Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009

Transkript

1 April Likheter och skillnader i inflytande och deltagande bland ungdomar i Växjö kommun 2009 LUPP-projektet i Växjö kommun Sofie Krantz och Stefan Lundholm

2 Innehållsförteckning 1. Inledning. 2 Ungdomspolitikens innehåll och syfte 2 Rapportens syfte och frågeställningar 7 2. Metod 8 Enkäterna.. 8 Rapporten Presentation av ungdomarna i växjöstudien. 9 Högstadieungdomarna..9 Gymnasieungdomarna Fritid Vardagen i skolan Politik och inflytande Trygghet Hälsa Tobak, alkohol och narkotika Arbete och framtid Avslutande diskussion 55 2

3 Figurförteckning Diagram 4.1 Hur mkt. av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? åk Diagram 4.2 Hur mkt. av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? åk Diagram 4.3 Aktivt medlemskap i föreningar, åk Diagram 4.4 Aktivt medlemskap i föreningar, åk Diagram 5.1 Vad får de bestämma? Åk Diagram 5.2 Vad vill de bestämma? Åk Diagram 5.3 Vad får de bestämma? Åk Diagram 5.4 Vad vill de bestämma? Åk Diagram 6.1 Hur intresserad är du av politik? Åk Diagram 6.2 Hur intresserad är du av politik? Åk Diagram 6.3 Möjligheter att föra fram åsikter. 25 Diagram 7.1 Har något av följande hänt dig senaste halvåret? Diagram 7.2 Nej, jag känner mig inte trygg här.. 30 Diagram 7.3 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Åk 8 31 Diagram 7.4 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Åk 3 31 Diagram 8.1 Skattning av sitt allmänna hälsotillstånd. Åk Diagram 8.2 Skattning av sitt allmänna hälsotillstånd. Åk Diagram 8.3 Besvär som visar sig varje dag eller flera gånger i veckan. Åk Diagram 8.4 Besvär som visar sig varje dag eller flera gånger i veckan. Åk Diagram 8.5 Besvär som visar sig varje dag eller flera gånger i veckan. Åk Diagram 8.6 Besvär som visar sig varje dag eller flera gånger i veckan. Åk Diagram 8.7 Hur ofta brukar du dricka starköl/cider/alkoläsk/vin/sprit? Diagram 8.8 Hur ofta brukar du dricka starköl/cider/alkoläsk/vin/sprit? Åk Diagram 8.9 Hur ofta brukar du dricka starköl/cider/alkoläsk/vin/sprit? Åk Diagram 8.10 Upplevelser av orättvis behandling. Åk 8 44 Diagram 8.11 Upplevelser av orättvis behandling. Åk 3 44 Diagram 8.12 Orsaker till orättvis behandling Diagram 9.1 Vad skulle du helst göra efter grundskolan? Åk Diagram 9.2 Vad skulle du helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Åk Diagram 9.3 Vad tror du att du kommer göra direkt efter gymnasiet? Åk Tabell 4.1 Hur ofta gör du följande saker? Åk Tabell 4.2 Hur ofta gör du följande saker? Åk Tabell 6.1 Tänk dig att du är politiker 24 Tabell 6.2 Anledningar till att inte vilja vara med och påverka. Åk Tabell 6.3 Anledningar till att inte vilja vara med och påverka. Åk Tabell 8.1 Hur ofta är du sjuk?...35 Tabell 8.2 Hasch eller marijuana. Åk 8 42 Tabell 8.3 Hasch eller marijuana. Åk 3 42 Tabell 8.4 Annan narkotika än hasch eller marijuana. Åk Tabell 8.5 Annan narkotika än hasch eller marijuana. Åk Tabell 8.6 Jag blev orättvist behandlad i kontakt med. Åk Tabell 8.7 Jag blev orättvist behandlad i kontakt med. Åk Tabell 9.1 Högsta planerade utbildning. Åk Tabell 9.2 Högsta planerade utbildning. Åk

4 1.Inledning Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att arbeta fram metoder och modeller för uppföljning av kommunal ungdomspolitik, vilket skulle göras i samarbete med olika kommuner. LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken föddes ur det arbetet. Sedan 2001 då Ungdomsstyrelsen började arbeta med luppen har nästan hälften av Sveriges kommuner deltagit i projektet 1. Växjö kommun arbetar med luppen tillsammans med 42 andra kommuner i Sverige 2. En tvärsektoriell arbetsgrupp som organisatoriskt sorterar under Ungdomslotsen styr arbetet med luppen i Växjö. Två gånger tidigare har Växjö kommun deltagit i projektet, 2003, 2006 och nu För att skaffa sig nödvändig kunskap om ungdomarna i kommunen och om hur de tänker, utförs en enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever. Enkäten utgör ett slags nav i LUPP-arbetet och resultatet av undersökningen kan sägas vara underlag för tjänstemän och politiker att arbeta vidare med kring de ungdomspolitiska målen. Varje kommun ansvarar enskilt för insamlandet och analys av enkätdatan. Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet har anlitats för uppdraget att analysera den insamlade material från 2009 års LUPP-enkät som presenteras i föreliggande rapport. Avsikten med arbetet var och är fortfarande att stimulera kommunerna att utveckla en kunskapsbaserad och sektorsövergripande ungdomspolitik. Områden som fokuseras är skola, fritid, politik, samhälle och inflytande, trygghet, hälsa och arbete liksom framtid. 3 Ungdomspolitikens innehåll och syfte Om bakgrund är viktigt för förståelsen av arbetet gäller detta också för vilka begreppsmässiga utgångspunkter som antas i studien. I det material som har kommit oss till del kommer vissa nyckelbegrepp att belysas lite extra. Ett par sådana är ungdomspolitik och mångfald. Den huvudsakliga anledningen till detta är att försöka visa på betydelsen av att ha en klar utgångspunkt i den analytiska bearbetningen av det material som luppen utgörs av. Den nationella ungdomspolitikens mål är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till makt och verklig tillgång till välfärd. De ungdomspolitiska målen är styrande för all statlig verksamhet men för att målen ska kunna uppnås är kommunernas politiska inriktning och insatser avgörande. Många beslut som berör ungdomar fattas lokalt i kommunen. För att ungdomar ska kunna ha verklig tillgång till makt är det viktigt att de har inflytande över såväl samhället i stort som över sin närmiljö i skolan, bostadsområdet, föreningslivet och arbetet. Verklig tillgång till välfärd innebär god materiell levnadsstandard, god fysisk och psykisk hälsa samt att inte behöva bli utsatt för kränkningar och brott. 4 Citatet är hämtat från Ungdomsstyrelsens manual för LUPP och förklarar huvuddragen i den nationella ungdomspolitiska tanken. Den enkät som föreliggande rapport bygger på är i någon mening en spegling av dessa ungdomspolitiska tankar och mål. Regeringen har också formulerat inom vilka fem huvudområden de övergripande målen ska ske och dessa är; lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen 1 Uppgifter från 2 Uppgifter från Manual för LUPP Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät, Manual för LUPP Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät, sidan tre,

5 försörjning liksom kultur och fritid. Ungdomsstyrelsens förslag om övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken är i princip i linje med regeringens förslag. 5 Som vi uppfattat de övergripande målen handlar det om en helhetssyn på ungdomar och ungdomsbegreppet. Barndomen och ungdomstiden ses ibland som ett tillfälligt och övergående tillstånd. Men de villkor som råder under den tiden har givetvis ett värde i sig. Vår förståelse av barns och ungdomars livsvillkor förutsätter en helhetssyn som tar in alla spektra av de sammanhang barn och unga lever i. Oavsett vilken eller vilka grupper som arbetar med ungdomar skall kunskapsintresset vägledas av ett övergripande intresse, och förståelse för hur ungdomar präglas av, förstår och hanterar sina grundläggande livsvillkor i familj, skola, vardag och på fritiden samt vilken betydelse dessa villkor har för deras framtida livschanser. Regeringen pekar i sin skrivelse En strategi för ungdomspolitiken på att det är viktigt inom de ungdomspolitiska satsningarna att arbetar utifrån såväl ett jämställdhetsperspektiv som ett mångfaldsperspektiv. Kopplingen mellan ungdomspolitik och mångfald känns som en naturlig utgångspunkt att utgå från i vår förståelse av materialet. Rapporten svarar på så sätt även upp till det nya mångfaldsarbete som har startat i Växjö kommun. Mångfaldsprogrammet i Växjö kommun tar bland annat sin utgångspunkt i diskrimineringslagen och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Växjö kommun ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Då kan goda livsvillkor skapas för alla medborgare. 6 Växjö kommun avser med mångfald tillvaratagande av människors olikheter, kompetens och skaparkraft samt att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet vilket ska leda till tillväxt och framåtanda i kommunen. En intention är att forma ett demokratiskt och hållbart samhälle där mångfalden ses som en konkurrensfördel. Mångfaldsprogrammet är uppdelat på följande teman Demokrati, Jämställdhet, Integration, Funktionsnedsättning, Barn och ungdom och Sexuell läggning. I detta sammanhang skall man inom Växjö kommun aktivt verka för att öka kunskapen inom olika organisationer kring mångfald, mångfaldsarbete samt verkar för att öppet bemötande till medborgare och minska en ökad diskriminering. 7 Mot bakgrund av det mångfaldsarbete som har startat i Växjö kommun är tanken att denna rapport skall kunna ingå och vara en del i detta arbete. Särskilt fokus kommer givetvis riktas mot temat barn och ungdom, men även andra tidigare nämnda temana kommer i olika hög utsträckning behandlas. Aspekter som kommunen lyfter fram i fråga om mångfald när det gäller barn och ungdom beskrivs på följande vis. 5 Regeringens proposition 2009/10:53, En strategi för ungdomspolitiken 6 Växjö kommun. Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år Ibid. 3

6 I Växjö kommun ska barn och ungdomar har goda levnadsvillkor. Det har rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. De måste bli sedda och respekterade i den kommunala verksamheten. Alla beslut i nämnder och styrelser ska prövas utifrån barnens perspektiv. Alla barn är lika mycket värda. Oavsett var de bor och vilka de är ska de ha samma möjligheter och rättigheter. 8 I mångfaldsarbetet kring barn och ungdomar har utvecklats följande strategier: Det enskilda barnets lika värde respekteras i frågor som berör barn. Konsekvenser för barnen ska analyseras inom alla områden, där barn är berörda. Barn och unga ska bemötas som kompetenta individer. De ska respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem. Dessa mål och strategier är är avsedda att förklara hur Växjö kommun förutsätts arbeta med och för kommunens unga medborgare. Vad innebär då mångfald i det här sammanhanget? Om vi ser till barn och ungdomar så handlar det här om en grupp som på många vis saknar makt att påverka sin omgivning och utgör i de flesta sammanhang en underordnad grupp i relation till vuxna. Barn och unga har på så sätt ett kringskuret handlingsutrymme, vilka de vuxna sätter tydliga gränser för vad som möjligt och rimligt för en ung människa. Detta är den del av barndomen och socialisationen. Vad som är rimligt att ta ansvar för när det gäller sitt eget liv är beroende av ålder och mognad. Målet måste vara att unga människor upplever och utöva så stor kontroll över sina liv som möjligt. Barnkonventionen uttrycker att barn ska respekteras och ha rätt att göra sin röst hörd. I barnkonventionens första artikel anges att med barn avses varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Barnkonventionen innehåller såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnrättskommittén (FN:s Committee on the Rights of the Child, CRC) i har identifierat fyra grundläggande principer som de menar ska vara styrande för tolkningen av övriga artiklar, men som också har en egen självständig betydelse: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. (Artikel 2). Barnets bästa ska komma i främsta rummet och vara vägledande vid allt beslutsfattande / / och vid alla åtgärder som rör barnet. (Artikel 3). Varje barn har rätt till liv, överlevnad och bästa möjliga utveckling. (Artikel 6) Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i alla frågor som berör dem. (Artikel 12) 8 Växjö kommun. Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år

7 Det här innebär att man inte bara skall lyssna på barn i privata angelägenheter utan också i mer övergripande samhällsfrågor. Att barn och unga skall betraktas som kompetenta individer vars tankar om sina egna liv skall tas i beaktande, inte minst vid viktiga beslut i kommunen. Det vill säga barnkonventionen är en uppmaning till alla vuxna att omdömesgillt ta barn och unga människor på allvar, lyssna till dem och lära av dem, och låta dem både ha inflytande samt vara delaktiga i livets alla sammanhang. Barn och unga är också mer utsatta mot bakgrund av att ha mindre resurser, erfarenheter, fysik och kunskap och på så sätt betraktas som en grupp med särskilda behov och omsorg. Ett utvecklat mångfaldsarbete kring unga människors livsvillkor och välfärd bör således handla om balansen mellan att skapa förutsättningar för såväl ungas rätt till sina egna liv och inflytande som rätt till en trygg och meningsfull uppväxt. Vår förståelse av begreppet mångfald utgår från den amerikanske filosofen Nancy Frasers teorier om att rättvisa, demokrati och mångkultur handlar om erkännande och status. Deltagande på lika villkor utifrån Frasers perspektiv handlar först och främst om individers och gruppers känsla av eller upplevelse av erkännande och reellt inflytande i ett samhälle. 9 Centralt i teorin om erkännande är erkännandet av individers och gruppers lika värde och särart. Erkännande anses utgöra en förutsättning för ett demokratiskt samhälle i vilket dess medborgare måste ges möjlighet att delta på lika villkor I det perspektivet menar Fraser att individers identitet på ett tydligt sätt kan kopplas till i vilken grad de blir erkända av sin omgivning. Det vill säga vår identitet och självbild är beroende av andra människors och organisationers erkännande och respekt eller frånvaro av densamma. Att inte erkänna eller misskänna olikheter i en heterogen grupp kan medföra att mångfalden inte tillvaratas och därmed får direkta konsekvenser för individers identiteter. Genom att erkänna olikheter i en heterogen grupp skapas möjligheter att tillföra nya dimensioner och perspektiv. I vårt specifika fall handlar det om att ta in unga människors perspektiv på sin omgivning och hur dessa påverkar deras livsvillkor. Således kan betydelsen av ålder, kön, etnisk och social bakgrund enligt vår förståelse, ses i termer av erkännande eller icke erkännande kopplat till luppens olika teman skola, fritid, politik, samhälle och inflytande, trygghet, hälsa och arbete. Upplevelser och uppfattningar kring sådant som inkludering, jämlikhet, jämställdhet, rättvisa, deltagande på lika villkor utgör således viktiga aspekter av erkännande och i ett vidare perspektiv ett samhälle som präglas av mångfald. Att göra sin röst hörd eller få sina åsikter diskuterade, att bli behandlad med respekt av sin omgivning att ha inflytande är beroende av vilken status som man som individ har i ett samhälle. En individs eller grupps erkännande kan därför inte frikopplas från den status dessa har i olika nätverk samt vilket inflytande detta ger en individ eller en grupp i olika situationer och sammanhang. Mångfald blir därför en fråga om i vilken grad en individ eller grupp blir betraktade i positiva eller negativa benämningar och vilka konsekvenser det får för vilka resurser och förutsättningar de får i sina liv. Att inte vara erkänd innebär enligt Fraser en social underordning genom att vissa grupper av individer hindras från att delta i samhällslivet på grund av etablerade kulturella värdemönster. Resultatet blir enligt Fraser att vissa individer frånkänns positionen som fullvärdiga samhällsmedborgare. Delaktighet och inflytande 9 Fraser, N. Den radikala fantasin mellan omfördelning och erkännande. Göteborg: Daidalos. (2003) 5

8 handlar om att ingå i ett nätverk av mänskliga relationer och att få sin närvaro erkänd, samt möjligheter till att kunna påverkar samt ha betydelse i situationer och sammanhang. Utifrån resonemanget ovan tar vi vår utgångspunkt och antar att ett aktivt deltagande och ett möte under lika villkor förutsätter såväl erkännande som förutsättningar för inflytande oberoende av klass, kön, etniska tillhörighet samt ålder och generation. I vår förståelse av begreppet mångfald har vi utvidgat begreppet till en form av erkännande av sin omgivning oberoende tillskrivna olikheter och kategoriseringar i form av kön, klass och etnisk bakgrund. Dock vet vi utifrån mångårig forskning att dessa strukturella mönster får avgörande effekter för hälsa, vilka förutsättningar, livschanser och välfärd en individ bär med sig under sin uppväxt. Angående målen och strategierna i Växjö kommuns arbete med mångfald och ungdomspolitik, handlar det enligt vår uppfattning om att kommunen mer aktivt tar hänsyn till barns och ungas intressen samt att i högre grad erkänna dem som individer med såväl särskilda behov som att skapa förutsättningar för medborgare med rättigheter och inflytande. Om det politiska målet att öka jämlikheten i medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen ska kunna uppfyllas är det viktigt att berörda parter tar ungas åsikter på allvar och låter dem vara en del av samhällets demokratiprocess, inte minst åsikterna från de unga som inte känner sig så delaktiga i samhället. Ungas kunskaper, erfarenheter och värderingar är en resurs här och nu och inte enbart en resurs på tillväxt för framtiden. Hur vi idag bemöter ungas vilja att påverka är viktigt för dem själva men även för samhället i övrigt. 10 Att vara ung innebär att bli sedd och behandlad utifrån ett vuxet perspektiv samt utifrån de förväntningar som organisationer ställer på unga människor idag. Den moderna barndomen och ungdomstiden utgörs allt mer av en organiserad tillvaro med skola, utbildning och fritid. Sammanhang som definierar ens roll utifrån de förväntningar och krav som efterfrågas från samhället. Samtidigt kan vi se en tydlig tendens av ökade skillnader i förutsättningar att bemöta dessa förväntningar. Ungdomar som grupp har liten status i vårt samhälle och därmed svårt att påverka och få reellt inflytande i de beslut som tas på såväl nationell som kommunal nivå. I detta sammanhang blir luppen en viktig kunskapskälla för att ökar vår dessa förutsättningar för gruppen unga. 10 Ungdomsstyrelsen. Ung idag (2009) 6

9 Rapportens syfte och frågeställningar Ett syfte med rapporten är att ge en bild av växjöungdomarnas såväl upplevda som reella inflytande och erkännande i sfärer som familjen, med kompisarna, i politiken, i skolan och på fritiden, samt att undersöka ungdomarnas allmänna hälsoläge. Ett annat syfte är att studera i vilken omfattning olika grupper av ungdomar har handlingsutrymme, tillgång till olika resurser samt hur de upplever tillgängligheten till olika arenor och aktiviteter. Samtidigt frågar vi oss om dessa olika aspekter av välfärd möjliggörs eller begränsas av sådana faktorer som ålder, kön och bostadsområde. Vår förhoppning är att rapporten skall kunna sprida kunskap i det mångfaldsarbete som pågår i Växjö kommun samt i vidare perspektiv undersöka hur det står till med mångfalden för ungdomar i Växjö. Målet är att presentera en helhetssyn utifrån de olika områdena av ungdomarna och deras medborgarskap i Växjö kommun. I mångfaldsprogrammet tydliggörs vikten av ungdomsfrågor i Växjö kommun. 7

10 2. Metod I kapitlet presenteras ett allmänt resonemang om metoden, urvalsprinciper, bortfall och något kort om rapportens disposition. Enkäterna Enkäterna har distribuerats elektroniskt till kommunens ungdomar i årskurs 8 på högstadiet (957 elever) och åk 3 på gymnasiet (1642 elever) hösten Undantag gjordes för Kungsmadskolan, gymnasiesärskolan som använde pappersenkäter (65 ungdomar). Enkäterna besvarades mellan datumen 2 november 31 december, vilket skedde under skoltid. Enkäten till högstadieungdomarna består av 72 frågor/påståenden och gymnasieenkäten har 82 frågor/påståenden. Svaranden som har hoppat över eller av andra skäl inte besvarat 120 eller fler frågor har tagits bort ur materialet för att analysen av de som har besvarat frågorna ska bli bättre. Här inräknas de som bara har öppnat enkäten, tittat och stängt igen. Kanske en lärare som velat se vad frågorna handlar om. Svarsfrekvensen är 76 % på högstadiet och 53 % på gymnasiet. Teman i enkäten är Fritid, Skola, Politik och inflytande, Kompisar och familj, Trygghet, Hälsa, Arbete och Framtid. Enkäterna har tagits fram i samråd mellan Ungdomsstyrelsen, kommuner och forskare. Frågemodulerna i enkäterna är i huvudsak väl utprovade i större ungdomsundersökningar. Nytt för enkäten 2009 är att bostadsområde finns med som variabel i undersökningen. Bearbetningen av datan från enkäterna har i huvudsak gjorts i Ungdomstyrelsens datafil W-lupp. W-lupp har möjliggjort jämförelser med såväl andra kommuner som med uppgifter från tidigare år som luppen har genomförts. Vi har valt att göra jämförelse över tid genom att titta på 2006 års lupp-undersökning i Växjö. Noterbart i sammanhanget ät att jämförelsen då mellan gymnasieungdomarna görs mellan skilda åldersgrupper eftersom 2009 års studie genomfördes på tredjeårseleverna medan 2006 års luppenkät delades ut till andraårselever på gymnasiet. Konsekvenserna för resultatet i föreliggande studie är svår att uttala sig om, men viktigt att ha i åtanke är att tredjeårselever vanligtvis är äldre och har därför ett annat handlingsutrymme än de yngre andraårseleverna, eftersom fler av dem till exempel är myndiga, fler kör bil och fler kommer in på krogen. Några av de äldre har till och med en egen bostad. Det är naturligtvis faktorer som har betydelse för hur ungdomars upplevelser av deltagande och inflytande formas samt för tillgängligheten av tobak, alkohol och narkotika. Tabeller och diagram har konstruerats i dataprogrammet Excel och redovisar siffrorna i procent där inte annat anges. Ibland redovisas siffrorna enbart i löpande text för att skapa variation i presentationen. Eftersom enkäterna för de båda åldersgrupperna inte har helt och hållet samma frågor har det inte varit möjligt att bearbeta svaren tillsammans. Därför redovisas högstadiet respektive gymnasiet var för sig. Fördelar med att redovisa åldersgrupperna i samma rapport är att det är lättare att se de skillnader och likheter som finns mellan grupperna. Nackdelar kan vara att presentationen kan upplevas som en smula upprepande. Rapporten Rapportens inledning syftar till att ge en kontext till lupparbetet och en teoretisk bakgrund om mångfald och barn och ungas rättigheter. Därefter presenteras teman som Fritid, Vardagen i skolan, Politik och inflytande, Trygghet, Hälsa och Arbete och framtid. I de olika kapitlen redovisas högstadiet och gymnasiet både separat och i en gemensam analys. Variablerna var är du född och bostadsområde redovisas i en del sammanhang i löpande text. Varje tema avslutas med någon eller några frågor riktade till berörda politiker och tjänstemän samt till andra personer som har betydelse för barn och ungas välfärd. 8

11 3. Presentation av ungdomarna i växjöstudien I enkäterna som gjorts bland ungdomarna i Växjö har frågor ställts om deras bakgrund vilket presenteras i denna del. Högstadieungdomarna Enkäten har besvarats av 730 åttondeklassare i Växjö kommun. Könsfördelningen är jämn med något fler tjejer med 51 % mot 49 % killar. Tre fjärdedelar (75 %) av åttondeklassarna bor tillsammans med båda sina föräldrar. Hur stor andel av eleverna utgör respektive skola? Arabyskolan 14 %, Bergundaskolan 14 %, Braås skola 9 %, Fagrabäcksskolan 15, Lammhults skola 3 %, Norregårdskolan 18 %, Ringsbergskolan 1 %, Teleborg Centrum 18 %, Kronoberg skola 6 %, Växjö Waldorffskola 0,1 %, Särskolan 0 %. Av respondenterna i årskurs åtta är 97 procent svenska medborgare och 91 % är födda i Sverige och sjuttionio procent har svenskfödda föräldrar. Nästan tre fjärdedelar (74 %) bor i villa, gård eller radhus och ca en fjärdedel (24 %) bor i lägenhet. På frågorna om vilken som är föräldrarnas nuvarande sysselsättning svarar 86 % att pappan arbetar och 84 % att mamman arbetar. Fördelningen av svaren över område är följande Araby 9 %, Centrum, Söder och Biskopshagen 7 %, Hov 5%, Hovshaga och Östra lugnet 12 %, Högstorp och Öster 7%, Norr 4 %, Sandsbro 5 %, Teleborg 12 % och Väster 3 %, Öjaby och Räppe 5 %, Rottne 6 %, Lammhult 3 %, Braås 3 %, Ingelstad 4 %, Gemla 3%, Övriga samhällen och landsbygd 10 %, Bor utanför Växjö kommun 2 %. Gymnasieungdomarna Av tredjeårseleverna på gymnasiet är det 869 som besvarat enkäten och av dem är tjejerna i majoritet med 52 % mot killarna med 48 procent. 62 procent bor med båda sina föräldrar. Fem procent uppger att de bor själva och 4 procent bor med pojkvän/flickvän. 71 procent bor i villa, gård eller radhus och 22 procent bor i lägenhet. Sex procent bor i studentrum/studentlägenhet eller som inneboende/inackorderad. På frågan Var är du och dina föräldrar födda? svarar 92 procent att de är födda i Sverige, 85 procent av elevernas mammor är födda i Sverige och av papporna är det 84 % som är födda i Sverige. 98 procent av tredjeårseleverna är svenska medborgare. 83 procent av eleverna anger att föräldrarna arbetar som nuvarande sysselsättning. Gymnasieskolornas representation i luppen ser ut enligt följande; Katedralskolan 34 %, Kungsmadskolan 22 %, Teknikum 10 %, Ingelstadgymnasiet 3 %, John Bauergymnasiet14 %, ProCivitas Privata gymnasium 4 %, Svenska glasskolan 0,1 %, Tegnergymnasiet 1 %, Växjö Design och Konstskola 2 %, Växjö Fria Gymnasium 6 %, Växjö praktiska gymnasium 0 %, Växjö Frias Fordonsgymnasium 3 %. 9

12 Fördelningen områdesvis är Araby 4 %, Centrum, Söder och Biskopshagen 8 %, Hov 4 %, Hovshaga och Östra lugnet 8 %, Högstorp och Öster 7 %, Norr 4 %, Sandsbro 3 %, Teleborg 7 % och Väster 3 %, Öjaby och Räppe 3 %, Rottne 2 %, Lammhult 2 %, Braås 2 %, Ingelstad 2 %, Gemla 1 %, Övriga samhällen och landsbygd 10 %, Bor utanför Växjö kommun 30 %. 4. Fritid I Växjö kommun ska barn och ungdomar har goda levnadsvillkor. Enligt en studie av Ungdomsstyrelsen på nationell nivå så uppger 25 procent av ungdomar i grundskolans senare årskurser och 38 procent av ungdomar i gymnasieskolan att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden. Samtidigt så värderas den fria tiden väldigt högt och som så ett mycket viktig livsområde ungdomar ifråga om identitetsskapande. En absolut högsta värdering när det gäller fritid är önskan att kunna umgås med sina vänner. Att äldre ungdomar är mer missnöjda med fritidsutbudet där de bor jämfört mer yngre. Ungdomsstyrelsen i en studie Fokus06 En analys av ungas kultur och fritid (Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4) inom området kultur och fritid bl.a. att trivseln med, val av och förhållandet till kultur- och fritidsutbudet varierar kraftigt med kön, ålder, bostadsort och födelseland. Fritiden är viktig ur ett demokrati- och inflytandeperspektiv den kan ge ungdomar möjlighet att se hur samhället fungerar, uppleva att de kan påverka, uttrycka sina åsikter och uppleva gemenskap. Många fritidssysselsättningar bidrar dessutom till en god fysisk hälsa. Dessa faktorer kan vara intressanta att hålla ett extra öga på och ta med sig när vi nu skall se hur det ser i luppen i Växjö kommun 2009 när det gäller fritid. Drygt en fjärdedel (27 %) av åttondeklassarna svarade att de har så lite fritid så de vet inte hur de ska hinna med det de vill. Nästan två tredjedelar (64 %) känner att de har lagom med fritid och knappt en tiondel (9 %) anger att de har så mycket fritid att de knappt vet vad de ska göra med den. Bland tredjeårseleverna på gymnasiet är det betydligt fler med hela 44 % som svarar att de har så lite fritid så de vet inte hur de ska hinna med det de vill och det är sju procent som svarat att de har så mycket fritid att de knappt vet vad de ska göra med den. Nästan hälften anser dock att de har lagom med fritid. I jämförelse med de övriga kommunerna i Luppundersökningen 2009 skiljer sig inte svaren åt för Växjös åttondeklassare men Växjös tredjeårselever svarar i högre utsträckning (10 procentenheter) att de har så lite fritid så de vet inte hur de ska hinna med det de vill. 10

13 Diagram 4.1 Hur mycket av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Åk 8 På frågan Hur mycket av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? svarar 83 % av åttorna i Växjö att det finns väldigt eller ganska mycket att göra. Sjutton procent uttrycker att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra. Studeras svaren i relation till variabeln kön visar det sig att killarna är betydligt nöjdare med fritidsutbudet än tjejerna är. Åttioåtta procent av killarna i åttan uttrycker att det finns mycket att göra medan sjuttiosju procent av tjejerna i samma årskurs anser detta. Nästan en fjärdedel av tjejerna (23 %) och tretton procent av killarna anser att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra. Tittar vi på den här frågan områdesvis ser vi att svaren skiljer sig mycket åt mellan olika områden såväl på landsbygden som i stan. De ungdomar i årskurs 8 som uppger att de har överlägset mest att göra av det som de är intresserade av på fritiden är de som bor i Öjaby och Räppe (sammanslagning av variablerna väldigt eller ganska mycket att göra 98 %), följt av Väster (92 %) och Rottne (91 %), Hov (89 %), Araby (80 %). De områden som får bottennoteringar enligt åttondeklassarna är Braås (sammanslagning av variablerna väldigt eller ganska mycket att göra 52 %) och Lammhult (sammanslagning av variablerna väldigt eller ganska mycket att göra 73 %). 11

14 Diagram 4.2 Hur mycket av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Åk 3 Av gymnasieungdomarna har 70 % svarat att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på frågan Hur mycket av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Nästan en tredjedel (32 %) anser att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra. Svaren på frågan skiljer sig beroende på kön, 63 % av tjejerna och 72 % av killarna har svarat att det finns väldigt eller ganska mycket att göra. En tredjedel (36 %) av tjejerna och 28 % av killarna har svarat att det finns ganska lite eller väldigt lite att göra. De bostadsområden där flest angett att det finns väldigt eller ganska mycket att göra är Övriga samhällen och landsbygd (85 %), Hov (81 %) och Öjaby och Räppe (78 %). De bostadsområden där minsta antalet gymnasieungdomar angett det svaret är Lammhult (38 %), Rottne, Braås och Araby (50 %). Här skiljer det sig markant mellan åldersgrupperna i studien. Upplevelsen av att det finns mycket av det man är intresserad av att göra på fritiden minskar alltså i takt med stigande ålder. Även kön blir här betydelsefullt eftersom killarna är betydligt mer nöjda med fritidsutbudet än tjejerna är i båda åldersgrupperna. Svaren nedbrutna på bostadsområde visar att gymnasieelevernas upplevelser av hur mycket som finns att göra på fritiden skiljer sig från åttondeklassarnas. Åttondeklassarna är betydligt mer nöjda med fritidsutbudet än gymnasieeleverna i alla studerade områden. Nu tas studien ett steg till och vi undersöker vad ungdomarna gör på sin fritid och i vilken utsträckning. 12

15 Tabell 4.1 Hur ofta gör du följande saker? (%) Varje dag eller varje vecka åk 8 Tjej Kille Surfar/chattar på Internet Umgås med kompisar Idrottar/motionerar men inte i en förening Idrottar/motionerar i en klubb eller förening Gå runt på stan med kompisar Spelar dataspel/tv-spel Är ute i naturen Går på fest Deltar i föreningsverksamhet Sjunger/spelar instrument/ skapar musik Går på café 15 8 Tränar dans/spelar teater 30 7 Målar/syr/annan skapande verksamhet Åker skateboard/snowboard 6 18 Går på Ungdomens hus/fritidsgård eller liknande Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m Bland åttondeklassarna är att surfa och chatta på Internet den vanligaste fritidssysselsättningen, tätt följt av umgås med kompisar. Ca 90 % av både killarna och tjejerna har svarat att de gör dessa aktiviteter varje dag eller varje vecka. Idrottsutövning både i och utanför klubbar eller föreningar är populära sysselsättningar för två tredjedelar av åttondeklassarna. Det är något fler killar än tjejer (tre procentenheter) som idrottar/motionerar i en klubb eller förening. Det är fler tjejer än killar som svarat att de idrottar/motionerar men inte i en klubb eller förening (8 procentenheter). Surfa och chatta på Internet, umgås med kompisar, delta i föreningsliv, vara ute i naturen och att gå på fest är enligt enkätsvaren tämligen könsneutrala aktiviteter. Mer könskodade aktiviteter är gå runt på stan med kompisar vilket 58 % av tjejerna gör varje dag eller varje vecka mot drygt en tredjedel av killarna och Går på café som 15 % av tjejerna svarar mot 8 % av killarna. 88 procent av killarna svarar att de spelar dataspel/tv-spel, varje dag eller varje vecka, medan det bara är en tredjedel av tjejerna som gett det svaret. Här bör noteras att könskillnaden är mycket stor beträffande aktiveter som dataspel och TV-spel. Aktiviteter på fritiden som Sjunga/spela instrument/skapa musik, träna dans/spela teater, måla/sy/annan skapande verksamhet och att hjälpa till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m vanligare bland tjejerna än killarna. Killarna i sin tur sysslar i högre utsträckning än tjejerna med aktiviteterna åka skateboard/snowboard och gå till Ungdomens hus/fritidsgård eller liknande. 13

16 Vid en jämförelse med de andra undersökningskommunerna ser vi att åttondeklassarna i Växjö idrottar mer i klubbar eller föreningar än genomsnittet i landet som är 59 % av tjejerna och 60 % av killarna. Här skiljer det sig alltså fem procentenheter för tjejerna och sju procentenheter för killarna. Tittar vi på hur mycket de svarat att de hjälper till hemma kan vi se att Växjös åttondeklassare svarat att de hjälper till hemma mindre än vad som utgör snittet i Lupp-kommunerna som är 82 % av tjejerna och 72 % av killarna. Skillnaden mellan Växjö och övriga undersökningskommuner blir åtta procentenheter för både tjejerna och killarna. Ojämställdheten beträffande att hjälpa till hemma verkar dock vara densamma för Växjö som för genomsnittet i Lupp-kommunerna. Tittar vi på Araby 11 specifikt i relation till frågan kan vi se att hela 87 procent av tjejerna och 69 procent av killarna här svarat att de hjälper till hemma varje dag eller varje vecka. I Araby finns alltså en skillnad på 18 procentenheter mellan killarna och tjejerna jämfört med tretton procentenheter för genomsnittet i Växjö. Tabell 4.2 Hur ofta gör du följande saker? (%) Varje dag eller varje vecka åk 3 Tjej Kille Surfar/chattar på Internet Umgås med kompisar Idrottar/motionerar men inte i en förening Idrottar/motionerar i en klubb eller förening Gå runt på stan med kompisar Spelar dataspel/tv-spel Är ute i naturen Går på fest Deltar i föreningsverksamhet Sjunger/spelar instrument/ skapar musik Går på café Tränar dans/spelar teater 20 8 Målar/syr/annan skapande verksamhet Åker skateboard/snowboard 2 10 Går på Ungdomens hus/fritidsgård eller liknande 1 6 Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m Surfa och chatta på Internet och umgås med kompisar är de vanligaste fritidsaktiviteterna för tredjeårseleverna på gymnasiet också. Att idrotta/motionera i klubb eller förening är inte lika vanligt i åk 3 som i åk % på gymnasiet svarar att de idrottar/motionerar i klubb i jämförelse med 66 % på högstadiet. Andra aktiviteter som angetts i mindre utsträckning bland gymnasieeleverna än bland åttondeklassarna är att spela dataspel/tv-spel, deltagande i föreningsverksamhet, sjunga/spela instrument/skapa musik, träna dans/spela teater (för tjejerna), åka skateboard/snowboard och gå till Ungdomens hus/fritidsgård eller liknande. 11 Antal tjejer (29) killar (26) på högstadiet i Araby som svarar på påståendet Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil mm. 14

17 Aktiviteter som att vara ute i naturen, gå på fest, gå på café och att hjälpa till hemma görs i större utsträckning bland gymnasieungdomarna än bland åttondeklassarna. För killarna är dock den skillnaden inte lika stor som för tjejerna. Av gymnasieungdomarna anger 82 % av tjejerna att de hjälper till hemma och 69 % av killarna. För Lupp-studiens övriga kommuner är genomsnittet 82 % av tjejerna och 72 % av killarna. Dataspel och TV-spel är som tidigare nämnts aktiviteter som killar ägnar sig åt i betydligt högre utsträckning än tjejer. Tjejer har inte heller en lika organiserad fritid som killar vilket visar sig genom att bara var sjätte tjej deltar i någon föreningsverksamhet medan en av fyra killar är det. Att umgås med kompisar kommer väldigt högt bland fritidsaktiviteter som ungdomarna svarat att de gör varje dag/varje vecka. 83 procent av åttorna har svarat att de träffas hemma hos varandra. Tio procent svarar att de ses på ungdomens hus/fritidsgård och 14 procent anger att de ses i en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott. Alternativet utomhus anges av 14 procent. Gymnasieungdomarna umgås likt högstadieungdomarna allra helst med sina kompisar hemma hos varandra (80 %) men drygt en fjärdedel (26 %) brukar umgås ute på en restaurang, pub, bar eller liknande. Vi har sett att föreningsdeltagandet är större bland åttondeklassarna än bland gymnasieeleverna och det är fler föreningsaktiva killar än tjejer. Här studeras vidare vilka föreningar ungdomarna är aktiva medlemmar i? Diagram 4.3 Aktivt medlemskap i föreningar Åk 8 (%) Runt hälften av åttondeklassarna, något fler killar än tjejer är aktiva medlemmar i någon idrottsförening/klubb. Drygt hälften av alla tjejer och sex procent av killarna svarar att de är aktiva medlemmar i någon kulturförening. Kulturförening tycks således ha en kvinnlig könskod då de killarna som markerat medlemskap i kulturförening är i kraftig minoritet. 18 procent av tjejerna och fem procent av killarna är aktiva i någon hobbyförening. Fjorton procent av tjejerna och åtta procent av killarna är aktiva i en religiös förening eller församling. Ca tio procent är aktiva i någon skolförening. Andra föreningar som nämns men hamnar under tioprocentsgränsen är friluftsförening, politiskt parti/ungdomsförbund, 15

18 förening/organisation för samhällsfrågor, datorförening/spelförening, supporterklubb och annan förening/klubb. Diagram 4.4 Aktivt medlemskap i föreningar Åk 3 De största skillnaderna mellan åttondeklassarna och tredjeårseleverna på gymnasiet beträffande aktivt medlemskap i föreningar är att tredjeårseleverna är betydligt mindre aktiva i föreningslivet. Här kan vi se att det aktiva medlemskapet i idrottsförening/klubb har minskat över ålder. Deltagandet i någon kulturförening skiljer sig drastiskt för tjejerna på högstadiet och på gymnasiet, från drygt hälften i åttan till elva procent i gymnasiet. Bland killarna på gymnasiet är det snarare någon mer än på högstadiet som är aktiv medlem i någon kulturförening. I den här delen har vi redovisat växjöungdomarnas förhållande till fritid. Fritid är en betydelsefull del av ungdomars liv. I den ungdomspolitiska propositionen En strategi för ungdomspolitiken sägs att kultur och fritid på flera sätt är viktiga för ungas personliga välmående och utveckling och därmed deras psykiska hälsa. Fritiden är viktig för ungas utveckling av en egen identitet, de kan träffa likasinnade, uppleva gemenskap och pröva olika aktiviteter. En annan aspekt av fritiden är att den alltmer präglas av mångfald, det vill säga om en ökad differentiering inom kultur- fritidsutbudet. Utbudet av aktiviteter verkar öka oavbrutet, inte minst inom medier som i sin tur påverkar stilar och nya kommunikationsmönster. Detta reser dock frågor om tillgänglighet och möjligheter för fritid mot bakgrund av sådant som livsvillkor och förutsättningar. Vi kan se att växjöungdomarna i hög grad är nöjda med sin fritid men att det skiljer sig åt mellan olika grupper. Till exempel visar det sig att de yngre ungdomarna är betydligt mer nöjda med fritidsutbudet än de äldre. Killarna är markant mer nöjda med fritidsutbudet än tjejerna i kommunen för båda de studerade åldersgrupperna. Killarnas fritid är i större utsträckning organiserad i föreningsdeltagande och tjejer hjälper till mer hemma. Vilket bostadsområde ungdomarna bor i har också betydelse för hur de uppskattar sin fritid. Ungdomarna i resursstarka bostadsområden som exempelvis Öjaby/Räppe visar sig vara mer nöjda med vad som finns att göra på fritiden än i bostadsområden som till exempel Araby. I kapitlet togs inledningsvis upp att fritiden är viktig för det personliga välmåendet för såväl psykisk som fysisk hälsa genom att man ges möjlighet att utveckla sin identitet i gemenskap med andra och få möjlighet att pröva olika aktiviteter. En viktig fråga utifrån ett mångfaldsperspektiv är vad vi kan göra för att arbeta för en mer rättvis resursfördelning till olika ungdomars fritid? 16

19 5. Vardagen i skolan Barn och unga har rätt till personlig utveckling Elevers rätt till inflytande i skolan finns inskrivet i en rad styrdokument. I Skollagen 4 kap 2 står; Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Rätten till inflytande finns också inskrivet i läroplanerna för förskolan, grundskolan och de frivilliga skolformerna (Lpfö 98, Lpo 94, Lpf 94), grundskoleförordningen (1994:1194), grundskolans kursplaner och betygskriterier, arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1160). I broschyren Skolverkets arbete med elevinflytande och arbetssätt och arbetsformer i skolan föreslår Skolverket ( en utgångspunkt där inflytande är såväl en demokratifråga, som en rättighetsfråga och en pedagogisk fråga: Att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i skolans verksamhet betecknas som demokratiska principer och alla i skolan ska att verka för demokratiska arbetsformer. Man poängterar även att det finns ett samband mellan hur väl skolan lyckas med att integrera delaktighet och meningsfullhet å ena sidan, och elevernas motivation och kunskapsutveckling å den andra. I Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2009 refereras till en studie av Rädda Barnen om elevinflytande där det undersöks vad elever respektive rektorer och lokala skolpolitiker anser att eleverna ska få vara med och bestämma om i skolan. 12 Resultatet visar att uppfattningarna kraftigt skiljer sig åt mellan eleverna och de vuxna. I många frågor är elevernas vilja att vara med och påverka större än de vuxnas vilja att låta dem påverka. Rädda Barnen menar att elevernas formella rätt till inflytande i skollag och styrdokument är för svag och att elevernas möjlighet till inflytande i för stor utsträckning blir beroende av vilken inställning de berörda vuxna har till elevinflytande. Även om studier visar ungdomar upplever ett ökat inflytande över sin vardag visar det dock att det fortfarande finns mycket att göra. Om man som ung inte har möjlighet att påverka och inte känner att man blir erkänd i sina åsikter och tankar är risken stor att man inte heller upplever det meningsfullt att ens försöka. Gapet mellan å ena sidan vilken rätt man anser sig ha och hur denna rätt tar sig uttryck genom sitt handlingsutrymme och erkännande är således stort. Hur graden av erkännande och inflytande uppfattas av ungdomarna är således viktiga indikatorer för hur det står till med mångfalden för ungdomar i skolan. Hur upplevs vardagen i skolan av ungdomarna? Nästan tre fjärdedelar ( 73 %) av åttondeklassarna svarar att det stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra på påståendet om att det är bra stämning i skolan. Här går åsikterna dock isär beroende på vilket bostadsområde man som man bor i. 62 procent av åttondeklassarna i Araby har svarat att det stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra 13. På Söder är motsvarande siffra 83 % och på Väster 96 % 14. Vi vet nu att det skiljer sig åt mellan bostadsområdena om vad man tycker om stämningen i skolan, men inte om eleverna som svarat både bor och går i skolan i samma område. Här blir det nödvändigt att studera frågan i relation till variabeln skola och då ser vi att av de 104 åttondeklassare som besvarat frågan på Arabyskolan har 72 % svarat att det 12 Ungdomsstyrelsen Ung idag (2009) 13 Antal åttondeklassare i Araby (65) som besvarade underfrågan Det är bra stämning i skolan? 14 Antal åttondeklassare på Söder (84) och på Väster (96) som besvarade underfrågan Det är bra stämning i skolan? 17

20 stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra. Här skiljer det sig alltså tio procentenheter mellan eleverna på Arabyskolan och dem som bor i Araby. Gymnasieeleverna i undersökningen tycker i väldigt hög utsträckning att det är bra stämning i skolan oavsett vilket bostadsområde de kommer ifrån. Till exempel anser 31 av 32 tredjeårselever i Araby att det är bra stämning i skolan. 70 procent av åttorna svarar i enkäten att de aldrig skolkar vilket är en lite lägre siffra än för genomsnittet i den nationella luppen som är 74 %. Andelen som svarat att de skolkar flera gånger i månaden eller flera gånger i veckan är tio procent 15 i Växjö och sex procent i de övriga undersökningskommunerna. Tittar vi på frågan områdesvis ser vi att Araby sticker ut genom att 22 % 16 angett att de skolkar flera gånger i månaden eller flera gånger i veckan. Skolket på gymnasiet är mer utbrett än på högstadiet i Växjö enligt den här undersökningen. Andelen på gymnasiet som uppger att de skolkar flera gånger i månaden eller flera gånger i veckan är 13 % mot 10 % av åttorna. Det finns procentuellt något fler gymnasieelever från Araby som skolkar (22 procent) och i området Centrum, söder och Biskopshagen skolkar 19 % av gymnasieeleverna. Hur mycket skolkar då växjöungdomarna i jämförelse med de andra undersökningskommunerna? Tio procent av högstadieeleverna i Växjö svarar att de skolkar flera gånger i månaden eller flera gånger i veckan. Motsvarande siffra i de övriga undersökningskommunerna är sex procent. Av gymnasieeleverna i Växjö är det 13 % som svarar att de skolkar och tio procent i de övriga undersökningskommunerna. Här kan vi se att det finns något fler ungdomar i Växjö som svarar att de skolkar flera gånger i månaden eller flera gånger i veckan än genomsnittet i den övriga undersökningen. Det är något fler killar än tjejer som skolkar. I årskurs 8 skolkar åtta procent av tjejerna och elva procent av killarna. I årskurs 3 är det elva procent av tjejerna och fjorton procent av killarna. Vad vill ungdomarna påverka och vad får de påverka? 15 Antal åttondeklassare som besvarade frågan Brukar du skolka? (730) 9 % av tjejerna och 11 % av killarna i Växjö svarar att de skolkar flera gånger i månaden eller flera gånger i veckan. 16 Antal åttondeklassare i Araby (65) som besvarade frågan Brukar du skolka? 18

21 Diagram 5.1 visar hur många av åttondeklassarna i procent som besvarat frågan Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om? med svarsalternativen ganska mycket eller väldigt mycket. Diagram 5.1 Vad får de bestämma? Åk 8 (%) Arbetssätt har flest svarat att de får bestämma om i högst utsträckning. Om vi ser till staplarna för Böcker/läromedel är det 29 % av killarna som angett att de får bestämma mycket om, men bara 12 % av tjejerna. Pojkarna på högstadiet anger i högre utsträckning att de får vara med och bestämma innehållet i skolan än vad tjejerna gör. Det skiljer minst tio procentenheter mellan könen i upplevelsen av vad man får vara med och bestämma. Beror detta på skilda upplevelser av sina påverkansmöjligheter mellan könen eller handlar det om att tjejer och killar faktiskt ges reellt olika möjligheter att påverka? Hur ser möjlighetsstrukturerna för påverkan ut i skolan. Mot denna bakgrund blir det intressant att studera vad ungdomarna vill vara med och påverka i skolan, vilket illustreras i diagram 5.2 nedan. 19

22 Diagram 5.2 Vad vill de bestämma Åk 8 (%) Arbetssätt har som nämnts flest av åttorna svarat att de får bestämma om i högst utsträckning. Det är också det som flest vill få bestämma om i skolan. Drygt tre fjärdedelar av tjejerna och nästan 70 % av killarna har svarat ganska mycket eller väldigt mycket på frågan Hur mycket vill du vara med och bestämma om? Skillnaden mellan tjejerna och killarna i upplevelsen av att få påverka speglas i viss mån i diagrammet 5.2 eftersom antalet tjejer som vill påverka i skolan är fler än de killar som vill det. Beror detta på att fler killar åtminstone upplever att de får påverka i skolan i högre utsträckning och därför är mer nöjda med sitt inflytande? Diagram 5.3 Vad får de bestämma Åk 3 (%) Det är fler gymnasieelever som anser sig få bestämma i skolan än det är bland högstadieeleverna. Om vi studerar alternativet arbetssätt i diagrammen 5.1 och 5.3 ser vi att nästan två tredjedelar av tjejerna och drygt hälften av killarna på gymnasiet anser sig få bestämma om arbetssätt, medan bara en dryg tredjedel av högstadieeleverna anser detsamma. Gymnasieeleverna svarar i likhet med högstadieeleverna i högst utsträckning arbetssätt på 20

23 frågan om vad de får vara med och bestämma om. Högt upp i svarsfrekvensen kommer också schemat, proven och vad du får lära dig. Färre än var femte anser sig få bestämma över böcker/läromedel En intressant iakttagelse här är att könskillnaden som finns i svaren från högstadieeleverna inte är lika stor. Diagram 5.4 Vad vill de bestämma Åk 3 (%) Diagrammet visar att gymnasieeleverna vill vara med och bestämma i skolan i hög utsträckning. De inte bara får bestämma mer än högstadieelever utan de vill också bestämma mer än vad högstadieeleverna vill. Här ser vi också att det är något fler tjejer än killar som vill vara med och bestämma i skolan om alla moment som presenteras i diagrammet. Växjöungdomarna verkar trivas i skolan. Flertalet tycker att det är bra stämning i skolan och gymnasieeleverna är nöjdare än högstadieungdomarna. Växjöungdomarna ligger några få procentenheter över genomsnittet i luppen vad gäller skolk. Tittar vi på elevinflytandet och undersöker vad ungdomarna vill och får bestämma över i skolan ser vi att det finns en diskrepans mellan vad man får bestämma om och vad man vill bestämma om. Det är kanske inte så konstigt men frågan är om skillnaden behöver vara så stor mellan vill och får. Dessutom ser vi att svaren är synnerligen ojämställda. Det finns ett tydligt mönster av att tjejer anser sig få vara med och bestämma i mindre utsträckning än killarna och att de även vill vara med och bestämma mer. Resultatet från rapporten Ung i dag 2009 visar att uppfattningarna om vad ungdomar kan vara med och bestämma om kraftigt skiljer sig mellan ungdomar och vuxna. Rapporten lyfter fram risken med att inte ge ungdomar möjligheter att påverka. Om man som ung inte ges möjlighet att påverka och inte får erkännande för sina tankar och idéer är risken stor att man inte ens känner det meningsfullt att försöka. Mot bakgrund av detta frågar vi oss Vilka åtgärder behöver göras för att öka inflytandet för eleverna på högstadiet och gymnasiet? Och hur kan vi gå tillväga för att stärka såväl tjejers som killars inflytande? 21