fritiden? (%) Flickor Pojkar Ja Nej Varför kan du inte göra det du vill? (Antal) Flickor Pojkar Det finns inte där jag bor 6 8 Jag hinner inte 6 8 Jag har inte råd 4 4 Jag får inte för mina föräldrar 6 3 Annan orsak procent av flickorna och 89 procent av pojkarna uppger att de kan göra det de vill på fritiden. Bland dem som inte kan göra det de vill är orsakerna jämnt fördelade. Avstånd, brist på tid och annan är de kategorier som flest elever valt. Inom annan orsak återfinns flera svar som skulle kunna passa in i befintliga alternativ. Två personer svarar också att de har barn. Att det finns föräldrar i gruppen har vi inte haft i åtanke under konstruktionen av enkäten och det bör följas upp vid nästa omgång. Även denna fråga är så lik ordinarie Liv & Hälsa ung att en jämförelse kan göras. Där svarar 16 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna att de inte kan göra vad de vill på fritiden. Liv & Hälsa ung - för alla

22 Framtiden Synen på framtiden har länge funnits med i Liv & Hälsa ung och andra ungdomsenkäter som ett sätt att summera upplevelsen. Tidigare intervjuundersökningar visar att unga i särskolan drömmer om ungefär samma saker som andra ungdomar (se till exempel referenserna 27, 24 och 28). Ser vi över hela gruppen ter sig dock framtiden lite annorlunda för dessa elever. Det kan vara svårt att få ett reguljärt arbete på särskolebetygen. Det är inte heller så vanligt att studera vidare. Livet utvecklas istället med hjälp av stöd från familjen och den offentliga sektorn [27, 29]. Få blir föräldrar, enligt uppskattningar mellan procent av kvinnorna [30]. I de fåtal undersökningar med unga vuxna som gått särskolan som vi har gått igenom har dock de flesta ändå känt sig ganska nöjda och trygga med sin tillvaro efter skolan. Tabell 13. Synen på framtiden uppdelat på kön (%) Flickor Pojkar Jag är säker på att det blir bra Jag tror att det blir bra Jag är orolig för hur det kommer att gå 22 8 De flesta eleverna är säkra på eller tror att det kommer bli bra för dem i framtiden, men 22 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna är oroliga för hur det kommer att gå. Det tycks finnas en könsskillnad som inte återfinns i ordinarie Liv & Hälsa ung. 22 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

23 Levnadsvanor Kostvanor Matvanorna har stor betydelse för hur hälsan, kroppen och intellektet utvecklas under barn- och ungdomsåren. En näringsriktig kost kan förebygga flera hälsoproblem som kan uppstå tidigt i livet såsom järnbrist, blodbrist, fetma, ätstörningar och karies [12]. Det är svårt att studera kostvanor i befolkningen och det finns ännu färre studier med personer med utvecklingsstörning. De studier som finns tyder dock på att det är vanligare med brister i näringsintaget. Även fetma och övervikt tycks vara vanligare [31]. I detta avsnitt har vi ställt frågor om frukost och om konsumtionen av frukt och grönsaker och söta produkter som godis och läsk. Att äta frukost är positivt för elevernas skolarbete [12]. Det finns forskning som tyder på att det är viktigare att öka regelbunden konsumtion av hälsosam mat än att reducera den ohälsosamma konsumtionen [9]. Livsmedelsverket rekommenderar ungdomar och vuxna att äta ungefär 500 gram frukt och grönt varje dag för att behålla en god hälsa [32]. Livsmedelsverkets senaste mätning från 2011 visade att knappt 17 procent av den vuxna befolkningen når upp till det målet. Ungdomar äter minst frukt och grönt av alla vuxna [33]. Frågorna om godis och läsk ställs mot bakgrund av de negativa effekter som socker har på tandhälsan och näringsintaget samt för det höga energiinnehållet. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör högst 10 procent av energin från maten komma från tillsatt socker. Bland vuxna äter fyra av tio svenskar mer socker än så. 1 1 Livsmedelsverket, Liv & Hälsa ung - för alla

24 Tabell 14. Kostvanor uppdelat på kön (%) Hur ofta brukar du äta frukost? Flickor Pojkar Varje dag Några dagar i veckan En dag i veckan 2 3 Nästan aldrig Hur ofta brukar du äta frukt eller grönsaker? Flickor Pojkar Varje dag Några dagar i veckan En dag i veckan 5 13 Nästan aldrig Hur ofta brukar du äta godis? Flickor Pojkar Varje dag 5 5 Några dagar i veckan En dag i veckan Nästan aldrig Hur ofta brukar du dricka läsk? Flickor Pojkar Varje dag Några dagar i veckan En dag i veckan Nästan aldrig Strax över tre av fyra flickor äter frukost varje dag. För pojkar är siffran något lägre. Mellan procent av eleverna uppger att de nästan aldrig äter frukost. Över hälften av flickorna och en tredjedel av pojkarna äter frukt och grönt varje dag, en grundförutsättning för att uppnå den rekommenderade mängden om 500 gram. I de kognitiva intervjuerna som föregick undersökningen förknippade eleverna dock endast frukt och grönt med råkost, smörgåspålägg och frukt som efterrätt och mellanmål. Fem procent av eleverna uppger att de äter godis varje dag. Över 60 procent äter godis en dag i veckan eller mer sällan. Det är något vanligare att dricka läsk än att äta godis. En av tio elever dricker läsk dagligen. För flickor kvarstår att över hälften endast dricker läsk en dag i veckan, eller nästan aldrig. För pojkar är motsvarande värde 40 procent. 24 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

25 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Det påverkar den fysiska så väl som den psykiska hälsan, samt motverkar en rad riskfaktorer som övervikt och högt blodtryck [9]. Det är först i vuxenlivet som effekterna av fysisk aktivitet eller inaktivitet blir påtagliga [34]. Den nordiska rekommendationen för fysisk aktivitet för barn och unga lyder: Minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag, både med måttlig och hög intensitet. Aktiviteterna kan sannolikt delas upp i kortare intervaller under dagen och bör vara av olika slag 2. Det har uppskattats att mellan 9 till 13 procent av ungdomarna i högstadiet når upp till de rekommenderade nivåerna [12]. Personer med utvecklingsstörning tros oftare ha en inaktiv livsstil än den generella befolkningen [31]. Den lägre nivån gäller också i jämförelse med personer med fysiska funktionsnedsättningar [8]. I Ung livsstil uppger ungefär hälften så många elever i särskolan att de är fysiskt aktiva minst en gång i veckan, i jämförelse med övriga elever [5]. En förklaring till detta är begränsningar i vardagen som gör det svårare att röra sig utanför hemmet [7, 34]. I Liv & Hälsa ung för alla har vi frågat eleverna hur ofta de tränar, samt försökt fånga vardagsaktivitet genom frågan om eleven brukar cykla eller gå till skolan. Tabell 15. Fysisk aktivitet uppdelat på kön (%) Hur ofta brukar du träna på din fritid så att du svettas och blir trött? Flickor Pojkar Varje dag Några dagar i veckan En dag i veckan Nästan aldrig Hur ofta brukar du cykla eller gå till skolan? Flickor Pojkar Varje dag Några dagar i veckan En dag i veckan 0 6 Nästan aldrig Liv & Hälsa ung - för alla

26 Mellan 10 till 16 procent av eleverna uppger att de tränar varje dag. Hälften av pojkarna och 40 procent av flickorna tränar några dagar i veckan, eller en dag i veckan. Hälften av flickorna och en tredjedel av pojkarna tränar nästan aldrig. Andelen flickor som uppger att de aldrig tränar är anmärkningsvärt hög. Erfarenheten från de kognitiva intervjuerna är att eleverna i sina svar även inkluderar mer vardagliga aktiviteter så som att sporta på raster, spela tv-spel med rörelsedetektorer (typ kinect) och att gå i rask takt till skolan. En minoritet av eleverna, mellan procent går eller cyklar till skolan till vardags. Den största gruppen gör det nästan aldrig, mellan procent. Sammantaget tyder resultatet på att det finns en ganska stor grupp, främst bland flickorna men även hos pojkarna, som har en stillasittande vardag. Rökning Rökning är en stark riskfaktor för sjukdomar som till exempel cancer, hjärt-kärlsjukdom, reumatism och KOL. Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år. 3 En ung person löper större risk att bli beroende av tobak än en äldre. Därför är det viktigt att studera ungas förhållande till cigaretter [12]. Vi har inte identifierat några särskilda undersökningar om rökning bland elever i särskolan. Tabell 16. Rökning uppdelat på kön (%) Har du provat att röka? Flickor Pojkar Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Andel dagligrökare Flickor Pojkar 8 7 Sju till åtta procent av eleverna uppger att de är dagligrökare. Strax under hälften av eleverna har provat att röka. En fjärdedel har provat flera gånger. Andelen dagligrökare är i nivå med resultatet från ordinarie Liv & Hälsa ung årskurs 9 [35] Liv & Hälsa ung - för alla 2014

27 Alkohol Alkohol är beroendeframkallande och orsakar flera sjukdomar så väl som akuta och kroniska skador. 4 Bland unga finns det i forskningen beskrivet kopplingar till skolproblem, oskyddat sex och drogmissbruk [12]. Inga särskilda undersökningar om alkohol och eleverna i särskolan har identifierats. Tabell 17. Alkoholkonsumtion uppdelat på kön (%) Har du någon gång druckit alkohol? Flickor Pojkar Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Andel som varit berusade Flickor Pojkar Mellan en fjärdedel och en femtedel av eleverna uppger att de varit berusade vid något tillfälle. I ordinarie Liv & Hälsa ung årskurs 9 uppger 44 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna att de varit berusade. Det tyder på att eleverna i särskolan dricker mindre alkohol än sina jämnåriga kamrater. 4 Liv & Hälsa ung - för alla

28 Skillnader i hälsa Skillnader utifrån kön Diagram 1. Livsvillkor, familj, hälsa och skola uppdelat på kön (%) Pojkar Kön Flickor Född utomlands Båda föräldrarna arbetar eller pluggar Någon förälder är arbetslös eller kan inte arbeta Föräldrar brukar oftast fråga vilka kompisar man är med Kan oftast prata med föräldrarna om man har problem Behöver ofta hjälpa till hemma Mår oftast ganska eller mycket bra Har ofta ont i huvudet Har ofta svårt att somna Har ofta ont i magen Tycker alltid om att gå i skolan Alltid lunch i skolan Alltid trygg i klassrummet Alltid trygg på skolgården Skolkat flera gånger Blivit mobbad flera gånger Liv & Hälsa ung - för alla 2014

29 En något högre andel av flickorna än pojkarna är födda utomlands. Det är en något högre andel av pojkarnas föräldrar som arbetar eller pluggar samtidigt som det är en betydligt högre andel av flickornas föräldrar som är arbetslösa eller arbetsoförmögna. Pojkarna mår något bättre än flickorna. Pojkarna har oftare svårt att somna medan flickorna har ont i huvudet eller i magen lite oftare. Flickorna trivs något bättre i skolan även om pojkarna oftare uppger att man äter lunch i skolan, är tryggare i klassrum samt, i synnerhet, på skolgården. Skolk är vanligare bland pojkar samtidigt som flickorna i något större omfattning uppger att man varit utsatt för upprepad mobbing. Sammantaget beträffande Livsvillkor, familj, hälsa och skola kan man konstatera att bortsett från fördelningen mellan pojkar och flickor, förekomsten av arbetslösa eller arbetsoförmögna föräldrar hos flickor, större trygghet på skolgården för pojkar, förekommer det tämligen små skillnader i svar utifrån uppdelning på kön. Liv & Hälsa ung - för alla

30 Diagram 2. Levnadsvanor, fritid och framtid uppdelat på kön (%) Pojkar Flickor Äter frukost varje dag Äter frukt eller grönt varje dag Äter godis minst några dagar i veckan Dricker läsk minst några dagar i veckan Tränar nästan aldrig på fritiden Cyklar eller går nästan aldrig till skolan Röker fortfarande Har rökt flera gånger Har varit berusad Har aldrig druckit alkohol Är oftast hemma på kvällarna Är nästan aldrig med kompisar på kvällar el. helger Är med i förening el. klubb Kan göra det man vill på fritiden Är säker på att det blir bra i framtiden Flickorna uppger mer regelbundna vanor kring frukost och i synnerhet konsumtion av frukt och grönt. Pojkarna dricker oftare läsk samt äter godis något mer ofta än flickorna. Närmare hälften av flickorna uppger att de nästan aldrig tränar på fritiden, mot en tredjedel av pojkarna. 30 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

31 Det är något högre andel flickor som uppger att de dels rökt upprepade gånger samt att man fortfarande röker. Vad gäller alkohol så finns ett komplext mönster. Det är en betydligt större andel flickor som uppger att de aldrig druckit. Det är samtidigt vanligare bland flickor att dricka sig berusad. Emellertid så är de flesta elever nöjda med sin fritid pojkarna i störst omfattning. Likaledes uppger pojkarna en något större framtidstro för egen del. Det går sammantaget att notera fler och större skillnader utifrån kön i frågeområdena Levnadsvanor, fritid och framtid än i det föregående kring Livsvillkor, familj, hälsa och skola. Skillnad i hälsa utifrån livsvillkor Diagram 3. Andel elever som mår mycket bra uppdelat på kön, födelseland och föräldrarnas sysselsättning (%) Pojkar Flickor Född utomlands Född i Sverige Båda föräldrarna arbetar el. pluggar Någon förälder är sjuksriven el. arbetslös Det är en större andel pojkar än flickor som uppger att de mår mycket bra. Det finns dock ingen större skillnad mellan elever födda i Sverige eller i annat land. En betydande skillnad finns i det allmänna hälsotillståndet (mår mycket bra) mellan de elever som uppger att båda föräldrarna arbetar eller pluggar och de som har minst en förälder som är sjukskriven, arbetslös eller arbetsoförmögen. Skillnaden är här betydligt större (om än via små absoluta tal) än den som går att notera inom Liv & Hälsa ung (åk 9). Liv & Hälsa ung - för alla

32 I nästa diagram redovisas hur skillnaden ser ut när det gäller andra förhållanden än allmänt hälsotillstånd, i förhållande till föräldrars sysselsättning. Diagram 4. Skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor utifrån på föräldrarnas sysselsättning (%) Ofta ont i huvudet Ofta svårt att somna Ofta ont i magen Tycker alltid om skolan Äter alltid lunch i skolan Alltid trygg i klassrummet Alltid trygg på skolgården Aldrig skolkat Aldrig mobbad Frukost varje dag Frukt el. grönt varje dag Godis en dag i veckan Läsk en dag i veckan Tränar minst några ggr i veckan Aldrig rökt Aldrig druckit alkohol Är med kompisar minst några ggr i veckan Är med i förening Kan göra det man vill på fritiden Är säker på att det blir bra i framtiden Minst en förälder är arbetslös eller kan inte arbeta Båda föräldrar arbetar eller studerar Det går att konstatera en påtaglig skillnad i allmänt hälsotillstånd mellan elever som hade föräldrar som arbetade eller studerade (52 procent av eleverna mådde ganska eller mycket bra) och elever med minst en förälder som var arbetslös eller arbetsoförmögen (23 procent av eleverna mådde ganska eller mycket bra). 32 Liv & Hälsa ung - för alla 2014

33 Med ytterligare analyser utifrån föräldrars sysselsättning förekommer fortsatt betydande skillnader på vissa delfrågor men samtidigt finns inga eller ringa skillnader mellan andra delfrågor. Elever med någon arbetslös eller arbetsoförmögen förälder har oftare svårt att somna, har oftare skolkat, är oftare mobbade, har oftare prövat att röka, är mer sällan med kompisar på fritiden samt har betydligt mindre ofta en positiv framtidstro. Det föreligger dock inte någon större skillnad mellan grupperna vad gäller frågorna kring huvudvärk, trivsel i skolan, lunchvanor, trygghet i klassrum och på skolgård, frukost, frukt och grönt, godis och läsk, alkohol, föreningsanslutning samt möjlighet att göra det man vill på fritiden. Det är således vanligare med en obefintlig eller ringa skillnad mellan grupperna än en betydande skillnad. Vad gäller magont, skollunch, frukt och grönt, godis, träning, föreningsanslutning samt att kunna göra det man vill på fritiden så uppvisar gruppen elever med arbetslös/arbetsoförmögen förälder t o m en något mer eller en marginellt gynnad situation. Den påtagliga skillnad som kan noteras beträffande allmänt hälsotillstånd hos eleverna utifrån uppdelning på föräldrars sysselsättning, går inte igen i samma omfattning vid någon av de övriga frågorna. Skillnad i hälsa utifrån levnadsvanor Diagram 5. Andelen elever som mår mycket bra uppdelat på rökning, alkoholkonsumtion och träning (%) Rökt flera ggr Inte rökt Druckit alkohol flera ggr Inte druckit alkohol Tränar nästan aldrig Tränar några ggr i veckan Liv & Hälsa ung - för alla

34 Det är stora skillnader i allmänt hälsotillstånd mellan elever som uppger att de rökt flera gånger och de som uppger att man aldrig rökt samt mellan elever som druckit alkohol flera gånger och de som uppger att de aldrig druckit alkohol. I bägge fall är hälsan sämre hos dem som druckit alkohol respektive rökt vid upprepade tillfällen. Däremot är det ingen större skillnad mellan elever som uppger att de nästan aldrig tränar och de som tränar några gånger i veckan. Skillnad i hälsa utifrån förhållanden i skola och på fritid Diagram 6. Andelen elever som mår mycket bra uppdelat på skolsituationen, fritiden och framtidssynen (%) Tycker sällan om att gå i skolan Tycker alltid om att gå i skolan Har skolkat flera ggr Har aldrig skolkat Har blivit mobbad flera ggr Har aldrig blivit mobbad Kan inte göra det man vill på fritiden Kan göra det man vill på fritiden Är inte med i förening Är med i förening Orolig för hur det kommer att gå i framtiden Säker på att det blir bra i framtiden Liv & Hälsa ung - för alla 2014

35 Det finns klara mönster beträffande allmän hälsa och skoltrivsel, utsatthet för mobbing respektive benägenhet till skolk. I samtliga fall är det betydligt mindre vanligt att må mycket bra bland dem som sällan tycker om att gå i skolan, blivit mobbade samt skolkat upprepat. På samma sätt uppger de som känner stor framtidstro att de också oftare mår mycket bra. Däremot så förekommer inga eller måttliga skillnader i de grupper som kan göra det de vill på fritiden jämfört med de som inte kan göra vad de vill respektive de som är med i förening och de som inte är det. Beträffande frågan om hur nöjd man är med sin fritid så varierar hälsan kraftigt beroende på graden av fritidstillfredställelse för eleverna (åk 9) som svarat inom Liv & Hälsa ung men alltså inte här (om än små absoluta tal). Även i studien Riktat föräldrastöd [7] syns en koppling mellan nöjdhet med fritiden och allmän hälsa vilket gör resultaten oväntade. Fokusområden Statusen som elev i särskolan kan innebära en utsatthet inför jämnåriga samt en risk för social isolering på fritiden. Tillmälen som sär förekommer t ex idag då ungdomar ska markera en avvikare även utanför särskolan detta är givetvis jobbigt att höra för en särskolelev även då det riktas mot andra. Dessutom kan mer direkt mobbing förekomma då man inte alltid finner en plats bland grannskapets barn och ungdomar. Inte sällan får särskoleleven umgås med yngre och detta blir då ytterligare en belastning och grundar för mobbing. Tillgången till anpassade fritidsaktiviteter är begränsad och i de fall som det erbjuds, kanske man inte känner sig hemma i dessa verksamheter. Kompisar från särskolan bor inte alltid i närheten av egna hemmet och möjligheten till umgänge på fritiden blir också begränsad. I detta avsnitt har några områden från enkäten valts ut som tillsammans ger en fördjupad bild av den förekommande mobbingen samt den eventuella sociala isoleringen Liv & Hälsa ung - för alla