Stanna upp en stund!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stanna upp en stund!"

Transkript

1 Hälsopolitiska enheten Rapport nr 1 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten de första resultaten James Winoy

2 INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man? Rapportserie Behov av förändrade levnadsvanor Äldre äter mera fett och fibrer Kvinnor under 5 röker mer Stora skillnader i dryckesvanor Det förebyggande arbetet får stöd Kvinnor mår sämre Många kvinnor har besvär med värk Smärtstillande läkemedel vanligt Rätt satsa på fritt val av läkare Hjärt och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område Äldre och sjukhuset får mest Viss kritik mot kostnader och bemötande Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Finns det skillnader mellan länets kommuner? Resultatet så här långt

3 Befolkningsenkäten de första resultaten Hösten 1993 fick 9 7 jämtar och härjedalingar en stor enkät från landstinget. Enkäten ingick som en del i landstingets folkhälsoarbete och skulle kartlägga hälsan hos befolkningen. För att klara av sitt ansvar att ge invånarna möjligheter att leva mer hälsosamt behöver landstinget skaffa sig bättre kunskap om hur invånarna har det. Det enda sättet att få reda på hur folk har det är att skicka ut en enkät. De register som finns beskriver bara sjukdomen hos de som kommer på sjukhuset. Många landsting har skickat ut liknade enkäter och några har gjort det flera gånger. Avsikten med undersökningen Syftet med enkäten var att få fram uppgifter om befolkningens hälsa, att kunna få underlag för att följa folkhälsoinsatser samt att få reda på hur befolkningen vill ha hälso- och sjukvården. Landstinget skulle sålunda kunna få reda på vilka levnadsvanor befolkningen har, hur deras vardagliga fysiska och psykiska hälsa ser ut samt få en uppfattning om det finns otillfredsställda behov. Genom att återkomma med undersökningen vart fjärde år skall landstinget också kunna se effekterna av satsningar på folkhälsoarbetet. Det är främst insatser för tobaksfria miljöer, minskning av alkoholbruk samt olycksfall som följs. Slutligen skulle också landstinget kunna få reda på befolkningens åsikter i vissa specifika frågor om hälso- och sjukvårdens organisation. Enkätens innehåll Frågorna i enkäten handlade om levnadsvanor som motion, kost, alkoholbruk, rökning, snusning och social aktivitet. Det fanns också frågor om besök inom hälso- och sjukvård, fysiska och psykiska besvär och sjukdomar, medicinanvändning och tandhälsa. Eftersom det var första gången denna typ av enkät genomfördes var avsnitten om levnadsvanor och hälsa omfattande. Eftersom landstinget satsar speciellt på tobaks- och alkoholbruk fanns det flera frågor om detta. För att få reda på vad befolkningen tycker om olika delar av landstingets arbete ställdes frågor om pengar satsas rätt, om hur man vill ha servicen i folktandvården, om man vill kunna välja läkare och distriktssköterska, mm. Hur svarade man? Två tredjedelar av de som fick enkäten skickade tillbaks den ifylld. Fler av de äldre än av de yngre svarade på enkäten. I de yngre åldrarna svarade betydligt färre män än kvinnorna. Befolkningarna i Bräcke och Åre var flitigast på att svara medan befolkningarna i Berg och Östersund var minst flitiga. Andel som svarat på enkäten 34 % svarade inte 66 % svarade

4 Svarsfrekvens Fysisk aktivitet på fritid 8 6 Motionerar Tränar Stilla % w Totalt Män Kvinnor Rör lagom Rör lite Andelen som svarat var lägre än vad landstinget hoppats på och de slutsatser som kan dras blir därför inte lika omfattande som man från början räknat med. Från andra studier vet man att det är personer med kortare utbildning, sämre levnadsvanor och högre sjuklighet samt företrädesvis män som svarar i lägre utsträckning. Det finns inget som pekar på att det skulle vara annorlunda i denna studie. Rapportserie Denna rapport, som är den första i en serie, beskriver översiktligt levnadsvanor och hälsa i befolkningen. Den beskriver också befolkningens syn på skattepengarnas fördelning och möjligheten att välja läkare. Behov av förändrade levnadsvanor Undersökningen visar att det fortfarande finns många som skulle vinna på att förändra sina levnadsvanor. Visserligen skapar det stora bortfallet osäkerhet om vilka levnadsvanor hela befolkningen har. En utgångspunkt är dock att anta att de som svarat har bättre levnadsvanor än de som inte svarat. Detta torde gälla speciellt frågorna om tobaks- och alkoholbruket. Var sjunde har en stillasittande fritid och hälften rör sig lite grand, mest genom att gå till arbetet, vara på dans och liknande. Den resterande tredjedelen rör sig antingen genom att vara aktiv i idrott eller genom att försöka var aktiv i vardagen. Det är naturligt att det är de unga som är mera aktiva. Bland de som är över 5 år är det bara var fjärde som rör sig i den utsträckning som brukar rekommenderas för att bibehålla en god hälsa. Äldre äter mera fett och fibrer Det är svårt att få en bra bedömning på intag av fett och fibrer och de redovisade svaren får ses som grova mått. Om frågan om fett på smörgåsen är ett bra mått på fettintag så är det många som inte följer den kosthållning som anses innehålla lagom med fett. Två av fem äter det feta alternativet smör eller Bregott på sina smörgåsar. Det är mest vanligt bland de äldre. Det är de yngre och speciellt kvinnorna som har gått över till de fettsnåla alternativen som Nytta och Lätt och Lagom. Av alla som svarat är det två av fem som använder dessa smörgåsfetter. När det gäller fibrer är det de äldre som uppger sig bry sig mera. Var tredje av de som är över 5 år säger sig i hög grad tänka på att få i sig fibrer medan bara var sjunde av de yngsta. Kvinnor under 5 röker mer Nästan 2% röker dagligen och bara var annan har aldrig rökt. Bland de yngsta är det 23% som röker Ibland. Fortfarande är dock rökning vanligast i åldrarna 25 till 5 år. Av de under 5 år röker fler kvinnor än män. Snusning är fortfarande en typiskt manlig aktivitet. Var fjärde man och var trettionde kvinna snusar. I den yngsta ådern är skillnaden emellertid lägre. I denna grupp snusat 13% av kvinnorna, vilket är många fler än i riket i sin helhet, och 28% av männen.

5 Andel som använder tobak regelbundet % w Åldersgrupper Män Kvinnor Tar man tobaksbruket i stort så använder 35% av männen och 25% av kvinnorna tobak. Totalt sett är tobaksbruket en manlig aktivitet men kvinnornas bruk börjar alltmer likna männens. Stora skillnader i dryckesvanor Det är inte meningsfullt att försöka uppge siffror för hur många som använder alkohol eftersom bortfallet varit stort. De siffror som anges i undersökningen visar att de som svarat i stor utsträckning tillhör de med låg konsumtion. Intressant är dock att skillnaderna mellan kvinnor och män samt äldre och yngre visar på samma mönster som undersökningar med hö- gre svarsfrekvens. Männen dricker starksprit och kvinnorna vin. Ungdomarna, speciellt männen, dricker främst öl. Det förebyggande arbetet får stöd Landstinget får stöd för sitt förebyggande arbete. Hälften uppger att de vill ändra sina levnadsvanor. Var fjärde av dessa anser sig behöva stöd för att klara av det. Behovet av hjälp är störst bland de som vill sluta röka. Här tror två av fyra att de behöver stöd. Det är således en stor grupp som behöver hjälp för att förändra sina vanor till mera hälsosamma livsstilar. Vill ändra % Fys akt Kost Rökn Snus Kan själv Behöver stöd

6 På en fråga om man vill göra förändringar för att förbättra sin livskvalitet svarar nästan hälften att man vill förändra. Hälften av dessa uppger att det är en ändring av levnadsvanorna man vill genomföra. Med utgångspunkt i hur många det är som lever på ett sätt som inte främjar hälsan kan insatser från landstinget betyda en hel del för befolkningens hälsa och välbefinnande. Kvinnorna mår sämre På nästan alla frågorna om hälsa uppger kvinnorna sig ha betydligt sämre hälsa än vad männen uppger. Det är bara på frågorna där man får bedöma sin upplevda hälsa som skillnaderna är små. På en fråga om allmänt bedömande av hälsan svarar över hälften att den är Utmärkt eller Mycket god. Så många som 42% av de över 65 år anser dock att den är Någorlunda eller Dålig. Även på ett index över välbefinnande är könsskillnaderna små. Här visar det sig att 8% har ett högt välbefinnande men var tionde har ett lågt välbefinnande. På ett index över vitalitet ser man att över 7% känner sig vitala medan 15% är ofta trötta. ont någonstans. Mest är det i axlar, skuldror och nacken. Nästan lika vanligt är det att ha ont i huvudet. I stort sett hälften av besvären upplevs som besvärande. Andra besvär är trötthet, ryggsmärtor, snuva och svårt att somna. Det är främst de äldre som uppger sig ha svårt att somna, 2% uppger det. En tredjedel av dessa med sömnsvårigheter har besväret regelbundet. Besvären är i övrigt i stort sett lika vanliga i alla åldrar. De allra yngsta uppger dock fler besvär än de äldre. Ungefär var tionde av de som uppger besvär har besvären regelbundet. Smärtstillande läkemedel vanligt Användningen av medicin de senaste 14 dagarna speglar väl besvären. Det vanligaste läkemedlet är något smärtstillande. Det är främst kvinnor som använder det. Användningen av smärtstillande medel är betydligt vanligare än användning av vitaminer. Salvor för huden och hostmedicin är också vanliga läkemedel. Var femte har använt något sådant Uppfattning om sin egen hälsa % % Utmärkt Mkt god God Någorlunda Dålig Kvinnor Män Många kvinnor har besvär med värk De stora könsskillnaderna märks mest när man frågar om hur det är mera konkret. På frågan hur ofta man senaste tre månaderna har haft ett preciserat besvär visar det sig att kvinnorna har nästan en halv gång till så många besvär som männen har. Dessutom har fler kvinnor besvär. Vanligaste besvären är att ha läkemedel senaste 14 dagarna. Den regelbundna användningen är dock låg. Endast 3% använder smärtstillande utan recept regelbundet och 5% smärtstillande med recept.

7 Besvär senaste 3 månaderna Använt läkemedel senaste två veckor % % Värk i skuldror, nacke axlar Ont i huvudet Trötthet Ryggsmärtor Snuva, förkylning Värk i extrimiteter Ängslan Kvinnor Män % Vitaminer Smärtstillande utan reccept Salvor för huden Hostmedicin Smärtstillande med recept Naturläkemedel Kvinnor Män Rätt satsa på fritt val av läkare Landstingets inriktning på att alla patienter skall ha möjlighet att fritt välja läkare har stöd i befolkningen. Två av tre anser att det är viktigt att fritt kunna välja läkare. Hälften anser att det är viktigt att kunna välja distriktssköterska. Det är i första hand de äldre som tycker det är viktigt. Av de pensionerade kvinnorna är det 77% som tycker det är viktigt att få välja läkare. Bland de yngsta männen är det 38%. Hjärt- och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område Äldrevård och sjukhuset får mest I enkäten fanns det en möjlighet att föreslå var man ville att 1 kronor av ens skattemedel till landstinget skulle hamna. Här fanns det inga färdiga förslag utan man fick föreslå själva. Ungefär två av tre svarade på frågan. Det allra vanligaste området man ville satsa på var äldreomsorgen. I snitt ville man placera 245 kr på äldreomsorgen. De äldre två och en halv gång så mycket som de yngsta. På andra plats kom sjukvården i stort, speciellt sjukhuset, 171 kr. Sedan är hoppet långt till det tredje området som fick knappt 1 kronor. Det var satsning på cancer. Knappt 7 kr fick området barn och När man får prioritera mellan olika förebyggande insatser (Hjärt- och kärlsjukdomar, Bröstcancer, Prostatacancer, Tobak och Alkohol) är det i första hand hjärt- och kärlsjukdomarna man vill bekämpa. De äldre vill lägga mer resurser här än de yngre. Kvinnorna tycker att bröstcancer är lika viktigt. På tredje plats kommer prostatacancer, på fjärde plats tobak och sist hamnade alkohol. Fler män än kvinnor vill satsa på prostatacancer och fler kvinnor än män vill satsa på bröstcancer. På de fria alternativen har man valt cancer i allmänhet, HIV/Aids, friskvård mm. Kr Antal kronor man vill satsa Äldre Sjukvård Cancer Barn/ungdom Personal Primärvård Förebyggande Forskning Kvinnor Män

8 ungdomar. Sen kommer områden som förebyggande arbete, primärvård, forskning och personal som alla fick ungefär 5 kronor. Männen är mer intresserade av att lägga pengar på sjukhuset medan kvinnorna prioriterar cancer, barn och ungdom samt personal högre. De allra yngsta vill satsa nästan 5 kr på HIV/AIDS och vill lägga mer pengar på tandvård än vad de äldre vill. Viss kritik mot kostnader och bemötande En av tio har inte sökt läkare trots att de ansett sig behöva det. Var tionde av dessa har inte gjort det för att det varit för dyrt. Detta svar är vanligast bland de yngsta kvinnorna. Lika många har inte sökt för att de trodde att de inte skulle bli bemötta med respekt eller att man inte skulle ta deras besvär på allvar. Vanligaste svaret var att man inte hade tid och ville vänta för det skulle säker gå över. Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Var femte bekymrar sig inte om sin hälsa så att de försöker ta reda på hur de bör leva. Denna inställning är vanligast i den yngsta gruppen, 38% av männen och 28% av kvinnorna har denna åsikt. Av alla som svarat anser var tredje att radio och TV är de viktigaste källorna. Därefter kommer dagstidningar som var femte tycker är viktiga. Hälsotidningar, kunniga anhöriga, m fl hjälper till att lära ut hur man bör leva. Var femte av pensionärerna menar att landstingets egen tidning, Z-ronden, spelar stor roll. Information är viktigt eftersom var femte menar att god hälsa är en fråga om att ha tur. Bara var fjärde anser att det inte är så. Det är vanligare bland de äldre att mena att det handlar om tur. Finns det skillnader mellan länets kommuner? När de tidigare presenterade levnadsvanorna och hälsobesvären studeras för varje kommun visar det sig att skillnaderna mellan kommunerna är små. I vissa fall är det tydliga skillnader mellan de kommuner med bäst respektive sämst förhållande men kommunerna är överlag mycket lika. För att kunna göra en riktigt jämförelse mellan kommunerna har i denna presentation hänsyn tagits till att antalet tillfrågade varit olika många i kommunerna och att åldersfördelningarna i kommunerna är olika. (Endast skillnader över 7% enheter har beaktats.) På de olika levnadsvanorna är skillnaderna mellan kommunerna små. Det är först när man tar hänsyn till alla frågorna (tobak, fett, fysisk aktivitet fibrer och alkohol) samtidigt som ett mönster framträder. Östersund framträder som en befolkning med, relativt sett, bäst vanor och Ragunda kommuns befolkning med sämst vanor. Härjedalens och Strömsunds befolkningar har snarlika vanor som Ragunda. De största skillnaderna mellan kommunerna syns på att betydligt färre av Östersunds befolkning uppger intag av smörfett, 39%, än vad Ragundas befolkning uppger, 5%. Befolkningen i Krokom uppger lägst tobaksanvändning, 28%, medan befolkningarna i Bräcke och Strömsund uppger högst användning, 33%. Skillnaderna är således små och det går inte att dra några betydelsefulla slutsatser av dem. (Det är större skillnader i bruket av alkohol. Östersund toppar med 62% och Strömsund ligger lägst med 47% men svaren på dessa frågor är osäkra.) Viljan att förändra sina levnadsvanor är lika stor i hela länet. Möjligen kan man säga att befolkningen i Åre vill förändra i något större utsträckning än övriga befolkningar. Befolkningarna i Ragunda och Östersund verkar vara mest nöjda med sina vanor Vitalitet. 1=högsta vitalitet Berg Bräcke H-dalen Krokom Ragunda S-sund Åre Ö-sund

9 På frågan om man är nöjd med sina sociala kontakter svarar 19% av Östersundsborna att de vill öka sina kontakter medan 12% i Ragunda tycker detsamma. I de övriga kommunerna vill mellan 15 och 17% öka sina sociala kontakter. I stort sett är man alltså nöjd med sina sociala kontakter. På de mera allmänna frågorna om hälsan svarar Härjedalens befolkning att de känner sig lite mera vitala än övriga kommuners befolkning. Lägst vitalitet uppger Bräckes befolkning. Andelen personer som uppger sig ha en långvarig sjukdom är störst i Bräcke 33% och Strömsund 34%. I Härjedalen uppger strax över 2% avbefolkningen att de har en långvarig sjukdom. I resterande kommuner ligger andelen på omkring 25%. Skillnaderna på dessa svar är förvånande stora och någon bra förklaring finns inte. Läkemedelsanvändningen de senaste 14 dagarna är högst i Östersunds befolkning, men bara något större än de övriga kommunernas befolkningar. Lägst förbrukning har Bräcke och Ragunda. De fem vanligaste läkemedlen används i samma utsträckning i alla kommunerna. Enda skillnaden man kan se är att befolkningen i Härjedalen använder mindre smärtstillande läkemedel utan recept, 25%. Krokoms befolkning uppger, 34%, att man använder sådan medicin. Befolkningen i Östersund använder lite mera vitaminer än övriga länsinevånare, 21% medan bara 14% av Ragundas befolkning uppger bruk av vitaminer. Det är något större skillnader mellan kommunerna på de besvär man uppger sig ha känt av senaste 3 månaderna. Snuva och ont i ryggen är lika spritt i länet. Ängslan är vanligast i Berg, 31% och minst vanlig i Ragunda, 2%. Huvudvärk och trötthet är minst vanlig i Härjedalen, 46 resp 34% och mest vanlig i Berg, 56 resp 49%. I Berg är det också vanligare att uppge värk i armar och ben, 4%. Totalt sett innebär detta att befolkningen i Bergs kommun uppger flest besvär men de övriga kommunernas befolkningar uppger lika mycket besvär. Svar på frågan om hur man mår. Medelvärde. 1=Utmärkt och 5=Dålig 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Berg Bräcke H-dalen Krokom Ragunda S-sund Åre Ö-sund Befolkningen i Berg tycker att det är viktigt att kunna välja läkare, 7%. Lägst är intresset i Härjedalen, 57% och i Bräcke samt Ragunda, 59%. I resterande kommuner anser strax över 6% att det är viktigt % Använt smärtstillande senaste två veckorna Berg Bräcke Hjd Krokom Ragunda Str-sund Åre Ö--sund Med recept Utan recept Befolkningarna i Härjedalen och Bräcke visar störst intresse för att besökstiderna anpassas till busstiderna. Överlag är intresset stort, över 7% vill det. Lägst är andelen i Östersund med 63%. Resultatet så här långt Visserligen finns det mycket kvar att analysera men redan nu kan man dra vissa viktiga slutsatser. Den främsta torde vara att den stora skillnaden mellan kvinnors och mäns hälsa bör leda till någon åtgärd. Det finns ett behov av att studera i vilken utsträckning de många besvären med värk skall hänföras till arbetsmiljö,

10 livsstilen eller kvinnors allmänna levnadsförhållande. Det borde dock inte hindra att landstinget redan nu börjar fundera över vad man kan göra för att minska kvinnornas ohälsa. En andra slutsats är att det förebyggande arbetet är viktigt och att det finns ett behov av insatser. Levnadsvanorna pekar på att många människor behöver ändra sig. Det finns också ett klart intresse i befolkningen för att ändra sina vanor och många behöver någon typ av stöd för att lyckas. Här skall man kanske främst uppmärksamma kvinnors rökning och snusning. Den tredje slutsatsen är att landstinget fått stöd för sitt arbete med att öka möjligheten att kunna välja vårdgivare, speciellt läkare. Det finns dock även tecken på att kostnaderna i vissa fall kan bli så höga att man drar sig för att söka hjälp. Lika oroande är att vissa människor inte upplever bemötande med den respekt som de har rätt till. De skillnader i levnadsvanor och hälsa som presenteras här visar inga stora skillnader mellan länets olika kommuner. Skillnader finns men måste studeras mera innan det finns anledning att gå vidare och funder på vilka konsekvenser de kan ha på landstingets hälso och sjukvårdsinsatser. Det återstår ännu många analyser innan befolkningsenkäten kan läggas på hyllan. Det behövs fördjupade analyser över levnadsvanorna, lika väl som försök till beskrivningar av vilka kvinnor det är som har många besvär. Slutligen bör enkäten analyseras för att se om det finns grupper av individer eller om det finns problem som inte uppmärksammas tillräckligt i dagens organisation. Det är dock viktigt att de resultat som framkommit redan nu leder till åtgärder.

11

12 Fler ex av denna rapport kan beställas från Jämtlands läns landsting, Hälsopolitiska enheten Box Frösön tel

13 Stanna Diskussion upp en stund! Landstingets roll för att vidmakthålla barnsäkerhetsarbetet är att hålla ihop det regionala nätverket på olika sätt. T ex fortsatta temadagar, skapa möjligheter att ta del av erfarenheter från andra delar av landet, ge möjligheter till fortbildning i barnsäkerhet. Självklart ligger det inom landstingets ansvar att inom barnhälsovården fortsätta sitt informationsarbete till småbarnsföräldrar angående barnsäkerhet. Vidare kan landstinget ses som signalorgan i samhället. Det är där man tar emot och behandlar drabbade. Således är den epidemiologiska bevakningen ett viktigt ansvar för landstinget. Som avslutning kan nämnas att inom ramen för landstingets folkhälsovision utvidgas nu det olycksfallsförebyggande arbetet i Jämtlands län. Från att ha varit ett projekt för att förebygga barnolyckor till ett preventionsprogram för hela befolkningen. Den modell för skadeprevention som Barnolycksfallsprojektet har byggt upp blir utgångspunkten när arbetet breddas. Referenser 1) Sellström E, Bauer M, Grönvik M: Barnolycksfall i Jämtlands län Jämtlands läns landsting. Östersund ) Jansson C, Bauer M: Barnolycksfall i Jämtlands län Delrapport - idrottsolyckor. Jämtlands läns landsting. Östersund ) Forsman A-C, Berglund A: Barnolycksfall i Jämtlands län Delrapport - barnomsorgsolyckor. Jämtlands läns landsting. Östersund ) Holmgren M-L: Barnolycksfall i Jämtlands län Delrapport - tandskador. Jämtlands läns landsting. Östersund ) Sellström E, Bremberg S, Chang A: Injuries in Swedish Day-Care Centers. Submitted. 6) Jansson C. Bauer M: Utförsåkning den största enskilda orsaken till skador vid vintersport bland barn. Läkartidningen 1991; 17:

14

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun Liv och hälsa i Norrland Befolkningsundersökningen 1997 - de första resultaten för Östersunds kommun Samställd av hälsoplanerare Elsa Rudsby Strandberg Östersunds kommun. Juli 1998 (reviderad mars 1999)

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Företagsamheten 2017 Jämtlands län

Företagsamheten 2017 Jämtlands län Företagsamheten 2017 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Försäljningsstatistik från Systembolag 1996-2005, restaurang och livsmedelsbutik 1996-2004 i Krokoms kommun

Försäljningsstatistik från Systembolag 1996-2005, restaurang och livsmedelsbutik 1996-2004 i Krokoms kommun Försäljningsstatistik från Systembolag 1996-25, restaurang och livsmedelsbutik 1996-24 i Krokoms kommun Källa: Folkhälsoinstitutet, Systembolaget och SCB Bearbetad och sammanställt av Thomas Andersson

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Jämtlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Jämtlands län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Hälsosamtalet i skolan - resultat Hälsosamtalet i skolan - resultat Återföring till programberedningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna, samt regionala beredningen den 27 april 11 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, folkhälsostrateg,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004 SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Försäljningsstatistik från Systembolag 1996-2005, restaurang och livsmedelsbutik 1996-2004 i Bergs kommun

Försäljningsstatistik från Systembolag 1996-2005, restaurang och livsmedelsbutik 1996-2004 i Bergs kommun Försäljningsstatistik från Systembolag 1996-25, restaurang och livsmedelsbutik 1996-24 i Bergs kommun Källa: Folkhälsoinstitutet, Systembolaget och SCB Bearbetad och sammanställt av Thomas Andersson enheten

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan PERSONLIGT 215 KF En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan Genomförande: Trettonde gången Genomfördes under perioden 25/9-12/11 år 215 Totalt erbjöds 1321 elever

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa

Läs mer