Välfärdsredovisning 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsredovisning 2013"

Transkript

1 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/ Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Välfärdsredovisning 213 Ärendebeskrivning Folkhälsorådets arbete styrs av ett avtal skrivet mellan s kommun och Hälsooch sjukvårdsnämnden. I avtalet finns uppdraget om att följa upp folkhälsoutvecklingen i genom en välfärdsredovisning. Johanna Jonsson, folkhälsosamordnare har tagit fram en välfärdsredovisning för år 213. Välfärdsredovisningen syftar till att ge en bild av utvecklingen i s kommun och är ett sätt att följa upp kommunfullmäktiges vision om en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling. Fokus ligger på hela samhällsutvecklingen och inte på de verksamheter som finns inom organisationen kommun. Redovisningen skall vara ett underlag för diskussion och prioriteringar kring hur KF:s övergripande vision och mål kan nås. Redovisningen görs varje år och utgår från den senast tillgängliga statistiken. Årets redovisning visar bland annat att: Det finns skillnader i hälsa mellan olika grupper s goda tillväxt påverkar befolkningens ekonomiska förutsättningar i positiv riktning. Utbildningsnivån i är låg Det finns goda relationer mellan barn och vuxna men samtidigt en grupp som upplever att de inte kan prata med någon Det är viktigt att vara uppmärksam på utvecklingen av cannabisanvändande samt övervikt och fetma. År 213 beslutades att välfärdsredovisningen skall göras vartannat år. Uppföljning kommer att ske ojämna år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Johanna Jonsson, folkhälsosamordnare Välfärdsredovisning 213 Justerandes sign s Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: Kommunens hemsida:

2 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 13 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Tidigare beslut i ärendet Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna Välfärdsredovisning 213 Justerandes sign s Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: Kommunens hemsida:

3 Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) Kommunstyrelsen Johanna Jonsson tele Tjänsteskrivelse gällande välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Att Kommunstyrelsen godkänner välfärdsredovisningen Bakgrund Folkhälsorådets arbete styrs av ett avtal skrivet mellan s kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden. I avtalet finns uppdraget om att följa upp folkhälsoutvecklingen i genom en välfärdsredovisning. Johanna Jonsson, folkhälsosamordnare har tagit fram en välfärdsredovisning för år 213. Välfärdsredovisningen syftar till att ge en bild av utvecklingen i s kommun och är ett sätt att följa upp kommunfullmäktiges vision om en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling. Fokus ligger på hela samhällsutvecklingen och inte på de verksamheter som finns inom organisationen kommun. Redovisningen skall vara ett underlag för diskussion och prioriteringar kring hur KF:s övergripande vision och mål kan nås. Redovisningen görs varje år och utgår från den senast tillgängliga statistiken. Årets redovisning visar bland annat att: Det finns skillnader i hälsa mellan olika grupper s goda tillväxt påverkar befolkningens ekonomiska förutsättningar i positiv riktning. Utbildningsnivån i är låg Det finns goda relationer mellan barn och vuxna men samtidigt en grupp som upplever att de inte kan prata med någon Det är viktigt att vara uppmärksam på utvecklingen av cannabisanvändande samt övervikt och fetma. År 213 beslutades att välfärdsredovisningen skall göras vartannat år. Uppföljning kommer att ske ojämna år. Johanna Jonsson, Folkhälsosamordnare s kommun (växel) Besöksadress: Kommunledningsförvaltningen (fax) Norra Bergsgatan 23 Folkhälsorådet Org nr: STRÖMSTAD Bankgiro:

4 STRÖMSTADS KOMMUN Välfärdsredovisning 213

5 2 Framtagen i Utvecklingsenheten av Johanna Jonsson och Anna-Karin Waller Mars 214

6 Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning 5 Den sociala dimensionen 6 Jämlika och jämställda livsvillkor 7 Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande 12 Ökat arbetsdeltagande 14 Åldrande med livskvalitet 16 Goda levnadsvanor 18 3

7 Inledning Välfärdsredovisningen syftar till att ge en bild av utvecklingen i s kommun och är ett sätt att följa upp kommunfullmäktiges vision om en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling. Fokus ligger på hela samhällsutvecklingen och inte på de verksamheter som finns inom organisationen kommun. Redovisningen skall vara ett underlag för diskussion och prioriteringar kring hur KF:s övergripande vision och mål kan nås. Redovisningen görs varje år och utgår från den senast tillgängliga statistiken. Kommunfullmäktiges vision för s kommun lyder: s kommun har en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling där livskvalité, miljö- och kulturvärden stärks. Till kommuns vision finns fyra övergripande mål för innevarande mandatperiod: Ökat medborgarengagemang Förbättrad folkhälsa Effektiv ekonomisk och ekologisk hushållning Offensivt samhällsbyggande I välfärdsredovisningen beskrivs utvecklingen utifrån den sociala dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling, som kommunen har med som en viktig del i visionen, fick genomslag igenom Brundtlandskommissionens rapport i slutet av 198- talet. Hållbar utveckling handlar om att tillfredställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter och behov och är beroende av både ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Innefattar aspekter rörande hälsa, arbetsförhållanden, sociala förhållanden samt människors trygghet och möjlighet att vara delaktiga. Miljömässig Handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social Ekonomisk Innefattar aspekter som ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt. 4

8 Sammanfattning Den sociala hållbarheten påverkas av att skillnaderna i hälsa har ökat de senaste årtiondena. I det område med högst medelinkomst i Västra Götaland kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Dessa skillnader återfinns även i Norra Bohuslän. s goda tillväxt påverkar befolkningens ekonomiska förutsättningar i positiv riktning. Många har jobb och endast ett fåtal är berörda av försörjningsstöd. Tillväxten bidrar även till ett levande med kultur, föreningar och mötesplatser. Samtidigt går det att anta att gruppen med försörjningsstöd har sämre hälsa än övriga och det är viktigt att reflektera över om alla har lika tillgång till mötesplatser och kultur. Utbildningsnivån är relativt låg i vilket är en viktig faktor för hållbar utveckling. I statistik går det att utläsa att intresset för högskolestudier bland sbor och ungdomar är relativt lågt, det senaste året har den grupp ungdomar som inte klarar målen i skolan dessutom ökat. Detta i kombination med att det är lätt för ungdomar att få jobb kan påverka viljan att studera vidare. Goda relationer mellan ungdomar och vuxna torde leda till ett ökat välmående hos ungdomar. Samtidigt finns det en grupp som anger att de inte kan anförtro sig till någon och vi har tidigare år sett tendenser till minskat välmående. Det är viktigt att ställa sig frågan hur den omgivande miljön med god tillgång på alkohol, godis, läsk och tobak påverkar alkoholvanor och övervikt. Jämlikhet i hälsa Jämställdhet Upplevd trygghet Våldsbrott Delaktighet Försörjningsstöd Relationer Delaktighet Betyg i åk 9 Fullföljd gymnasieutb. Studier på högskola Utbildningsnivå Arbetslöshet Ohälsotal Allmänt hälsotillstånd Socialt deltagande Fallolyckor Övervikt och fetma Frukt och grönt Alkohol Tobak Narkotika 5

9 Den sociala dimensionen Den sociala dimensionen har starka beröringspunkter med folkhälsoutveckling och innefattar aspekter som arbete, utbildning, boende, trygghet, delaktighet och sociala förhållanden. I s kommun har folkhälsoarbetet sin utgångspunkt i kommunens strategiska plan och övergripande mål, men även de nationella folkhälsomålen och Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Välfärdsredovisningen är indelad efter utmaningarna i policyn. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy har följande utmaningar: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor 6

10 Jämlika och jämställda livsvillkor I Sverige har klyftan mellan de som har den bästa hälsan och de som har den sämsta ökat påtagligt under de senaste decennierna. Våra livsvillkor styrs av förhållanden som utbildning, inkomst och delaktighet. Strävandet efter jämlika och jämställda livsvillkor är beroende av ett gott folkhälso- och välfärdsarbete inom flera områden. De indikatorer som valts för att beskriva jämlika och jämställda livsvillkor är jämlikhet i hälsa, jämställdhet, delaktighet och trygghet. JÄMLIKHET I HÄLSA Klyftorna i hälsa ökar i Sverige. I Norra Bohuslän skiljer sig hälsan mellan grupper med olika utbildningsnivå. I gruppen med lång utbildning uppger fler att de har god hälsa jämfört med gruppen med låg utbildning. Det är även en mindre andel med ohälsosamma levnadsvanor i gruppen med hög utbildning. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) Andel med god eller mycket god självrapporterad hälsa i Norra Bohuslän Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Andel med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor i Norra Bohuslän JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet handlar om frihet för kvinnor och män, såväl som för flickor och pojkar, att göra sina livssval utan att begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Jämställdhet är också en grundläggande demokratifråga som handlar om en rättvis fördelning av makt, kunskap och materiella resurser. Könsfördelning i föräldrapenning I har fördelningen av föräldrapenning mellan kvinnor och män inte förändrats mycket sedan år 26. År 212 tar kvinnor ut ca 83 % av föräldrapenningen och män tar ut 17 % vilket är en förhållandevis låg siffra. I riket går utvecklingen mot att män sakta med säkert tar ut en allt större andel av föräldrapenningen. (Källa: Försäkrings kassan) Mäns uttag av föräldrapenning Procent Munkedal Tanum Riket Kort utbildning Mellanlång utbildning lång utbildning

11 Jämlika och jämställda livsvillkor Könsfördelning i utbildningsnivå En högre andel kvinnor har eftergymnasial utbildning. Flickor studerar också vidare i större utsträckning än pojkar. Detta gäller inte bara i utan i hela riket. (Källa SCB) Procent Andel av befolkningen år 212, år med eftergymnasial utbildning Riket Kvinnor Män TRYGGHET Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Våld påverkar känslan av trygghet. Våld i nära relationer Antalet anmälda fall av brott i nära relationer ligger på 28 och har minskat något det senaste året, denna statistik får ses som ett diskussionsunderlag då mörkertalet är stort vad gäller anmälningar. (Källa: polisstatistik) Antal anmälda fall av brott i nära relation År 26 År 27 år 28 År 29 År 2 år 211 år 212 år 213 Våldsbrott i offentlig miljö Antalet fall av våld i offentlig miljö har minskat från 212 års ovanligt höga nivå och ligger nu på 49. (Källa: Polisstatistik) Antal anmälda fall av våld i offentlig miljö DELAKTIGHET Delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen förutsätter att man både fysiskt och mentalt har möjlighet att delta i utvecklingen av vårt samhälle. Kommunen har prioriterat detta område både i det övergripande målet ökat medborgarengagemang samt i målet delaktiga och medskapande medborgare. Prioritering av aktiv medborgardialog är helt i linje med invånarnas önskningar. Kommunen har fått lågt betyg på inflytande flera år och mellan år 211 och år 212 sjönk betygsindex från 48 till 4. Dock verkar den yngsta gruppen (18-24 år) inte ge fullt lika lågt betyg år 212, deras index landar på 46. Då det är få ungdomar som tillfrågas får dessa siffror dock tolkas med försiktighet. (Källa: SCB:s medborgarundersökning år 28, år 2 år 211, samt år 212.) Upplevd trygghet s kommun upplevs fortfarande som trygg enligt SCB.s medborgarenkät från år 212. Kommunens höga betyg från år 28, år 2 och år 211 har inte försämrats år År 26 År 27 år 28 År 29 År 2 år 211 år 212 år 213 8

12 Jämlika och jämställda livsvillkor SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Jämlikhet i hälsa Jämställdhet Upplevd trygghet Våldsbrott Delaktighet De skillnader i hälsa som går att se i hela Sverige ser ut att finnas även i. Skillnaderna har sin grund i olika ekonomiska och sociala villkor. De kan påverkas genom ett välfärdsarbete som riktar sig till alla men anpassas utifrån olika människors olika förutsättningar. Ett exempel är att alla barn går i skolan, men att vissa kan behöva extra stöd. Även mellan män och kvinnor förekommer skillnader. Pojkar presterar sämre än flickor i skolan och en del av förklaringen ligger i omgivningens förväntningar. Högre förväntningar på flickor leder dessutom till att många mår dåligt. Att män i i så låg utsträckning tar ut föräldrapenning kan bero på att flera män har norskt ursprung. Men också att fler män än kvinnor arbetspendlar till Norge. En man som jobbar i Norge ingår i det Norska föräkringssystemet, vilket inte syns i den svenska statistiken. Normer och förväntningar på de olika könen kan också spela in. Det är ovanligare att män i Norge tar ut föräldraförsäkring och det är vanligt att storstadsregioner ligger före i normer i frågor som denna. Att upplevs som tryggt kan till viss del förklaras med storleken, det sociala kittet upplevs större när många känner varandra i en liten stad. Men även i en stad som upplevs som trygg förekommer våld. Våldet har minskat något både i nära relationer och i offentlig miljö. Det är svårt att avgöra om brott i nära relation har att göra med att färre brott anmäls eller om det är en faktisk minskning. Minskat våld i offentlig miljö kan förklaras med omprioritering av polisresurser i samband med festande på sommaren. En stor del av våldet är kopplat till överservering av alkohol. Inflytandeindex som redan 211 låg lågt har sjunkit och ligger år 212 på 4. Medborgarna är någorlunda nöjda med information och webbsida men det finns en utvecklningspotential vad gäller möjligheter att påverka politiska beslut och inom verksamheterna. Det behövs ytterligare analys för att avgöra inom vad och på vilket sätt medborgarna vill vara delaktiga. är inte ensamt om att ha lågt värde på inflytandefrågor, de flesta kommuner som deltar i undersökningen har liknande värden. Normkritiskt förhållningssätt i skola Skyddat boende Kvinnofridsnätverk Mansjour Fritidsaktiviteter som alla har råd med Jämlikhetsanalys kopplat till beslut Trygghetsvandringar Barnomsorg till alla Medborgarinflytande Barn- och ungdomsperspektiv i beslut Boende för alla och som skapar möten mellan människor med olika bakgrund 9

13 Trygga och goda uppväxtvillkor Förhållanden under barn och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. Barndomen har också ett värde i sig, barn och ungdomar är individer med medborgerliga rättigheter och kapacitet. Kommunen har valt att sätta fokus på FN:s barnkonvention genom Kommunfullmäktiges mål; barnperspektivet skall ingå i all planering. Indikatorer som valts för att beskriva trygga och goda uppväxtvillkor är ekonomiskt bistånd, relationer och delaktighet. BARN I FAMILJER MED BISTÅND Att växa upp i en familj som är ekonomiskt missgynnad ökar risken för att drabbas av kroniska sjukdomar och ger sämre möjligheter till ett liv med en god hälsa. I har andelen barn som växer upp i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd minskat det senaste året och ligger på en relativt låg nivå jämfört med riket och kringliggande kommuner. (Källa: registret över socialt bistånd, Socialstyrelsen.) procent 4% 3% 3% 2% 2% 1% 1% % 2 Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Riket Munkedal RELATIONER Goda relationer mellan ungdomar och vuxna minskar risken för en rad hälsoproblem och ökar möjligheterna för en god psykisk och social hälsa. I kommer de flesta av ungdomarna bra överens med sina föräldrar. En stor andel elever i åk nio och en något mindre andel i år 2 på gymnasiet tycker det är lätt att prata med sina föräldrar. Jämfört med kommunerna i Norra Bohuslän verkar eleverna ha lättare att vända sig till elevvårdspersonalen. I årskurs nio verkar eleverna ha något lättare att vända sig till lärare än i kringliggande kommuner, men inte på år två på gymnasiet. (Källa: Drogvaneundersökning år 213) procent Andel elever som anger att det är mycket lätt eller ganska lätt att vända sig till vuxna om problem Tanum Sotenäs Lysekil Föräldrer Lärare Elevvård

14 Trygga och goda uppväxtvillkor DELAKTIGHET Barn och ungas deltagande och inflytande i samhället ger möjligheter till egenutveckling och utveckling av samhället. När åringar har tillfrågats om möjligeter till inflytande och påverkan i en medborgarenkät har de i tre undersökningar gjorda mellan år 28 till år 211 tenderat att ge ett lägre betyg än äldre personer. I senaste undersökningen från år 212 har ungdomarnas betyg dock höjts och ser ut att ligga över de äldre grupperna. (Källa: Medborgarundersökning hösten år 212) Index Medborgarnas betyg på inflytande Unga år Samtliga 18 år och uppåt SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Försörjningsstöd Relationer Delaktighet Grundläggande välfärdsresurser som som ekonomisk trygghet och sociala relationer har stor betydelse för ungas hälsa och inflytande över sitt eget liv och i samhället (Källa: Ungdomsstyrelsen). Den ekonomiska tryggheten i är fortfarande hög jämfört med andra kommuner och riket och andelen barn i familjer i långvarigt bistånd har minskat något det senaste året. En viktig förklaring är den goda arbetsmarknaden. bör ändå uppmärksamma de ökande skillnaderna i hälsa som går att urskönja i statistik på regional nivå mellan grupper med dåliga respektive goda ekonomiska förutsättningar. Det finns barn i som inte har samma möjligheter att tillgodogöra sig skolan eller delta i fritidsaktiviteter. Barns levnadsstandard beror på familjens bakgrund, hur den är sammansatt och på föräldrarnas utbildningsnivå. (Källa: Socialstyrelsen) Goda relationer mellan ungdomar och vuxna torde leda till ett ökat välmående hos ungdomar. Samtidigt finns det en grupp som anger att de inte kan anförtro sig till någon och vi har tidigare år sett tendenser till minskat välmående. Minskat välmående kan ha förklaringar som ökande klyftor, individualisering, ökande krav på skolprestationer samt hög konkurrens på kvalificerade jobb. (Källa: Folkhälsorapport 29) Flera ungdomar i jobbar samtidigt som de går i skolan och det finns vittnesmål om en tuff arbetsmiljö. Kostnadsfria fritidsaktiviteter Möjlighet för alla att tillgodogöra sig skolan Sociala nätverk och mötesplatser Utbildning i barnkonventionen Stöd till utsatta barn Föräldrastöd via familjecentral 11

15 Livslångt lärande 12 Ett livslångt lärande påverkar hälsan positivt i alla kulturer. Lusten till lärande grundläggs i tidig ålder. Utbildningsnivå påverkar individens möjligheter för egna val av livsstil och arbete. För att utbildningen ska ha en positiv betydelse för folkhälsoutvecklingen i behövs olika utbildningsmöjligheter under hela livet. Ett av Kommunfullmäktiges mål är Livslångt lärande. BETYG I ÅRSKURS NIO Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen varierar från årskurs till årskurs och även om det är en nedgång från föregående år ser trenden över åren fortfarande svagt positiv ut. Det är dock 24 % av eleverna som inte uppnått målen. (Källa: Skolverket) Andel (%) elever i åk nio som uppnått målen i alla ämnen FULLFÖLJD GYMNASIEUTBILDNING Riket Det finns en svagt uppåtgående trend dären allt större andel 2-åringar går ut gymnasiet med godkända betyg. År 213 har 67 % av s 2-åringar godkända gymnasiebetyg. Pojkar fullföljer i något större utsträckning än tjejer, elever med svensk bakgrund i högre utsträckning än elever med utländsk bakgrund. (Källa: Skolverket) Andel 2-åringar med fullföljd gymnasieutbildning STUDIER PÅ HÖGSKOLA Riket totalt Andelen gymnasieelever som väljer att studera vidare inom tre år efter avslutad utbildning har legat på runt % i flera år med en svag minskning det senaste året. Det innebär att har en låg andel som studerar vidare jämfört med medel i riket. (Källa: Skolverket) Övergång till högskolan (%) inom tre år efter avslutad utbildning Riket totalt

16 Livslångt lärande UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsnivån ökar långsamt i liksom i resten av riket. Nivån är förhållandevis låg jämfört med riket men ungefär i nivå med kommunerna i Norra Bohuslän. Kvinnor i har högre utbildningsnivå än män. (Källa SCB) Andel år med eftergymnasial utbildning År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 År 29 År 2 År 211 År 212 Riket SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Betyg i åk 9 Fullföljd gymnasieutb. Studier på högskola Utbildningsnivå På flera års sikt verkar det finnas en svag trend där fler elever i årskurs nio når målen i alla ämnen. Samtidigt har andelen som når målen minskat det senaste året och skolan har som uppdrag att alla elever ska klara målen oavsett förutsättningar. En anledning till minskad måluppfyllelse totalt är att måluppfyllelsen i matematik minskat kraftigt och där förväntar sig skolan att mer utbildning till lärarna ska bidra till bättre måluppfyllelse. Det är få elever i som väljer att studera vidare på högskola inom tre år efter gymnasiet. En förklaring är att det finns en stor grupp elever som inte tillgodogör sig gymnasiet, ytterligare en är att det är lätt för ungdomar att få jobb inom restaurang och handel. Det kan också vara så att ungdomarnas syn på högre utbildning påverkas av att det finns en tradition med relativt låg utbildningsnivå och flera näringslivsidkare som varit framgångsrika utan högskoleutbildning. s expansiva arbetsmarknad bidrar till positiva värden för hälsan i form av sociala nätverk och ekonomisk trygghet. Samtidigt skiljer sig hälsan i Norra Bohuslän mellan grupper med olika utbildningsnivå. (Källa: Hälsa på lika villkor). En god utbildningsnivå hos befolkningen är inte bara positivt för folkhälsan, det är en attraktionskraft för företag. Det är också intressant att reflektera över det motsatta, kan en trivsam livsmiljö och en varierad arbetsmarknad bidra till att locka tillbaka ungdomar som utbildat sig? Språkutveckling i skola Möjligheter att studera på distans Ledarskap i skola Kännedom om utbildningar i Norge Möjlighet för ALLA att tillgodogöra sig grundskola och gymnasium 13

17 Ökat arbetsdeltagande 14 Möjligheten till arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Det finns starka kopplingar mellan möjlighet till egenförsörjning och hälsa/hälsoutveckling. Arbete är ett sätt att bli delaktig och bidra till samhället. Bättre hälsa i den arbetsföra befolkningen påverkar också den ekonomiska tillväxten. Indikatorer som valts för att beskriva utvecklingen på detta område är arbetslöshet och ohälsotal. Kommunens mål om högre grad av kommunal service anpassad till efterfrågan hos näringsliv och enskilda berör denna utmaning. ARBETSLÖSA ELLER I PROGRAM Den totala arbetslösheten i s kommun har ökat något sedan 212 medan arbetslösheten bland de yngre (18-24 år) har minskat något. Den största minskningen har skett bland yngre män. Såväl jämfört med riket som med andra liknande kommuner med gränshandel och turism som Åre, Eda, Tanum och Helsingborg har låg arbetslöshet, både bland ungdomar och vuxna. (Källa; Arbetsförmedlingen). 12,, 8, 6, 4, 2,, Vuxna Unga Arbetslösa eller i program per år Riket Riket Ungdomar Ungdomar Arbetslösa eller i program år 213, andel i procent, 2, 4, 6, 8,, 12, 14, Tanum Åre Eda Helsingborg OHÄLSOTAL Ohälsotalet* i låg år 212 i nivå med riket men har under 213 ökat och ligger nu något över rikets. Ohälsotalet för unga vuxna i är dock oförändrat och ligger något lägre än riket. Kvinnor har generellt högre ohälsotal än män, det gäller både i riket och i. (Källa: Försäkringskassan) *utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning 45, 4, 35,, 25, 2, 15,, 5,, 2, 18, 16, 14, 12,, 8, 6, 4, 2,, Ohälsotal (%) -64 år Ohälsotal (%), ungdomar 2-29 år Riket Riket

18 Ökat arbetsdeltagande SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Arbetslöshet Ohälsotal s arbetslöshetsiffror ligger långt under rikets. Den goda arbetsmarknaden påverkar befolkningens ekonomiska förutsättningar i positiv riktning. Många har jobb och endast ett fåtal är berörda av försörjningsstöd. Samtidigt är det viktigt att beakta att den grupp (hur liten den än är) som står utanför arbetsmarknaden har sämre hälsa än övriga befolkningen. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) Borde inte den goda arbetsmarknaden göra att även ohälsotalet i är lägre än rikets? Det finns studier som visar att människor som arbetar mår allmänt bättre i en högkonjuktur än i en lågkonjuktur. Försäkringskassan förklarar 9-talets höga ohälsotal med bland annat nedskärningar som ledde till ökad arbetsbelastning och att grupper som ungdomar, personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda kom längre ifrån arbetsmarknaden. En förklaring till att s ohälsotal inte är lägre skulle kunna vara arbetsmarknadens sammansättning och den relativt låga utbildningsnivån. Det har visat sig att anställda i yrken som kräver högskoleutbildning har en betydligt lägre ersatt sjukfrånvaro än yrken med låga eller inga krav på akademisk utbildning. Skillnaderna mellan olika yrken kan bland annat bero på skillnader i arbetsmiljö och anpassningsmöjligheter i arbetet, men också på att individer med en sämre hälsa och arbetsförmåga i större utsträckning börjar arbeta i yrken med lägre anställningskrav. (Källa: försäkringskassan) Det är positivt om det är så att har en arbetsmarknad som bjuder in människor med olika arbetsförmåga till arbete. Samtidigt finns det ungdomar i som vittnar om stress kopplat till arbetsmiljön inom restaurang och handel. Ledarskap En breddad arbetsmarknad Stimulera till sociala företag och brukarråd Arbetsmiljöarbete Metoder för arbetsintegration för utsatta grupper 15

19 Åldrande med livskvalitet Andelen äldre kommer att öka vilket ställer höga krav på samhället och samhällets förmåga att anpassa service utifrån den enskildes förutsättningar och behov. Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningar för ett åldrande med livskvalitet. Viktiga hälsofrämjande faktorer är att kunna behålla och skapa sociala nätverk och leva ett aktivt liv. Indikatorerna som valts på detta område är upplevd hälsa, socialt deltagande och fallolyckor. ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND Andelen som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra sjunker med stigande ålder. Det skiljer så mycket som 2-procentenheter mellan den yngsta och den äldsta gruppen i. Resultatet är likt det på Fyrbodalsnivå. På Fyrbodalsnivå kan också skönjas tydliga socioekonomiska skillnader i hälsotillstånd. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) När 8-åringar tillfrågas om sitt hälsotillstånd inom hälsoarbetet åldras väl anger 95 % sitt hälsotillstånd som mycket gott eller ganska gott. Endast 5 % anger att det är ganska dåligt. (Källa: omsorgskontoret 213) SOCIALT DELTAGANDE Lågt socialt deltagande definieras här som deltagande i högst en av tio fördefinierade aktiviteter de senaste 12 månaderna (t.ex. studiecirkel, föreningsmöten, teater, bio, offentlig tillställning, religiös sammankomst eller privat fest.) I såväl som i Fyrbodal minskar det sociala deltagandet med stigande ålder. En stor andel i åringar uppger lågt socialt deltagande. Jämfört med Västra Götalandsregionen har en stor andel personer med lågt socialt deltagande, detta gäller inte bara äldre. Fler män än kvinnor uppger ett lågt socialt deltagande. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) 9, Andel som anger bra eller mycket bra hälsotillstånd 6, Andel av befolkningen med lågt socialt deltagande 8, 7, 5, 6, 5, 4,, 4,, 2, Västra Götaland 2,,,, år -44 år år år, år -44 år år år 16

20 Åldrande med livskvalitet FALLOLYCKOR Fallolyckor kostar mycket för alla berörda. Många både fallolyckor och höftledsfrakturer går att förhindra/förebygga. Det handlar om allt från den enskildes ansvar till olika delar av samhällsplanering och underhåll av offentliga miljöer. Antalet personer med höftfraktur har ökat de senaste åren i och andelen med höftfraktur ligger något över medel för Norra Bohuslän. (Källa: Socialstyrelsens skaderegister, VEGA vårddatabas, Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli) Antal Årligt antal fallolyckor i, för personer 65 år och äldre SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Allmänt hälsotillstånd Socialt deltagande Fallolyckor Att andelen som uppfattar sin hälsa bra eller mycket bra sjunker med stigande ålder kanske är naturligt då äldre personer ofta har fler krämpor. Tillgång till hälso- och sjukvård blir extra viktigt. Det är också viktigt att uppmärksamma de socioekonomiska skillnaderna i hälsotillstånd samt till den stora andelen med lågt socialt deltagande i. Det behövs ytterligare analys för att avgöra vad det låga sociala deltagandet beror på. Utemiljö som främjar fyisk aktivitet Boende Hälso- och sjukvård Främja sociala nätverk och aktiviteter Åldras väl - hälsosamtal 17

21 Goda levnadsvanor 18 I Sverige har andelen som rör sig i min eller mer/dag varit oförändrad de senaste tjugo åren medan matvanorna har förbättrats. något. Andelen barn som äter grönsaker ofta har ökat, medan andelen som äter godis och dricker läsk ofta har minskat. Trots det är andelen överviktiga barn och unga större än någonsin och fortsätter att öka. Individens hälsa och livsstil påverkas i hög utsträckning av samhällets sociala, kulturella, miljömässiga och ekonomiska förhållanden. Indikatorer som valts för att beskriva detta område är övervikt och fetma, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, tobak och narkotika. Övervikt och fetma är ett problem både bland barn och bland vuxna. I s kommun har 39 % av den vuxna befolkningen övervikt och % lider av fetma. Bland barn i åk 4 har 2 % övervikt och 9 % fetma år 213. Jämfört med år 212 är det fler som har fetma och färre som har övervikt. (Källa: Skolhälsovård, Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) ÖVERVIKT OCH FETMA Övervikt och fetma i skolår 4 i Andel vuxna år med övervikt eller fetma Övervikt Fetma Övervikt+fetma Kvinnor Män KONSUMTION AV FRUKT OCH GRÖNT Enligt Livsmedelsverket innebär goda matvanor bl.a. ett varierat och högt intag av frukt och grönsaker samt en låg konsumtion av socker. Det rekommenderade intaget av frukt och grönt är 5 g/dag och ett lågt intag av frukt och grönt finns med på WHO:s lista över de tio största riskfaktorerna för både män och kvinnor. I s kommun når endast 5 % av männen och 11 % av kvinnorna de rekommenderade intaget. Liknande siffror återfinns i kommunerna i Norra Bohuslän (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) ALKOHOL Nationellt har befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion sjunkit gradvis och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år. Av den vuxna befolkningen i s kommun har 12 % riskabla alkoholvanor. Bland eleverna i åk 9 är en av tio riskkonsumenter, motsvarande siffra för gymnasiet år 2 är en av tre vilket jämfört med övriga kommuner i Fyrbodal är ganska lågt. Alkoholkonsumtion i åk nio är inte längre högre än kommunerna i Norra Bohuslän. (Källa: Hälsa på lika villkor Fyrbodal 211 samt drogvaneundersökningen 213).

22 Goda levnadsvanor TOBAK Alkoholkonsumenter i årskurs nio år 213 Tanum Riket s kommun har den lägsta andelen dagligrökare såväl bland niorna (1 %) som bland eleverna år 2 på gymnasiet (4 %) i Fyrbodal. Däremot finns en relativt stor andel på gymnasiet som röker ibland (Drogvaneundersökningen 213). NARKOTIKA Ett fåtal elever i åk 9 har testat narkotika medan 2 % i år två på gymnasiet anger att de testat narkotika (ex. spice, bensodiazepiner, cannabis, marijuana). Det är relativt vanligt att bli erbjuden att testa narkotika, mer än var tredje elev år 2 på gymnasiet samt var tionde elev bland niondeklassarna anger att de någon gång det senaste året blivit erbjuden att testa. (Källa: Drogvaneenkät 213) SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Övervikt och fetma Frukt och grönt Alkohol Tobak Narkotika Bland både vuxna och barn finns en hög andel med övervikt och fetma i. En förklaring är förändrade levnadsmönstren bl.a. till följd av sämre möjligheter till vardagsmotion och ett större utbud av energitäta livsmedel. Även om fler och fler äter frukt och grönt är det endast 5 % av männen respektive 11 % av kvinnorna i som når upp till de rekommenderade nivåerna och en relativt låg andel av den vuxna befolkningen är fysiskt aktiva. s goda tillgång på läsk och godis påverkar med stor sannolikhet utvecklingen. Utveckling av övervikt och fetma har också en tydlig koppling till socioekonomisk status och här kan den relativt låga utbildningsnivån i spela en roll. Alkoholkonsumtionen bland niondeklassare är inte längre ovanligt hög i. Däremot har en stor andel undgomar köpt alkohol på krogen innan sin 18-årsdag. Ungdomars konsumtion påverkas av föräldraattityder men även av hur lätt det är att få tag på alkohol. På en semester och handelsort som finns det gott om serveringstillstånd och flera systembolag. Troligen påverkas attityder av att uteserveringar, semesterfirande och systembolagsköer är en så naturlig del av s identitet. Det är viktigt att vara uppmärksam på utvecklingen av Cannabisanvändande och Spice såväl som tobakkonsumtionen på gymnasiet. Cykel- och gångvägar Höjd utbildningsnivå Bra kost i skolan Fysisk aktivitet i skolan Mer jämlika sociala och ekonomiska villkor Lekfulla skolgårdar Föräldrar restriktiva till ungdomsdrickande Tobaksfri skolgård 19

23 Besöksadress: Norra Bergsgatan 23, Tel: epost:

STRÖMSTADS KOMMUN. Välfärdsredovisning 2012

STRÖMSTADS KOMMUN. Välfärdsredovisning 2012 STRÖMSTADS KOMMUN Välfärdsredovisning 212 2 Framtagen i Utvecklingsenheten av Johanna Jonsson April 213 Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning 5 Den sociala dimensionen 6 Jämlika och jämställda

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 Välfärdsredovisning 2007 Sotenäs kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Folkhälsoarbete i Sotenäs...4 Bakgrund- och befolkningsfakta...4 Delaktighet och inflytande i samhället...5

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012

Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012 Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012 2 Kommunledningskontoret, Elisabeth Johansson, Johanna Jonsson 2013-02-04 Inledning Beskrivning av undersökningen På uppdrag av kommunstyrelsen

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012 LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 212 Vi behöver kunskap om hur Lysekils kommuns befolkning mår Välfärdsredovisning är inget nytt. Vi kan hitta redovisningar över befolkningens hälsotillstånd som är

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Ärende 10 Folkhälsopolitiskt bokslut 2011

Ärende 10 Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 Ärende 10 Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2012-05-09 FHN 65 FHN 2012.0020 Godkännande av folkhälsopolitiska bokslut 2011 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Uppsala och studieförbunden

Uppsala och studieförbunden Regionala rapporter, Folkbildningsförbundets material 2014:5 Uppsala och studieförbunden EN RAPPORT FRÅN FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET Källor: Rapporten baseras på offentlig sta s k för 2013/2014. Uppgi erna

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra

Läs mer

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 2014-03-03 8/4 Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, trygg och trevlig måltidsmiljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Strategi för jämlik hälsa i Nässjö kommun

Strategi för jämlik hälsa i Nässjö kommun Antagen av kommunfullmäktige: 2015-10-29 137 Reviderad: Strategi för jämlik hälsa i Nässjö kommun Mandatperioden 2014-2018 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Hälsans

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan

Läs mer

Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg Dokumenttyp Policy Fastställd av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

Folkhälsorapport. April 2009

Folkhälsorapport. April 2009 Folkhälsorapport April 2009 Sammanfattning Folkhälsan och levnadsstandarden i landet har enligt Socialstyrelsen (2007, 2009) förbättrats för de flesta befolkningsgrupper under de senaste decennierna. Befolkningen

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna! Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort

Läs mer

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Handläggare: Johan Sjöholm Datum: 2012-10-08 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Definition droger... 4

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Välfärdsbokslut 2005 s kommun Utvecklingsavdelningen Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Illustration: Egon Hansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Befolkningsstatistik...

Läs mer