Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete

Transkript

1 Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2010-

2 LEDAMÖTER 2010 Kjell Axell Kommunstyrelsen Christina Bergvall Mariannelund vårdcentral Anette Broman Sociala sektorn Carina Engberg Previa Anneli Gustafsson Sociala sektorn Gun Henriksson Samhällsbyggnadssektorn Anna Jonsson Barn och ungdomssektorn Gunhild Josefsson Eksjö vårdcentral Katrina Larsson Barn och ungdomssektorn Kerstin Robertson Kommunstyrelsen Lars-Erik Spaak Samhällsbyggnadssektorn Stefan Strömberg Eksjö Energi Sven-Åke Svensson Agenda 21 Anne Wilderoth Landstingets Folhälsoavdelning FOLKHÄLSORÅDETS ROLL Samordna, stödja och utveckla folkhälsoarbetet tillsammans med myndigheter, organisationer, föreningsliv, näringsliv m.fl. Omsätta nationella, regionala och lokala mål till handling i folkhälsoarbetet Påverka kommunala beslut i folkhälsoriktning Vara remissinstans vid kommunala beslut som rör folkhälsofrågor Kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen Utvärdera och följa folkhälsoarbetet i kommunen VISION Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete. MÅL Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken och för Eksjö kommun är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. UNDERLAG FÖR PRIORITERINGAR Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Folkhälsorådet utgår från de elva nationella folkhälsomålen vilka ger en helhetsgrund i strävan att uppnå en god hälsa på lika villkor. För att kunna möta befolkningens behov krävs kunskap om hur befolkningen mår, bakomliggande orsaker och fördelningen mellan olika grupper. Viktigt är att utgå från den statistik som finns att tillgå. Statens folkhälsoinstitut genomför årligen befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor där målgruppen är befolkningen mellan år. Landstinget i Jönköpings län har i samarbete med länets kommuner deltagit åren 2005 och Prioriteringar för folkhälsorådets verksamhet är gjorda utifrån befolkningsenkätens resultat tillsammans med annan tillgänglig statistik; NTF:s mopedprojekt i sex kommuner inom länet Länets drogvaneundersökning av elever i åk 7, 8, 9 och år 2 i gymnasiet. Gruppstatistik från alla hälsokurvor från förskoleklass, åk 4, åk 8 och år 1 i gymnasiet. Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät bland åk 8 och 2 i gymnasiet. Enkäten omfattar livsstilsfrågor. Nationell undersökning om skolbarns psykiska hälsa utförd av Statens Folkhälsoinstitut. Första året för genomförande var PRIORITERADE OMRÅDEN Tobak, alkohol, narkotika, dopning Psykisk hälsa Övervikt och fetma Äldre och säkerhet Trafiksäkerhet Miljö och hälsa 2

3 Varje prioriterat område tar ställning till om aktiviteten riktar sig gentemot barn/ungdomar, vuxna (mitt i livet), äldre eller till flera grupper samtidigt. Tobak, alkohol, narkotika, dopning Befolkningsenkäten 2009 visar en tendens att kvinnorna i Eksjö kommun ligger lite högre vad gäller snusning än länet, 4,4 % jämfört med 2,6%. Männen har minskat sin snuskonsumtion sedan 2005 men ligger ändå på 20,2 % jämfört med länets 17,8%. Drogvaneundersökningen via Luppens kunskapscentrum visar att tjejerna i åk 9 röker mer i Eksjö kommun än i länet. 10,2 % jämfört med 7,1 % Även killarna i åk 9 röker mer, 9,4 % jämfört med länets 7,8%. Utifrån denna bakgrund är det viktigt att fortsätta med redan pågående arbeten men även att arbeta för mer strukturerade former och där förutom rökningen även snuset lyfts fram som ett problem. Riskbruk alkohol bygger på hur ofta man dricker alkohol samt om man intensivkonsumerar vid ett och samma tillfälle. Befolkningsenkäten visar inte på några höga siffror för kvinnorna i Eksjö. Det har minskat från 7,3 % till 5,5 % (länet 7,6 %). Motsvarande tal för männen är från 19,5 % till 15,3 % (länet 15,2 %). Enligt undersökning via Luppens kunskapscentrum är det 37,5 % av tjejerna i åk 9 som någon gång under året har druckit alkohol (länet 49,3 %). För killarna är motsvarande siffror 47,7 % (länet 54,1%). Vi ligger inte högst i Eksjö kommun varken bland vuxna eller elever i åk 9. Det kräver emellertid ett ständigt pågående arbete för att inte siffrorna ska öka. Barn/ungdom Fortsätta bedriva rök- och snuskontrakt för elever i åk 6 9. Tillsammans med Länsstyrelsen och den nationella satsningen via Folkhälsoinstitutet ska vi arbeta med föreningar mot tobak* samt att en tobaksfri skolmiljö efterlevs. Samarbetet mellan gymnasieskolan och sjukhusets tobaksavvänjare ska fortsätta för att hitta en lämplig struktur för gymnasieelever som behöver tobaksavvänjningsstöd. Sprida kunskap om vattenpipors negativa inverkan på hälsan. Hälsosamtal enligt Hälsokurvan fortsätter utföras av skolhälsovården med elever i förskoleklass, åk 4, åk 8 och åk 1 i gymnasiet. Vid dessa hälsosamtal är tobak och riskbruk alkohol en del av samtalet. Vuxna och äldre Landstingets tobaksavvänjare och Previa fortsätter sitt arbete för ett bra och tillgängligt stöd för tobaks-avvänjning. Barnhälsovård och vårdcentraler fortsätter sitt arbete med hälsosamtal utifrån Hälsokurvan. föräldrar till högstadieelever ska få utbildning inom Örebro Preventions Program (ÖPP) vilket innebär att gemensamma överenskommelser görs ang. förhållningssätt. Landstinget ska informera om och stödja tobaksfrihet i samband med operation. FALK (förebyggande alkohol) är en arbetsgrupp inom kommunen som varit verksam sedan Förutom alkoholfrågor arbetar de även med tobak, narkotika och dopning. Folkhälsorådet stödjer och följer upp verksamheten. 3

4 Psykisk hälsa Psykisk hälsa eller ohälsa är svårdefinierat och utbredningen i befolkningen är svår att mäta, men räknas idag som ett av de stora folkhälsoproblemen. I befolkningsenkäten mäts psykiskt välbefinnande via frågeinstrumentet GHQ12 (General Health Questionnaire) som beskriver psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Det handlar om frågor som rör koncentration, uppskatta det man gjort, svårt att sova p.g.a. oro, ta itu med problem, gjort nytta, olycklig och nedstämd, fatta beslut, förlora tron på sig själv, spänd, värdelös, inte klara problem, lycklig. Ett index sammanställs utifrån detta. Andelen kvinnor som har nedsatt psykiskt välbefinnande är i länet 17,7%. I Eksjö har en ökning skett mellan 2005 till 2009, från 13,5 % till 19 %. Bland männen ses också en ökning. Från 10 % till 14,7% (länet 13,4 %). Likaså kan man hos männen också se en tendens till ökning av att ha använt antidepressiv medicin. Från 3,7% till 6,9% (länet 4,6%). Detsamma gäller intag av lugnande/ångestdämpande medicin. Från 4,5% till 8,5% (länet 5,1%). För första gången har skolbarns psykiska hälsa kartlagts i en nationell totalundersökning. Frågorna handlar om psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och bristande välbefinnande. Dessutom presenteras uppgifter om mobbning, tobaksbruk och alkoholbruk. Resultaten för Eksjö kommun visar att mobbing och bristande välbefinnande ligger högt för åk 6. Vi tillhör 25 % av skolorna eller kommunerna i landet med störst problemtyngd avseende detta. Undersökningen har emellertid fått en del kritik p.g.a. själva genomförandet och otydliga definitioner. Även om undersökningen inte är helt tillförlitlig är det ett viktigt område att ta sig an. Barn/ungdom Projektet med Modellområden är ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att barns och ungdomars psykiska hälsa skall mötas med en synkroniserad helhet. Projektet ska ta fram och utveckla praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder för exempelvis skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Detta sker i 14 olika modellområden spridda över landet. Eksjö är en av dessa modellkommuner. Folkhälsorådet stödjer och följer upp detta arbete. Stödja skolornas arbete mot mobbing, skolk och hög frånvaro. Utveckla arbetet med mindfulness (medveten närvaro) för ungdomar. SET (Social Emotionell Träning). Två kuratorer är utbildade vilka framöver ska utbilda pedagoger i syfte att arbeta med SET med elevgrupper från förskoleklass till åk 9. Vuxna Vårdcentralerna fortsätter sitt arbete med att erbjuda patienter sömnskolor. Patienter fångas upp via bl.a. hälsosamtal. Lyfta fram behovet av förebyggande hälsosamtal för vuxna. Hälsoveckan genomför med olika teman per år. För 2010 är temat Kropp och själ i balans. Övervikt/fetma Befolkningsenkäten visar att andelen kvinnor med övervikt och fetma i Eksjö kommun har ökat från 2005 till Från 38,2 % till 45,2 % (länet 45,1%). Andelen män med övervikt och fetma har minskat något, från 57,8 % till 53,4% (länet 53,2 %). Det är ändå höga siffror det handlar om. Tittar vi bara på kvinnors fetma har det ökat från 13,4 % till 18 % (länet 14,6%). Kvinnorna har också en stillasittande fritid. Från 10,8 % till 12,5 % (länet 12,3%). Skolhälsovården, Barnhälsovården och Vårdcentralerna utför regelbundet längd- och viktmätningar (BMI). Mätresultat finns sedan 2004 där medelvärden för fem år visar att man i Eksjö har mer övervikt/fetma i åk 7 och 1:an 4

5 i gymnasiet jämfört med länet. För åk 7 är det 22,6 % med övervikt/fetma (länet 18,7 %) och för år 1 i gymnasiet är det 21,1 % (länet 19,1%). Årligen samlas data in från barnhälsovård och skolhälsovård vad gäller barn och ungdomars BMI-värden. Femårsmedelvärden ( ) visar att andelen övervikt/fetma till viss del ökar med åldern i Eksjö kommun. Bland 4- åringar har 12,3 % övervikt/fetma. I förskoleklass är det 14,9 %, I skolår 4 är det 19 %, I skolår 7 är det 22,6 % och i år 1 i gymnasiet 21,1 %. Barn/ungdomar I Eksjö kommun finns samverkansgrupp hälsa och lärande mot övervikt och fetma. Folkhälsorådet stödjer och följer upp dess arbete, bl.a. med pilotprojektet Sunda greven på Slottet Fysisk aktivitet för barn och ungdomar ordnas i samarbete med föreningar. Föräldragrupper till barn med övervikt ordnas i samverkan med studieförbund. Vuxna Fortsätta utvecklingen av förskrivning av fysisk aktivitet på recept samt kontakter med föreningslivet. Äldre och säkerhet Antalet höftfrakturer i kommunen beräknat per 1000 invånare, 70 år eller äldre, ligger högre i Eksjö kommun jämfört med länet ( ). Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap är höftledsfrakturer den diagnosgrupp som leder till flest vårddygn. Diagnosen står ensamt för nästan 45 % av samtliga vårddygn till följd av skador. Äldre människor är kraftigt överrepresenterade i den svenska olycks- och skadestatistiken. Av alla som är 65 år och äldre bor 94 procent i sitt ordinarie boende. Hela 75 procent av skadorna bland äldre sker i hemmiljön. Fallolyckan är den vanligaste yttre orsaken. Förutom personligt lidande leder skadorna till stora kostnader för samhället. Enbart de äldres fallolyckor kostar landstingen och kommunerna cirka 5 miljarder kronor varje år. Med ett effektivare och mer målinriktat säkerhetsarbete skulle en stor del av de allvarliga olyckor som drabbar äldre kunna undvikas Äldres säkerhet i vardagen är ett område som äldreomsorgen och primärvården kommer att arbeta med, bl.a. via information i hemmet. Trafiksäkerhet Olycksstatistiken mellan 2003 och 2009 visar att dödsolyckorna och antalet svårt skadade är få. Antalet lindrigt skadade har minskat sedan 2008 från 86 stycken till 48 stycken. Målet är att nå nollvisionen, d.v.s. att dödade och skadade ska minska till ca hälften av dagens siffror till I åk 2 på gymnasiet är det 24 % av ungdomarna som uppger att de någon gång har åkt med en förare som de vet eller misstänker var påverkad av alkohol eller narkotika. I åk 9 har 22 % av ungdomarna åkt med en ev. påverkad fordonsförare och 19 % av killarna i åk 9 har kört moped eller annat motorfordon i berusat tillstånd. Ungdomarna behöver medvetandegöras via dialog med föräldrarna om de trafikfaror/olycksrisker de kan utsättas för om man inte intar en hänsyns- och respektfull inställning till livet som mopedförare. Mopedungdomar måste också medvetandegöras om de stora risker påverkan av alkohol (och droger) vid bilkörning har för en framtida livskvalitet både för sig själva och för sina medtrafikanter. Möjligheten till tryggare vistelse och förhöjd livskvalité i trafikmiljön ska uppmärksammas. För de oskyddade trafikanterna ska även tryggare passager skapas under dygnets mörka timmar. 5

6 Ungdomar och vuxna Mopedprojektet ska fortsätta ihop med tidigare deltagande kommuner. Fokus kommer att läggas på information till föräldrar vars ungdomar är i begrepp att gå in i mopedåldern. Ungdomar Don t drink & drive (DDD) har ett viktigt budskap till gymnasieelever. Därför bör det styras till att bli en naturlig del på skolschemat. För att locka till ökad och säker cykling/cykelaktiviteter ska förverkligande av antagen GC-plan (gång-cykel) genomföras genomen målmedveten utbyggnad över tid. Säkrare övergångsställen. Genom att på frekventerade sådana successivt fortsätta införande av förstärkt belysning med metallhalogenljuskällor samt blå/vita reflexstrumpor på vägmärkesstolpar. Kontroll av bilbälte, hastighet och utandningsprov ska kontinuerligt fortgå. Miljö & hälsa När det gäller natur, motion och kost har dessa frågor alltmer uppmärksammats ur ett hälsoperspektiv. Miljöproblemen handlar inte bara om överlevnad i en hotfull värld utan även att må gott i vardagen. Med ny kunskap och insikt i vad vi själva kan bidra med kan vi känna en större framtidstro. Siktet måste vara inställt längre fram - det vi menar med ett hållbart samhälle. Det gäller att inte tära för hårt på resurserna idag utan att även våra efterkommande kan få del av välfärden. De hotbilder som målas upp skapar en osäkerhet och oro inför framtiden. Bästa sättet att bemöta denna oro är att själv engagera sig i problemen, vara med att påverka utvecklingen. Vistelse i naturen är en viktig rekreationskälla. Många i samhället drabbas idag av utbrändhet. I naturen kan vi återhämta oss utan någon som helst ansträngning. Därför är upplevelserika naturområden, gärna i närheten av där man bor, viktiga för det psykiska välbefinnandet. Motion och att vara i rörelse är en viktig hälsofaktor. Det finns iordninggjorda strövstigar/ strandpromenader kring flera av våra tätorter och vandringsleden Höglandsleden sträcker sig genom kommunen från väst till öst ca 14 mil lång. Korta sträckor förflyttar man sig bäst med cykel i Eksjö. Utbyggda cykelvägar ger förutsättningar för att utveckla cykelanvändandet i hela kommun. Den mat vi idag producerar och äter påverkar både vår hälsa och miljön. Även matproduktionen räknas in i klimatpåverkan särskilt den ökade köttproduktionen och de långa transporterna. Mer vegetabilisk mat, ekologiskt odlad och närproducerade produkter är faktorer som vägs in i ett långsiktigt hållbart samhälle. Att bevara tätortsnära grönområden för naturupplevelser, motion, lek m.m. Genomföra cykelaktiviteter under den europeiska trafikantveckan och den bilfria dagen I stan utan min bil - 22 september. Upplysa om en sund och miljöriktig mat, som ger en allsidig kost och minskad miljöpåverkan (ekologiskt, närproducerat). BUDGET 2010 Intäkter Eksjö kommun Resultatfond Summa intäkter Kostnader Hälsoveckan Aktivitet stadsfest Cykelaktivitet Summa kostnader kr kr kr kr kr kr kr 6