Mölndals stad Välfärdsbokslut Fullständig version

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mölndals stad Välfärdsbokslut 2011. Fullständig version"

Transkript

1 Mölndals stad Välfärdsbokslut 211 Fullständig version

2

3 Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning Inkomst Barnfattigdom Arbetslöshet Utländsk bakgrund Ohälsotal 1.2 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Självskattad hälsa Nedsatt välbefinnande 2 Delaktighet, inflytande och gemenskap 2.1 Delaktighet i samhället och social gemenskap Valdeltagande Socialt deltagande Trygghet i den offentliga miljön Tillit Kränkande behandling 2.1.6Tankar på självmord 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Villkor för föräldraskap Fördelning av föräldraledighet Deltagande i föräldragrupper Andel barn i förskola Barns tandhälsa 3.2 Tillhörighet och trivsel Barn och ungas trivsel i skolan Psykisk hälsa bland unga Andel elever som uppnår målen i år Ungas framtidstro 4 Goda levnadsvanor 4.1 Fysisk aktitet Fysisk aktivitet minst 3 minuter per dag 4.2 Matvanor Konsumtion av frukt och grönsaker 4.3 Tobak Använder tobak dagligen Tobak bland ungdomar Rökning bland gravida 4.4 Alkohol Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion 4.5 Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Lungcancer KOL - Kronisk obstruktiv lungsjukdom Hjärtinfarkt 5 Åldrande med livskvalitet 5.1 Vitalitet och aktiv livsstil Socialt deltagande Nedsatt välbefinnande Hemtjänst Pension 5.2 Trygg närmiljö Fallskador Avstår från att gå ut på grund av rädsla Reflektera gärna! Karta över prognosområden Referenser Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

4 Inledning Definition av hälsa: Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna klara sina personliga livsmål. Vår vision: Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och etablera goda levnadsvanor. Gott liv i Mölndal! MÅL OCH INRIKTNING FÖR FOLKHÄLSOARBETET Gott liv i Mölndal Vision, fyra fokusområden och inriktningsmål fastställdes av kommunstyrelsen 29 och finns beskrivna i skriften Gott liv i Mölndal. 1 Detta är ett välfärdsbokslut en sammanställning av siffror och fakta som tillsammans ger en bild av mölndalsbornas levnadsvillkor och hälsa. Sammanställningen lyfter fram faktorer som har betydelse för både hälsan i stort och för hur den fördelas i befolkningen. Syftet med välfärdsbokslutet är att ge stöd i planering och i beslut om till exempel fördelning av resurser. Välfärdsbokslut som görs regelbundet kan ge en bild av utvecklingen över tid. Rapporten består av fem kapitel, ett för vart och ett av de fokusområden som är prioriterade i folkhälsoarbetet. Därutöver finns ett avsnitt om Förutsättningar för god hälsa på lika villkor. I varje kapitel presenteras indikatorer, fakta och statistik. Indikatorerna är kopplade till de mål som finns för varje fokusområde. De fyra fokusområdena är: Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Hel rapport och delar Välfärdsbokslutet finns i en fullständig version med alla fem kapitel. Varje kapitel finns också som en självständig rapport för tillfällen då det passar bättre. Till kapitel 1 finns en förklarande karta sist i rapporten. Materialet finns att hämta på stadens hemsida ( Källor och referenser Uppgifterna i rapporten kommer dels från olika offentliga register och myndigheter, till exempel Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Skolverket, dels från enkäter genomförda bland ungdomar och vuxna. Enstaka uppgifter bör tolkas med viss försiktighet. Vid jämförelser över tid bör fokus vara på att se trender och mönster snarare än mindre förändringar. Mera information Sammanställningen är gjord vintern 211/212 av Maria Karlsson och Linn Malmer, båda folkhälsovetare samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare inom kommunledningskontoret, Mölndals stad. Vi svarar gärna på frågor om materialet. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

5 Sammanfattning Förutsättningar för god hälsa på lika villkor I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med länet och riket. Arbetslöshet och ohälsotal är samtidigt lägre, men det finns skillnader mellan olika områden inom staden och mellan kvinnor och mäns villkor. En av de mest ekonomiskt utsatta grupperna är ensamstående kvinnor med hemmavarande barn. Delaktighet, inflytande och gemenskap En majoritet av mölndalsborna är socialt aktiva och valdeltagandet är högt. Samtidigt anger 15 procent ett lågt socialt deltagande. Detta är vanligast bland äldre över 65 år. Många ensamstående män och även unga män saknar emotionellt stöd. Nästan en fjärdedel av befolkningen har svårt att lita på andra. Detta gäller framför allt kvinnor, dels de unga, år, dels de äldre över 65 år. Trygga och goda uppväxtvillkor Fler pappor än genomsnittet i riket tar ut föräldradagar. En majoritet av ungdomarna i åk 8 trivs bra eller mycket bra i skolan. Andelen som uppnår målen i alla ämnen i åk 9 varierar mellan skolorna i staden. Det är fler flickor än pojkar som uppnår målen samtidigt som det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Flickorna uppger psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. Goda levnadsvanor En majoritet av mölndalsborna är fysiskt aktiva. Samtidigt är mer än varannan man överviktig och många 14-åringarna når inte upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Vi är tobaksfria i högre utsträckning än genomsnittet i länet och rökningen har minskat bland både kvinnor och män. Berusningsdrickandet är vanligare bland män än bland kvinnor och högst i åldrarna 2-29 år. Bland ungdomar har andelen som aldrig druckit alkohol eller varit berusade ökat och färre blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Åldrande med livskvalitet Många äldre har högre allmän pension än genomsnittet i regionen. En lägre andel äldre än i riket och länet har hemtjänst. Andelen kvinnor som vårdats på sjukhus på grund av fallskada har minskat, samtidigt som fallskadorna har ökat något bland männen. Runt 12 procent i gruppen över 65 år har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger 37 procent ett lågt socialt deltagande och många uppger att de har avstått från att gå ut på grund av rädsla. Reflektera gärna! Sist i rapporten finns frågor som stöd för reflektion och diskussion. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

6 1. Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Folkhälsan i Sverige är god jämfört med i andra länder, men ojämnt fördelad mellan olika grupper och olika delar av landet. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i landet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för på lika villkor för hela befolkningen. Tydliga samband finns mellan hälsa och sociala och ekonomiska förutsättningar. INDIKATORER som ger bakgrundsinformation: Ekonomiska och sociala förutsättningar: Utbildning Inkomst Barnfattigdom Arbetslöshet Utländsk bakgrund Ohälsotal Diagram 1: Andel (%) av befolkningen fördelat på utbildningsnivå 1, år Allmänt hälsotillstånd: Eftergymnasial utbildning Medelålder medellivslängd Självskattad hälsa Nedsatt välbefinnande ± 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar N L O Utbildning Möln11 D M A C B Mycket Ftydliga samband finns mellan utbildningsnivå och hälsa. Utbildning Y K E H ger förutsättningar G för den enskilde att finna en plats på arbetsmarknaden, att Möln12 J få en stabil ekonomi X och kunna påverka sin egen situation och att vara aktiv Möln11 och delaktig i samhällslivet. Samband finns även mellan utbildning och goda Kåll22 S levnadsvanor. Ohälsa T såsom ängslan, oro, ångest samt värk från rygg, nacke Häll31 Kåll21 Lind42 och leder är också betydligt vanligare bland personer med kort utbildning Q än bland högutbildade. P R Utbildningslängden är även starkt kopplad till medellivslängden. Varje extra år i skolan minskar risken att dö i förtid med 1 Lind41 Eftergymnasial utbildning procent. Karta 1: Andel (%) med eftergymnasial utbildning ± N L O Möln11 D M A C B F Y K E H G Möln12 J X Möln11 Förklaring Prognosområden Eftergymnasial utbildning (%) %,1% - 15,7% 15,8% - 22,6% 22,7% - 29,6% 29,7% - 39,1% 39,2% - 53% Kåll21 S T P Q Kåll22 R Lind42 Häll31 1 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB Mölndal Västra Götaland Riket Förgymnasialutbildning Gymnasialutbildning Eftergymnasialutbildning 1. Diagrammet visar eftergymnasial utbildning som är kortare än 3 år samt minst 3 år eller längre. Gymnasial utbildning innebär utbildning som är kortare än 3 år samt 3 år. Förgymnasial utbildning innebär folkskoleutbildning samt grundskoleutbildning. Lind41 Förklaring Prognosområden Mölndalsborna har generellt sett en hög utbildningsnivå, men andelen med Eftergymnasial utbildning (%) % eftergymnasial utbildning varierar mellan olika områden. Högst andel med,1% - 15,7% 15,8% - 22,6% eftergymnasial utbildning finns i norra Mölndal, medan andelen är lägre i 22,7% - 29,6% 29,7% - 39,1% delar av centrala Mölndal, i delar av Lindome och på glesbygden. 39,2% - 53% Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

7 Kvinnorna i Mölndal är bland de mest utbildade i regionen. 5 procent har eftergymnasial utbildning. Bland männen är andelen 45 procent. Mölndal har näst högst utbildningsnivå i länet. Endast Göteborg har en något högre andel med lång eftergymnasial utbildning Inkomst Medianinkomst Ekonomisk trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Att befinna sig i en långvarig ekonomiskt utsatt situation ± är negativ för hälsan då oro och stress ökar och på sikt även risken för utanförskap. N Det finns även ett omvänt samband, där ohälsa påverkar den L O sociala Möln11 och D ekonomiska situationen. Inkomstskillnaderna är idag de högsta M A C B F sedan Y SCB började K sina mätningar Personer med funktionsnedsättning är till exempel en grupp som har lägre inkomster än befolkningen i E H G Möln12 J X övrigt. Möln11 S T - medianinkomst Häll31 Kåll21 Medianinkomsten 1 Lind42 är högre i Mölndal än i både Västra Götaland och i riket. Q P R Det skiljer dock relativt mycket mellan olika områden i kommunen. Högst är Lind41 medianinkomsten i delar av östra Mölndal (267 tkr) samt i Eklanda (259 tkr) Medianinkomst och i Toltorpsdalen (253 tkr). Lägst är den i delar av centrala Mölndal (17 tkr), Jungfruplatsen (178,2 tkr) och Åby (181 tkr). Karta 2: Medianinkomst ± Möln11 Y L M N F B E A O H G C D K Kåll22 Förklaring Prognosområden Medianinkomst (tkr) 17,4-191,4 191,5-216,1 216,2-232,4 232,5-266,9 J Möln12 Möln11 X Kåll22 S T Kåll21 Lind42 Häll31 P Q R Lind41 Medianinkomsten skiljer sig också åt mellan kvinnor och män. Tabellen nedan Förklaring bygger på uppgifter från 21 och visar Prognosområden att medianinkomsten i kommunen Medianinkomst (tkr) 17,4-191,4 var för kvinnor 256 tkr och för män 326 tkr. Siffran för totala Mölndal var 191,5-216,1 216,2-232,4 samma år 287 tkr. I Mölndal är skillnaden i medianinkomst mellan könen 232,5-266,9 större än i både Västra Götaland och riket. Tabell 1: Medianinkomst 21. Avser åldrarna 2-64 år. Män Kvinnor Differens Samtliga Mölndal 325,5 256, ,7 Västra Götaland 294,4 232, Riket 294,2 233, ,2 Källa: SCB 1. Medianinkomsten är den mellersta inkomsten i en grupp och det är lika många personer som har en lägre som en högre inkomst. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

8 Diagram 2: Andel (%) av respektive familjetyp med låg inkomst, 29 Familjer med sjuk och aktivitetsersättning Pensionärsfamiljer Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år 5,1 5,7 1,4 12,1 27, Mölndal Västra Götaland Riket Källa: SCB, Totalräknad inkomst- och förmögenhetsstatistik. Diagram 3: Andel (%) ensamstående föräldrar med hemmavarande barn upp till 18 år med låga inkomster, Mölndal Västra Götaland Riket Källa: SCB, Totalräknad inkomst- och förmögenhetsstatistik - Låg inkomst Störst andel med låga inkomster 1 (28 %) finns i gruppen ensamstående med hemmavarande barn. Även gruppen ensamstående utan hemmavarande barn är utsatt, 12 procent av dessa har låga inkomster. Andelen familjer med låga inkomster är mindre i Mölndal jämfört med i Västra Götaland men andelen familjer har ökat generellt sedan 21, precis som i landet i övrigt. Diagram 3 visar hur den mest utsatta gruppen - ensamstående med barn - ökat i riket, Västra Götaland och i kommunen sedan början av 2-talet. Totalt sett finns flest ensamstående med barn i Östra Kållered. Flest ensamstående kvinnor med barn finns i Östra Kållered och flest ensamstående män med barn finns i Östra Lindome. - Kontantmarginal En relativt stor andel, 2 procent har svårt att skaffa fram 15 kronor på en vecka om man skulle hamna i en situation där man behöver det. Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och mäns möjligheter, men sedan 27 har andelen män som saknar kontantmarginal ökat. Ungefär 15 procent har haft svårt att hantera löpande utgifter för hyra, mat och räkningar någon eller flera gånger under senaste året. Kvinnor och unga vuxna är mest utsatta, men andelen män har ökat. Diagram 4: Andel barn -17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta 3 hushåll. Andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), Mölndal Västra Götaland Riket Barnfattigdom Enligt Rädda Barnens årsrapport 21 får barn som växer upp i fattigdom sämre utbildning, sämre hälsa, sämre möjligheter till fritidsaktiviteter, t.ex. i form av lek och en meningsfull fritid samt lever under mer otrygga förhållanden än andra barn. Barnfattigdomen 2 i Mölndal är 7 procent jämfört med 13 procent i Västra Götaland visar uppgifter från år 21. En mindre ökning har skett sedan 28 då siffrorna var 6 procent respektive 11 procent. Som beskrivs ovan är barn i familjer med en ensamstående förälder överrepresenterade. Speciellt utsatta är barn med utländsk bakgrund, dvs. minst en utlandsfödd förälder. 17 % av dessa barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Välfärdsbokslut Mölndals stad Låg inkomst definieras genom andel familjer med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 6 procent av medianinkomsten, dvs. under kr för 29. Disponibel inkomst beräknas som summan av de skattepliktiga inkomsterna (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och övriga negativa transfereringar. 2. Begreppet barnfattigdom används för att beskriva andel barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Måttet utgår med andra ord från barnens situation. 3. Med ekonomiskt utsatta menas familjer med låg inkomst (se ovan) och/eller som fått socialbidrag (försörjningsstöd) minst en gång under året.

9 Arbetslöshet Arbetet utgör till stor del en människas identitet, det bidrar till ett socialt liv, ekonomiska resurser och till delaktighet i samhällslivet. Arbetslöshet innebär därmed motsatsen och kan i förlängningen leda till utanförskap. Den totala arbetslösheten omfattar dels öppet arbetslösa, dels personer som deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program. Med öppet arbetslösa menas personer som aktivt söker arbete och som omgående kan tillträda. Deltidsarbetslösa är inte medräknade i den öppna arbetslösheten. vuxna I december 211 var den totala arbetslösheten i Mölndal 4,4 procent i jämförelse med 6,3 procent i Västra Götaland och 6,5 procent i riket. Andelen öppet arbetslösa var vid samma tillfälle 2,7 procent bland männen och 2,2 procent bland kvinnorna, vilket är lägre andelar än i Västra Götaland som helhet. I både Mölndal och i regionen är män arbetslösa i högre utsträckning än kvinnor. ungdomar Den totala arbetslösheten bland ungdomar, år var 6,9 procent i januari 212 i jämförelse med riket 1,6 procent och i Västra Götaland 1,1 procent. Andelen öppet arbetslösa var vid samma tidpunkt 3,7 procent och andelen i program med aktivitetsstöd var 3,2 procent. Precis som bland vuxna är det betydligt fler män än kvinnor som är arbetslösa, 8,6 procent respektive 5,2 procent. Ungdomsgarantin innebär att arbetslösa ungdomar under 25 år som varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen mer än tre månader erbjuds särskilda insatser för att öka möjligheterna att få ett arbete eller återgå till utbildning inom det vanliga utbildningssystemet. Diagram 5: Andel (%) öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, år, , 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 6: Andel (%) öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, år, , 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Män öppet arbetslösa Kvinnor öppet arbetslösa Källa: Arbetsförmedlingen Män i program Kvinnor i program Män öppet arbetslösa Kvinnor öppet arbetslösa Män i program Kvinnor i program Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

10 Diagram 7: Andel (%) med utländsk bakgrund Källa: SCB, BEFPAK Diagram 8: Andel (%) med utländsk bakgrund i kommunen, regionen, Göteborg och riket ,6 19,4 29,9 Källa: SCB, BEFPAK ,1 Mölndal Västra Götaland Göteborg Riket Diagram 9: Antal ohälsodagar per försäkrad, år, Mölndal Östra 24 Källa: SCB Mölndal Västra 25 Kållered Östra 26 Kållered Västra 27 Lindome Östra 28 Lindome Västra 29 Mölndal Kvinnor Mölndal Män Regionen Kvinnor Regionen Män Riket Kvinnor Riket Män Mölndal Utländsk bakgrund I gruppen med utländsk bakgrund är andelen som drabbas av psykisk ohälsa högre än i gruppen födda i Sverige. Orsaker till denna skillnad kan vara brist på sociala nätverk och svårigheter att komma in i samhället, vilket också påverkar socioekonomiska faktorer. Andelen med utländsk bakgrund 1 är 17 procent i Mölndal vilket är lägre än i Göteborg där siffran är 29 procent. I regionen och riket är andelen 19 procent. Majoriteten med utländsk bakgrund är i åldrarna 4-64 år och de vanligaste ursprungsländerna är Iran, Irak, Finland, Jugoslavien och Polen Ohälsotal Ohälsotalet ses gärna som ett mått på ohälsa, men anger bara det antal dagar per försäkrad som socialförsäkringssystemet ersatt i form av sjukpenning (inkl. förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning under ett år. Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald ersättning divideras med antal personer i befolkningen år. Ohälsotalet kan rymma även positiva aspekter. En kortare sjukfrånvaro kan t ex vara positiv om den förhindrar en längre sjukskrivning som annars hade uppstått. En kort Ohälsotal arbetsdag kan vara början på vägen tillbaka efter en sjukdomsperiod. Frånvaro från arbetet har många orsaker. Arbetsplatsen i sig kan bidra till både hälsa och ohälsa, såväl fysisk som psykisk. Brister i den psykosociala ± arbetsmiljön har större betydelse för kvinnors sjukskrivning än N mäns. L O Möln11 M F B A C D Y K E H Aktuell Gsituation Möln12 J X Ohälsotalen Möln11 har minskat i hela landet sedan början av 2-talet. I Mölndal Kåll22 är ohälsotalen i genomsnitt 25 dagar men varierar mellan kommunens olika S T Häll31 delar, från 1 till över 4 dagar. Högsta ohälsotalen finns i västra Mölndal, Kåll21 Lind42 Åby, Jungfruplatsen Q och Bifrost (ca 3-4 dagar). De lägsta talen finns i östra P R Mölndal, samt i Solängen, Ohälsotal Eklanda, Toltorpsdalen och Krokslätt Lind41 (1-15 dagar). Karta 3: Ohälsotal ± Möln11 Y L M N F B E A O H G C D J K Möln12 Förklaring Prognosområden Ohälsotal 9,3-14,8 14,9-21,9 22, - 26,5 26,6-31,5 31,6-4,7 4,8-76,3 Möln11 X Kåll22 S T Kåll21 Lind42 Häll31 P Q R Lind41 Välfärdsbokslut Mölndals stad 211 Förklaring 1. Med utländsk bakgrund menas utrikes Prognosområden född eller född i Sverige med båda föräldrarna Ohälsotal födda utomlands. 9,3-14,8 14,9-21,9 22, - 26,5 26,6-31,5 31,6-4,7 4,8-76,3

11 1.2 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Medellivslängden för en befolkning är ett generellt mått på levnadsförhållandena. Den återstående medellivslängden för nyfödda barn i Mölndal under åren var för pojkar 79,5 år, och för flickor 83,5. Siffrorna för riket var aningen lägre 79,1 år för pojkar och 83,2 år för flickor. Totalt sett blir vi allt äldre i Sverige, men under senare år har medellivslängden ökat snabbare bland männen än bland kvinnorna. Diagram 1: Medellivslängd i Mölndal, Mölndal Västra Götaland Riket Medelåldern i Mölndal är något lägre än genomsnittet i landet och länet. År 21 var medelåldern i Mölndals stad 39 år, jämfört med 4,8 år i Västra Götalandsregionen och 41,1 år i riket. Källa: SCB Män Kvinnor Självskattad hälsa Det självskattade allmäntillståndet är ett mått på upplevd hälsa och välbefinnande. Personer som skattar sin hälsa högt lever längre än personer som skattar sin hälsa lågt. Kvinnor som grupp tenderar dock att skatta sin hälsa lägre trots att de i genomsnitt lever längre. Den självskattade hälsan påverkas även av sociala faktorer, arbetare anger ofta lägre självskattad hälsa än tjänstemän. Tre fjärdedelar av mölndalsborna upplever en god hälsa och uppger sig må bra eller mycket bra. Andelen har ökat sedan 27 och är lite högre än i länet. Det är något vanligare bland män än bland kvinnor att uppleva god hälsa, 77 respektive 74 procent. Hur fördelningen ser ut i olika åldergrupper finns inga nya uppgifter för, men under perioden låg den självupplevda hälsan på en hög nivå i de yngre åldersgrupperna, för att sedan sjunka i de äldre åldrarna Nedsatt välbefinnande Nedsatt välbefinnande är ett begrepp som omfattar flera funktioner och relaterar till förmåga att klara vardagen och till uppkomst av utmattningstillstånd. Nedsatt välbefinnande har ökat sedan 198-talet, främst bland yngre, men nu har trenden avstannat. Diagram 11: Andel i befolkningen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra, år Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 211 I Mölndal upplever 16 procent nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är vanligare i yngre åldrar än bland äldre. Kvinnor rapporterar nedsatt välbefinnande i större omfattning än män, framför allt i åldersgruppen år där detta gäller 27 procent av kvinnorna och 15 procent av männen. Personer med kort utbildning har sämre välbefinnande än de med lång utbildning. Bland unga kvinnor, år med kort utbildning anger 29 procent nedsatt välbefinnande mot 19 procent av männen. Motsvarande siffra för unga med lång utbildning är ca 16 procent, lika för båda könen. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

12 2. Delaktighet, inflytande och gemenskap Mål: Mölndalsbor i alla åldrar och med olika förutsättningar ska kunna delta i social gemenskap Mölndalsbor ska ha möjlighet att påverka både sin vardag och i samhällslivet Kvinnor och män ska kunna delta i samhällslivet på likvärdiga villkor Upplevelsen av att vara delaktig och att höra till har stor betydelse för vår hälsa, liksom känslan av sammanhang i tillvaron och att ha möjlighet att påverka sitt eget liv. Att delta i socialt och kulturellt liv och i demokratiska sammanhang är hälsofrämjande. Formerna för människors deltagande varierar, t ex mellan olika åldersgrupper och kön, beroende på socioekonomisk bakgrund, funktionsnedsättning mm. Ett demokratiskt samhälle förutsätter delaktiga medborgare och tillerkänner också alla människors lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Tillit och förtroende är en förutsättning för ett tryggt samhälle. INDIKATORER kopplade till målen: Delaktighet i samhället och social gemenskap: Valdeltagande Socialt deltagande Trygghet i den offentliga miljön Tillit Kränkande behandling Tankar på självmord 2.1. Delaktighet i samhället och social gemenskap Valdeltagande Att rösta innebär att påverka och aktivt delta i samhällslivet. Det finns samband mellan lågt valdeltagande, arbetslöshet respektive låg inkomst. Att vara gift eller sambo, ha ett utvecklat socialt nätverk, vara föreningsaktiv och ha förtroende för andra människor visar samband med högt valdeltagande. Diagram 12: Andel (%) av de röstberättigade som röstade i valet Mölndal 1 Mölndal 2 Västra Götaland Riket I genomsnitt var valdeltagandet i Mölndal något högre än i både Västra Götaland och riket. Valdeltagandet i Mölndal har ökat i alla tre valen sedan 26. Det högsta valdeltagandet samt den största ökningen hade valet till riksdagen. Valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika delar av kommunen. Lägst var det i Mölndals centrum, Brattås och Krokslätt och högst i Glasberget, Valås, Stretered och Eklanda. Riksdagen Landstingsfullmäktige Kommunfullmäktige Källa: 1. Mölndal 1 motsvarar Mölndals norra delar inklusive Mölndals centrum. Mölndal 2 motsvarar Mölndals södra delar inklusive Lindome, Kållered samt Hällesåker. Västra Götaland västra innefattar kommunerna Härryda, Kungälv, Lysekil, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö Socialt deltagande Att delta i sociala, kulturella och demokratiska sammanhang kan ge känsla av samhörighet, bättre självkänsla och ökat självförtroende. Möten med andra kan också föra med sig kunskap och insikter som leder till mera hälsofrämjande beteende. Kulturaktiviteter har visat sig kunna påverka hjärnan och öka motståndet mot sjukdomar och skadlig stress. Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa och även en ökad förmåga att återhämta sig efter sjukdom än socialt isolerade individer. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

13 I länet Andelen med lågt socialt deltagande 1 är lika stor bland män som bland kvinnor i Mölndals stad, drygt 15 procent. Andelen är oförändrad sedan 27. Jämfört med Västra Götaland är situationen mera positiv i Mölndal. Lågt socialt deltagande är vanligare i högre åldrar. (Se även kapitel 5.) Runt 1 procent av mölndalsborna uppger att de saknar emotionellt stöd. Uppgifter för hela Västra Götaland visar att andelen är betydligt högre bland ensamstående män, liksom bland de som saknar arbete, har sjuk- och aktivitetsersättning eller invandrarbakgrund Trygghet i den offentliga miljön Trygghet i närområdet och i den offentliga miljön har stor betydelse för både trivsel och hälsa. Socialt goda och trygga miljöer underlättar kontakter mellan människor. Andelen i befolkningen som upplever otrygghet speglas i enkäter av svaret på frågan om det händer att man avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Generellt sett upplever människor i tätorter och storstäder i högre grad otrygghet än de som bor i glesbygd. vuxna Ungefär 25 procent av befolkningen uppger att det händer att de avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla. Andelen kvinnor som säger så är betydligt högre än andelen män, 4 procent jämfört med tio procent. De yngsta (16-29 år) och de äldsta kvinnorna (65-84 år) är de mest utsatta. Bland männen är det de äldsta som avstår från att gå ut på grund av rädsla. Andelen mölndalsbor som avstår från att gå ut ensamma har ökat något sedan 27 och är aningen högre än i regionen. (Se även kapitel 5.) ungdomar Tidigare ungdomsenkäter gjorda i Mölndal har visat att andelen flickor som känner sig otrygga i det område där de bor varit större än andelen pojkar som känt samma sak. Den senaste undersökningen visar dock att 95 procent av både flickor och pojkar känner sig trygga i sitt bostadsområde. Skillnader finns däremot vad gäller kollektivtrafiken. 6 procent av flickorna känner sig trygga när de åker kollektivt hem på kvällen, jämfört med 8 procent av pojkarna. Diagram 13: Andel (%) som har ett lågt socialt deltagande Källa: Hälsa på lika villkor 211 Diagram 14: Andel (%) som har ett lågt socialt deltagande uppdelat på ålder Män Kvinnor Samtliga Källa: Hälsa på lika villkor 211 Diagram 15: Andel (%) av befolkningen som avstår från att gå ut ensamma Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor Med lågt socialt deltagande menas att ha deltagit i endast en eller ingen av nedanstående typer av aktiviteter de senaste 12 månaderna. Studiecirkel/kurs på din arbetsplats, Studiecirkel/kurs på din fritid, fackföreningsmöte, I annat föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, kyrkan, sporttillställning, skrivit insändare i tidning/tidskrift, demonstration av något slag, offentlig tillställning t.ex. nattklubb, danstillställning eller liknande, större släktsammankomst, privat fest hos någon. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

14 2.1.4 Tillit Att känna tillit till andra människor har en positiv inverkan på vår hälsa. När människor möts och avstånden mellan vi och dom minskar, skapas förutsättningar för tillit och förtroende, både för enskilda medmänniskor och till samhället i stort. Vi tenderar att lita mera på andra människor när vi känner förtroende för staten och välfärdssystemen. Länder med höga nivåer av tillit visar också en bättre folkhälsa. I Mölndal anger 23 procent i åldrarna år att de tvärt om har svårt att lita på andra människor. Unga kvinnor (16-29 år) är den grupp som har svårast att lita på andra, dvs. 4 procent i jämförelse med 28 procent av jämnåriga män. Diagram 16: Andel (%) som uppger att de blivit utsatta för kränkande behandling. Etnisk tillhörighet Kön Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Religion Hudfärg Könsidentitet/uttryck Utseende Annat Vet ej, 1, 2, 3, 4, 5, 6, Män Kvinnor Källa: Hälsa på lika villkor Kränkande behandling Förekomsten av diskriminering tar sig olika uttryck i samhället och har samband med kön, ålder, födelseland, funktionshinder och sexuell läggning. Kränkande behandling och psykisk ohälsa har visat sig ha starka samband. Statistiken visar att allt färre upplever sig kränkta, men att bland dem som upplever kränkande behandling är ohälsan fortfarande hög. Män upplever att etnisk tillhörighet och utseende är bland de vanligaste orsakerna till kränkande behandling. Kvinnorna uppger att de främst blir utsatta på grund av kön och ålder. Hälften av de som besvarat enkäten Hälsa på lika villkor anger att de blivit utsatta för kränkande behandling på grund av Annat Tankar på självmord Den som begår självmord upplever att det inte finns någon annan utväg än att avsluta livet. Upplevelsen kan vara en följd av allvarlig psykisk ohälsa eller psykiatrisk sjukdom. Diagram 17: Andel (%) i befolkningen som allvarligt har övervägt att ta sitt liv de senaste12 månaderna Män Kvinnor Samtliga Kvinnor har haft självmordstankar i högre utsträckning än män och andelen kvinnor i Mölndals stad som övervägt att ta sitt liv, 7 %, är aningen högre än i Västra Götalandsregionen. Andelen är högst i den yngre befolkningen i åldrarna år. Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 211 Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

15 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barn och ungas hälsa. En trygg anknytning mellan barn och förälder/vårdnadshavare är viktig för självkänsla och självförtroende, liksom att ha en trygg vardag i förskola och skola. Känslan av tillhörighet är betydelsefull och positiv gemenskap med kompisar och vänner betyder mycket. Nästan hälften av all ohälsa bland barn går att härleda till de förhållanden som familjen lever under. Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga familjer löper större risk för skador, sen utveckling, depression och ångest samt övervikt. Hälsofrämjande insatser i barn och ungas vardag och närmiljö, minskar risken för ohälsa senare i livet och kan kompensera och utjämna skillnader i uppväxtvillkor. Mål: Goda villkor ska råda för föräldraskap Barn och unga ska känna tillhörighet i en kamratgrupp och i sin vardag INDIKATORER kopplade till målen: Villkor för föräldraskap: Fördelning av föräldraledighet Deltagande i föräldragrupper Andel barn i förskola Barns tandhälsa Tillhörighet och trivsel: Barn och ungas trivsel i skolan Psykisk hälsa bland unga Andel elever som uppnår målen i år 9 Ungas framtidstro 3.1. Villkor för föräldraskap Fördelning av föräldraledighet Föräldrar är avgörande för barns hälsa och välfärd. Forskning visar att fäder som engagerar sig i barnet främjar barnets psykiska hälsa och sociala anpassning. Studier visar också att när föräldrapar delar på föräldraledighet och engagemang för barnet minskar risken för separation. Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 48 dagar per barn. Föräldrapenning kan betalas ut längst tills barnet har fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår i grundskolan. Vid gemensam vårdnad har föräldrar rätt till 24 dagar var med föräldrapenning. Av dessa är 6 dagar med sjukpenningnivå reserverade för var och en av föräldrarna. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldrapenningen, men sedan år 2 har männens andel uttagna föräldradagar ökat. Högutbildade män och lågutbildade kvinnor tar ut flest föräldradagar. I Mölndal tar en något större andel pappor ut föräldradagar än i länet och riket, vilket stämmer med befolkningsstrukturen i kommunen. Diagram 18: Andel (%) uttagna föräldradagar i netto, Mölndal Västra Götaland Riket Män Källa: Försäkringskassan Kvinnor Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

16 3.1.2 Deltagande i föräldragrupper Att stödja föräldrar i föräldraskapet och att hitta rätt i rollen som föräldrar är ett sätt att främja hälsa och positiv utveckling hos barn. Alla blivande och nyblivna föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragrupp, först på mödrahälsovården och sedan under barnets första levnadsår på BVC (barnhälsovården). Den nya modellen VG Primärvård söker fortfarande sina former. Under har flera BVC-mottagningar inte haft tillräckligt många inskrivna barn i samma ålder för att kunna erbjuda alla föräldrar att delta i grupp. Diagram 19: Andel barn i åldrar 1-5 år som var inskrivna i kommunal förskola eller förskola som drivs i enskild regi samt pedagogisk omsorg (dvs. familjedaghem) som drivs i kommunal regi och privat regi Mölndal Västra Götaland Riket Källa: Skolverket Andel barn i förskola En förskola med tillräckliga resurser erbjuder ett komplement till hemmet. Genom förskolan kan barns sociala och emotionella kompetens utvecklas, och via förskolan kan barn och familjer som behöver stöd identifieras tidigt. Den allmänna förskolan innebär att alla barn har rätt till förskola 15 timmar per vecka från hösten det år de fyller 3 år. Dessa timmar är kostnadsfria för föräldrarna. I Mölndal är 83 procent av alla barn mellan 1 och 5 år inskrivna i förskola eller familjedaghem. Den tid barnen vistas i förskolan har ökat under 2- talet. I oktober 22 var den genomsnittliga tiden 34 timmar per vecka för barn med förvärvsarbetande föräldrar (ej t ex föräldralediga med syskon). Hösten 211 var tiden 37,5 timmar. Föräldrar som ansöker om barnomsorg får erbjudande om plats inom 4 månader, i de flesta fall i det område man önskar. I Eklanda och delar av Östra Mölndal kan det vara svårt att under våren få plats just där man helst vill ha. Det finns förhållandevis många familjedaghem i staden och omsorg kan erbjudas även på obekväma tider efter individuell prövning. Så gott som alla föräldrar använder möjilgheten att låta barnen vara kvar i barngruppen på förskolan (15 timmar per vecka) då de får syskon. Diagram 2: Andel (%) kariesfria 19-åringar per klinik (DFSa ) Åby Tandvården Mölndals sjukhus (TMS) Bifrost Krokslätt Lindome Källa: Folktandvården Västra Götaland Barns tandhälsa En god tandhälsa i unga år ger goda förutsättningar för en fortsatt god tandhälsa i vuxen ålder. Dålig tandhälsa är en tidig signal på en generellt sett ogynnsam hälsoutveckling hos barn och ungdomar. Tandhälsan bland 19-åringar visar även på resultatet av de förebyggande insatser som genomförs inom tandvården under barnets uppväxttid. Andelen kariesfria 19-åringar är generellt sett hög i Mölndal, men skiljer sig mellan klinikerna. Högst andel kariesfria 19-åringar är registrerade på kliniken i Bifrost (79 %), lägst andel registrerade finns i Åby (66 %). Siffrorna bör hanteras med försiktighet, eftersom enstaka barn med mycket karies kan påverka siffrorna avsevärt från år till år. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

17 3:2 Tillhörighet och trivsel Barn och ungas trivsel i skolan Elever tillbringar mycket av sin tid i skolan, och hur de trivs har betydelse för både deras hälsa och inlärning. Trivseln i skolan har även starka samband med hur de i övrigt trivs med livet. Erfarenheter från skolan påverkar elevernas självförtroende, utveckling och framtida levnadsvanor. Samband kan ses mellan att under skoltiden ha blivit utsatt för mobbing och att som ung vuxen lida av psykisk ohälsa. Skolhälsovårdens hälsosamtal med stöd av Elevhälsoenkäten visar att ungefär 95 procent av både pojkar och flickor i årskurs 8 trivs mycket bra eller ganska bra i skolan (läsåret 21/211). I den lokala ungdomsenkäten Läget 211 instämmer 8 procent i samma målgrupp med att de trivs mycket bra eller bra i skolan och 85 procent trivs med sina klasskamrater. Det är inga stora skillnader mellan flickor och pojkars svar. Runt 4 procent är utsatta för mobbning mycket ofta eller ofta. När ibland inkluderas stiger siffran till 1 procent. Diagram 21; Trivsel i skolan bland elever i åk 8 fördelat på kön Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Pojkar Flickor Källa: Elevhälsoenkäten 211 Ganska dåligt Mycket dåligt Psykisk hälsa bland unga Majoriteten av alla barn och ungdomar i Sverige mår bra, men de senaste årtiondena har psykosomatiska symptom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk, liksom stressrelaterade symptom ökat bland unga i skolåldern. Flickor signalerar mer besvär än pojkar. Barn som inte bor hos någon av sina föräldrar rapporterar betydligt sämre psykisk hälsa än andra barn. Ungdomsenkäten Läget visar 211 att flickor fortfarande uttrycker större psykisk ohälsa än pojkar. Situationen för flickor i gymnasieålder ser ut att förbättras medan pojkarnas kan vara på väg åt motsatt håll. Den nationella totalundersökningen 29 om psykisk hälsa bland alla barn i årskurs 6 och 9 visar att Mölndal i vissa avseenden tillhör den fjärdedel av landets kommuner som har störst andel unga med betydande problem i förhållande till det nationella genomsnittet. De faktorer där detta gäller är bristande välbefinnande, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. I andra aspekter, till exempel psykosomatiska besvär och påverkan på vardagslivet visar undersökningen att Mölndal tillhör genomsnittet. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

18 Diagram 22: Andel elever som uppnått målen i alla ämnen åk 9, Pojkar Flickor Källa: Skolverket, Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Andel elever som uppnår målen i år 9 Goda betyg främjar möjligheter till vidare studier och ger ökade möjligheter i arbetslivet. Personer med lång utbildning har generellt sett bättre hälsa än personer med kort utbildning. Andel elever som uppnår målen i alla ämnen i årskurs 9 varierar, både avseende kön och skola. Generellt sett uppnår flickorna målen i högre grad än pojkarna. Våren 211 var det bland flickorna totalt 86 % som uppnådde målen i alla ämnen, medan motsvarande andel bland pojkarna var 81 %. På skolorna är det i vissa fall stor skillnad mellan flickors och pojkars resultat. På Sinntorpskolan och Kvarnbyskolan är skillnaderna störst, då det skiljer 25 respektive 12 procentenheter mellan hur stor andel flickor respektive pojkar som klarar målen. Flickorna klarar målen i högre utsträckning än pojkarna på alla skolor utom Skånhälla, Stretered och Åby. Minst skillnad mellan könen är det på Montessoriskolan Kvarnhjulet. Över tid har andelen som når målen ökat mer bland pojkarna än bland flickorna. Diagram 25: Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9, våren Pojkar Flickor Källa: Skolverket, Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Diagram 23 Andel som känner sig förväntansfulla inför framtiden i åk Pojkar Flickor Samtliga Källa: Ungdomsenkäten Läget 28 och Ungas framtidstro En positiv inställning till framtiden ger förutsättningar för en god hälsa och är ofta förknippat med en upplevelse av vardagsmakt och känsla av att själv kunna påverka sin situation och sitt liv, sk empowerment. Det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Orsaker till skillnaderna i framtidstro mellan flickor och pojkar kan vara flera. Några faktorer är t.ex. att flickor i högre grad än pojkar upplever krav och höga förväntningar, både från andra och på sig själva. Även osäkerhet och stress kopplat till prestation i skolan, men också i anslutning till frågor om identitet och framtid spelar roll. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

19 4. Goda levnadsvanor Våra levnadsvanor har stor betydelse för vår hälsa. Individen väljer sitt sätt att leva, medan samhället kan skapa goda förutsättningar och miljöer som stödjer och underlättar hälsosamma val. Goda levnadsvanor grundläggs i tidiga åldrar. En socialt hållbar utveckling kräver att vi väljer vanor som ger balans i livet och som motverkar vällevnadssjukdomar. Ohälsosamma levnadsvanor är idag vanligare bland personer med kortare utbildning och svagare ekonomi. Barn som lever i utsatta familjer löper t.ex. 13 procent högre risk för övervikt än andra barm. INDIKATORER kopplade till målen: Fysisk aktivitet: Fysisk aktivitet minst 3 min per dag Matvanor: Konsumtion av frukt och grönsaker Tobak: Använder tobak dagligen Rökning bland gravida Alkohol: Frekvent berusningsdrickande vuxna Ungdomars alkoholkonsumtion Livsstilssjukdomar: Övervikt och fetma Lungcancer KOL Hjärtinfarkt Mål: Barn, ungdomar och vuxna ska ha förutsättningar, kunskap och förmåga att välja en hälsosam livsstil Fler ska vara fysiskt aktiva Barns uppväxt ska vara fri från negativa konsekvenser av tobak och alkohol och ska vara helt fri från droger Fysisk aktivitet Kroppen fungerar bäst när den är regelbundet fysiskt aktiv, och en alltmer stillasittande tillvaro medför ökad risk för sjukdom. Att vara fysiskt aktiv motsvarande rask promenad minst 3 minuter per dag, gärna 6, har positiva effekter på den fysiska såväl som den psykiska hälsan. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i åldern 5 till 17 år är fysiskt aktiva, med måttliga till hög intensitet, minst 6 minuter, men gärna 9 minuter per dag. Vuxna som varit fysiskt aktiva som barn är mera benägna att motionera även i vuxen ålder Fysisk aktivitet minst 3 minuter per dag vuxna I genomsnitt är två tredjedelar av de vuxna i Mölndal aktiva minst 3 minuter varje dag. Männen i Mölndal var 211 mer aktiva än kvinnorna i staden och även mer aktiva än genomsnittet bland män i länet. Motsvarande undersökning 27 visade precis tvärt om. Då var kvinnorna mer fysiskt aktiva än männen och även mera aktiva än genomsnittet i länet. Skillnaderna är relativt små, men det förändrade mönstret kan vara värt att notera. En tredjedel av dem som inte uppnår 3 min aktivitet per dag anger att de behöver hjälp för att komma igång med detta. Diagram 24: Andel (%) som är fysisk aktiva minst 3 min/dag, år Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 211. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

20 Diagram 25: Andel (%) flickor respektive pojkar i år 8 som är fysiskt aktiva minst 6 minuter per dag Pojkar Flickor Källa: Hälsosamtal skolhälsovården med stöd av FHI:s elevhälsoenkät, 211 ungdomar I Mölndal är det stor skillnad mellan hur mycket flickor och pojkar rör sig. Skolhälsovårdens hälsosamtal i år 8 visar att 45 procent av pojkarna når upp till den dagliga rekommendationen, jämfört med 28 procent av flickorna. Även den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor 29/1 visar att pojkar i 13-årsåldern är mer fysiskt aktiva än flickor i 13-årsåldern. En majoritet av både pojkar och flickor kommer alltså inte upp i den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per dag. 4.2 Matvanor Mat är avgörande för vår hälsa, utveckling och välbefinnande. Förskolan och skolan har möjlighet att på ett naturligt och positivt sätt främja bra matvanor som en del av en hälsosam livsstil hos våra barn. Diagram 26: Andel (%) som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag, år Källa: Hälsa på lika villkor 211 Diagram 27: Andel (%) pojkar och flickor som äter frukt och grönsaker minst en gång per dag, åk Män Kvinnor Samtliga Pojkar Mölndal Grönsaker Regionen Frukt Flickor Källa: Hälsosamtal skolhälsovården med stöd av FHI:s elevhälsoenkät, 211 Lågt intag av frukt och grönsaker är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den sjunde största orsaken till för tidig död i befolkningen i höginkomstländer. Rekommendationen för vuxna är att äta 5 gram frukt och grönsaker per dag. Livsmedelsverket rekommenderar att ungdomar äter lika mycket, vilket motsvarar t.ex. tre frukter och två rejäla nävar grönsaker varje dag Konsumtion av frukt och grönsaker - vuxna Andelen mölndalsbor som äter frukt och grönsaker minst tre gånger per dag är förhållandevis hög, men har minskat något senaste året och låg 211 på 24 procent. Andelen som äter frukt och grönsaker minst tre gånger per dag är högre bland kvinnorna än bland männen, 31 procent jämfört med 17 procent. Andelen mölndalsbor som äter mycket frukt och grönsaker är något högre än genomsnittet i Västra Götaland tonåringar årskurs 8 Andelen åringar som äter grönsaker dagligen är större än andelen som äter frukt dagligen. En förklaring kan vara att tonåringarna äter grönsaker i samband med skollunchen. Det är också en större andel flickor än pojkar som äter frukt och grönsaker dagligen. Resultaten stämmer väl överens med dem i Skolbarns hälsovanor 29/1. Det är dock svårt att veta om de unga når den rekommenderade mängden frukt och grönsaker, eftersom eleverna i undersökningarna inte har angett hur mycket de äter utan hur ofta. Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

21 4.3. Tobak Tobaksrökning är den största enskilda riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Snus ger mindre hälsorisk än rökning, men skapar ett starkare nikotinberoende och är inte ofarligt. De flesta tobaksanvändare grundlägger sitt beroende i tonåren då tobak exempelvis bidrar till identitetsskapande. Det är ovanligt att ungdomar över 19 år börjar röka. Statistiken avspeglar stora skillnader i tobaksanvändning beroende på socioekonomiska förhållanden. Rökning är vanligare bland personer med kortare utbildning, bland elever på yrkesinriktade program i gymnasieskolan och bland personer födda utanför Sverige. Bland personer med sjukoch aktivitetsersättning samt bland arbetslösa är andelen rökare mer än dubbelt så hög som genomsnittet i befolkningen. De senaste åren har en positiv utveckling skett med en minskad andel rökare, både bland vuxna och bland ungdomar, men fortfarande dör 7 personer i Sverige varje år till följd av rökning. Diagram 28: Andel (%) som använder tobak dagligen, år Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor Använder tobak dagligen vuxna Andelen som använder tobak dagligen har minskat bland både män och kvinnor sedan 27 och är nu 26 procent av männen respektive 13 procent av kvinnorna. Män och pojkar använder alltså tobak i större utsträckning än kvinnor och flickor. Mölndalsborna är tobaksfria i högre utsträckning än genomsittet i Västra Götaland. Rökning är vanligast bland kvinnor och snusning bland män, 11 procent av kvinnorna röker dagligen jämfört med 9 procent av männen. Andelen rökare har minskat sedan 27 i hela landet. Andelen dagligrökare är lägre än genomsnittet i Västra Götaland. Högst andel rökare finns i åldrarna år. Många som röker eller snusar vill gärna sluta. Ca 15 procent av snusarna och drygt 2 procent av rökarna vill ha stöd. Diagram 29: Andel (%) dagligrökare i den vuxna befolkningen Män Kvinnor Samtliga Mölndal Regionen Källa: Hälsa på lika villkor 211. Diagram 3: Andel (%) av dagligrökare och dagligsnusare som vill sluta samt behov av stöd Behöver stöd för att sluta snusa av dagligsnusarna Vill sluta snusa av daglig snusarna Behöver stöd för att sluta röka av dagligrökarna Vill sluta röka av dagligrökarna Mölndal Västra Götaland Källa: Hälsa på lika villkor 211 Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

22 Diagram 31: Andel (%) som aldrig rökt respektive som röker dagligen, åk Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Aldrig provat Röker dagligen Källa: Ungdomsenkäten Läget 24, 28 och Tobak bland ungdomar Andelen som aldrig provat att röka har ökat sedan 24 och är nu 7 procent bland pojkarna och 73 procent bland flickorna i årskurs 8 (14-åringar). I gymnasieskolornas år 2 har 45 procent aldrig provat. Endast ett fåtal i årskurs 8 röker dagligen, men en svag ökning syns sedan 24. I gymnasieskolornas år 2 är det däremot runt 14 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna som röker dagligen. En ökning har skett bland pojkarna. Snus används framför allt av pojkar i gymnasieålder. På Mölndals gymnasieskolor snusar runt 1 procent av pojkarna dagligen. Diagram 32: Andel rökande mödrar vid inskrivning till mödravårdcentral Mölndal Västra Götaland Riket Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Rökning bland gravida Att vara rökfri under graviditeten och under barnets första levnadsår ger goda förutsättningar för en god framtida hälsa. Rökning under graviditeten ökar risken för exempelvis plötslig spädbarnsdöd och ökad sjuklighet hos barnet i framtiden genom att de flesta skadliga ämnen som finns i cigarettrök överförs till fostret via moderkakan. Andelen rökande blivande mödrar i Mölndal var 4,5 procent under åren Andelen har minskat över tid och är dessutom lägre i jämförelse med både riket (6,8 %) och Västra Götaland (7, %). Välfärdsbokslut Mölndals stad 211

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 38 229 90-94 37 929 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lju Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 404 90-94 9 623 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ulr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 592 90-94 11 902 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer Umeå kommun 2016-12-06 Folkhälsoindikatorer 2016 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer