UNGDOMARS SYN PÅ POLITIK, INFLYTANDE, SKOLA, HÄLSA OCH FRAMTID

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNGDOMARS SYN PÅ POLITIK, INFLYTANDE, SKOLA, HÄLSA OCH FRAMTID"

Transkript

1 1 UNG I BOLLNÄS UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2006 UNGDOMARS SYN PÅ POLITIK, INFLYTANDE, SKOLA, HÄLSA OCH FRAMTID Kommunkansliet Juni 2007

2 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Metoden i politiken 3 Svarsfrekvens 4 Sammanfattning 5-7 ENKÄTREDOVISNING Födelsebakgrund 8 Föräldrars sysselsättning 8 Boende 8 Vem bor du tillsammans med? 8-9 Hur bor du? 9-10 Hur nöjd är du med ditt boende? 10 Varför är du missnöjd? 10 Fritid 11 Var träffas de unga 11 Motionsvanor 11 Hur mycket fritid har du? 12 Hur mycket finns att göra? 13 Medlemskap i förening Hur ofta gör du saker på din fritid? Skola 19 Hur tycker du att det är i din skola? Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Informationen om programval till gymnasiet? 23 Informationen om fortsatta studier? 24 Hur mycket får du vara med och bestämma? Politik och inflytande 26 Hur intresserad är du av politik? 26 Möjlighet att föra fram åsikter? 26 Beslutfattare träffar grupper av ungdomar? 27 Träffa beslutsfattare? 27 Vem vänder du dig till? 27 Trygghet 28 Har något hänt dig? 28 Känner du dig trygg? 29 Hälsa 30 Psykosociala besvär? 30 Hur ofta rökt snusat druckit? 31 Hur ofta narkotika? 32 Framtid 33 Helst göra direkt efter grundskolan? 33 Helst göra direkt efter gymnasiet? 33 Helst göra nu? Flytta eller inte? 35 Varför kan du tänka dig flytta? 35 Bo om tio år? Högsta utbildning du planerar? Hur ser du allmänt på framtiden? Bilaga 1: Öppna frågor grundskolan årskurs Bilaga 2: Öppna frågor gymnasiet årskurs Bilaga 3: Öppna frågor åldersgruppen år 61-66

3 3 Bakgrund Ungdomsstyrelsen började 2001 arbeta med Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Mellan 2001 och 2006 har fler än sjuttio, eller en fjärdedel, av Sveriges kommuner deltagit. Kommunernas arbete är direkt avgörande för hur väl Sverige lever upp till de nationella ungdomspolitiska målen. Därför fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken Tillsammans med kommunerna har Ungdomsstyrelsen utvecklat en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. Luppenkäten är hjärtat i arbetet. I de två första omgångarna valde Ungdomsstyrelsen att samarbeta med ett begränsat antal kommuner men från och med 2005 har alla kommuner årligen blivit inbjudna till att delta i Lupp. Tanken är att kommuner ska utses en gång per år och då är det både nya kommuner och några som tidigare har gjort enkäten som utses. När enkätundersökningen är klar fortsätter kommunerna att utveckla ungdomspolitiken på egen hand. Kriterier som har varit viktiga vid valet av kommuner har varit: att kommunen vill utveckla ungdomspolitiken att det finns resurser att satsa på projektet främst i form av tid att det finns en bred politisk förankring för att genomföra ungdomsundersökningen Kommunstyrelsen arbetsutskott beslöt , 69 att ställa sig positiv till att enkäten genomförs, att uppdra till kommunkansliet att göra en ansökan om att deltaga i Ungdomsstyrelsens enkät LUPP under förutsättning att resursbehovet kan tillgodoses, att ett ev. deltagande sker i nära samverkan med i första hand socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen Metoden och insamling Ett första steg i arbetet med att utveckla den kommunala ungdomspolitiken är att skaffa sig kunskap om hur ungdomarna har det och vad de tycker är viktigt. Med hjälp av kunskaperna från enkätundersökningen är det möjligt för politiker och tjänstemän att sätta upp mätbara mål för den kommunala verksamheten. För att bedöma effekterna av den lokala ungdomspolitiken kan undersökningen upprepas efter några år. Lupp har utvecklats av Ungdomsstyrelsen i samråd med kommunrepresentanter och forskare. Merparten av frågorna kommer från etablerade undersökningar och är testade i flera omgångar. 27 kommuner deltar i Lupp 2006 och enkätundersökningen genomförs under hösten. 48 kommuner har tidigare genomfört Lupp.

4 4 Undersökningen är anpassad för tre olika åldersgrupper: skolår 7 9, gymnasiet och unga vuxna år. Några få frågor skiljer versionerna åt. Enkäten är uppdelad i olika moduler: Fritid Skola Politik & inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid En viktig utgångspunkt för ungdomspolitiken är att den är sektorsövergripande. Det handlar om att ha ett helhetsperspektiv på ungdomars levnadsförhållanden och göra val utifrån målgruppens behov, inte utifrån en enskild sektors. Därför är enkäten utformad för att kunna användas både inom en enskild sektors verksamhet och övergripande. Bollnäs kommun valde att genomföra enkäten i följande urval: årskurs 8 på samtliga skolor gymnasiet årskurs 2 på samtliga program slumpmässigt urval på 300 personer i åldersgruppen år Enkäten genomfördes på skoltid för grundskolan och gymnasiet på hemmaplan i elektronisk form, där alla svar hamnade i en databas på Ungdomsstyrelsen. Enkäten för åldersgruppen år genomfördes som pappersenkät som skickas per post med svarskuvert. Svarsfrekvens Antal Antal Svarselever svar frekvens % Årskurs 8 grundskolan Arbråskolan 52 Granbergsskolan 100 Gärdesskolan 126 Kiafors skola Årskurs 2 gymnasiet Torsbergsgymnasiet (272-75= 197) (158) (72) Åldersgruppen år 300 (utskick) För åldersgruppen år skickades som ovan nämnts enkäten ut till 300 slumpvis utvalda. Av dessa utskick återsände posten 3 enkäter då adressaten var okänd. Därutöver har 5 anhöriga meddelat olika anledningar till att enkäten ej kunde besvarar, främst utlandsvistelse. 80 svar inkom varav följde att 220 påminnelser skickades varefter ytterligare 15 svar inkom. 7 av påminnelserna återsändes av posten då adressaten var okänd.

5 5 Sammanfattning Födelsebakgrund Igenomsnitt för alla tre ålderskategorierna är 96 % av ungdomarna födda i Sverige och 94 % av föräldrarna. 3 % av föräldrarna till årskurs 8 och gruppen år är födda utom Europa. Föräldrars sysselsättning De allra flesta har föräldrar som är yrkesverksamma. Strax under 10 % av ungdomarna i grundskolan och gymnasiet har angett att föräldrarna är sjukskrivna. Fler mammor än pappor är studerande. Boende Över 2/3 av ungdomarna i årskurs 8 bor hemma med båda sina föräldrar. Nästan 1/3 bor växelvis med pappa och mamma. Endast 2 % bor inte med någon av sina föräldrar. Över hälften av gymnasieungdomarna bor hemma med båda sina föräldrar. Nästan 40 % bor antingen växelvis med mamma eller pappa eller med enbart en av sina föräldrar. Ett fåtal bor antingen själv, med pojkvän/flickvän eller med kompisar De flesta i åldersgruppen år har flyttat hemifrån, men över hälften av männen bor fortfarande hemma med sina föräldrar. Drygt en femtedel av kvinnorna har barn. Av männen är det ungefär en tiondel som har barn. Den vanligaste formen av boende för män är ensamboende. För kvinnor är det vanligaste att vara sammanboende Överhälften av den äldre åldersgruppen bor i hyresrätt med förstahandskontrakt. Över 70 % är mycket nöjd/ganska nöjd med sitt boende. Nästen en femtedel är ganska missnöjd/mycket missnöjd med sitt boende. Orsaken till detta är att man vill flytta hemifrån eller vill ha ett större boende. Fritid Det absolut vanligaste stället för ungdomarna att umgås är hemma hos varandra, men också i samband med idrottsutövning. Föreningsidrotten har ett starkt fäste bland grundskolans och gymnasiets elever. Ungefär hälften av ungdomarna upplever att de har lagom med fritid och hinner med att göra det man vill. De flesta av grundskolans och gymnasiets elever tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden En tiondel tycker dock att det finns väldigt lite eller ingenting att göra av det man är intresserad av. Föreningstillhörigheten generellt sett är tämligen hög i alla åldersgrupperna, med idrottsföreningarna i topp.

6 6 Den idrottsliga aktiviteten både i grundskolan och på gymnasiet är tämligen hög, men det skall samtidigt noteras att många aldrig utövar idrott. Det kulturella utbudet har ett mycket lågt deltagarantal. Fritidsgårdarna engagerar många i grundskolan, men mycket få på gymnasiet. Datorspel/tv-spel samt Internetsurfning har många utövare i alla åldersgrupper, men ett fåtal spelar om pengar på Internet. De flesta skolungdomar hjälper till hemma med olika sysslor. Skola Överlag tycker eleverna både i grundskolan och på gymnasiet att stämningen i skolan är bra. Det förekommer mobbing i skolan och många av eleverna har en kluven uppfattning om skolans agerande. Nästa en fjärdedel av eleverna anser att rasism är ett problem i skolan som man måste åtgärdas. Hälften av eleverna tycker att lärare och elever bemöter varandra med respekt men lika många är tveksamma eller har en annan uppfattning. De flesta elever tycker att skolmiljön är mycket eller ganska bra, men skolmaten däremot får hård kritik från grundskolan och ganska bra kritik från gymnasiets elever. Majoriteten av eleverna tycker att möjligheterna att få stöd och hjälp är goda. När det gäller medbestämmandet i skolan kan man konstatera att det är förhållandevis lite som eleverna på såväl grundskolan som i gymnasiet får vara med och bestämma om. Politik och inflytande Bland våra ungdomar är det politiska intresset synnerligen lågt, även om man törs säga att det ökar med stigande ålder. Många uttalar en stor osäkerhet i kontakten med de lokala politikerna och anser att de har små möjligheter att föra fram åsikter till dem som bestämmer i kommunen. En övervägande del av ungdomarna tycker det är mycket viktigt eller ganska viktigt att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar, men samma ungdomar svarar att man inte vill träffa beslutsfattarna. De allra flesta av ungdomarna vet inte till vem eller vart man skall vända sig för att påverka något i kommunen.

7 7 Trygghet De allra flesta upplever trygghet i livet och har inte varit utsatta för våld, hot, övergrepp eller kränkning men en tiondel uppger att de blivet bestulna och utsatts för hot av såväl pojkar som flickor. Det har också förekommit både misshandel och sexuellt våld bland eleverna i grundskolan och i gymnasiet. Platser som upplevs mindre trygga är på diskotek, allmänna transportmedel, eller ute på stan samt i bostadsområdet där man bor på kvällarna. För grundskolans elever finns även en viss otrygghet på fritidsgården. Hälsa I alla åldersgrupperna upplever alla stressrelaterade besvär med anmärkningsvärt höga siffror, flickor i högre grad än pojkar. Mindre än 20 % av grundskolans elever säger sig ha rökt cigarretter, snusat eller druckit folköl det senaste halvåret. För gymnasiet är siffran dubbelt så stor. En fjärdedel av grundskolans elever säger sig ha druckit annan alkohol. För gymnasiets del ligger siffran på över 80 %. I åldersgruppen år säger över 90 % att man druckit annan alkohol under det senaste halvåret. En mycket marginell andel av ungdomarna har använt hasch/marijuana eller annan narkotika. I grundskolans årskurs 8 har 8 % av killarna svarat att de använt hasch/marijuana mer än 20 gånger. 6 % av killarna i åttan säger också att de använt annan narkotika mer än 20 gånger. I gymnasiets årskurs 2 har tjejerna i enstaka fall provat narkotika. I äldre åldersgruppen har både män och kvinnor, 7 resp. 8 %, använt hasch/marijuana en gång. Nästan 10 % av männen har använt hasch/marijuana 2-10 gånger. Framtid En tredjedel av eleverna i årskurs 8 vill helst av allt fortsätta sina studier på gymnasienivå. Ungefär 15 % av eleverna skulle helst vilja börja arbete och lika många vet inte vad de helst vill göra. För årskurs 2 på gymnasiet säger 30 % av eleverna att man helst av allt skulle fortsätta att studera på högskola eller universitet antingen i Sverige eller utomlands. Över 40 % av gymnasieeleverna skulle helst vilja börja jobba direkt efter gymnasiet och då i första hand utomlands. En övervägande del av alla tre åldersgrupperna tror att de kommer att flytta från kommunen, men över 30 % säger att man inte vet och över 15 % tror att man inte kommer att flytta. Det är i första hand arbete och studier som anges som orsak till en eventuell flytt från kommunen. Rent generellt ser alla tre kategorierna mycket positivt på framtiden och där kvinnorna synes mer optimistiska än de unga männen.

8 8 Födelsebakgrund ENKÄTREDOVISNING Var är du och dina föräldrar födda? i % Grundskolan Gymnasiet år Mamma Pappa Ungd. Mamma Pappa Ungd. Mamma Pappa Ungd. Sverige Norden Europa Utom Europa Föräldrars sysselsättning Förälders huvudsakliga sysselsättning är arbete Grundskolan Gymnasiet år Mamma % Pappa % De allra flesta har föräldrar som är yrkesverksamma. Strax under 10 % av ungdomarna i grundskolan och gymnasiet har angett att föräldrarna är sjukskrivna. Fler mammor än pappor är studerande. Boende Vem bor du tillsammans med? Grundskolan år 8 i % Bor med båda mina föräldrar 61 Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 28 Bor enbart med en av mina föräldrar 9 Bor inte med någon av mina föräldrar 2 Över 2/3 av ungdomarna i årskurs 8 bor hemma med båda sina föräldrar. Nästan 1/3 bor växelvis med pappa och mamma. Endast 2 % bor inte med någon av sina föräldrar.

9 9 Vem bor du tillsammans med? Gymnasiet år 2 i % Bor med båda mina föräldrar 54 Bor ibland hos pappa och ibland hos mamma 19 Bor enbart med en av mina föräldrar 18 Bor själv 3 Bor med pojkvän/flickvän 2 Bor med kompisar 1 Inget av ovanstående alternativ stämmer för mitt boende 3 Över hälften av gymnasieungdomarna bor hemma med båda sina föräldrar. Nästan 40 % bor antingen växelvis med mamma eller pappa eller med enbart en av sina föräldrar. Ett fåtal bor antingen själv, med pojkvän/flickvän eller med kompisar. Vem bor du tillsammans med? Åldersgruppen år i % Man Kvinna Totalt Bor med föräldrar/förälder Bor själv utan barn Bor själv med barn Bor med pojkvän/flickvän, make/maka utan barn Bor med pojkvän/flickvän, make/maka med ,5 barn Bor med kompisar Inget av ovanstående alternativ stämmer för mitt boende 0 5 2,5 De flesta i åldersgruppen år har flyttat hemifrån, men över hälften av männen bor fortfarande hemma med sina föräldrar. Drygt en femtedel av kvinnorna har barn. Av männen är det ungefär en tiondel som har barn. Den vanligaste formen av boende för män är ensamboende. För kvinnor är det vanligaste att vara sammanboende. Hur bor du? Gymnasiet och högstadiet i % Årskurs 8 Årskurs 2 Villa, gård eller radhus Lägenhet med förstahandskontrakt Lägenhet i andra hand 2 Studentrum/studentlägenhet 1 Inneboende/inackorderad Inget av ovanstående alternativ stämmer för mitt boende 1 2

10 10 Merparten av ungdomarna bor med sina föräldrar i fristående hus. Över en fjärdedel bor i hyresrätt. Hur bor du? Åldersgruppen år i % Man Kvinna Totalt Villa, gård eller radhus Lägenhet med förstahandskontrakt Bostadsrätt ,5 Lägenhet i andra hand Studentrum/studentlägenhet ,5 Inneboende/inackorderad Inget av ovanstående alternativ stämmer för mitt boende Hur nöjd är du med ditt boende? Åldersgruppen år i % Man Kvinna Totalt Mycket nöjd ,5 Ganska nöjd ,5 Varken nöjd eller missnöjd ,5 Ganska missnöjd ,5 Mycket missnöjd Varför är du missnöjd? Åldersgruppen år i % Man Kvinna Totalt Jag vill flytta hemifrån men har inte råd Jag vill flytta hemifrån men hittar ingen ledig lägenhet Jag vill ha ett större boende Jag vill bo tillsammans med någon som jag inte bor med idag Annan anledning Överhälften av den äldre åldersgruppen bor i hyresrätt med förstahandskontrakt. Över 70 % är mycket nöjd/ganska nöjd med sitt boende. Nästen en femtedel är ganska missnöjd/mycket missnöjd med sitt boende. Orsaken till detta är att man vill flytta hemifrån eller vill ha ett större boende.

11 11 Fritid Var träffar de unga sina kompisar? Årskurs 8 i % Årskurs 2 i % Hemma hos varandra På fritidsgård eller liknande 23 0 På restaurang, pub, bar eller liknande 1 9 I en idrottshall/sporthall Utomhus I en föreningslokal 1 0 Det absolut vanligaste stället för ungdomarna att umgås är hemma hos varandra, 84 resp. 85 %. Nästan en fjärdedel av årskurs 8 träffar sina kompisar på fritidsgården något som gymnasieungdomarna tydligen vuxit ifrån. Det är också mycket vanligt att träffas i samband med idrottsutövning, 20 resp. 25 %. Förvånansvärt många 27 resp. 13 % träffas ospecificerat utomhus. Vad gör de unga på sin fritid?. Motionsvanor inom och utom föreningsverksamhet Varje dag/varje vecka Idrottar/motionerar i klubb eller förening Idrottar/motionerar men inte i klubb ellerförening % Grundskolan Gymnasiet år Över 55 % av ungdomarna i årskurs 8 har svarat att de varje dag eller vecka tränar dels individuellt och dels i klubbregi. Motsvarande siffror för gymnasiet är 71 % respektive 50 %. För den äldre åldersgruppen tränar 56 % individuellt och 32 % i klubbverksamhet. Föreningsidrotten har således ett starkt fäste i synnerhet bland grundskolans och gymnasiets elever. Att idrotta är populärt bland unga. I årskurs 8 är det lika vanligt att idrotta inom klubb eller förening än utanför föreningsverksamhet. När det gäller gymnasieelever och den äldre åldersgruppen är det vanligare utanför föreningsidrotten. Inga större skillnader går att skönja mellan könen

12 12 Hur mycket fritid har du? Grundskolan år 8 i % Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Kille Tjej Totalt % av killarna och 45 % av tjejerna upplever att de har lagom med fritid. Däremot upplever 26 % av killarna och 46 % av tjejerna att de har för lite fritid för att hinna med allt de vill. 15 respektive 9 % tycker att de har för mycket fritid. Hur mycket fritid har du? Gymnasiet år 2 i % Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Kille Tjej Totalt , % av killarna och 37 % av tjejerna upplever att de har lagom med fritid. Däremot upplever 32 % av killarna och 54 % av tjejerna att de har för lite fritid för att hinna med allt de vill. 14 respektive 9 % tycker att de har för mycket fritid. Hur mycket fritid har du? Åldersgruppen år i % Man Kvinna Totalt Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet ,5 vad jag ska göra med min tid Jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill Jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill I åldersgruppen år upplever 59 % av männen och 43 % av kvinnorna att de har lagom med fritid. Däremot upplever 29 % av killarna och 33 % av tjejerna att de har för lite fritid för att hinna med allt de vill. 12 respektive 25 % tycker att de har för mycket fritid.

13 13 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Grundskolan år 8 Kille Tjej % Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting 76 % av killarna och 67 % av tjejerna har svarat att väldigt mycket eller ganska mycket finns att göra på fritiden, av det man är intresserad av. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Gymnasiet år 2 Kille Tjej % Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting På gymnasiet säger 65 % av killarna och 36 % av tjejerna att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden, av det man är intresserad av. 36 % av killarna och hela 64 % av tjejerna anser att det finns ganska lite eller ingenting att göra, av det man är intresserad av. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Åldersgruppen år Man Kvinna % Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting

14 14 I denna åldersgrupp svarar 66 % av männen att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra samt 34 % att det finns ganska lite eller ingenting att göra. För kvinnorna är siffrorna 53 % respektive 47 %. Medlemskap i förening Grundskolan år 8 i % Kille Tjej Totalt Idrottsförening Skolförening Friluftsförening ,5 Religiös förening Kulturförening Hobbyförening (motor, häst, hund m m) Politiskt parti/ungdomsförbund Organisation för samhällsfrågor Datorförening/spelförening ,5 Supporterklubb Föreningstillhörigheten för grundskolans ungdomar får väl anses vara tämligen hög. Idrottsföreningarna ligger i topp med över hälften som medlemmar just nu. Av dessa säger 10 % att man är passiv medlem. 4 % har förtroendeuppdrag i någon idrottsförening. Av de som är medlem i skolförening är 11 % aktiva och 8 % har förtroendeuppdrag. Bland de 9 % som är medlem i en politisk förening anger 3% att man innehar förtroendeuppdrag. Medlemskap i förening Gymnasiet år 2 i % Man Kvinna Totalt Idrottsförening ,5 Skolförening Friluftsförening 6 3 4,5 Religiös förening Kulturförening 8 9 8,5 Hobbyförening (motor, häst, hund m m) ,5 Politiskt parti/ungdomsförbund 7 2 4,5 Organisation för samhällsfrågor Datorförening/spelförening ,5 Supporterklubb Föreningstillhörigheten bland gymnasieungdomarna är betydligt lägre än bland grundskolans elever. Även här toppar idrottsföreningarna med över 50 % medlemmar. Där är nästan 40 % aktiva medlemmar och 5 % har förtroendeuppdrag. Medlemskapet i någon form av supporterklubb är tämligen populärt bland gymnasiets killar där över en tredjedel av de svarande är medlemmar.

15 15 Medlemskap i förening Åldersgruppen år i % Man Kvinna Totalt Idrottsförening Skolförening Friluftsförening 7 0 3,5 Religiös förening 7 8 7,5 Kulturförening ,5 Hobbyförening (motor, häst, hund m m) Politiskt parti/ungdomsförbund Organisation för samhällsfrågor 2 5 3,5 Datorförening/spelförening Supporterklubb ,5 I åldersgruppen år sjunker antal medlemmar i föreningslivet ytterligare jämfört med de yngre årgångarna. Populärast är även här idrottsrörelsen

16 16 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Grundskolan år 8 i % Varje Varje Varje Varje Aldrig dag vecka månad år Idrottar/motionerar i klubb eller förening Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Går på sportevenemang utan att delta själv Umgås med kompisar Deltar i föreningsverksamhet Går på café Går på restaurang/pub/bar Går på fritidsgård Går på konsert Går på teater/musikal/dansuppvisning Går på museum/utställning Går runt på stan med kompisar Går på fest Är ute i naturen Fiskar/jagar Sjunger/spelar instrument/skapar musik Tränar dans/spelar teater Målar/syr eller annan skapande verksamhet Spelar datorspel/tv-spel Surfar/chattar på Internet Spelar om pengar på Internet Besöker bibliotek (inte skoltid) Åker skateboard/snowboard (under säsongen) Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar /andra tekniska saker Spelar rollspel/levande rollspel Läser Skriver Släktforskar Hjälper till hemma med mat/städning /trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m Den idrottsliga aktiviteten i grundskolan har ett tämligen stort antal utövare regelbundet, men man skall samtidigt notera att många aldrig utövar idrott. Ett flertal av det kulturella utbudet engagerar inte ungdomarna regelbundet, ett mycket lågt deltagarantal. Datorspel/tv-spel samt internetsurfning har många utövare såväl varje dag som varje vecka och det skall noteras att 92 % svarat att man aldrig har spelat om pengar på Internet. De allra flesta ungdomar hjälper till hemma med olika sysslor. Fritidsgårdsbesöken engagerar tämligen många.

17 17 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Gymnasiet år 2 i % Varje Varje Varje Varje Aldrig dag vecka månad år Idrottar/motionerar i klubb eller förening Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Går på sportevenemang utan att delta själv Umgås med kompisar Deltar i föreningsverksamhet Går på café Går på restaurang/pub/bar Går på fritidsgård Går på konsert Går på teater/musikal/dansuppvisning Går på museum/utställning Går runt på stan med kompisar Går på fest Är ute i naturen Fiskar/jagar Sjunger/spelar instrument/skapar musik Tränar dans/spelar teater Målar/syr eller annan skapande verksamhet Spelar datorspel/tv-spel Surfar/chattar på Internet Spelar om pengar på Internet Besöker bibliotek (inte skoltid) Åker skateboard/snowboard (under säsongen) Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar /andra tekniska saker Spelar rollspel/levande rollspel Läser Skriver Släktforskar Hjälper till hemma med mat/städning /trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m Även gymnasieungdomarnas idrottsliga aktiviteter har regelbundet många utövare och även här är det många som aldrig utövar idrott. Kulturverksamheten har inte så många utövare. Datorspel/tv-spel samt internetsurfning har många utövare såväl varje dag som varje vecka. 84% har svarat att man aldrig har spelat om pengar på Internet Fritidsgårdsbesöken är få. Även gymnasieungdomarna hjälper till hemma.

18 18 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Åldersgruppen år i % Varje Varje Varje Varje Aldrig dag vecka månad år Idrottar/motionerar i klubb eller förening Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening Går på sportevenemang utan att delta själv Umgås med kompisar Deltar i föreningsverksamhet Går på café Går på restaurang/pub/bar Går på fritidsgård Går på konsert Går på teater/musikal/dansuppvisning Går på museum/utställning Går runt på stan med kompisar Går på fest Är ute i naturen Fiskar/jagar Sjunger/spelar instrument/skapar musik Tränar dans/spelar teater Målar/syr eller annan skapande verksamhet Spelar datorspel/tv-spel Surfar/chattar på Internet Spelar om pengar på Internet Besöker bibliotek (inte skoltid) Åker skateboard/snowboard (under säsongen) Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar /andra tekniska saker Spelar rollspel/levande rollspel Läser Skriver Släktforskar Hjälper till hemma med mat/städning /trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m Många i gruppen tränar regelbundet varje vecka. Att träffas på café/restaurang/pub/bar ökar med stigande ålder. Nästan ingen går på fritidsgård. Internetsurfandet har många utövare. 87 % spelar inte om pengar på Internet. I alla åldersgrupperna sysselsätter sig många med att läsa och skriva.

19 19 Skola Grundskolan år 8 pojkar och flickor i % Hur tycker du att det är i din skola? Stämmer Stämmer Varken mycket ganska eller bra bra Stämmer ganska dåligt Det är bra stämning i skolan Mobbning är ett problem i skolan Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella programmet Stämmer mycket dåligt Överlag tycker eleverna att det är bra stämning i skolan. 64 % tycker påståendet stämmer mycket bra eller ganska bra. Beträffande frågan om mobbing är ett problem i skolan är ungefär en tredjedel tveksamma till påståendet, drygt en tredjedel tycker att det stämmer mycket bra eller ganska bra och inte fullt en tredjedel tycker att påståendet stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. Mobbing tycks förekomma i grundskolan och 44 % anser att det stämmer mycket bra eller ganska bra att skolan agerar när elever mobbar varandra. En fjärdedel är tveksamma till påståendet och nästan en tredjedel har en negativ syn.

20 20 En fjärdedel av eleverna anser att rasism är ett problem på skolan. En tredjedel är tveksamma och 43 % tycker inte att det är ett problem. 47 % anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt i skolan. 23 % är tveksamma och 30 % är negativa till påståendet. 38 % anser att skolan agerar om en lärare kränker en elev. 35 % tycker inte att skolan agerar och 27 % är tveksamma. 50 % anser att pojkarna inte får bättre möjligheter än flickorna och 43 % anser att flickorna inte får bättre möjligheter än pojkarna. Över en tredjedel är tveksamma till dessa påståenden. På frågan om man fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan blir svaren fördelade med en tredjedel stämmer mycket bra eller ganska bra och en tredjedel stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. En tredjedel tycker varken/eller. 38 % anser att skolan uppmuntrar att aktivt medverka i klassråd och elevråd varemot 34 % tycker motsatsen. 28 % är tveksamma. Hela 50 % anser att elevrådet tas på allvar av skolans personal. Ungefär en fjärdedel är av motsatt uppfattning och 26 % tycker varken/eller. Över hälften av eleverna anser att det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella programmet.

21 21 Gymnasiet år 2 pojkar och flickor i % Hur tycker du att det är i din skola? Stämmer Stämmer Varken mycket ganska eller bra bra Stämmer ganska dåligt Det är bra stämning i skolan Mobbning är ett problem i skolan Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan Främlingsfientlighet är ett problem i skolan Sexuella trakasserier är ett problem i skolan Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan Om en lärare kränker en elev agerar skolan Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella programmet Överlag tycker eleverna att det är bra stämning i skolan. Hela 85 % tycker påståendet stämmer mycket bra eller ganska bra. Stämmer mycket dåligt Beträffande frågan om mobbing är ett problem i skolan är ungefär en tredjedel tveksamma till påståendet. 19 % tycker att det stämmer mycket bra eller ganska bra och hälften tycker att påståendet stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. Viss mobbing tycks förekomma på gymnasiet och 32 % anser att det stämmer mycket bra eller ganska bra att skolan agerar när elever mobbar varandra. Hela 46 % är tveksamma till påståendet och nästan en fjärdedel har en negativ syn. 21 % av eleverna anser att rasism är ett problem på skolan. En tredjedel är tveksamma och 46 % tycker inte att det är ett problem.

22 22 62 % anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt i skolan. 29 % är tveksamma och endast 9 % är negativa till påståendet. 40 % anser att skolan agerar om en lärare kränker en elev. 26 % tycker inte att skolan agerar och 34 % är tveksamma. 58 % anser att pojkarna inte får bättre möjligheter än flickorna och 48 % anser att flickorna inte får bättre möjligheter än pojkarna. Över en tredjedel är tveksamma till dessa påståenden. På frågan om man fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan blir svaren fördelade med 31 % stämmer mycket bra eller ganska bra och 26 % stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. 43 % tycker varken/eller. 36 % anser att skolan uppmuntrar att aktivt medverka i klassråd och elevråd varemot 30 % tycker motsatsen. 34 % är tveksamma. 46 % anser att elevrådet tas på allvar av skolans personal. 21 % är av motsatt uppfattning och en tredjedel tycker varken/eller. 41 % av eleverna anser att det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individuella programmet. En fjärdedel är tveksamma och 34 % svarar negativt. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Grundskolan år 8 pojkar och flickor i % Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Skolmiljön Skolbiblioteket Skolmaten Ditt schema Möjligheten att få extra stöd om du behöver det % av eleverna anser att skolmiljön är mycket bra eller ganska bra. 27 % har en negativ syn och 21 % anser att skolmiljön är varken bra eller dålig. Hela 64 % har en positiv syn på skolbiblioteket och 19 % har motsatt uppfattning. Alltså ett ganska bra betyg. Skolmaten däremot får ganska hård kritik för över hälften av eleverna tycker att skolmaten är ganska dålig eller mycket dålig.37 % anser att skolmaten mycket bra eller ganska bra.12 % tycker varken/eller. Schemat är eleverna relativt nöjda med då 47 % anser att det är mycket bra eller ganska bra. En tredjedel anser att det är ganska dålig eller mycket dålig. 20 % tycker varken/eller. Möjligheter att få hjälp och stöd om man behöver anser en majoritet av eleverna är goda. 65 % anser möjligheterna är mycket bra eller ganska bra.

23 23 Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Gymnasiet år 2 pojkar och flickor i % Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Skolmiljön Skolbiblioteket Skolmaten Ditt schema Möjligheten att få extra stöd om du behöver det Hela 75 % % av eleverna anser att skolmiljön är mycket bra eller ganska bra, och endast 8 % har en negativ syn och 17 % anser att skolmiljön är varken bra eller dålig. Skolbiblioteket får också bra betyg. 73 % har en positiv syn på skolbiblioteket och 8 % har motsatt uppfattning. Skolmaten får på gymnasiet ganska bra kritik för över hälften av eleverna tycker att skolmaten är ganska bra eller mycket bra. En fjärdedel anser att skolmaten ganska dålig eller mycket dålig. 24 % tycker varken/eller. Schemat är eleverna relativt nöjda med då 58 % anser att det är mycket bra eller ganska bra. 11 % anser att det är ganska dålig eller mycket dålig. 23 % tycker varken/eller. Möjligheter att få hjälp och stöd om man behöver anser en majoritet av eleverna är goda. 64 % anser möjligheterna är mycket bra eller ganska bra. Vad tycker du om den information du fått inför valet av gymnasieprogram? % Grundskolan år 8 Gymnasiet år 2 Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dålig Mycket dålig Inte fått någon information Det är anmärkningsvärt att hela 60 % av eleverna i årskurs 8 svarar att de inte fått någon information, men man kan anta att om frågan ställts till niondeklassare hade svaren i denna kategori varit betydligt mindre. I gymnasiet årskurs 2 anser över 50 % att informationen varit mycket bra eller ganska bra.

24 24 Vad tycker du om den information du fått om fortsatta studier på universitet eller yrke % Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dålig Mycket dålig Inte fått någon information Gymnasiet killar Gymnasiet tjejer Ett ganska stort antal av såväl killar som tjejer, 18 respektive 19 %, har inte fått någon information alls. Av dem som fått information tycker sammantaget pojkar och flickor, 19 %, att informationen varit ganska dålig eller mycket dålig. En fjärdedel tycker att informationen varit varken bra eller dålig. Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma? Grundskolan år 8 pojkar och flickor i % Väldigt mycket Ganska Mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Vad du får lära dig Vilka läromedel ni ska ha Hur ni ska arbeta, t.ex grupparbete/projektarbete Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum Skolmiljön ute, t.ex. skolgården Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat För årskurs 8 kan man sammanfattningsvis påstå att det är förhållandevis lite som eleverna får vara med om att bestämma i deras skolgång. För ovanstående tio frågeställningar ligger genomsnittet av svaren på 85 % på ganska lite eller väldigt lite/ingenting.

25 25 Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma? Gymnasiet år 2 pojkar och flickor i % Väldigt mycket Ganska Mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Vad du får lära dig Vilka läromedel ni ska ha Hur ni ska arbeta, t.ex grupparbete/projektarbete Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum Skolmiljön ute, t.ex. skolgården Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat För gymnasiets del är det samma förhållande som för årskurs 8, att det är förhållandevis lite som eleverna får vara med om att bestämma i deras skolgång. För ovanstående tio frågeställningar ligger genomsnittet av svaren på 70 % på ganska lite eller väldigt lite/ingenting. Det enda som pekar åt andra hållet hur man skall arbeta med grupparbeten/projektarbeten.

26 26 Politik och inflytande Intresse för politik och samhällsfrågor Området inleds med en fråga om grad av intresse för politik: Hur intresserad är du av politik? Frågan kan besvaras med att man antingen är mycket eller ganska intresserad, respektive inte alls eller inte särskilt intresserad. Gränsen mellan ganska intresserad och inte särskilt intresserad kan sägas vara otydlig och därmed svåra att värdera. Hur intresserad är du av politik? Grundskolan Gymnasiet år % Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Det är få ungdomar som tycks vara är intresserade av politik. Nästan 90 % av årskurs 8 och nästan 80 % av gymnasiets årskurs 2 har svarat med en lutning av ointresse för politiska frågor. För åldersgruppen år är ointresset över 70 %. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Grundskolan Gymnasiet år % Mycket stora Ganska stora Ganska små Mycket små Vet inte Det finns en övervikt mot att man inte tror att ens möjligheter är särskilt stora, även om andelen vet inte också är stort. I grundskolan och gymnasiet är det en mycket liten del som tror att de har några möjligheter att påverka de som bestämmer i kommunen. I åldersgruppen år är det dock 15 % som tror på möjligheten. Detta innebär att de allra flesta uttalar en osäkerhet i kontakten med de lokala politikerna

27 27 Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? Grunskolan Gymnasiet år % Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt Inte alls Skulle du vilja träffa beslutsfattare i kommunen? Grundskolan Gymnasiet år % Ja Nej Det politiska ointresset avspeglar sig i svaren även på denna fråga. Över 75 % av ungdomarna i årskurs 8 har svarat att man inte vill träffa beslutsfattare i kommunen. I årskurs 2 på gymnasiet ligger svaret något lägre, 73 %. I åldersgruppen år ligger det negativa svaren på 58 %. Det är således den äldsta åldersgruppen som är mest intresserad av att träffa beslutsfattare. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i kommunen? i % Grundskolan Gymnasiet år Personlig kontakt Politiskt parti eller ungdomsförbund Förening/organisation Medierna Tjänstemän eller politiker Någon organiserad ungdomsgrupp Vill inte påverka Annat Vet inte De flesta i alla åldersgrupper vet inte vart de skall vända sig om de vill påverka något i kommunen. Några har dock svarat (flest i äldsta gruppen) att de har en personlig kontakt att vända sig till. Den äldsta gruppen har också svarat att medierna (20 %) är ett bra sätt att påverka

28 28 Trygghet Har något av följande hänt dig under det senaste halvåret? i % Killar Grundskolan Gymnasiet år Inte vågat gå ut Hotats Bestulits Misshandlats Sexuellt våld Tjejer Grundskolan i % Gymnasiet i % år i % Inte vågat gå ut Hotats Bestulits Misshandlats Sexuellt våld Flertalet ungdomar har inte under det senaste halvåret varit utsatt för våld, hot, övergrepp eller kränkning. Tabellen visar att kring en tiondel av såväl flickor som pojkar har blivet bestulna och utsatts för hot. Det har också förekommit både misshandel och sexuellt våld bland eleverna i grundskolan och i gymnasiet.

29 29 Känner du dig trygg på följande ställen? i % Killar Grundskolan Gymnasiet år Utomhus i mitt bostadsområde på dagen Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen På väg till eller ifrån skolan Ingår ej I klassrummet Ingår ej På rasterna i skolan Ingår ej På fritidsgården Ingår ej På diskotek eller annat nöjesställe Ute på stan, på allmän plats På buss, tåg eller liknande I hemmet Tjejer Grundskolan Gymnasiet år Utomhus i mitt bostadsområde på dagen Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen På väg till eller ifrån skolan Ingår ej I klassrummet Ingår ej På rasterna i skolan Ingår ej På fritidsgården Ingår ej På diskotek eller annat nöjesställe Ute på stan, på allmän plats På buss, tåg eller liknande I hemmet Platser som upplevs som mindre trygga är på diskotek eller annat nöjesställe, allmänna transportmedel, eller ute på stan samt i bostadsområdet där man bor på kvällarna. För grundskolans elever finns även en viss otrygghet på fritidsgården.

30 30 Hälsa Andel som haft följande besvär en gång i veckan eller oftare under det senaste halvåret? Grundskolan år % Killar Tjejer 0 Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Känt dig stressad Trött under dagarna Sovit dåligt på natten Andel som haft följande besvär en gång i veckan eller oftare under det senaste halvåret? Gymnasiet år % Killar Tjejer 0 Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Känt dig stressad Trött under dagarna Sovit dåligt på natten Andel som haft följande besvär en gång i veckan eller oftare under det senaste halvåret? Åldersgruppen år % Män Kvinnor 0 Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Känt dig stressad Trött under dagarna Sovit dåligt på natten

31 31 I ovanstående diagram kan man konstatera att trötthet under dagtid är mest frekvent, men även sömnsvårigheter, känsla av stress får höga siffror. Fler flickor har oftare huvudvärk och ont i magen jämfört med pojkar. Hur ofta har du det senaste halvåret? Grundskolan år 8 Pojkar Flickor % Rökt cigarretter Snusat Druckit folköl Annan alkohol Hur ofta har du det senaste halvåret? Gymnasiet år 2 Pojkar Flickor % Rökt cigarretter Snusat Druckit folköl Annan alkohol Hur ofta har du det senaste halvåret? Åldersgruppen år Män Kvinnor % Rökt cigarretter Snusat Druckit folköl Annan alkohol

32 32 Har du någon gång använt hasch/marijuana eller annan narkotika? Grundskolan år 8 Killar hasch /marijuana Killar annan narkotika Tjejer hasch/marijuana Tjejer annan narkotika % Nej En gång 2-10 gånger gånger Mer än 20 gånger Har du någon gång använt hasch/marijuana eller annan narkotika? Gymnasiet Killar hasch /marijuana Killar annan narkotika Tjejer hasch/marijuana Tjejer annan narkotika % Nej En gång 2-10 gånger gånger Mer än 20 gånger Har du någon gång använt hasch/marijuana eller annan narkotika? Åldersgruppen år Män hasch /marijuana Män annan narkotika Kvinnor hasch/marijuana Kvinnor annan narkotika % Nej En gång 2-10 gånger gånger Mer än 20 gånger En mycket marginell andel av ungdomarna har använt hasch/marijuana eller annan narkotika. I grundskolans årskurs 8 har 8 % av killarna svarat att de använt hasch/marijuana mer än 20 gånger. 6 % av killarna i åttan säger också att de använt annan narkotika mer än 20 gånger. I gymnasiets årskurs 2 har tjejerna i enstaka fall provat narkotika. I äldre åldersgruppen har både män och kvinnor, 7 resp. 8 %, använt hasch/marijuana en gång. Nästan 10 % av männen har använt hasch/marijuana 2-10 gånger.

33 33 Framtid Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då HELST göra direkt efter grundskolan? Grundskolan år 8 Killar Tjejer % Gymnasieutbildning i hemkommunen Gymnasieutbildning i en annan kommun Börja jobba Annat Vet ej Ovanstående diagram visar att 30 % av killarna och 35 % av tjejerna skulle välja gymnasieutbildning, antingen på hemmaplan eller på annan ort, direkt efter grundskolan. Nästa 15 % skulle välja att börja jobba direkt och lika många svarar att man inte vet. Om du hade möjligheter, vad skulle du då helst göra direkt efter gymnasiet? i % Gymnasiet år 2 Killar Tjejer Totalt Studera på högskola/universitet i Sverige ,5 Studera utomlands Jobba i kommunen eller annan kommun i närheten Jobba någon annanstans i Sverige ,5 Jobba utomlands Åka ut och resa Bo kvar hemma och bara ta det lugnt Vet inte 5 6 5,5 Annat Studera på komvux Studera på folkhögskola 1 0 0,5 För årskurs 2 på gymnasiet säger 30 % att man helst skulle fortsätta att studera, antingen på högskola/universitet i Sverige eller utomlands. Över 40 % säger att det är jobb som gäller och då i första hand utomlands.

34 34 Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då helst göra nu? i % Åldersgruppen år Man Kvinna Totalt Studera på högskola/universitet i Sverige 5 8 6,5 Studera utomlands 5 2 3,5 Jobba i kommunen eller annan kommun i närheten Jobba någon annanstans i Sverige Jobba utomlands ,5 Åka ut och resa Bo kvar hemma och bara ta det lugnt Vet inte Annat ,5 Studera på komvux Studera på folkhögskola För åldersgruppen år säger 12 % att studier är det man vill göra nu. Över 45 % säger att det är jobb som gäller, antingen i hemkommunen eller i närheten, någon annanstans i Sverige eller utomlands. Över en fjärdedel vill åka ut och resa. Flytta eller inte flytta Tror du att du kommer att flytta från kommunen? % Ja Nej Vet ej Grundskolan Gymnasiet år Över 60 % av årskurs 8 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet tror att de kommer att flytta från kommunen. För åldersgruppen år ligger siffran på över 50 %. Sammantaget för de tre kategorierna säger över 30 % att man inte vet om man kommer att flytta. Över 15 % tror att man inte kommer att flytta.

35 35 Varför kan du tänka dig att flytta från kommunen? Åldersgruppen år 19% 13% 3% 3% 16% 3% 3% Jobb Flick/pojkvän, make/make, barn Ont om lämpliga bostäder Annat 40% Studier kompisar Vill prova något nytt Vet inte När man frågar den äldre åldersgruppen (svar med högst 2 alternativ) pekar 40 % av svaren på arbete som orsak. 19 % av svaren anger studier, 16 % vill prova något nytt och 13 av svaren anger flickvän/pojkvän, make/maka eller barn som orsak. Om du hade alla möjligheter, var skulle du helst vilja bo om tio år? Grundskolan år 8 Kille Tjej % Där jag bor nu I en storstad i Sverige I en mindre stad eller tätort i Sverige På landsbygden i Sverige Utomlands Vet ej Gymnasiet år 2 Kille Tjej % Där jag bor nu I en storstad i Sverige I en mindre stad eller tätort i Sverige På landsbygden i Sverige Utomlands Vet ej

36 36 Åldersgruppen år Man Kvinna % Där jag bor nu I en storstad i Sverige I en mindre stad eller tätort i Sverige På landsbygden i Sverige Utomlands Vet ej Vilken är den högsta utbildning du planerar att gå? Grundskolan år 8 Kille Tjej % Grundskola Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet/högskola Annan utbildning Vet inte I årskurs 8 säger 4 % av killarna och 1 % av tjejerna att man inte planerar att gå mer än grundskola. Omkring 20 %, i genomsnitt, svarar att de planerar att gå högre utbildning än grundskola och över en tredjedel vet inte. Vilken är den högsta utbildning du planerar att gå? Gymnasiet år2 Kille Tjej % Grundskola Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet/högskola Annan utbildning Vet inte För gymnasiet årskurs 2 planerar 43 % av killarna och 64 % av tjejerna att fortsätta sina studier på universitet eller högskola. 21 % av killarna och 3 % av tjejerna säger att det får räcka med gymnasieutbildning. 15 % planerar att gå annan yrkesutbildning efter gymnasiet.

37 37 Vilken är den högsta utbildning du planerar att gå? Åldersgruppen år Man Kvinna % Grundskola Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet/högskola Annan utbildning Vet inte I denna åldersgrupp planerar 6 % av killarna och 49 % av tjejerna att fortsätta sina studier på universitet eller högskola. 23 % av killarna och 10 % av tjejerna planerar att fortsätta sina studier på gymnasienivå. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Grundskolan år 8 Kille Tjej % Mycket positiv Varken eller Mycket negativ Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Gymnasiet år 2 Kille Tjej % Mycket positiv Varken eller Mycket negativ

38 38 Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Åldersgruppen år Man Kvinna % Mycket positiv Varken eller Mycket negativ Rent generellt tycks unga kvinnor i Bollnäs se mer optimistiskt på framtiden än unga män, utom på högstadiet där det inte finns någon större skillnad mellan könen.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Rapport Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Mars 2009 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Ung i Säter 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Säter 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Säter 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 Dalarnas forskningsråd Arbetsrapport 2010

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn

LUPP rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn Qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuio pasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwe LUPP rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn

Läs mer

ATT VARA UNG I EKSJÖ KOMMUN

ATT VARA UNG I EKSJÖ KOMMUN ATT VARA UNG I EKSJÖ KOMMUN Undersökning baserad på ungdomsundersökningen Lupp 2007 Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 jonas.bjalesjo@etn.lu.se 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Katrineholm under Lupp

Katrineholm under Lupp Katrineholm under Lupp -ungas tankar om fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid Sigrid Perlman Kommunledningsförvaltningen 2008-02-18 2 Lupp-enkäten handlar om ungas liv

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10

Läs mer

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården Ung i Bengtsfors, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Januari 2009 Sammanställningen är

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Ung i Vänersborg, 2006

Ung i Vänersborg, 2006 Ung i Vänersborg, 2006 Resultat från Lupp-undersökning 2006 Innehåll Reflektion av Karl-Johan Höjer 3 Kapitel 1 Inledning 4 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 7 Kapitel 3 Fritid 12 Kapitel 4 Skola 20

Läs mer

Smedjebacken. från LUPP till handling

Smedjebacken. från LUPP till handling Smedjebacken från LUPP till handling 2010 INNEHÅLL Från Lupp till handling... 4 Bokstäverna A-H motsvarar frågekategorier som återkommer i tabellerna. Årskurs 7-9 A Inledande frågor... 5 B Fritid... 6

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Skolundersökning fritid & aktivitet HT Östersunds Kommun Grundskolan : %

Skolundersökning fritid & aktivitet HT Östersunds Kommun Grundskolan : % Skolundersökning fritid & aktivitet HT 2018 - Östersunds Kommun Grundskolan 1. Är du redo?...hur känner du dig idag? 49.1% 20.4% 22.2% 3.6% 4.7% Mycket missnöjd Missnöjd Varken eller Nöjd Mycket nöjd Fråga

Läs mer

Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan!

Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan! Ungdomsenkäten Hej! Den här enkätundersökningen är en del av ett samarbetsprojekt, CaSYPoT (Capacity Building for Strategic Youth Policy and Transnatonal Cooperation), mellan fyra länder i Östersjöområdet:

Läs mer

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017

Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017 1(25) Att vara ung i 17 Lokal uppfo ljning av ungdomspolitiken LUPP Jag vet inte vad jag kan påverka något om jag kan gör det men jag vill att våra miljö blir mer bättre än det är nu. Jag vill ha koll

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun Lupp 2017 POPULÄRVERSION Strömstads kommun A Bakgrund och syfte MUCF: s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Strömstads kommun. Undersökningen har

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2018 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (31) Förord Laholms kommun har genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Läs mer

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket. Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna LUPP - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, 2010-2013 Johanna Jansson Högskolan Dalarna Johanna Jansson Högskolan Dalarna Januari, 2014 2 Innehållsförteckning LUPP I DALARNA...

Läs mer