Välfärdsredovisning 2010

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsredovisning 2010"

Transkript

1 Välfärdsredovisning 21 Östersunds kommun

2 FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...14 Valdeltagande (bas)...14 Ungdomars inflytande...14 Social delaktighet...15 Tillit...16 Diskriminering...16 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR...18 Befolkningsstruktur Utbildningsnivå (bas)...18 Arbetssökande (bas) Feriepraktik...2 Inkomstnivå (bas)...2 Socialt stöd...21 Trygg miljö...21 Sexuella trakasserier...22 Tandhälsa...22 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR...25 Självskattad hälsa...25 Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)...26 Skolk...27 Trivsel i skolan...27 Orättvis/kränkande behandling...28 Barnfattigdom (bas)...29 Fritidssysselsättning...29 Framtidstro...3 HÄLSA I ARBETSLIVET...31 Ohälsotal...31 Självskattad hälsa...31 MILJÖER OCH PRODUKTER...33 Höftfrakturer...33 SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Klamydia...35 FYSISK AKTIVITET...36 Fysisk aktivitet...36 Skolvägar...37 Parksoffor och offentliga toaletter...38 Närhet till service...39 Promenader i hemtjänsten...41 MATVANOR OCH LIVSMEDEL Matvanor...43 Övervikt och fetma (BMI)...44 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL...46 Tobaksvanor...46 Alkoholvanor...48 Tillgänglighet till alkohol...49 Narkotikamissbruk...5 Alkohol- och narkotikaproblem...5 ORDLISTA...52 REFERENSER...53 BILAGA 1 Diskussionsfrågor...55 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Bengtola Mattsson Sverker Berggren Roger Strandberg 2

3 Förord För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning, som en del av årsredovisningen. Välfärdsredovisning 21 är mer omfattande än vanligt och utgår ifrån de 11 nationella målområdena för folkhälsa. Flera stora enkätundersökningar har gjorts under året och delar av dem finns presenterade här tillsammans med uppgifter från databaser och från några av kommunens och landstingets egna verksamheter. Detta ger oss en bred bild av folkhälsoläget i kommunen och ett bra material för många vida diskussioner framöver. 21 års välfärdsredovisning har varit grund för diskussioner kring nya prioriterade områden för folkhälsoarbetet i Östersunds kommun. Fyra så kallade strategiska utvecklingsområden har föreslagits av majoriteten och beslutats av kommunfullmäktige. De strategiska utvecklingsområdena har också valts med koppling till den länsövergripande folkhälsopolicy som arbetats fram under 21, med visionen om en hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län. De strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet i Östersunds kommun för är: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre För att åstadkomma en förändring inom dessa områden och se resultat krävs långsiktiga och strategiska åtgärder från flera olika håll. Samverkan inom och utom kommunen är en nödvändighet för att få ett helhetsperspektiv och jobba åt samma håll. Bengt Marsh Sofie Bergman Kommundirektör Östersunds kommun Utredare folkhälsa Östersunds kommun Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Sofie Bergman, Utredare folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen Tel , e-post: Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen Tel , e-post: Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen Tel , e-post: Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad Tel , e-post: Ulla Brandén, Handläggare, Vård- och omsorgsförvaltningen Tel , e-post: Karin Nydahl, Sekreterare, Teknisk förvaltning Tel , e-post: 3

4 Sammanfattning Välfärdsredovisning är denna gång mer omfattande, då den vart fjärde år presenteras utifrån de nationella målområdena (nio av de 11 målområdena). Uppgifterna är hämtade ur ett antal enkätundersökningar, databaser och från några av kommunens och landstingets egna verksamheter. Nedan följer en sammanfattning av resultaten för befolkningen i Östersunds kommun. Efter vissa av resultaten visas hur trenden inom området ser ut för Östersunds del, om den går åt ett positivt håll (Trend +), negativt håll (Trend -) eller om den är oförändrad. Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagande Trend + En större andel än tidigare röstade i valet till kommunfullmäktige 21 och Östersund har högre valdeltagande än riket. Ungdomars inflytande i samhället Trend Ungdomars känsla av möjlighet att påverka i kommunen har minskat sedan 26, och ligger 29 på 4 respektive 7. Delaktighet och inflytande i skolan Trend Något färre elever (52 ) tycker att elevrådet tas på allvar och lyssnas på i skolan 29 än 26 (6 ). Social delaktighet Trend oförändrad Äldre personer, år, och personer med funktionsnedsättning är mindre socialt delaktiga än de yngre åldersgrupperna. Tillit Trend + Yngre personer, år, litar i mindre utsträckning på de flesta människor jämfört med de äldre åldergrupperna. Diskriminering Trend oförändrad En betydligt större andel kvinnor än män uppger att de har blivit utsatta för kränkande behandling/bemötande. Ekonomiska och sociala förutsättningar Befolkningsstruktur Ca 18 av kommunens befolkning är över 65 år. Utbildningsnivå Trend + Andel föräldrar med utbildning efter gymnasiet har ökat, och totalt har Östersund en större andel med eftergymnasial utbildning än riket. Arbetssökande Trend Ungdomsarbetslösheten i Östersund har ökat kraftigt de senaste två åren och ligger över ungdomsarbetslösheten i riket. Sommarjobb Trend + De allra flesta ungdomar som sökte feriepraktik sommaren 21 blev erbjudna en plats (96 ). Inkomstnivå Trend Mellan 24 till 28 har inkomstskillnaderna i Östersund i ökat. En större andel har blivit låginkomsttagare samtidigt som en större andel har blivit höginkomsttagare. Socialt stöd Trend oförändrad De allra flesta personer år har någon att dela sina innersta känslor med. De allra flesta barn och unga har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem. Trygg miljö Trend + Det är en betydligt större andel kvinnor än män som ibland avstår från att gå ut pga. otrygghet. Det är färre som känner otrygghet 21 än 26. Nära en fjärdedel av tjejerna i åk 6-9 har mot sin vilja blivit utsatta för att någon rört vid eller tafsat på dem på ett sexuellt vis. Tandhälsa Trend + Den självskattade tandhälsan är något bättre 21 än 4

5 26. Barns och ungas uppväxtvillkor Självskattad hälsa De allra flesta barn och unga i Östersund uppger att de för det mesta mår bra. Det är dock något färre tjejer än killar 14 år och i åk 1 på gymnasiet som uppger att de mår bra. Det är också en större andel av tonårstjejerna än killarna som ofta har besvärande huvudvärk, är ledsna eller nedstämda och är stressade över skolarbetet. Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) En större andel av eleverna i Östersund jämfört med riket är behöriga till nationellt program i gymnasiet. Nivån på andel behöriga till gymnasiet skiljer sig åt mellan skolorna från 8 1. Skolk Cirka 7 av eleverna i åk 6-9 skolkar en gång i månaden eller oftare. Av dem som skolkar svarar knappt en tredjedel att lärarna ofta gör något åt det när de skolkar. Trivsel i skolan De flesta elever trivs bra i skolan. Killar 14 år trivs inte i lika hög utsträckning som övriga. Orättvis/kränkande behandling Det är vanligare i de yngre åldrarna (6 och 1 år) än de äldre att bli utsatt för illa behandling. Enligt UHUenkäten har nära en tredjedel av eleverna i åk 6-9 svarat att de utsatts för ett beteende som kan betecknas som mobbning under senaste terminen. Var fjärde elev uppfattar att lärare sällan eller aldrig gör något när en elev blir mobbad. Barnfattigdom Trend oförändrad 6 av barn -15 år lever i hushåll med försörjningsstöd. Östersund ligger strax under rikssnittet. Fritid Trend oförändrad Det är något fler pojkar (84 ) än flickor (75 ) som tycker att det finns mycket av det de är intresserade av att göra på fritiden. Framtidstro Trend Framtidstron för elever i åk 8 har minskat något, främst för tjejer (81 ), jämfört med senaste mätningen 26 (88 ). Hälsa i arbetslivet Ohälsotal Trend + Ohälsotalen (sjukskrivningsdagar) har minskat stadigt sedan 22, men ligger fortfarande högre än riket. Kvinnor har fler sjukdagar än män. Självskattad hälsa Det är nästan endast hälften så många personer med funktionsnedsättning (42 ) som uppger att de har bra allmänt hälsotillstånd som övriga befolkningen (79 ). Totalt är det nära 3, år, som inte tycker att man har ett bra allmänt hälsotillstånd. Naturligt upplevs hälsotillståndet sämre med stigande ålder. Totalt 18 har nedsatt psykiskt välbefinnande. Miljöer och produkter Höftfrakturer Trend oförändrad Cirka 13 personer över 65 år drabbades av en höftfraktur 29. För personer i särskilt boende har andelen höftfrakturer minskat från 28, medan de ökat för personer i egna boende, både med och utan hemtjänstinsatser. Skydd mot smittspridning Klamydia Trend oförändrad Trenden för diagnostiserade fall av klamydia i Jämtland verkar sedan 26 ligga på en ganska jämn nivå, från att tidigare år ha ökat kraftigt. Jämtland har hela tiden legat något över rikssnittet, vilket kan bero på bra smittspårning. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Drygt hälften av befolkningen, år, i kommunen är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag, vilket är rekommendationen för att bibehålla en bra hälsa av 6- och 1-åringarna leker och är fysiskt aktiva på fritiden 3-4 gånger i veckan eller mer. Av 14-åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet motionerar mellan gånger i veckan på fritiden. Betydligt fler är aktiva minst en gång i veckan, en större andel flickor än pojkar. Skolvägar De allra flesta eleverna i grundskolan har gångavstånd till skolan och skulle, om säkerheten tillåter, kunna gå eller cykla till skolan. 5

6 Parksoffor och offentliga toaletter Trend + Över 11 parksoffor finns utplacerade i kommunen, varav knappt en tredjedel finns kvar ute även på vintertid. Det skiljer sig åt hur sofforna är placerade i förhållande till hur många äldre som bor i området. Närhet till service Trend Mellan 2 och 29 har ca 1. personer i Östersunds stad förlorat sin livsmedelsbutik inom 6 meters avstånd. Andelen livsmedelsbutiker har under perioden sjunkit från 2 till 14 stycken. Promenader i hemtjänsten Trend + 18 av personer över 65 år, boende i eget boende med hemtjänstinsats, har beviljats stöd för att komma ut på promenader vid minst ett tillfälle i veckan. Det är en minskning från 29, men en ökning de senaste fem åren. Matvanor och livsmedel Matvanor Få personer år äter frukt och grönsaker fem gånger om dagen, vilket är rekommendationen. Fler kvinnor (11 ) än män (4 ) äter frukt och grönt så ofta. Nästan alla 6- och 1-åringar äter frukost, lunch och middag varje skoldag. En stor andel av eleverna hoppar över frukost och /eller lunch någon gång i veckan, men de allra flesta äter lunch minst 3-4 skoldagar i veckan. Övervikt och fetma (BMI) Trend Sedan 26 har andel personer, år, med fetma ökat. För personer år har en fjärdedel övervikt eller fetma, och mer än hälften av personerna 3-64 år, främst männen. Andelen barn, 6-14 år, med övervikt eller fetma ligger relativt konstant runt 2. Övervikt och fetman bland barnen i kommunen ligger på ungefär samma nivå som i riket. UHU-enkäten att de aldrig har rökt. Mellan 3 och 19 av eleverna i åk 8 uppger att de röker någon gång i månaden eller oftare, beroende på vilken undersökning det är. Alkoholvanor Runt en fjärdedel i åldersgruppen år har en riskkonsumtion av alkohol, vilket motsvarar resultaten i Sverige för den åldersgruppen. Enligt LUPP-undersökningen svarade ca 75 av eleverna i åk 8 att de aldrig dricker alkohol. Det finns elever i åk 6 som druckit så mycket alkohol så att de blivit berusade. Tillgänglighet till alkohol Trend Östersund har något färre serveringsställen per invånare än riket, och mycket färre än Jämtland. Försäljningen per invånare på systembolaget ökar, och ligger på samma nivå som Jämtland och långt över rikets genomsnittliga försäljning. Narkotikamissbruk Enligt LUPP-undersökningen (29) hade 4 av pojkarna i åk 8 använt hasch eller marijuana och 6 hade använt annan narkotika, ingen av tjejerna i åk 8 hade använt motsvarande. Alkohol- och narkotikaproblem De allra flesta brotts som begås mot alkohollagen har begåtts i samband med valborg, skolavslutning och student. 114 brott mot alkohollagen och 231 brott mot narkotikastrafflagen anmäldes under de tre första kvartalen 21. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Tobaksvanor Östersund har något färre dagligrökare, år, än i riket. En något större andel kvinnor 12 jämfört med män 8 är dagligrökare. Östersund har en större andel både män och kvinnor som snusar dagligen jämfört med riket. En stor majoritet (72 ) av eleverna i åk 6-9 svarar i 6

7 Hälsa hos personer med funktionsnedsättning Av de svarande, år, på enkäten Hälsa på lika villkor hade 25 en funktionsnedsättning. Det är betydligt fler äldre än yngre som har en funktionsnedsättning. Det är inom flera områden stora skillnader i resultatet mellan denna grupp och befolkningen i övrigt. Här visas de resultat med statistiskt säkerställda skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen: Personer med funktionsnedsättning Övriga befolkningen Bra allmänt hälsotillstånd Socialt deltagande Litar på de flesta Fysiskt aktivita Övervikt/fetma Dålig tandhälsa 12 7 Geografiska skillnader i hälsa I enkäten Hälsa på lika villkor delades resultaten in i sex kommundelsområden. Av dessa områden utmärkte sig Torvalla inom flera av resultaten. Här visas några resultat med statistiskt säkerställda skillnader mellan befolkningen i Torvalla jämfört med hela Östersunds kommun: Torvalla Östersunds kommun Valdeltagande Bra allmänt hälsotillst Socialt deltagande Litar på de flesta Fysiskt aktivita Kränkande behandling Dålig tandhälsa 13 8 Dagligrökare 15 1 Genusskillnader i hälsa Det finns också skillnader mellan män och kvinnor i resultaten från enkäten Hälsa på lika villkor. Här visas de resultat med statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män. Först visas de områden där männen har bättre resultat än kvinnorna och sedan de resultat där kvinnorna ligger bättre till än männen. kvinnor män Bra allmänt hälsotillst Kränkande behandling Otrygghet 31 6 Daglig rökare 12 8 Lång utbildning Äter frukt och grönt 11 4 Dålig tandhälsa 6 9 Övervikt/fetma Dagligsnusare 7 24 Riskabla alkoholvanor

8 8

9 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och av de faktorer som påverkar hälsan för olika grupper i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Östersunds kommun, men det kan bli bättre. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det går efter kön, ålder, kommundelsområde mm. De uppgifter som redovisas speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att påverka lokalt. Resultaten i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick av folkhälsoläget i kommunen, men den levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom många av resultaten finns komplexa orsakssamband som behöver diskuteras och lyftas upp för att hitta bra åtgärder. För några av resultaten finns jämförelser med riket. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då landets kommuner kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan? Med ett aktivt folkhälsoarbete minskar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärtoch kärlsjukdomar, cancer, skador och psykisk ohälsa. En förbättrad folkhälsa kan ge stora besparingar. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 12 miljarder kronor per år. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. De faktorer som orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla möjliga att påverka genom politiska beslut och individuella val (Statens folkhälsoinstitut, 21). Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 28): 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. I den nya folkhälsopolitiken sätter man fokus på bestämningsfaktorer. Med bestämningsfaktorer menar man alla de faktorer i samhället och i människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa (se figur 1). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att man kan sätta mål som går att uppnå genom politiska initiativ och beslut. Man kan helt enkelt påverka bestämningsfaktorerna genom olika typer av samhällsinsatser (Statens folkhälsoinstitut). Ny länsövergripande folkhälsopolicy Under 21 har en länsövergripande folkhälsopolicy arbetats fram av Jämtlands läns landsting tillsammans med länets kommuner, på uppdrag av Regionala rådet. Visionen för länets folkhälsoarbete har formulerats till Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län, och fyra utvecklingsområden har arbetats fram: Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande 9

10 Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. Alla de fält som omger människorna i figuren är olika faktorer som påverkar människans hälsa. Bild efter Dahlgren och Whitehead, 1991 Östersunds kommun inriktning på folkhälsoarbetet Utifrån resultaten i 27 års välfärdsredovisning har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriterats för Barn och ungdomar samt äldre är prioriterade grupper i Östersunds kommuns folkhälsoarbete. De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om ett socialt hållbart Östersund och de strategier som fullmäktige antagit för detta. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Utifrån denna välfärdsredovisning ska de prioriterade områdena ses över inför perioden Den länsövergripande folkhälsopolicyn kommer att vara utgångspunkt i förslag till nya prioriterade områdena. Hälsa och hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier formulerats i dokumentet Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund : Ett barnvänligt Östersund Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger I budget 21 betonas kopplingen mellan Välfärdsredovisningen och visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet (26) är hälsa, delaktighet och trygghet fokus inom den sociala hållbarheten. En god folkhälsa är av betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling. I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande (Sveriges kommuner och landsting (SKL) m.fl., 29a). I bilaga 2 redovisas vilka indikatorer i Välfärdsredovisningen som följer upp kommunens dimensioner av en hållbar utveckling Kommunens miljömål Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. En jämlik hälsa Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt 1

11 folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska skillnaderna i hälsa (Sveriges kommuner och landsting m.fl., 29a). Hälsa hos personer med funktionsnedsättning En stor del av den samlade ohälsan i landet finns hos människor med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut säger samtidigt att en stor del av denna ohälsa egentligen inte alls har med själva funktionsnedsättningen att göra. Mer än en femtedel av befolkningen i åldern år har någon nedsatt funktion. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda försämrad hälsa, även om det kan vara en hälsorisk (Arnhof, 28). Genusskillnader i hälsa Huvuddelen av de hälsoskillnader som existerar mellan kvinnor och män är exempel på åtgärdbara skillnader. De har sitt ursprung i maktstrukturer samt kulturella och ideologiska föreställningar som existerar i samhället. Självklart finns också biologiska skillnader som påverkar hälsoutfall men dessa tenderar i många fall att överskattas (Hammarström, Hensing, 28). Innehåll i välfärdsredovisningen Välfärdsredovisningen är det här året upplagt utifrån de 11 nationella målområdena och är därmed mer omfattande än den varit de senaste åren. Anledningen till det är att de fyra politiskt prioriterade områdena kommunen nu har är tagna t.o.m. 211 och det är därför läge att se över prioriteringarna inför 212 och framåt. Nio av de 11 nationella målområdena finns presenterade i välfärdsredovisningen. Under varje målområde finns ett antal indikatorer som visar på befolkningens hälsa eller faktorer som påverkar hälsan. Några av indikationerna benämns basindikationer då dessa är särskilt viktiga för folkhälsan. Varje indikator följs av en beskrivning vilket samband den har med hälsan. Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator. Välfärdsredovisningen har tagits fram i utvecklingsforum folkhälsa, tillsammans med representanter från kommunens olika verksamheter, landstinget och gymnasieförbundet, vilka medverkat i diskussionerna kring resultaten och innehållet i kommentarerna. Exempelvis har ett par representanter från elevhälsan kommenterat resultaten, vilka benämns elevhälsan i kommentarerna. Uppgifterna till Välfärdsredovisning 21 är hämtade från ett antal olika enkätundersökningar: befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor samt elevenkäterna Häsosamtal i skolan, LUPP-enkäten och UHU-enkäten (se förklaringar nedan). Andra uppgifter är hämtade ur databaser och statistik från olika myndigheter samt från kommunens och landstingets egna verksamheter. Nationella folkhälsoenkäten -Hälsa på lika villkor Statens folkhälsoinstitut gör årligen en nationellenkätundersökning, Hälsa på lika villkor, som riktar sig till befolkningen år. Vart fjärde år köper Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting in extra enkäter till kommunens respektive länets befolkning. Under våren 21 gick enkäten ut till 4131 personer i Östersunds kommun, varar 2445 personer besvarade den. Det ger en svarsfrekvens på 59,2 procent, vilket är lågt jämfört med förra undersökningen men högre än genomsnittet i länet och riket. Resultaten redovisas i diagram uppdelat efter kön och fyra åldersgrupper, år, 3-44 år, år och år. Svarsfrekvensen är högre bland de äldre åldersgrupperna. Det har också gjorts jämförelser av resultaten mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen. Där det finns en signifikant skillnad, dvs. en statistiskt säkerställd skillnad, i resultaten mellan de båda grupperna redovisas detta i text, annars redovisas ingenting. Av de svarande i Östersunds kommun har 25 en funktionsnedsättning. Det är betydligt fler äldre än yngre som har en funktionsnedsättning, 1 procent av personerna mellan år jämfört med 37 procent i åldersgruppen

12 Funktionsnedsättning* definieras här som synskada, hörselskada, rörelsehinder eller annan funktionsnedsättning. Resultaten delas även upp efter geografiskt område uppdelat på sex kommundelar: Brunflo, Centrala stan, Frösön, Lit, Odensala och Torvalla. Resultaten visas i text där det finns en signifikant skillnad mellan ett kommundelsområde och genomsnittet i kommunen. Även för kön redovisas resultaten i text där det finns en signifikant skillnad i resultaten mellan kvinnor och män. I den här enkätundersökningen har vi frågat en liten del av befolkningen år i kommunen, men vill ändå uttala oss om hela befolkningen i åldersintervallet. För att kunna göra det har vi använt oss av statistiska beräkningar. Utifrån dessa beräkningar får man fram ett så kallat konfidensintervall alltså vad som är troligt att svaret skulle bli om alla blev tillfrågade. Om hela befolkningen i kommunen hade tillfrågats skulle svaren med 95 procents sannolikhet röra sig inom konfidensintervallet. I varje stapel är konfidensintervallet markerat med svarta streck/markeringar. Hälsosamtal i skolan Hälsosamtalen i skolan är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör underlag vid skolsköterskans hälsosamtal med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts för 6-, 1- och 14-åringar samt i årskurs 1 på gymnasiet. från att väga och mäta sig. På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 4 av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. I denna välfärdsredovisning presenteras utvalda resultat från hälsosamtalen höstterminen 29. För 6-åringarna skickas enkäten hem och föräldrarna uppmanas att fylla i den tillsammans med barnen. Barnen och föräldrarna kallas till samtal med skolsköterskan för att gå igenom enkäten. LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) LUPP är en återkommande nationell uppföljning som Ungdomsstyrelsen genomför. Östersunds kommun har tillsammans med de flesta andra kommuner i Jämtland genomfört undersökningen under hösten 26 och 29. Under 29 besvarade 388 ungdomar i årskurs 8 enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 63. Svarsfrekvensen har sjunkit från år 26 då den var 79. Enkäten har även gjorts i årskurs 2 på gymnasiet, med en svarsfrekvens på endast 32. Pga. den låga svarsfrekvensen i årskurs 2 är endast resultaten från årskurs 8 presenterade i välfärdsredovisningen. UHU (Ungas hälsosamma utveckling) I projektet Ungas hälsosamma utveckling har Katja Gillander Gådin, docent i folkhälsovetenskap på Mittuniversitetet, tagit fram en enkät om skolans arbetsmiljö, levnadsvanor och hälsa. Enkäten har gjorts på alla skolor med elever i klass 6-9, med undantag för tre friskolor. Enkäten kommer att göras tre år i sträck med start vårterminen 21, vars resultat presenteras i välfärdsredovisningen. Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är hög. 414 (ca 76 ) av 6-åringarna, 424 (ca 82 ) av 1-åringar, 387 (ca 75 ) av 14-åringar och 813 av eleverna i åk 1 på gymnasiet har besvarat enkäten. På gymnasiet besvarar i stort sett alla enkäten och kommer på hälsosamtalet, men det är många som avstår Fotnot sid 11. * Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? De som svarat ja på den här frågan och också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan: medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? Kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning? De som svarat nej (inte ens med glasögon) på den här frågan Kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer? De som svarat nej (inte ens med hörapparat) på den här frågan. Personer med rörelsehinder: De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus. 12

13 13

14 Delaktighet och inflytande i samhället Nationellt målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa (FHI, 21). Redovisade indikatorer Valdeltagande (bas) Ungdomars inflytande Social delaktighet Tillit Diskriminering I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Unga som kommer från hem med lågutbildade föräldrar eller föräldrar i arbetaryrken har lägre demokratisk delaktighet än unga från hem med högutbildade föräldrar och högre tjänstemän. Dessutom har de lägre förväntningar på sitt eget framtida demokratiska deltagande. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (FHI, 21). Valdeltagande i Östersund (bas) Av förstagångsväljarna i Östersund röstade 7,7 i valet till kommunfullmäktige 21. Det innebär en ökning i samtliga kommundelsområden jämfört med valet 26 (se välfärdsredovisning 28). Totalt röstade 81,2 av de röstberättigade i Östersund i valet till kommunfullmäktige, vilket är en ökning med 2,97 sedan valet 26. I Sverige var valdeltagande 79, 7. Valdeltagandet till kommunfullmäktige i Östersund har ökat sedan förra valet och ligger totalt högre än i Sverige, vilket är positivt. Anledningar till ökningen kan bl.a. vara av att lokala politiker varit aktiva i sitt kampanjarbete. Även förstagångsväljarna ökade sitt valdeltagande. Ungdomsrådet gjorde en satsning med mångfaldsdagar riktat till alla elever i åk 3 i gymnasiet som en upplysande åtgärd för att få fler att rösta i valet Centrala Frösön Valdeltagande Odensala Förstagångsväljare Torvalla Totalt Brunflo Figur 2: Andelen röstande av de röstberättigade av förstagångsväljarna och totalt i valet till kommunfullmäktige 21 (Valnämnden och Valmyndigheten) Ungdomars inflytande i Östersund Hälften av eleverna i årskurs 8 har svarat att de inte vet hur stora möjligheter de har att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Intresset för att vara med och påverka i kommunen har minskat något sedan 26. Det är ändå nästan 4 procent som vill vara med och påverka i den kommun där de bor. Om de själva fick vara med och påverka i kommunen så prioriterar ungdomarna lika lön för kvinnor och män, sjukvård och skola högst. Andelen som skulle vilja träffa beslutsfattare har minskat från 3 till 24 procent (LUPP, 29) Lit 14

15 Delaktighet och inflytande i skolan tjejer killar Möjlighet att påverka i kommunen Figur 3: Andel elever i åk 8 som tycker att de har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen (LUPP, 26, 29) av flickorna och 43 av pojkarna i årskurs 8 tycker att de har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. Det är en marginell minskning sedan av flickorna respektive 44 av pojkarna i årskurs 8 tycker att skolan uppmuntrar dem till att aktivt medverka i klassråd och elevråd. Motsvarande siffra var 55 år av flickorna och 55 av pojkarna tycker att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Motsvarande siffra för 26 var 6 (LUPP, 29, 26). Det är väldigt få ungdomar som tycker att de har möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Elevhälsan har bilden av att det är många ungdomar som tycker att det är svårt att påverka sin egen situation, och att påverka i kommunen kan då kännas långt borta. Elevhälsan menar också att många ungdomar inte tycker att vuxna lyssnar på dem. Delaktigheten i skolan i form av elevråd verkar, enligt den här undersökningen, ha minskat sedan förra mätningen 26. Att känna att man har möjlighet att påverka är något som måste grundläggas i skolan, som är elevernas närmaste miljö i förhållande till kommunen i stort. Om man inte anser sig kunna påverka i skolan är det ett stort steg att försöka påverka i exempelvis kommunen. Ungdomsrådet är en arena där ungdomar kan komma till tals och påverka, och dit kan även andra ungdomar kan vända sig. Men inte heller ungdomsrådet tycker, enligt en utvärdering, att de haft så stora möjligheter att påverka. Under senaste året, efter att LUPP-undersökningen gjordes så har kommunen satsat mer på medborgardialoger där ungdomar är en viktig målgrupp, vilket förhoppningsvis kan bidra till mer positiva resultat framöver. Social deltaktighet man kvinna Förra gången undersökningen gjordes, 26, så hade det precis varit val och lokalpolitiker var ute och träffade bl.a. ungdomar på olika arenor, vilket kan vara en förklaring till varför resultatet var högre då. Politiker använder sig för lite av modern teknik, t.ex. facebook, för att nå ut till unga. Det finns få ställen där man kan skriva och faktiskt få svar, som alternativ till insändare där det skrivs mest negativa kommentarer. Som ung är man mer intresserad av det som rör skolan och elevrådet. Kommunen hade tidigare ungdomsfullmäktige varje år som var bra. - Ungdomsrådet Figur 4: Andel personer år i Östersunds kommun som deltagit i minst två av 14 olika föreslagna aktiviteter* under de senaste 12 månaderna (Hälsa på lika villkor, 21). En mindre andel av personer med funktionsnedsättning (69 ) har ett socialt deltagande, jämfört med den övriga befolkningen (85 ). Brunflo (74 ), Lit (75 ) och Torvalla (75 ) har något lägre socialt deltagande än övriga områden (84-87 ). *Studiecirkel/kurs på arbetsplats, Studiecirkel/kurs på fritid, fackföreningsmöte, annat föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, religiös sammankomst, sporttillställning, skrivit insändare, demonstration, offentlig tillställning, större släktsammankomst eller privat fest. 15

16 Den äldsta åldersgruppen och personer med funktionsnedsättning är mindre socialt delaktiga än i de yngre åldersgrupperna. Det är också ett lägre socialt deltagande i kommunens ytterområden, där runt en fjärdedel inte har deltagit i två av de föreslagna aktiviteterna under ett år. Det skulle till viss del kunna handla om att tillgängligheten till exempelvis teater/ bio, offentliga tillställningar är mindre, samtidigt finns det i byarna ofta ett stort föreningsliv med byalag och lokala aktiviteter. Bland alternativen på aktiviteter finns inte vardagsmötena med, när man exempelvis träffas några stycken på fika. Tillit Det finns ett stort antal studier som ger belägg för sociala relationers hälsofrämjande effekt, framförallt i termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, socialt sammanhang, integrering och socialt kapital (FHI, 21) Litar på de flesta människor Figur 5: Andel personer år i Östersunds kommun som uppger att de i allmänhet tycker att man kan lita på de flesta människor (Hälsa på lika villkor, 21). En mindre andel i åldersgruppen år (68 ) litar på de flesta människor jämfört med de övriga åldersgrupperna (81-88 ). En något mindre andel av personer med funktionsnedsättning (77 ) litar i allmänhet på de flesta människor, jämfört med den övriga befolkningen (83 ). I Torvalla (71 ) är det en mindre andel som i allmänhet litar på de flesta människor än genomsnittet i kommunen (81 ). Det är något fler som i allmänhet litar på de flesta människor 21 (81 ) än det var 26 (77 ) man kvinna Den yngre åldersgruppen har inte tillit i lika hög utsträckning som de äldre, vilket också var fallet 26. Anledningar som kan påverka detta kan vara flera. Vilken relation har eleverna till sina jämnåriga och vuxna som de möter i exempelvis skolvärlden? På vilket sätt tas ungdomars synpunkter emot av vuxna i allmänhet? Ungdomar träffar mest ungdomar och de känns mer opålitliga än andra. Anledningar till det kan vara att de är osäkra och söker sin identitet. Det blir lätt rivalitet. - Ungdomsrådet Diskriminering Alla människors rätt till likabehandling, det vill säga icke-diskriminering, är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att ingen människa ska behandlas annorlunda än någon annan på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder (FHI, 25b). Den självupplevda diskrimineringen minskar generellt i befolkningen i Sverige. Ohälsan är dock stor bland dem som upplever diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna (FHI, 21). I Östersund Utsatt för kränkande bemötande Figur 6: Andel personer år i Östersunds kommun som under de senaste tre månaderna någon eller flera gånger svarat att de blivit behandlade/bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta (Hälsa på lika villkor, 21). En större andel kvinnor (23 ) svarar att de har blivit utsatta för kränkande behandling än män (13 ). En större andel i åldersgrupperna år svarar att de har blivit utsatta för kränkande behandling än de äldre åldersgrupperna man kvinna 16

17 En större andel av befolkningen i Torvalla (26 ) svarar att de har blivit utsatt för kränkande behandling än genomsnittet i kommunen (18 ). De vanligaste orsakerna till att personerna blivit kränkta är ålder, utseende och kön. De allra flesta svarar dock alternativen annat eller vet ej. Ordet kränkt har blivit ett modeord och definieras olika från person till person. En betydligt större andel kvinnor jämfört med män har blivit kränkta. Kan psykisk ohälsa, självkänsla och hur man uppfattar olika bemötanden hänga ihop? En fjärdedel av befolkningen i Torvalla har blivit kränkta, vilket är mer än i övriga kommunen. Kan det hänga ihop med områdets sociala och fysiska struktur med bl.a. lägre utbildningsnivå och med mycket in- och utflyttning? En anledning till att det är så mycket färre killar som blivit kränkta kan va att man kanske inte uppfattar sig som kränkt för att det inte är manligt. Det kanske finns ett mörkertal bland killarna? - Ungdomsrådet 17

18 Ekonomiska och sociala förutsättningar Nationella målområden 2 Redovisade indikatorer Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder också till ökad ojämlikhet i hälsa (FHI, 21). Befolkningsstruktur Utbildningsnivå (bas) Arbetssökande (bas) Sommarjobb Inkomstnivå (bas) Socialt stöd Sexuella trakasserier Tandhälsa Befolkningsstruktur Medellivslängden i Sverige fortsätter alltjämt att öka och ökar mer bland män än bland kvinnor, vilket gör att könsskillnaderna i medellivslängd minskar. Den främsta orsaken till den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar, på grund av minskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck, och bland dem som insjuknar har dödligheten minskat kraftigt. I ett internationellt perspektiv är medellivslängden hög i Sverige. En följd av ökad medellivslängd är att de äldres andel i befolkningen har ökat i mer än ett sekel och beräknas fortsätta öka (Socialstyrelsen, 29). Östersund Jämtland Riket Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor - 17 år 9,9 9,4 9,9 9,5 1,6 1, år 3,9 31,4 3,7 29,2 31,1 3, år 6,9 8,6 8,4 9,2 7,2 8,3 85 +,9 2 1,1 2,2,9 1,8 Tabell 1: Åldersfördelning i andel av den totala befolkningen i kommunen, länet och riket (31 dec 29) (SCB). Östersunds befolkningsstruktur liknar till stor del rikets, medan Jämtland har en något högre andel äldre än både Östersund och riket. Precis som i övriga riket har Östersund en ökande andel äldre, vilket kommer innebära förändringar framöver. Vilken förberedelse har vi i kommunen för denna förändring? Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Statistik visar att ohälsa i form av t.ex. värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland de med lång utbildning. De största skillnaderna i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Även dödligheten är genomgående lägst för personer med eftergymnasial utbildning och högst för personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildning (FHI, 25). Andelen högutbildade ökar generellt i Sverige, och en allt större andel kvinnor går igenom högre utbildning. Det finns dock stora skillnader i socioekonomisk rekrytering till högre utbildning. Personer med funktionsnedsättning har också en lägre utbildningsnivå än den övriga befolkningen (Folkhälsoinstitutet, 21a) 18

19 I Östersund Föräldrar med lång utbildning Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens längd. Det är också känt att sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion ökar vid långvarig arbetslöshet, unga män ökar sin konsumtion av alkohol och unga kvinnor röker mer (FHI, 25a) Arbetssökande 16,6 Figur 7: Andel föräldrar (till barn -15 år) med eftergymnasial utbildning, år 24 och 28. I första hand räknas moderns utbildning (SCB). Östersund Jämtland Riket Män Kvinnor Tabell 2: Andel personer år med eftergymnasial utbildning 29 (SCB) Utbildningsnivån i Östersund har ökat inom alla kommundelsområden och ligger totalt över rikets och Jämtlands. En förklaring till att fler har eftergymnasial utbildning nu är tidigare kan vara att den yngre generationen har längre utbildning samt att flera statliga myndigheter har flyttat till Östersund och bidragit till att personer med eftergymnasialutbildning flyttat hit. Östersund är en universitetsstad och har överlag en betoning på tjänstemannajobb och väldigt få industrier. Det är en tydlig skillnad i utbildningsnivån mellan kommunens olika områden där de centrala delarna har högre utbildningsnivå än de yttre områdena, som mer motsvarar utbildningsnivån i övriga Jämtland. Arbetssökande (bas) Unga vuxna är en utsatt grupp där arbetslösheten har ökat snabbt under de senaste åren. För de högutbildade öppnas nya möjligheter till arbete när konjunkturen går upp, medan unga som inte har avslutat sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg riskerar fortsatt arbetslöshet. Även personer med funktionsnedsättning har en genomgående högre andel arbetslösa än befolkningen i stort (FHI, 21a). Långvarig arbetslöshet har på många sätt en negativ effekt på hälsan, då samband har visats med både fysisk och psykisk hälsa, hälsovanor samt dödlighet. En översikt av nordiska studier visar på ett samband Ungdomar år, Östersund Kvinnor år, Östersund Män år, Östersund 11,4 7,9 6,9 6,5 Ungdomsarbetslösheten i Östersund är hög (16,6 i september 21), och under 21 har ungdomsabetslösheten i Östersund fortsatt att öka medan riket ligger kvar på samma nivå som 29 (11 ). Arbetsförmedlingen erbjuder jobbcoacher till alla arbetslösa ungdomar och program för sysselsättning, men det är svårt att hitta program till alla ungdomar som behöver och det finns få jobb att söka. Ett antal ungdomar får praktik av kommunen, bl.a. genom lyftet. Navigatorcentrum erbjuder olika stödjande verksamheter för att söka jobb, exempelvis orienteringskurs som studieförberedande genom studieförbund. Kommunens tillväxtprogram har som mål att öka antal arbetstillfällen till 213. Ger de olika åtgärderna önskat resultat eller krävs det större satsningar för att bryta den uppåtgående trenden för ungdomsarbetslösheten? 9,5 Ungdomar år, riket Kvinnor år, riket Män år, riket Figur 8: Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket. Siffrorna avser september månad (Arbetsförmedlingen). 19

20 Det är en stor omsättning på call centerjobb i Östersund, det är oftast den vägen man går. Det är både en styrka och en svaghet att det finns så många sådana jobb. Det är en väldigt konjunkturkänslig bransch och det är många som drabbas när de lägger ner. Det är svårt att få ett riktigt jobb. Man vill ha ett jobb som inte är psykiskt nedbrytande, som många av call center-jobben är. Man behandlas inte bra och har en arbetsbörda som är orimlig på vissa ställen. - Ungdomsrådet Feriepraktik Sommaren 21 erbjöd kommunen ungdomar (cirka hälften av kommunens ungdomar i åldern), år, feriepraktik i tre veckor, varav 1 23 av dessa fullgjorde sin praktik. 96 av de ungdomar som sökte feriepraktik fick erbjudande om sommarjobb, varav 51 var flickor och 49 pojkar. Av dem som var födda fick samtliga sökande erbjudande om sommarjobb, medan 97 av dem födda 1994 och 46 av dem födda 1995 blev erbjudna sommarjobb. Inom kommunen hade vård- och omsorgsförvaltningen 16 av alla feriepraktikplatser, teknisk förvaltning hade 12 och barn- och utbildningsförvaltningen 7,3. Utom kommunen hade ideella föreningar 43 av alla feriepraktikplatser och Jamtli hade 18 (Arbetsmarknadsenheten). De allra flesta som sökte feriepraktik blev erbjudna en plats, vilket är mycket positivt. Att få sommarjobba är positiv för självkänslan och det är nyttigt att få känna sig behövd. Feriepraktik är också en bra väg in i arbetslivet och många ungdomar får en första referens att använda för kommande jobb. De flesta som tackade nej till sin plats hade fått ett annat sommarjobb. Ungdomar som av olika skäl är utsatta och även äldre ungdomar har förtur till platserna, i övrigt är det slumpen som avgör vilka som får en plats. Barn och utbildning och socialförvaltningen kan se en stor vinst med att erbjuda elever feriepraktik redan från åk 8, då det för många är en strulig period då mycket händer i utvecklingen. Inkomstnivå (bas) Svenska och internationella studier visar att människors hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Det finns t.ex. ett tydligt samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och låga inkomster. Ojämlika inkomster har en negativ påverkan på den genomsnittliga hälsonivån i samhället. Det finns också ett omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation (FHI, 25a). År 27 uppmättes de högsta inkomstskillnaderna sedan dessa började mätas 1975 (FHI, 21a). Figur 9: Andel personer i respektive åldergrupp med låg inkomst (< kr, av tjänst och näringsverksamhet) och med hög inkomst (>3. kr, av tjänst och näringsverksamhet) i Östersunds kommun 24 och 28 (SCB). Låg- och höginkomsttagare män kvinnor män kvinnor 4 Låginkomsttagare Höginkomsttagare 2-24 år år år år år år år år år år 28 2

21 Mellan 24 och 28 har skillnaderna i inkomst ökat i Östersund. En större andel i samtliga åldrar är låginkomsttagare 28 än 24, framförallt i gruppen Samtidigt är en större andel i samtliga åldrar höginkomsttagare 28 än 24, vilket till viss del kan förklaras av inflationen. Detta leder till slutsatsen att andelen medelinkomsttagare har minskat och ytterligheterna låg- och höginkomsttagare har ökat. Detta är en trend som går i motsatt riktning mot det nationella folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vilka effekter får det ur ett barnperspektiv? Socialt stöd Flera studier har visat att väl integrerade personer med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade individer (FHI, 21). I Östersund Har emotionellt stöd man kvinna Barn och unga i Östersund Tillgång till vuxen att prata med pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 1-åringar 14-åringar åk 1 i gymn Figur 11: Andel elever som uppger att de har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem (Hälsosamtal i skolan 27-29). Av eleverna i åk 6-9 svarar 43 av pojkarna och 38 av flickorna att det finns någon vuxen på skolan de kan prata med om de får problem (UHU, 21). De allra flesta elever har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Samtidigt är det 13 av tjejerna i åk 1 på gymnasiet som inte har någon vuxen att prata med. Elevhälsan menar att vissa saker vill inte ungdomarna prata med sina föräldrar om, men skulle det verkligen krisa så har de allra flesta någon att vända sig till. Ungdomarna vänder sig oftast till sina föräldrar, men även till kompisars föräldrar, moster/faster, eller tränare etc. Elevhälsan fångar upp elever som mår dåligt eller har problem och kan om det behövs slussa dessa vidare till kurator, specialpedagog, mentor, föräldrar eller BUP Figur 1: Andel personer år i Östersunds kommun som har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt (Hälsa på lika villkor, 21). Det är ingen signifikant skillnad mellan personer med funktionsnedsättning och den övriga befolkningen, eller mellan män och kvinnor, eller mellan de olika kommundelarna. De allra flesta i samtliga åldrar och grupper uppger att de har någon att dela sina innersta känslor med. Det är positivt att det är en sådan jämn fördelning eftersom emotionellt är en stor friskfaktor för psykisk hälsa. Trots att det är en hög andel så innebär det ett utanförskap för dem som inte har något emotionellt stöd. Trygg miljö Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld. Graden av rädsla för brott har sannolikt samband med den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som människor lever under. Det finns samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa (FHI, 25a). I Östersund Det är en betydligt större andel kvinnor (31 ) som ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla än män (6 ). 21

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...6 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet. 6 En jämlik hälsa...7

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag

Läs mer

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Övergripande mål för att skapa ett hållbart samhälle: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4

Läs mer

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer