Stanna upp en stund!
|
|
- Elisabeth Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsopolitiska enheten Rapport nr 1 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten de första resultaten James Winoy
2 INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man? Rapportserie Behov av förändrade levnadsvanor Äldre äter mera fett och fibrer Kvinnor under 5 röker mer Stora skillnader i dryckesvanor Det förebyggande arbetet får stöd Kvinnor mår sämre Många kvinnor har besvär med värk Smärtstillande läkemedel vanligt Rätt satsa på fritt val av läkare Hjärt och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område Äldre och sjukhuset får mest Viss kritik mot kostnader och bemötande Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Finns det skillnader mellan länets kommuner? Resultatet så här långt
3 Befolkningsenkäten de första resultaten Hösten 1993 fick 9 7 jämtar och härjedalingar en stor enkät från landstinget. Enkäten ingick som en del i landstingets folkhälsoarbete och skulle kartlägga hälsan hos befolkningen. För att klara av sitt ansvar att ge invånarna möjligheter att leva mer hälsosamt behöver landstinget skaffa sig bättre kunskap om hur invånarna har det. Det enda sättet att få reda på hur folk har det är att skicka ut en enkät. De register som finns beskriver bara sjukdomen hos de som kommer på sjukhuset. Många landsting har skickat ut liknade enkäter och några har gjort det flera gånger. Avsikten med undersökningen Syftet med enkäten var att få fram uppgifter om befolkningens hälsa, att kunna få underlag för att följa folkhälsoinsatser samt att få reda på hur befolkningen vill ha hälso- och sjukvården. Landstinget skulle sålunda kunna få reda på vilka levnadsvanor befolkningen har, hur deras vardagliga fysiska och psykiska hälsa ser ut samt få en uppfattning om det finns otillfredsställda behov. Genom att återkomma med undersökningen vart fjärde år skall landstinget också kunna se effekterna av satsningar på folkhälsoarbetet. Det är främst insatser för tobaksfria miljöer, minskning av alkoholbruk samt olycksfall som följs. Slutligen skulle också landstinget kunna få reda på befolkningens åsikter i vissa specifika frågor om hälso- och sjukvårdens organisation. Enkätens innehåll Frågorna i enkäten handlade om levnadsvanor som motion, kost, alkoholbruk, rökning, snusning och social aktivitet. Det fanns också frågor om besök inom hälso- och sjukvård, fysiska och psykiska besvär och sjukdomar, medicinanvändning och tandhälsa. Eftersom det var första gången denna typ av enkät genomfördes var avsnitten om levnadsvanor och hälsa omfattande. Eftersom landstinget satsar speciellt på tobaks- och alkoholbruk fanns det flera frågor om detta. För att få reda på vad befolkningen tycker om olika delar av landstingets arbete ställdes frågor om pengar satsas rätt, om hur man vill ha servicen i folktandvården, om man vill kunna välja läkare och distriktssköterska, mm. Hur svarade man? Två tredjedelar av de som fick enkäten skickade tillbaks den ifylld. Fler av de äldre än av de yngre svarade på enkäten. I de yngre åldrarna svarade betydligt färre män än kvinnorna. Befolkningarna i Bräcke och Åre var flitigast på att svara medan befolkningarna i Berg och Östersund var minst flitiga. Andel som svarat på enkäten 34 % svarade inte 66 % svarade
4 Svarsfrekvens Fysisk aktivitet på fritid 8 6 Motionerar Tränar Stilla % w Totalt Män Kvinnor Rör lagom Rör lite Andelen som svarat var lägre än vad landstinget hoppats på och de slutsatser som kan dras blir därför inte lika omfattande som man från början räknat med. Från andra studier vet man att det är personer med kortare utbildning, sämre levnadsvanor och högre sjuklighet samt företrädesvis män som svarar i lägre utsträckning. Det finns inget som pekar på att det skulle vara annorlunda i denna studie. Rapportserie Denna rapport, som är den första i en serie, beskriver översiktligt levnadsvanor och hälsa i befolkningen. Den beskriver också befolkningens syn på skattepengarnas fördelning och möjligheten att välja läkare. Behov av förändrade levnadsvanor Undersökningen visar att det fortfarande finns många som skulle vinna på att förändra sina levnadsvanor. Visserligen skapar det stora bortfallet osäkerhet om vilka levnadsvanor hela befolkningen har. En utgångspunkt är dock att anta att de som svarat har bättre levnadsvanor än de som inte svarat. Detta torde gälla speciellt frågorna om tobaks- och alkoholbruket. Var sjunde har en stillasittande fritid och hälften rör sig lite grand, mest genom att gå till arbetet, vara på dans och liknande. Den resterande tredjedelen rör sig antingen genom att vara aktiv i idrott eller genom att försöka var aktiv i vardagen. Det är naturligt att det är de unga som är mera aktiva. Bland de som är över 5 år är det bara var fjärde som rör sig i den utsträckning som brukar rekommenderas för att bibehålla en god hälsa. Äldre äter mera fett och fibrer Det är svårt att få en bra bedömning på intag av fett och fibrer och de redovisade svaren får ses som grova mått. Om frågan om fett på smörgåsen är ett bra mått på fettintag så är det många som inte följer den kosthållning som anses innehålla lagom med fett. Två av fem äter det feta alternativet smör eller Bregott på sina smörgåsar. Det är mest vanligt bland de äldre. Det är de yngre och speciellt kvinnorna som har gått över till de fettsnåla alternativen som Nytta och Lätt och Lagom. Av alla som svarat är det två av fem som använder dessa smörgåsfetter. När det gäller fibrer är det de äldre som uppger sig bry sig mera. Var tredje av de som är över 5 år säger sig i hög grad tänka på att få i sig fibrer medan bara var sjunde av de yngsta. Kvinnor under 5 röker mer Nästan 2% röker dagligen och bara var annan har aldrig rökt. Bland de yngsta är det 23% som röker Ibland. Fortfarande är dock rökning vanligast i åldrarna 25 till 5 år. Av de under 5 år röker fler kvinnor än män. Snusning är fortfarande en typiskt manlig aktivitet. Var fjärde man och var trettionde kvinna snusar. I den yngsta ådern är skillnaden emellertid lägre. I denna grupp snusat 13% av kvinnorna, vilket är många fler än i riket i sin helhet, och 28% av männen.
5 Andel som använder tobak regelbundet % w Åldersgrupper Män Kvinnor Tar man tobaksbruket i stort så använder 35% av männen och 25% av kvinnorna tobak. Totalt sett är tobaksbruket en manlig aktivitet men kvinnornas bruk börjar alltmer likna männens. Stora skillnader i dryckesvanor Det är inte meningsfullt att försöka uppge siffror för hur många som använder alkohol eftersom bortfallet varit stort. De siffror som anges i undersökningen visar att de som svarat i stor utsträckning tillhör de med låg konsumtion. Intressant är dock att skillnaderna mellan kvinnor och män samt äldre och yngre visar på samma mönster som undersökningar med hö- gre svarsfrekvens. Männen dricker starksprit och kvinnorna vin. Ungdomarna, speciellt männen, dricker främst öl. Det förebyggande arbetet får stöd Landstinget får stöd för sitt förebyggande arbete. Hälften uppger att de vill ändra sina levnadsvanor. Var fjärde av dessa anser sig behöva stöd för att klara av det. Behovet av hjälp är störst bland de som vill sluta röka. Här tror två av fyra att de behöver stöd. Det är således en stor grupp som behöver hjälp för att förändra sina vanor till mera hälsosamma livsstilar. Vill ändra % Fys akt Kost Rökn Snus Kan själv Behöver stöd
6 På en fråga om man vill göra förändringar för att förbättra sin livskvalitet svarar nästan hälften att man vill förändra. Hälften av dessa uppger att det är en ändring av levnadsvanorna man vill genomföra. Med utgångspunkt i hur många det är som lever på ett sätt som inte främjar hälsan kan insatser från landstinget betyda en hel del för befolkningens hälsa och välbefinnande. Kvinnorna mår sämre På nästan alla frågorna om hälsa uppger kvinnorna sig ha betydligt sämre hälsa än vad männen uppger. Det är bara på frågorna där man får bedöma sin upplevda hälsa som skillnaderna är små. På en fråga om allmänt bedömande av hälsan svarar över hälften att den är Utmärkt eller Mycket god. Så många som 42% av de över 65 år anser dock att den är Någorlunda eller Dålig. Även på ett index över välbefinnande är könsskillnaderna små. Här visar det sig att 8% har ett högt välbefinnande men var tionde har ett lågt välbefinnande. På ett index över vitalitet ser man att över 7% känner sig vitala medan 15% är ofta trötta. ont någonstans. Mest är det i axlar, skuldror och nacken. Nästan lika vanligt är det att ha ont i huvudet. I stort sett hälften av besvären upplevs som besvärande. Andra besvär är trötthet, ryggsmärtor, snuva och svårt att somna. Det är främst de äldre som uppger sig ha svårt att somna, 2% uppger det. En tredjedel av dessa med sömnsvårigheter har besväret regelbundet. Besvären är i övrigt i stort sett lika vanliga i alla åldrar. De allra yngsta uppger dock fler besvär än de äldre. Ungefär var tionde av de som uppger besvär har besvären regelbundet. Smärtstillande läkemedel vanligt Användningen av medicin de senaste 14 dagarna speglar väl besvären. Det vanligaste läkemedlet är något smärtstillande. Det är främst kvinnor som använder det. Användningen av smärtstillande medel är betydligt vanligare än användning av vitaminer. Salvor för huden och hostmedicin är också vanliga läkemedel. Var femte har använt något sådant Uppfattning om sin egen hälsa % % Utmärkt Mkt god God Någorlunda Dålig Kvinnor Män Många kvinnor har besvär med värk De stora könsskillnaderna märks mest när man frågar om hur det är mera konkret. På frågan hur ofta man senaste tre månaderna har haft ett preciserat besvär visar det sig att kvinnorna har nästan en halv gång till så många besvär som männen har. Dessutom har fler kvinnor besvär. Vanligaste besvären är att ha läkemedel senaste 14 dagarna. Den regelbundna användningen är dock låg. Endast 3% använder smärtstillande utan recept regelbundet och 5% smärtstillande med recept.
7 Besvär senaste 3 månaderna Använt läkemedel senaste två veckor % % Värk i skuldror, nacke axlar Ont i huvudet Trötthet Ryggsmärtor Snuva, förkylning Värk i extrimiteter Ängslan Kvinnor Män % Vitaminer Smärtstillande utan reccept Salvor för huden Hostmedicin Smärtstillande med recept Naturläkemedel Kvinnor Män Rätt satsa på fritt val av läkare Landstingets inriktning på att alla patienter skall ha möjlighet att fritt välja läkare har stöd i befolkningen. Två av tre anser att det är viktigt att fritt kunna välja läkare. Hälften anser att det är viktigt att kunna välja distriktssköterska. Det är i första hand de äldre som tycker det är viktigt. Av de pensionerade kvinnorna är det 77% som tycker det är viktigt att få välja läkare. Bland de yngsta männen är det 38%. Hjärt- och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område Äldrevård och sjukhuset får mest I enkäten fanns det en möjlighet att föreslå var man ville att 1 kronor av ens skattemedel till landstinget skulle hamna. Här fanns det inga färdiga förslag utan man fick föreslå själva. Ungefär två av tre svarade på frågan. Det allra vanligaste området man ville satsa på var äldreomsorgen. I snitt ville man placera 245 kr på äldreomsorgen. De äldre två och en halv gång så mycket som de yngsta. På andra plats kom sjukvården i stort, speciellt sjukhuset, 171 kr. Sedan är hoppet långt till det tredje området som fick knappt 1 kronor. Det var satsning på cancer. Knappt 7 kr fick området barn och När man får prioritera mellan olika förebyggande insatser (Hjärt- och kärlsjukdomar, Bröstcancer, Prostatacancer, Tobak och Alkohol) är det i första hand hjärt- och kärlsjukdomarna man vill bekämpa. De äldre vill lägga mer resurser här än de yngre. Kvinnorna tycker att bröstcancer är lika viktigt. På tredje plats kommer prostatacancer, på fjärde plats tobak och sist hamnade alkohol. Fler män än kvinnor vill satsa på prostatacancer och fler kvinnor än män vill satsa på bröstcancer. På de fria alternativen har man valt cancer i allmänhet, HIV/Aids, friskvård mm. Kr Antal kronor man vill satsa Äldre Sjukvård Cancer Barn/ungdom Personal Primärvård Förebyggande Forskning Kvinnor Män
8 ungdomar. Sen kommer områden som förebyggande arbete, primärvård, forskning och personal som alla fick ungefär 5 kronor. Männen är mer intresserade av att lägga pengar på sjukhuset medan kvinnorna prioriterar cancer, barn och ungdom samt personal högre. De allra yngsta vill satsa nästan 5 kr på HIV/AIDS och vill lägga mer pengar på tandvård än vad de äldre vill. Viss kritik mot kostnader och bemötande En av tio har inte sökt läkare trots att de ansett sig behöva det. Var tionde av dessa har inte gjort det för att det varit för dyrt. Detta svar är vanligast bland de yngsta kvinnorna. Lika många har inte sökt för att de trodde att de inte skulle bli bemötta med respekt eller att man inte skulle ta deras besvär på allvar. Vanligaste svaret var att man inte hade tid och ville vänta för det skulle säker gå över. Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Var femte bekymrar sig inte om sin hälsa så att de försöker ta reda på hur de bör leva. Denna inställning är vanligast i den yngsta gruppen, 38% av männen och 28% av kvinnorna har denna åsikt. Av alla som svarat anser var tredje att radio och TV är de viktigaste källorna. Därefter kommer dagstidningar som var femte tycker är viktiga. Hälsotidningar, kunniga anhöriga, m fl hjälper till att lära ut hur man bör leva. Var femte av pensionärerna menar att landstingets egen tidning, Z-ronden, spelar stor roll. Information är viktigt eftersom var femte menar att god hälsa är en fråga om att ha tur. Bara var fjärde anser att det inte är så. Det är vanligare bland de äldre att mena att det handlar om tur. Finns det skillnader mellan länets kommuner? När de tidigare presenterade levnadsvanorna och hälsobesvären studeras för varje kommun visar det sig att skillnaderna mellan kommunerna är små. I vissa fall är det tydliga skillnader mellan de kommuner med bäst respektive sämst förhållande men kommunerna är överlag mycket lika. För att kunna göra en riktigt jämförelse mellan kommunerna har i denna presentation hänsyn tagits till att antalet tillfrågade varit olika många i kommunerna och att åldersfördelningarna i kommunerna är olika. (Endast skillnader över 7% enheter har beaktats.) På de olika levnadsvanorna är skillnaderna mellan kommunerna små. Det är först när man tar hänsyn till alla frågorna (tobak, fett, fysisk aktivitet fibrer och alkohol) samtidigt som ett mönster framträder. Östersund framträder som en befolkning med, relativt sett, bäst vanor och Ragunda kommuns befolkning med sämst vanor. Härjedalens och Strömsunds befolkningar har snarlika vanor som Ragunda. De största skillnaderna mellan kommunerna syns på att betydligt färre av Östersunds befolkning uppger intag av smörfett, 39%, än vad Ragundas befolkning uppger, 5%. Befolkningen i Krokom uppger lägst tobaksanvändning, 28%, medan befolkningarna i Bräcke och Strömsund uppger högst användning, 33%. Skillnaderna är således små och det går inte att dra några betydelsefulla slutsatser av dem. (Det är större skillnader i bruket av alkohol. Östersund toppar med 62% och Strömsund ligger lägst med 47% men svaren på dessa frågor är osäkra.) Viljan att förändra sina levnadsvanor är lika stor i hela länet. Möjligen kan man säga att befolkningen i Åre vill förändra i något större utsträckning än övriga befolkningar. Befolkningarna i Ragunda och Östersund verkar vara mest nöjda med sina vanor Vitalitet. 1=högsta vitalitet Berg Bräcke H-dalen Krokom Ragunda S-sund Åre Ö-sund
9 På frågan om man är nöjd med sina sociala kontakter svarar 19% av Östersundsborna att de vill öka sina kontakter medan 12% i Ragunda tycker detsamma. I de övriga kommunerna vill mellan 15 och 17% öka sina sociala kontakter. I stort sett är man alltså nöjd med sina sociala kontakter. På de mera allmänna frågorna om hälsan svarar Härjedalens befolkning att de känner sig lite mera vitala än övriga kommuners befolkning. Lägst vitalitet uppger Bräckes befolkning. Andelen personer som uppger sig ha en långvarig sjukdom är störst i Bräcke 33% och Strömsund 34%. I Härjedalen uppger strax över 2% avbefolkningen att de har en långvarig sjukdom. I resterande kommuner ligger andelen på omkring 25%. Skillnaderna på dessa svar är förvånande stora och någon bra förklaring finns inte. Läkemedelsanvändningen de senaste 14 dagarna är högst i Östersunds befolkning, men bara något större än de övriga kommunernas befolkningar. Lägst förbrukning har Bräcke och Ragunda. De fem vanligaste läkemedlen används i samma utsträckning i alla kommunerna. Enda skillnaden man kan se är att befolkningen i Härjedalen använder mindre smärtstillande läkemedel utan recept, 25%. Krokoms befolkning uppger, 34%, att man använder sådan medicin. Befolkningen i Östersund använder lite mera vitaminer än övriga länsinevånare, 21% medan bara 14% av Ragundas befolkning uppger bruk av vitaminer. Det är något större skillnader mellan kommunerna på de besvär man uppger sig ha känt av senaste 3 månaderna. Snuva och ont i ryggen är lika spritt i länet. Ängslan är vanligast i Berg, 31% och minst vanlig i Ragunda, 2%. Huvudvärk och trötthet är minst vanlig i Härjedalen, 46 resp 34% och mest vanlig i Berg, 56 resp 49%. I Berg är det också vanligare att uppge värk i armar och ben, 4%. Totalt sett innebär detta att befolkningen i Bergs kommun uppger flest besvär men de övriga kommunernas befolkningar uppger lika mycket besvär. Svar på frågan om hur man mår. Medelvärde. 1=Utmärkt och 5=Dålig 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Berg Bräcke H-dalen Krokom Ragunda S-sund Åre Ö-sund Befolkningen i Berg tycker att det är viktigt att kunna välja läkare, 7%. Lägst är intresset i Härjedalen, 57% och i Bräcke samt Ragunda, 59%. I resterande kommuner anser strax över 6% att det är viktigt % Använt smärtstillande senaste två veckorna Berg Bräcke Hjd Krokom Ragunda Str-sund Åre Ö--sund Med recept Utan recept Befolkningarna i Härjedalen och Bräcke visar störst intresse för att besökstiderna anpassas till busstiderna. Överlag är intresset stort, över 7% vill det. Lägst är andelen i Östersund med 63%. Resultatet så här långt Visserligen finns det mycket kvar att analysera men redan nu kan man dra vissa viktiga slutsatser. Den främsta torde vara att den stora skillnaden mellan kvinnors och mäns hälsa bör leda till någon åtgärd. Det finns ett behov av att studera i vilken utsträckning de många besvären med värk skall hänföras till arbetsmiljö,
10 livsstilen eller kvinnors allmänna levnadsförhållande. Det borde dock inte hindra att landstinget redan nu börjar fundera över vad man kan göra för att minska kvinnornas ohälsa. En andra slutsats är att det förebyggande arbetet är viktigt och att det finns ett behov av insatser. Levnadsvanorna pekar på att många människor behöver ändra sig. Det finns också ett klart intresse i befolkningen för att ändra sina vanor och många behöver någon typ av stöd för att lyckas. Här skall man kanske främst uppmärksamma kvinnors rökning och snusning. Den tredje slutsatsen är att landstinget fått stöd för sitt arbete med att öka möjligheten att kunna välja vårdgivare, speciellt läkare. Det finns dock även tecken på att kostnaderna i vissa fall kan bli så höga att man drar sig för att söka hjälp. Lika oroande är att vissa människor inte upplever bemötande med den respekt som de har rätt till. De skillnader i levnadsvanor och hälsa som presenteras här visar inga stora skillnader mellan länets olika kommuner. Skillnader finns men måste studeras mera innan det finns anledning att gå vidare och funder på vilka konsekvenser de kan ha på landstingets hälso och sjukvårdsinsatser. Det återstår ännu många analyser innan befolkningsenkäten kan läggas på hyllan. Det behövs fördjupade analyser över levnadsvanorna, lika väl som försök till beskrivningar av vilka kvinnor det är som har många besvär. Slutligen bör enkäten analyseras för att se om det finns grupper av individer eller om det finns problem som inte uppmärksammas tillräckligt i dagens organisation. Det är dock viktigt att de resultat som framkommit redan nu leder till åtgärder.
11
12 Fler ex av denna rapport kan beställas från Jämtlands läns landsting, Hälsopolitiska enheten Box Frösön tel
13 Stanna Diskussion upp en stund! Landstingets roll för att vidmakthålla barnsäkerhetsarbetet är att hålla ihop det regionala nätverket på olika sätt. T ex fortsatta temadagar, skapa möjligheter att ta del av erfarenheter från andra delar av landet, ge möjligheter till fortbildning i barnsäkerhet. Självklart ligger det inom landstingets ansvar att inom barnhälsovården fortsätta sitt informationsarbete till småbarnsföräldrar angående barnsäkerhet. Vidare kan landstinget ses som signalorgan i samhället. Det är där man tar emot och behandlar drabbade. Således är den epidemiologiska bevakningen ett viktigt ansvar för landstinget. Som avslutning kan nämnas att inom ramen för landstingets folkhälsovision utvidgas nu det olycksfallsförebyggande arbetet i Jämtlands län. Från att ha varit ett projekt för att förebygga barnolyckor till ett preventionsprogram för hela befolkningen. Den modell för skadeprevention som Barnolycksfallsprojektet har byggt upp blir utgångspunkten när arbetet breddas. Referenser 1) Sellström E, Bauer M, Grönvik M: Barnolycksfall i Jämtlands län Jämtlands läns landsting. Östersund ) Jansson C, Bauer M: Barnolycksfall i Jämtlands län Delrapport - idrottsolyckor. Jämtlands läns landsting. Östersund ) Forsman A-C, Berglund A: Barnolycksfall i Jämtlands län Delrapport - barnomsorgsolyckor. Jämtlands läns landsting. Östersund ) Holmgren M-L: Barnolycksfall i Jämtlands län Delrapport - tandskador. Jämtlands läns landsting. Östersund ) Sellström E, Bremberg S, Chang A: Injuries in Swedish Day-Care Centers. Submitted. 6) Jansson C. Bauer M: Utförsåkning den största enskilda orsaken till skador vid vintersport bland barn. Läkartidningen 1991; 17:
14
Stanna upp en stund!
Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade
Läs merVad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?
Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser
Läs merom hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun
Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur
Läs merBefolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun
Liv och hälsa i Norrland Befolkningsundersökningen 1997 - de första resultaten för Östersunds kommun Samställd av hälsoplanerare Elsa Rudsby Strandberg Östersunds kommun. Juli 1998 (reviderad mars 1999)
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merLÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008
LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden
Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merNORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merElevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merInnehållsförteckning:
Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4
Läs merHälsa på lika villkor? 2014
Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...
Läs merLiv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland
Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merHälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel
Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs merPresentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006
Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merAlkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk
Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under
Läs merHälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merFemtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och
Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit
Läs merUppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3
Läs merRedovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016
Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merFöretagsamheten 2017 Jämtlands län
Företagsamheten 2017 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merKataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merOmråden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs merAtt vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merAnhörigomsorg är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merFöretagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun
Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merStockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Läs merFörsäljningsstatistik från Systembolag 1996-2005, restaurang och livsmedelsbutik 1996-2004 i Krokoms kommun
Försäljningsstatistik från Systembolag 1996-25, restaurang och livsmedelsbutik 1996-24 i Krokoms kommun Källa: Folkhälsoinstitutet, Systembolaget och SCB Bearbetad och sammanställt av Thomas Andersson
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merEn Sifoundersökning om attityder kring att åldras
En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merTur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?
RAPPORT Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog? Av: Maria Enggren Zavisic Vasagatan 48 Box 3287 103 65 Stockholm 08-567 06 400 post@psykologforbundet.se www.psykologforbundet.se Sammanfattning
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merFolkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22
Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29
Läs merHälsa och levnadsvanor i Jönköpings län
Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merFöretagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Jämtlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Jämtlands län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merFöretagsamheten 2018 Jämtlands län
Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merSAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten
SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten 2016 2017 Elevhälsan i korthet läsåret 2016 2017 1 2 2005/06 startade Luleå kommun med elevhälsosamtalet som successivt spred sig till övriga kommuner i länet.
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merRätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv
Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden
Läs merHälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten
Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan
Läs merAtt vara ung i Hylte kommun
Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs mer