RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP Tanums Kommun POPULÄRVERSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION"

Transkript

1 RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION

2 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken Tanums kommun Datum:

3 Låt våra röster bli hörda, ofta. TJEJ, HÖGSTADIET

4 Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 5 Om populärversionen... 6 Fritid... 7 Skola...10 Politik, samhälle, inflytande Hälsa...17 Arbete och framtid Tanums kommun LUPP: Populärversion

5 Sammanfattande reflektioner Den 17 juni 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Vad resultaten i Tanum visar är att kommunen i många frågeområden och temaområden ligger i linje med rikssnittet för LUPP år Att det ser ut på liknande sätt i andra kommuner har i relation till de ungdomspolitiska målen i sig dock inte så stor betydelse. Enligt målen, så som ovan specificerat, gäller att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en bild av ungdomarnas livssituation i Tanum. Några framträdande slutsatser om tendenserna och relationer både till rikssnittet 2013, resultat från LUPP i från tidigare år samt skillnader mellan kön och årskurs presenteras dock här. En positiv utveckling gällande alkohol & tobak Inom ANDT området har en märkbar positiv utveckling skett i kommunen. Färre ungdomar röker och snusar jämfört med LUPP-resultaten år 2011, speciellt stora framsteg har skett vad gäller tobak bland ungdomar på gymnasiet. Färre ungdomar, både på högstadiet och gymnasiet, dricker alkohol och färre dricker sig berusade sett till resultaten år Det är även så att en lägre andel ungdomar får dricka alkohol för sina föräldrar nu jämfört med resultaten i förra LUPP-undersökningen i Tanum. Att aktivt fortsätta arbeta med det förebyggande ANDT arbetet och senarelägga alkoholdebuten bland ungdomar kan därav bli viktigt i kommunen. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Hälsa Hälsa och framförallt psykisk hälsa är även ett prioriterat område i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. En lägre andel ungdomar bedömer, sett till resultaten från LUPP i Tanum 2011, sin hälsa som mycket bra i årets undersökning. Det framgår att tjejer på gymnasiet generellt mår sämre än övriga grupper, de bedömer sitt hälsotillstånd sämre, har mer besvär med bland annat stress, huvudvärk och trötthet. Nationellt ser utvecklingen ut på samma sätt, dvs. att unga kvinnor mår sämre än unga män. Att utveckla generella hälsofrämjande förebyggande åtgärder och likaså riktade insatser mot de mest utsatta målgrupperna kan bli viktigt. Att på olika sätt hantera stressen som ungdomarna upplever, speciellt bland gymnasieungdomarna, kan även komma att bli viktigt. Övrigt u Fritidssituationen ser lite olika ut för tjejer och killar. Killar i Tanum är även generellt nöjdare med utbudet av fritidsaktiviteter än tjejer. Den kommunala fritidsverksamheten kan därav bevaka att jämbördiga satsningar görs, exempelvis i form av anläggningar och bidrag till verksamheter som intresserar främst tjejer samt främst killar. u En relativt stor andel av ungdomarna i Tanum vill vara med och påverka i olika frågor, både vad gäller skolan (elevinflytande) samt även i frågor som rör kommunen. Att intresse för inflytande finns hos en stor grupp ungdomar i kommunen är något väldigt positivt. Att utveckla forumen för ökat ungdomsinflytande i kommunen kan därav bli viktigt. u Många ungdomar i Tanum har redan nu en fot inne på arbetsmarknaden genom extrajobb och sommarjobb. En stor andel av ungdomarna är även positivt inställda till att starta företag i framtiden. Tanums kommun LUPP: Populärversion

6 Om populärversionen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) LUPP-undersökning har 2014 genomförts i Tanum på högstadiet samt på gymnasiet. LUPP-undersökningen genomfördes under hösten 2014 och insamlingen genomfördes genom en webbenkät på skolorna. Två olika enkäter har använts, en för högstadiet och en annan för gymnasiet. Enkäten för elever på gymnasiet innehöll något fler frågor. Undersökningen har genomförts av Tanums kommun och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Tanums kommun. Resultaten innefattar även svar från ungdomar som går på gymnasiet i Uddevalla och i Strömstad men bor i Tanums kommun. Om populärversionen I denna rapport presenteras endast utvalda sammanfattade resultat. Populärversionen fokuserar speciellt på de områden som Tanums kommun valde ut för fördjupad analys. För utvecklad reovisning av LUPP i Tanum och för vidare information kring bakgrund för undersökning och analys hänvisar vi till totalrapporten för LUPP 2014 i Tanum. Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Tanum. I analysen görs det hänvisningar till rikssnittet för LUPP 2013 och Tanums LUPP-resultat år Hävisningar till rikssnittet görs för att se kommunens resultat i en bredare kontext. I vissa fall diskuteras även resultat utifrån ett antal kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med 10 ungdomar i Tanum under februari-mars 2015 med syftet att få förståelse för hur ungdomarna tolkat och förstått enkätfrågorna och begreppen som LUPP-undersökningen berör. Vissa områden innehåller fördjupad analys. Som en del i denna fördjupade analys används statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. dvs. det är svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Svarsfrekvens Totalt har 258 av 352 elever svarat på undersökningen på högstadiet. Svarsfrekvensen är för högstadiet således 73%. På gymnasiet i Tanum och i Strömstad har totalt 66 elever svarat på enkäten. Därutöver har 39 svar från ungdomar som bor i Tanum men som går på gymnasiet i Uddevalla adderats. Svarsfrekvensen gällande gymnasiet blir svårare att räkna på då svar innefattas från ungdomar som bor i Tanum men som går på gymnasiet i Strömstad och Uddevalla. Svarsfrekvensen uppskattas dock till 34%. 1 Eftersom svarsfrekvensen är låg för gymnasiet bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Svarsfrekvensen på högstadiet är dock genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. Analys 1 Enligt uppskattning går 177 elever får på gymnasiet i Uddevalla men bor i Tanum, 55 elever går på gymnasiet i Strömstad med bor i Tanum och totalt går 74 elever på gymnasiet i Tanum (Futura) Tanums kommun LUPP: Populärversion

7 Fritid Sammanfattning Fritiden är en viktig del i ungdomars liv. Detta avsnitt fokuserar på olika frågor som relaterar till ungdomarnas fritidssituation. Fritidssituationen för ungdomar i Tanum överensstämmer i stort sett med fritidssituationen för ungdomar i flertalet andra kommuner, dvs. rikssnittet för LUPP En stor andel av ungdomarna i Tanum är nöjda med sin fritidssituation och en stor andel är aktiva och motionerar eller idrottar varje vecka. Fig. B1: Hur mycket fritid har du? Högstadiet n= 257, Gymnasiet n= 103 Några sammanfattade reflektioner är att: u Tjejer anser i märktbart högre utsträckning än killar att det finns väldigt lite / ingenting eller ganska lite att göra på fritiden i Tanum u En relativt stor andel gymnasieelever, 45% av tjejerna och 34% av killarna, anser att de ofta har för lite fritid Hur mycket fritid ungdomar har En stor andel av ungdomarna, 64% på högstadiet och 51% på gymnasiet, känner att de har lagom med fritid. Högstadieungdomarna känner i högre utsträckning än gymnasieungdomarna att de har lagom med fritid.tjejer på gymnasiet känner i högre utsträckning än killar på gymnasiet att de inte har tillräckligt med fritid. Totalt har 45% av tjejerna på gymnasiet svarat att de ofta har för lite fritid, en liknande andel som resultatet från LUPP 2011 i Tanum. Hur mycket finns att göra? En relativt hög andel av ungdomarna i Tanum anser att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden. Tjejer anser i högre utsträckning att det finns väldigt lite eller ganska lite/ ingenting att göra på fritiden, se figur B2 på nästa sida. Andelen tjejer på gymnasiet som anser att det finns lite eller ingenting att göra på fritiden har ökat från LUPP 2011 i Tanum, då svarade 50% att det finns väldigt lite, ganska lite eller ingenting att göra. Motsvarande siffra i årets enkät är 62%. Tanums kommun LUPP: Populärversion

8 Fritid Fig. B2: Hur mycket finns det att göra på fritiden? Högstadiet n= 257, Gymnasiet n=102 Fig. B6: Vad ungdomarna oftast gör (andelen som gör en aktivitet varje dag + varje vecka) Högstadiet n=256, Gymnasiet n=101 Tjej Kille Tjej Kille Gymnasiet Gymnasiet Högstadiet Högstadiet b. Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 59% 62% 60% 58% a. Idrottar/motionerar i klubb eller förening 30% 60% 47% 53% f. Läser böcker (även läsplatta) 49% 31% 59% 40% d. Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/gör bild (t.ex. målar. tecknar. foto. film) 45% 27% 56% 26% k. Är ute i naturen/fiskar/jagar 13% 36% 30% 29% j. Går på ungdomens hus. fritidsgård eller liknande e. Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk 6% 31% 29% 42% 6% 29% 26% 28% l. Besöker ett sportevenmang 13% 14% 20% 22% g. Besöker bibliotek 32% 18% 8% 3% c. Skriver (t.ex. poesi. dagbok. bloggar) 23% 5% 18% 4% Ungdomarnas fritidsaktiviteter Gällande fritidsaktiviteter så framgår det att tjejer läser, skriver, besöker bibliotek samt sjunger/spelar instrument/dansar i högre utsträckning än killar, se tabell på nästa sida. Killar och tjejer idrottar utan koppling till en förening i ungefär lika stor utsträckning. Däremot är andelen killar på gymnasiet som idrottar i förening eller klubb märkbart högre än andelen tjejer på gymnasiet som gör detsamma. Killar, både på både högstadiet och gymnasiet, besöker även fritidsgårdar mer frekvent än tjejer. i. Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete. arrangerar aktiviteter eller liknande) h. Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/museum/utställning/bio 4% 21% 8% 8% 0% 0% 1% 0% Tanums kommun LUPP: Populärversion

9 Fritid - fördjupad analys Genus och fritid Vissa fritidsverksamheter kan i uppläggningen vara mindre tilltalande för någotdera könet och kan på olika sätt vara utestängande, vilket kan innebära att verksamheterna domineras av någondera könet. Den kommunala fritidsverksamheten kan därav på olika sätt bevaka att jämbördiga satsningar görs, exempelvis i form av anläggningar och bidrag till verksamheter som intresserar främst tjejer samt främst killar. De måste även ha en medvetenhet om att tjejer och killar ska kunna delta i verksamheterna på lika villkor. Vad som LUPP-undersökningen i Tanum visar är att fritidsintressena tenderar följa traditionella könsmönster. Tjejer läser, skriver och spelar instrument/ sjunger/dansar/tecknar i högre utsträckning än killar. Tjejer anser även i större uträckning än killar att det finns väldigt lite/ingenting eller ganska lite att göra på fritiden i kommunen. Nationellt ser det även ut på liknande sätt, det är mindre vanligt bland tjejer än bland killar att trivas med sin fritidssituation. 1 Dock är skillnaderna mellan just tjejer och killar vad gäller frågan om hur mycket det finns att göra relativt stora i Tanum. Det kan därav bli viktigt att vidare få kunskaper om vad som krävs för att fler tjejer skulle uppleva sin fritid i kommunen som attraktiv och meningsfull. Vid en analys av fritextkommentarerna så har tjejer i störst utsträckning önskat bl.a. basket, badminton och dans men även aktiviteter som inte gäller idrott, bl.a. olika gruppaktiviteter eller ställen att umgås på. Vad gäller killar så besöker de fritidsgårdar och idrottar eller motionerar (speciellt i föreningar) i högre utsträckning än tjejer. Killar på gymnasiet är även i märkbart högre utsträckning också aktiva inom föreningslivet samt medlemmar i föreningar än tjejer på gymnasiet. Något att reflektera över vad gäller området fritid är huruvida aktiviteterna eller miljön på fritidsgårdarna i Tanum tilltalar killar i högre utsträckning än tjejer, samt även vad gäller föreningar och arenor och platser för idrott och motion. Samma sak gäller dock tvärtom vad gäller att sjunga, teckna/måla eller spela instrument, som är vanligare aktiviteter bland tjejer i kommunen. Ett jämställdhetsarbete som riktar sig till unga tjejer och killar kan bli viktigt för jämställdheten inom kultur- och fritidsområdet. MUCF påpekar även vikten av att en jämställdhetsarbete bedrivs med ungdomarna snarare än för ungdomarna. ϐϐ ϐϐ Ett förslag är att göra en genusanalys av ekonomiska beslut och satsningar inom området fritid och kultur i kommunen, för att vidare kunna arbeta mot en ökad jämställd fritid Utbildningar i genus och mångfald för exempelvis fritidsledare och andra som arbetar med ungdomar inom fritid och kultur eller i föreningar kan även leda till utveckling inom jämställdhet och fritid Något att notera är dock att tjejer, som i större utsträckning är missnöjda med utbudet av fritidsaktiviteter, även är de som i större utsträckning svarar att de ofta har för lite fritid. 1 MUCF: Fokus 14: Ungas fritid och organisering Tanums kommun LUPP: Populärversion

10 Skola Sammanfattning En majoritet av ungdomarna är i största allmänhet nöjda med sin skolsituation. Vad som framgår är även att ungdomar på högstadiet generellt sett är nöjdare med sin skolsituation än gymnasieungdomarna. Det gäller framför allt aspekterna undervisning, elevhälsovården och möjligheterna till att få extra hjälp. Skolsituationen Ungdomarna fick i denna del ta ställning till ett antal påståenden om skolsituationen. En majoritet, 66% av ungdomarna på gymnasiet och 74% av ungdomarna på högstadiet, anser att det är bra stämning i skolan. Andelen gymnasieungdomar som tycker att det är bra stämning i skolan har dock minskat sett till LUPP-resultaten 2011 (84% nöjda på gymnasiet år 2011). Omdöme skola LUPP-enkäten innefattade även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Detta redovisas i fig C4 till höger. En majoritet är nöjda med de flesta aspekterna. Högstadieungdomarna är dock nöjdare än gymnasieungdomarna med flertalet aspekter. Undantaget är tillgången till datorer, som gymnasieelever är nöjdare med. Lärarna är väldigt populära både på högstadiet och gymnasiet. Fig. C4: Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Andel som svarat mycket bra + ganska bra Högstadiet n=258, Gymnasiet n=102 Fig. C3a: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Högstadiet n=258, Gymnasiet n=102 Gymnasiet Högstadiet Det är bra stämning i skolan 66% 74% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 67% 70% Skolan agerar om en lärare kränker en elev 35% 57% Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev 32% 55% Tanums kommun LUPP: Populärversion

11 Skola Inflytande i skolfrågor Ett välfungerande elevinflytande är viktigt då skolan utgör en central roll i ungdomarnas liv. En förutsättning för att utveckla ungdomarnas inflytande i skolan är att de får veta vad de kan och bör ha inflytande över i sin skola, samt att forumen, exempelvis elevråd eller liknande, även uppmuntras av skolan och personalen. Enligt MUCF krävs det idag mer kunskap om elevers faktiska möjlighet till inflytande i skolan samt att elever ges fler möjligheter till mer inflytande. 1 Gymnasieungdomarna anser i lägre utsträckning än högstadieungdomar att elevrådet tas på allvar, att skolan uppmuntrar eleverna att delta i klassråd och elevråd och att de har fått veta vad elever ska ha inflytande över i skolan, se fig. C3c. Fig. C3c: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Högstadiet n=253, Gymnasiet n=100 Gymnasiet Högstadiet Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan 31% 49% Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 35% 41% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan 29% 36% 1 MUCF: Fokus 10: Om ungas inflytande Tanums kommun LUPP: Populärversion

12 Politik, samhälle, inflytande Sammanfattning I slutet på föregående avsnitt berördes inflytande specifikt vad gäller skolan och elevinflytandet. I detta avsnitt berörs ungdomarnas inflytande i en större kontext, i kommunen. Några sammanfattade slutsatser är att: u 44% av gymnasieungdomarna och 42% av högstadieungdomarna vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. En relativt stor andel, 22% på gymnasiet och 24% på högstadiet, vill även träffa kommunens politiker. u Ungdomarna anser i störst utsträckning att politiker i Tanum bör satsa på skolan och att skapa arbeten för unga u I Tanum finns 20 ungdomar som både vill påverka frågor som rör kommunen, som skulle vilja träffa politiker i kommunen samt tycker att de har mycket goda eller ganska goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Dessa ungdomar skulle potentiellt kunna bli aktivt engagerade i ungdomsfrågor i kommunen. kommunen. Några tar exemplet kollektivtrafik eller vad som händer i staden. Att vara mycket intresserad kopplar flera ungdomar till att vara mycket insatt i ämnet eller att brinna för ämnet. Intresse tenderar alltså även kopplas till vilken kunskapnivå man har om de olika frågorna. Fig. D1: Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat mycket intresserad + ganska intresserad Högstadiet n=257, Gymnasiet n=103 Intresse för samhällsfrågor Ungdomarna fick även ange hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder. Ungdomarna både på högstadiet och på gymnasiet är mest intresserade av vad som händer i andra länder. Ordet politik kopplar ungdomarna, nästan alla, till riksdagen, val eller själva systemet. Nästan ingen tenderar uppfatta begreppet politik även som något lokalt eller något som händer nära dem eller i kommunen utan nämner saker som hur Sverige styrs Fredrik Reinfeldt och riksdagen. Begreppet samhällsfrågor kopplar dock fler direkt till saker som sker i Tanums kommun LUPP: Populärversion

13 Politik, samhälle, inflytande Möjligheter att påverka Totalt anser 15% av gymnasieungdomarna och 21% av högstadieungdomarna att de har mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Tjejer på gymnasiet utmärker sig med lägre politiskt självförtroende än övriga. Tanums resultat är på liknande nivå som i rikssnittet för LUPP 2013, andelen högstadieungdomar som ser sig ha stora eller mycket stora möjligheter att påverka är dock något högre i Tanum än i rikssnittet. Vidare vad gäller högstadieungdomarna så anser en större andel i årets undersökning att de har stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter (år 2011 svarade 5% av tjejerna och 8% av killarna på högstadiet att de ansåg sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter). Fig. D4: Hur stor möjlighet tror du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Högstadiet n=256, Gymnasiet n=100 Vill ungdomarna påverka? En förutsättning för att utveckla inflytandet bland ungdomarna i Tanum är att ungdomarna faktiskt vill vara med och påverka. Lite under hälften av ungdomarna har svarat att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Tjejer vill i högre utsträckning vara med och påverka i kommunen än killar. Resultaten i Tanum är likvärdiga rikssnittet för LUPP 2013 när det gäller huruvida ungdomarna vill påverka i frågor som rör kommunen. Fler gymnasieungdomar i Tanum vill vara med och påverka jämfört med LUPP-resultaten år 2011, då svarade 33% av tjejerna och 29% av killarna att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Detta är så klart en positiv utveckling. Fig. D5: Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? Högstadiet n=256, Gymnasiet n=99 Tanums kommun LUPP: Populärversion

14 Politik, samhälle, inflytande Inflytande och förutsättningar En viktig förutsättning för att utveckla ungdomars inflytande är att ungdomarna vill vara med och påverka. En annan sak som är viktig utöver viljan är att ungdomarna i någon mån också anser att de har möjligheter att föra fram sina åsikter. 2 Till höger redovisas en översikt av hur ungdomarna svarat på de olika frågorna om inflytande; huruvida de vill vara med och påverka, om de vill träffa politiker och hur de ser på de faktiska möjligheterna att föra fram åsikter i kommunen. Fig. D11: Förutsättningar för inflytande 3 Redovisar antalet ungdomar Vill träffa politiker (62) Vill påverka (152) Vill inte träffa politiker (19) Vill träffa politiker (22) Vill ej påverka (203) Vill inte träffa politiker (81) I Tanum finns 20 ungdomar som både vill påverka frågor som rör kommunen, skulle vilja träffa politiker i kommunen samt tycker att de har mycket goda eller ganska goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Dessa ungdomar skulle potentiellt kunna bli aktivt engagerade i ungdomsfrågor i kommunen. 36 ungdomar vill påverka och träffa politiker men ser sig ha små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Å andra sidan finns det även 48 ungdomar, som inte vill påverka, som inte vill träffa politiker och som ser sig ha en liten eller mycket liten möjlighet att föra fram sina åsikter. Det krävs troligtvis mycket för att få dessa ungdomar engagerade. 2 MUCF: 2009:4 Lika som olika Stor möjlighet (20) Liten möjlighet (36) Stor möjlighet (3) Liten möjlighet (12) 3 Notera att antalet ungdomar som på någon av frågorna svarat vet ej inte redovisas ovan. Totalt svarade 167 ungdomar vet ej på frågan om de vill träffa politiker och 101 ungdomar svarade vet ej på frågan om hur stora möjligheter de anser sig ha att föra fram sina åsikter till de som bestämmer Stor möjlighet (4) Liten möjlighet (12) Stor möjlighet (5) Liten möjlighet (48) Tanums kommun LUPP: Populärversion

15 Politik, samhälle, inflytande - fördjupad analys Att ungdomar vill vara med och påverka samt att de ser sig ha möjligheter att påverka är en förutsättning för att utveckla ett ökat ungdomsinflytande i kommunen. Vad som tidigare framgått är att en relativt stor andel vill vara med och påverka, andelen som ser sig ha stora eller ganska stora möjligheter att påverka är dock lägre. Ungas attityder till demokrati, upplevelsen av att ha inflytande eller politiskt självförtroende, viljan att vara med och påverka samt känslan av delaktighet påverkas av en rad olika faktorer. MUCF påpekar vid sidan av social familjebakgrund och den egna situationen vad gäller arbete, försörjning och ekonomi, att även hälsan är en betydelsefull faktor som påverkar attityder om inflytande. I MUCF:s rapport En analys av ungas inflytande framgår även sambandet mellan engagerade ungdomar och engagerade föräldrar. Dock påvisas även betydelsen av andra vuxna personer som finns nära de unga i vardagen (exempelvis på skolan eller i föreningar) kan spela en stor roll för ungas vägar till ökat engagemang i kommunen. Vad som även framgår i analysen från MUCF är att vuxnas förhållningssätt när det kommer till ungdomars engagemang är av yttersta vikt. Att vuxna och politiker betraktar ungdomar som en resurs och främjar samt uppmuntrar ungdomsinflytandet är alltså väldigt viktigt. Enligt analysen från MUCF efterfrågar unga även ofta mer öppna och informella vägar vad gäller påverkan och inflytande, som kanske inte alltid matchar vuxnas syn på hur det bör gå till. Vad som framgår av LUPP-undersökningen i Tanum verkar finnas ett samband med arbete och ambitioner samt inflytande. De ungdomar som arbetar extra eller kan tänka sig starta eget företag i framtiden tenderar även att vilja vara med och påverka i större utsträckning. 53% av de som sommarjobbade vill ha inflytande, medan samma siffra var 31% för de som ej sökte sommarjobb. Detta är det tydligaste sambandet. Det finns även ett tydligt samband vad gäller fritid, där ju mindre fritid ungdomarna känner att de har - desto mer vill de vara med och påverka i kommunen. Samband finns även gällande inriktning på gymnasiet, där de som läser studieförberedande program är mer intresserade av att vara med och påverka i kommunen. Ett samband finns även vad gäller kön, tjejer generellt är mer intresserade än killar av att vara med och påverka i kommunen. Ett annat intressant samband är att de som uppfattar sin hälsa som sämre i strörre usträckning vill vara med och påverka i kommunen än de som uppfattar sin hälsa som god. Av intervjuerna framgick en del intressanta aspekter kring ungas syn på begreppet inflytande och frågorna som ställdes i LUPP-enkäten om detta. Flera av respondenterna anser att deras möjligheter att påverka går hand i hand med att man måste vara kunnig och ha mycket kunskap om sakfrågor, vara välutbildad och kunna argumentera för att få vara med och påverka i kommunen eller för att föra kunna fram sina åsikter. Denna syn är relativt framträdande. Det tenderar även finnas tankar om att man behöver ha något som man vill förändra eller vara missnöjd med något för att kunna utöva inflytande eller föra fram sina åsikter i kommunen. Dvs. synen på att utöva inflytande är starkt kopplat till att något är fel; och om något (enligt dem) är fel så vill de vara med och påverka en förändring, men i övrigt kanske deras insats inte behövs. Detta kan även kopplas till vad MUCF beskriver att ofta behövs för att ta steget från passivt till aktivt medborgarskap: En tändande gnista, en situation eller företeelse i omvärlden som motiverar individen att ta steget från att förstå, vilja, och kunna till att faktiskt agera 1 1 MUCF Fokus 10 En analys av ungas inflytande Tanums kommun LUPP: Populärversion

16 Politik, samhälle, inflytande - fördjupad analys Vad som framgick under intervjuerna är en relativt framträdande syn om det behövs så vill jag kunna påverka Frågan Vill du vara med och påverka frågor som rör den kommun där du bor? tenderar alltså betyda för en del att man vill förändra eller förändrar något som man idag inte tycker är så bra, om något sådant finns. Denna uppfattning är intressant utifrån båda svarsalternativen på frågan: nej, jag vill inte påverka för jag uppfattar inte att något är fel just nu och ja, jag vill påverka, för om det skulle dyka upp ett behov för det så vill jag vara med. det troligtvis mindre resurskrävande att utöva inflytande då det är bekant, lärarna känner eleverna m.m. MUCF påpekar vikten av tydliga spelregler, speciellt när det gäller insatser för ökat ungdomsinflytande. Om det är väldigt otydliga former och regler behövs mer eget initiativ och vilket i sin tur är mer krävande för ungdomarna 3. Det kan alltså vara fördelaktigt att olika insatser på området vad gäller att öka ungdomars inflytande i kommunen tar hänsyn till detta och i första skede tar plats på arenor där ungdomarna känner sig bekväma samt att man utformar tydliga spelregler för hur medbestämmande och inflytande ska gå till. Vad som vidare framgår är att en klar majoritet anser att ungdomar bör utöva inflytande inom områden som direkt berör dem och först och främst saker som berör dem i dagsläget, exempelvis fritiden, skolan eller kollektivtrafiken. Någon nämner att om ungdomarna inte förstår systemet eller hur det fungerar så ska de inte påverka i de frågorna och tar upp arbete och arbetsförhållanden som exempel. ϐϐ För att utveckla arbetet mot ökat ungdomsinflytande kan politiker och ungdomar träffas för att diskutera och bolla idéer. På detta sätt kan man hitta verktyg och kanaler för unga och beslutsfattare att börja kommunicera och öppna upp för ökat ungdomsinflytande i kommunen. Att sedan utveckla både formella och informella vägar till inflytande som är anpassade till ungdomars villkor och förhållningssätt till inflytande kan bli viktigt När man jämför diskussioner om inflytande i kommunen samt inflytande i skolan framgår det att ungdomarna allmänt är tryggare när det kommer till inflytande i skolan (bland annat uttrycks det att lärarna vet hur det är för dem och känner dem, samt att det finns en färdig struktur som elevråd) medan att vara med i kommunen känns mer obekant, svårt och främmande. Enligt MUCF kräver olika handlingar olika mycket resurser (individuella förutsättningar och resurser). 2 Vissa handlingar är mer resurskrävande, och i relation till intervjuerna kan man konstatera att utöva inflytande eller få sin röst hörd i kommunen nog känns mer resurskrävande och obekant för ungdomarna. Några nämnde även under intervjuerna att unga kanske inte vågar påverka i kommunen (exempelvis för att de är rädda för att få ett nej ). I skolan är 2 MUCF Fokus 10 En analys av ungas inflytande ϐϐ ϐϐ ϐϐ MUCF föreslår ökad samverkan mellan skolor och andra aktörer som representanter för arbetslivet, högre utbildning och det civila samhället. Det rekommenderas att skolorna är öppna för samarbeten med ideella organisationer för att ge unga en bild av vilka möjligheter det finns för att engagera sig Inflytande på ett område eller inom en sfär ger även goda möjligheter till inflytande inom fler områden. Detta innebär att ett fungerande elevråd i skolorna troligen är viktigt för att fler ungdomar ska ta steget och engagera sig i andra sfärer, exempelvis i kommunen MUCF påpekar att en framgångsfaktor är att inte ställa orealistiska förhoppningar på att de unga själva, utan stöd och uppmuntran från de vuxna, ska kunna ta tillvara sin rätt till inflytande 3 MUCF Fokus 10 En analys av ungas inflytande Tanums kommun LUPP: Populärversion

17 Hälsa Sammanfattning Området hälsa berör ungdomarnas fysiska och psykosociala hälsotillstånd. Två sammanfattade reflektioner är att: u Tjejer på gymnasiet utmärker sig med ett sämre hälsotillstånd, de bedömer sin hälsa sämre och har mer problem med olika besvär så som stress, huvudvärk och trötthet och hoppar även oftare över frukosten u Färre ungdomar använder tobak och dricker alkohol jämfört med LUPP-resultaten i Tanum 2011, detta tyder på en positivt utveckling inom ANDT området i kommunen En majoritet av ungdomarna bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra. Killar bedömer i högre utsträckning än tjejer sin hälsa som bra. Skillnaden mellan könen på denna fråga är speciellt stor på gymnasiet. 48% av tjejerna på gymnasiet har i år bedömt sin hälsa som mycket bra eller ganska bra, jämfört med 63% år Unga män uppfattar även sitt självbedömda hälsotillstånd något sämre i årets undersökning jämfört med LUPP-resultatet år 2011, där en lägre andel killar (både på högstadiet och gymnasiet) i år har svarat att de bedömer sin hälsa som mycket bra. Fig. F1: Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? Högstadiet n=245, Gymnasiet n=99 Hur ofta är du sjuk? Andelen högstadieungdomar som anser att de är sjuka oftare än andra har minskat något jämfört med LUPP-resultatet 2011 i Tanum. På gymnasiet är andelen på liknande nivå som LUPP-resultaten På gymnasiet anser tjejer i större utsträckning än killar att de är sjuka oftare än andra, se figur F2 på nästa sida. Tanums kommun LUPP: Populärversion

18 Hälsa Fig. F2: Hur ofta är du sjuk? Högstadiet n=245, Gymnasiet n=99 andra besvär än killar, vad gäller ont i magen, huvudvärk och trötthet under dagarna. Skillnaderna finns både på högstadiet och på gymnasiet. Besvär och psykisk ohälsa Tabellen F3 till höger redovisar andelen som har haft olika besvär - flera gånger i veckan eller varje dag. Enligt vad MUCF anser rimligt indikerar besvär ohälsa om de förekommer flera gånger i veckan eller oftare under en längre period. 1 51% av ungdomarna på gymnasiet uppger att de känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan. Andelen tjejer på gymnasiet som känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan är 59%, motsvarande siffra för killarna är 42%. Tjejer lider även generellt mer av Fig. F3: Andel som upplever besvär varje dag eller flera gånger i veckan Högstadiet n=240, Gymnasiet n=97 Gymnasiet Högstadiet Huvudvärk Tjej 31% 18% Kille 7% 13% Total 21% 16% Känt dig stressad Tjej 59% 44% Kille 42% 23% Total 51% 35% Ont i magen Tjej 23% 21% Kille 2% 8% Total 14% 16% Sovit dåligt på natten Tjej 38% 23% Kille 29% 16% Total 34% 20% Svårt att somna Tjej 52% 30% Kille 36% 22% Total 45% 27% Trött under dagarna Tjej 79% 55% Kille 50% 39% Total 66% 48% 1 MUCF Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet Tanums kommun LUPP: Populärversion

19 Hälsa Även ungdomarnas alkohol- och tobaksvanor undersöks i LUPP-enkäten. Tobak och Alkohol Ungdomar under 18 år ska inte använda alkohol och tobak, ett delmål är att senarelägga alkoholdebuten 2 På högstadiet har 4% av ungdomarna svarat att de röker varje dag och 2% har svarat att de snusar varje dag. På gymnasiet är andelen högre, här har 10% svarat att de röker varje dag och 7% att de snusar varje dag. Tobaksanvändningen på gymnasiet har minskat märkbart jämfört med LUPP resultaten i Tanum år Då svarade 17% att de röker vare dag och 14% att de snusar varje dag. Andelen högstadieungdomar som svarat att de aldrig röker eller snusar har även ökat. Detta tyder på en positiv utveckling inom ANDT området i Tanums kommun. F6b: Gymnasiet: Hur ofta röker du samt hur ofta snusar du? n=98 Röker Snusar Aldrig 64% 73% Någon gång per år 7% 6% Någon gång i månaden 7% 5% En gång i veckan 5% 3% Flera gånger i veckan 6% 5% Varje dag 10% 7% Total 100% 100% Vad gäller alkohol framgår det även här att det skett en positiv utveckling i kommunen. Andelen gymnasieungdomar som svarat att de aldrig dricker alkohol har gått från 10% år 2011 till 33% år På högstadiet har motsvarande siffra gått från 64% som uppgav att de aldrig drack alkohol år 2011 till 83% år Fig. F6: Hur ofta röker du samt hur ofta snusar du? F6a: Högstadiet: Hur ofta röker du samt hur ofta snusar du? n= 240 Röker Snusar Aldrig 90% 95% Någon gång per år 2% 0% Någon gång i månaden 3% 2% En gång i veckan 1% 0% Flera gånger i veckan 1% 1% Varje dag 4% 2% Total 100% 100% Fig. F6c: Hur ofta dricker du starköl/cider/vin/sprit? Högstadiet n=240, Gymnasiet n=99 Högstadiet Gymnasiet Aldrig 83% 33% Någon gång per år 6% 21% Någon gång i månaden 7% 33% En gång i veckan 3% 5% Flera gånger i veckan 0% 6% Varje dag 2% 1% Total 100% 100% 2 Ur Tanums Alkohol- och drogpolitiska program Tanums kommun LUPP: Populärversion

20 Hälsa Får dricka alkohol för föräldrarna Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar har minskat sett till LUPP reslutaten 2011 i Tanum, då svarade 10% av högstadieungdomarna och 64% av gymnasieungdomarna att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Fig, F9: Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Högstadiet n=240, Gymnasiet n=99 Tanums kommun LUPP: Populärversion

21 Hälsa - fördjupad analys Hälsa och framförallt psykisk hälsa är även ett prioriterat område i det nationella ungdomspolitiska handlingsprogrammet. I Tanum har det skett en något negativ utveckling på vissa delar inom hälsområdet, både för killar och tjejer, jämfört med LUPP-resultaten i kommunen år Ungdomarna uppfattar bland annat sitt hälsotillstånd som sämre och har mer besvär med bland annat stress och huvudvärk. Tanums resultat De flesta ungdomarna i Tanum anser sig ha en god hälsa, samt motionerar och äter regelbundet. I Tanum påvisas dock även liknande tendenser som nationellt, att unga kvinnor har ett sämre hälsotillstånd än unga män. Andelen tjejer, speciellt tjejer på gymnasiet, som upplever ett sämre hälsotillstånd, är stressade, upplever besvär som huvudvärk och trötthet varje dag eller flera gånger i veckan är högre än andelen killar. Att utveckla generella hälsofrämjande förebyggande åtgärder och likaså riktade insatser mot de mest utsatta målgrupperna kan bli viktigt. Att på olika sätt hantera den ökade stressen som ungdomarna upplever, speciellt bland gymnasieungdomarna, kan även komma att bli viktigt. Skolans roll i detta häsloarbete är viktigt. Vad gäller alkoholvanor och tobaksvanor, som en del av ungdomarnas levnadsvanor som även påverkar hälsan, har det i Tanum skett en positiv utveckling. Färre röker och dricker alkohol jämfört med tidigare års LUPPresultat i kommunen. Andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar har även minskat och dessa resultat tyder på en god utveckling inom området. Samband med god hälsa och ohälsa De ungdomar i Tanum som uppfattar sin hälsa som sämre och som anser att de är sjuka oftare än andra har även i större utsträckning en negativ framtidssyn. De som anser att sin hälsa är sämre är även mindre nöjda med sin ekonomi, de är medlemmar i föreningar i lägre utsträckning och anser i lägre utsträckning även att det är bra stämning i skolan jämfört med de som ser sin hälsa som bra. Samma samband finns även tvärtom, dvs. de med god hälsa i Tanum har en mer positiv framtidssyn, de är nöjdare med ekonomin och anser i högre utsträckning att det är bättre stämning i skolan m.m. De ungdomar som har en god hälsa är nöjdare med flertalet andra aspekter i livet jämfört med de som inte har en så bra hälsa. Ungdomarnas uppfattning av hälsa Vad som framgick i intervjuerna med ungdomarna vad gäller begreppet hälsa är att en del poängterade att hälsa är något fysiskt och de visade tendenser på att inte räkna in psykiska besvär i begreppet. Många kopplar kost och mat direkt till begreppet hälsa, samt även motion eller idrott. Endast en respondent nämner kopplingen mellan utsatthet och hälsa (att mobbning påverkar hälsan). Vad gäller frågan i enkäten som ber ungdomarna ange hur ofta de är sjuka, jämför de flesta sig med sina klasskamrater. Oeniga synpunkter fanns dock vad gäller det är att vara sjuk, där vissa ansåg att man är sjuk även om man är i skolan (och exempelvis är lite förkyld), och vissa ansåg att det endast skulle räkna med det i frågan om de var så sjuka att de var hemma från skolan. En av respondenterna berättade även under intervjun exempelvis att hen hade en kronisk sjukdom men skulle/ räknade inte in symtomen och besvären av detta utan att man utifrån frågan endast skulle räkna in sjukdomar som är tillfälliga som exempelvis virus. Tanums kommun LUPP: Populärversion

22 Hälsa - fördjupad analys Om unga kvinnors hälsa Det tydligaste sambandet som framgår per bakgrundfaktorer inom området hälsa är att tjejernas hälsa är sämre än killarnas, detta gäller speciellt på gymnasiet. Tjejerna upplever sitt hälsotillstånd som sämre, de har oftare problem med besvär så som huvudvärk och stress och upplever i större utsträckning att de är sjuka oftare än andra. Nationellt ser det ut på liknande sätt, unga kvinnor har en sämre hälsa än unga män, och framför allt när det gäller psykisk hälsa. Exakt varför unga kvinnor drabbas av, framförallt, psykisk ohälsa som bland annat stress, i så stor utsträckning, är fortfarande oklart. 1 Enligt MUCF:s rapport En analys av ungas hälsa och utsatthet finns det en del åtgärder som skulle minska ohälsan bland unga kvinnor: ϐϐ Minska antalet kränkningar (mobbning, orättvis behandling, utsatthet för hot, våld, sexuella övergrepp) ϐϐ Förmå fler att inte hoppa över måltider samt att äta hälsosammare ϐϐ Få fler att motionera och vara fysiskt aktiva ϐϐ Stärka unga kvinnors självförtroende ϐϐ Ökade ekonomiska marginaler för individerna kan även minska ohälsan Nationellt ses sambandet mellan studieprestationer och stressnivåer. Tjejer uppnår bättre skolresultat vad gäller betyg, men mår inte alltid bra under sin studietid. Killar är mindre stressade vad gäller skolan, men uppnår inte samma skolresultat. ϐϐ Att få fördjupad kunskap om ungas fysiska och psykiska hälsa i ett genusperspektiv kan bli viktigt i kommunen 1 MUCF: Fokus 07 En analys av ungas hälsa och utsatthet Tanums kommun LUPP: Populärversion

23 Arbete och framtid Sammanfattning Arbete är enligt de nationella ungdomspolitiska målen ett prioriterat område för att skapa förutsättningar för att ungdomar får ett socialt och ekonomiskt tryggt liv. Vad som framgår är att gymnasieungdomarna generellt har en starkare koppling till arbetslivet än högstadieungdomarna. En annan sak är att andelen gymnasieungdomar som haft ett sommarjobb i somras, totalt 77% i Tanum, är högre än i rikssnittet för LUPP 2013 (där motsvarande siffra är 58%) vilket är väldigt positivt. Sommarjobb 77% av gymnasieungdomarna hade ett sommarjobb i somras. Andelen ungdomar på gymnasiet som hade ett sommarjobb är högre än snittet för LUPP 2013, där motsvarande siffra var 58%. På högstadiet hade 33% av tjejerna och 32% av killarna ett sommarjobb. Fig. G2: Hade du ett sommarjobb i somras? Högstadiet n=235, Gymnasiet n= 98 Extra arbete 36% av ungdomarna på gymnasiet har ett extrajobb, se fig G1 nedan. Resultaten i Tanum är likvärdiga rikssnittet för LUPP Fig. G1: Har du något extrajobb just nu? Högstadiet n=235, Gymnasiet n=97 Ungdomarna på gymnasiet fick även en fråga om hur de fick sitt sommarjobb. En stor andel, 41%, har svarat att de fick sitt sommarjobb genom att själva kontakta arbetsplatsen och 30% fick sommarjobbet genom någon i familjen. Tanums kommun LUPP: Populärversion

24 Arbete och framtid Starta företag Ungdomarna är i allmänhet väldigt positiva till att starta företag. 38% av tjejerna och 40% av killarna på högstadiet skulle kunna tänka sig att starta eget framtiden. Vad gäller gymnasiet skulle 52% av tjejerna och 50% av killarna skulle kunna tänka sig att starta ett företag. Svaren redovisas i diagrammet nedan, figur G5. Fig. G5: Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? Högstadiet n=235, Gymnasiet n=97 Tanums kommun LUPP: Populärversion

25 Arbete och Framtid Fig. H3: Tror du att du kommer flytta från kommunen där du bor? Högstadiet n=234, Gymnasiet n=98 Fig. H4: Av vilken anledning tror du att du kommer flytta från kommunen? Högstadiet n=137, Gymnasiet n=48 På högstadiet tror 61% av tjejerna och 55% av killarna att de kommer flytta från kommunen, se figur H3 ovan. Jobb, studier eller för att prova något nytt är de vanligaste orsakerna till varför ungdomarna tror att de kommer flytta från kommunen. För att prova på något nytt är i synnerhet för tjejer ett viktigt skäl till flytt från kommunen, se figur H4 ovan. Tanums kommun LUPP: Populärversion

26 Arbete och framtid Gymnasieungdomarna fick även en fråga om vad de tror skulle få dem att flytta tillbaka till kommunen efter att de eventuellt bott på ett annan ort. Här framgår det att det främst är närheten till släkt och familj som skulle få dem att flytta tillbaka, det är dock speciellt för tjejer som detta är viktigt. Fig. H5: Vad tror du skulle få dig att flytta tillbaka? Gymnasiet n=103 Vad gäller frågan, varför ungdomarna skulle vilja bo kvar i kommunen (figur H6 ovan), är den vanligaste anledningen närhet till släkt och familj efterföljt av flick-/ pojkvän eller kompisar. Fig. H6: Vad är det som gör att du vill bo kvar i din kommun? Högstadiet n=137, Gymnasiet n=48 Tanums kommun LUPP: Populärversion

27 Arbete och framtid Allmän framtidssyn En majoritet av ungdomarna i Tanum har en positiv framtidssyn. 75% av ungdomarna på gymnasiet och 83% av ungdomarna på högstadiet har svarat att de ser positivt på framtiden för sin egen del. Fig. H8: Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Högstadiet n=229, Gymnasiet n=96 Flytta eller stanna När man tittar lite mer fördjupat på områdena framtid samt övriga frågeområden framgår en del intressanta samband. Det tydligaste sambandet är att ungdomar som anser att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden i tydligt högre utsträckning vill flytta från kommunen. De som i sin tur är nöjdare med sin fritidssituation är även i större utsträckning positiva till att stanna i kommunen. Vad som även vidare framgår är att ungdomar som är mer missnöjda med din fritidssituation (hur mycket det finns att göra på fritiden) även har en mer negativ framtidssyn och ser även mindre positivt på livet som helhet än de som är nöjda med fritiden. Vad som även framgår vid analysen är även att det finns skillnader per bostadsort. De som bor i Grebbestad tror i relativt hög utsträckning att de kommer flytta, totalt 71%, medan bland de undomar som bor i Hamburgsund tror en märkbart lägre andel, totalt 48%, att de kommer flytta från kommunen. Det finns även ett samband vad gäller typ av gymnasieutbildning, där de ungdomar som läser studieförberedande program i högre utsträckning tror de kommer flytta från kommunen. Det finns även ett samband vad gäller kön, där tjejer i högre utsträckning än killar tror att de kommer flytta från kommunen. Inget tydligt samband finns mellan frågorna om arbete (om de har extrajobb eller sommarjobb), inställning till företagande samt frågorna som berör just huruvida ungdomarna tror att de kommer flytta eller stanna i kommunen. Tanums kommun LUPP: Populärversion

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät Att vara ung i Halmstads kommun LUPP - Ungdomsenkät Innehåll 6 Fritid Skola 16 Inflytande Hälsa och trygghet 24 Framtid och arbete Ungdomsrapporten LUPP Ett stort TACK till er 1 989 unga halmstadbor som

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf. När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.se Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken Alla unga

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

OM NI FRÅGAR OSS. Unga under LUPP i Uddevalla kommun. Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun

OM NI FRÅGAR OSS. Unga under LUPP i Uddevalla kommun. Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun OM NI FRÅGAR OSS Unga under LUPP i Uddevalla kommun Rapport LUPP 2013 Uddevalla kommun Rapport LUPP 2013 2 (58) Kommunen genomförde LUPP 2013 inom ramen för EU-projektet "Engagera Mera som Uddevalla kommun

Läs mer

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 Syftet med Lupp Hur göra och vem gör vad? Vad är Lupp? Lupp speglar den nationella ungdomspolitiken Enkätverktyg för att få kunskap om unga Löpande arbete Årlig inbjudan

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Dialog Unga Lycksele 2010/2011

Dialog Unga Lycksele 2010/2011 Dialog Unga Lycksele /2011 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 LUPP 5 Sammanfattning 6 Politik och inflytande 8 Fritid 12 Skola 16 Trygghet och hälsa 19 Framtid 25 Förslag från ungdomskonferensen 2 INLEDNING genomfördes

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Fritid. Genusanalys av ekonomiska beslut och satsningar inom kultur och fritid

Fritid. Genusanalys av ekonomiska beslut och satsningar inom kultur och fritid Fritid Genusanalys av ekonomiska beslut och satsningar inom kultur och fritid Lite att göra vill flytta, negativ framtidssyn och mindre positiv livssyn Utbildning i genus och mångfald för fritidsledare

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. 1 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer