Prioriterade Folkhälsomål

Transkript

1 Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige , 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet

2 Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund Folkhälsa Folkhälsomål Nationella folkhälsomål Prioriterade målområden i Säter...2 Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Övergripande mål: Målområde 9: Fysisk aktivitet Övergripande mål: Målområde 10: Matvanor och livsmedel Övergripande mål: Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Övergripande mål:...6

3 1. Inledning/bakgrund 1.1 Folkhälsa Att arbeta med folkhälsa är att bedriva hälsoarbete på befolkningsnivå, inte direkt riktat till enskilda individer. Vi arbetar aktivt med folkhälsa utifrån Säterbornas behov. Det är många faktorer som påverkar hälsan, var vi lever och hur vi bor, miljö, barndom, uppväxttid, utbildning och arbete. Det handlar också om vårt sociala nätverk, om att vara sedd och hörd och möjligheten att påverka den egna situationen. Därutöver handlar det förstås även om levnadsvanor, om hur vi äter, om vi röker och dricker och om vi motionerar. Vårt ansvar är att skapa förutsättningar och miljöer som främjar en hälsosam livsstil. Vi vill skapa en bra utveckling för framtiden som inte äventyrar kommande generationers möjligheter till ett gott liv. Vi ska även förmedla kunskaper och ökad medvetenhet om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Ett gott folkhälsoarbete innefattas av långsiktighet och uthållighet och består av insatser på flera nivåer i samhället. Samverkan mellan olika aktörer och arenor är nyckeln till ett gott folkhälsoarbete. Sverige har i ett internationellt perspektiv en relativt god folkhälsa. Folkhälsan är dock inte statisk så den behöver hela tiden utvecklas. Framtidens hälsoutmaningar är, enligt regeringens folkhälsopolitiska rapport 2005, den ökade förekomsten av övervikt och fetma i alla åldrar, brist på fysisk aktivitet, de stora sociala skillnaderna i hälsa, barns och ungdomars försämrade levnadssituation samt den ökade psykiska ohälsan framförallt bland barn, ungdomar och kvinnor. Ansvaret för folkhälsoarbetet i Säters kommun delas av kommunen och Landstinget Dalarna. Riksdag och regering har 2003 beslutat om 11 folkhälsomål som hela Sverige ska arbeta för att nå. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det ska ske bl a genom bra kost- och motionsvanor, säkra och trygga uppväxtmiljöer, social trygghet, en mer förebyggande hälso- och sjukvård och minskat alkoholoch tobaksbruk.

4 2. Folkhälsomål 2.1 Nationella folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 2.2 Prioriterade målområden i Säter Vi i Säter har valt fyra målområden som vi kommer att prioritera de närmsta åren. Prioriteringen av särskilt utvalda områden är ett ställningstagande som har gjorts för att effektivt kunna arbeta för en bättre folkhälsa. Gjorda prioriteringar är inget statiskt utan kan med åren varieras utefter kommunens behov. Vid prioriteringen har hänsyn tagits till regeringens folkhälsopolitiska rapport 2005, där framtidens hälsoutmaningar bl.a. är den ökade förekomsten av övervikt och fetma i alla åldrar, brist på fysisk aktivitet och barn och ungas försämrade levnadssituation. Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad Fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av spelande.

5 Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Metoder för föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen på olika kompetenser, t.ex. problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, t.ex. goda kost- och motionsvanor, genomföras i dessa miljöer. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. 3.1 Övergripande mål: Goda uppväxtvillkor för barn och unga Vi vill att barnen i Säter ska ha en trygg uppväxt där kamratskap och en känsla av delaktighet är viktig. Vi vill hjälpa barn och ungdomar att lyckas i skolan. Om vi stöttar och engagerar oss i barnens skolgång under uppväxten hjälper vi dem att utvecklas till studiemotiverade ungdomar. Vi vill att betygsmedelvärdet för skolår 9 ska öka. Alla som önskar barnomsorg ska erhållas plats inom lagstadgad tid, 3-4 mån, från det datum då man önskar barnomsorg. Barn, elever och kursdeltagare erbjuds en verksamhet som präglas av Förskole- och skolplanens målområden Trygg miljö Lust och kreativitet i lärandet Inflytande och delaktighet Jämlikhet och jämställdhet Vi erbjuder föräldrastöd i form av COPE 3-12 år och år, Föräldrastegen år och ÖPP i år 7-9.

6 4. Målområde 9: Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område är att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till: mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, mer fysisk aktivitet under fritiden, att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor. 4.1 Övergripande mål: Invånarnas livsstil ska innehålla en ökad fysisk aktivitet Vi vill att fler går och cyklar till och från skola eller arbete. Kommunen bör arbeta för ökad cykelhjälmsanvändning bland barn och vuxna. Det är viktigt att stimulera till spontanaktivitet t.ex. på förskolor och skolor. Vi vill öka andelen fysiskt aktiva på en hälsofrämjande nivå, dvs. minst trettio minuters aktivitet per dag för vuxna och ungdomar samt minst sextio minuter för barn. Vi vill kunna erbjuda ett rikt utbud av fritidsaktiviteter i Säters kommun. En ökad kommunal satsning i form av förbättrat stöd och kommunalt engagemang mot föreningslivet är önskvärt. Vi vill att Hälso- och sjukvården ordinerar mer Fysisk aktivitet på Recept (OFA).

7 5. Målområde 10: Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation och vart du bor. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall. 5.1 Övergripande mål: Invånarna ska ha goda matvanor som tar hänsyn till hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling. Det behövs vägledning och information för att hitta rätt bland alla kostråd. Inte minst handlar det om att känna till betydelsen av en hälsosam kost för att må bra. Vi vill att barn och ungdomar i skolan ska äta skollunch. Vi vill att maten som serveras i kommunens storhushåll främjar en god hälsa och uppfyller de svenska näringsrekommendationerna. Nyttiga mellanmål ska serveras i kommunens verksamhet inkl skolcafeteria, där frukt och grönsaker framhålls istället för godis, bakverk och sötade drycker. Andelen ekologiska livsmedel inom den offentliga konsumtionen bör bli större. Vi vill kunna erbjuda ökat föräldrastöd när det gäller kost och motion. Arbeta för att fler barn ammas helt eller devis vid 6 månaders ålder. Vi vill förbättra tandhälsan, öka andelen kariesfria 6 och 19 åringar och vi vill minska andelen invånare med övervikt och fetma.

8 6. Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobakoch dopningspolitiken. Dessa mål ligger fast. Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet är att minska tobaksbruket. Målet för samhällets insatser mot spelberoende är att minska skadeverkningar av spelande. Målet när det gäller dopning är ett samhälle fritt från dopning. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket samt verka för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor och naturliga delar av välfärdspolitiken. I propositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan följer man folkhälsokommitténs rekommendation (SOU 2000:91) om att åstadkomma en bättre samordning mellan olika sektorer, nivåer och aktörer samt ett ökat fokus på sambandet mellan bruket av de olika medlen och spelmissbruk. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för missbruk av olika beroendeframkallande medel. I propositionen 2007/08:110 poängteras individens behov av integritet och valfrihet för sin hälsa och även kommunernas och landstingens viktiga roll inom folkhälsoarbetet understryks. Målet för politikområde folkhälsa är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt. 6.1 Övergripande mål: Invånarna ska minska sin användning av tobak och alkohol och samhället ska vara fritt från narkotika och dopning. Vi vill minska tillgängligheten och erbjuda bättre alternativ. Vi vill kunna erbjuda en tobaksfri och alkoholfri start i livet, minska andelen gravida och småbarnsföräldrar som röker. Minska andelen ungdomar under 18 år som använder tobak. Vi vill arbeta för en senarelagd alkoholdebut och minskat berusningsdrickande. Önskvärt är att öka användandet av AUDIT i hälso- och sjukvården. Det är bra om vi kan erbjuda drogfria arrangemang för ungdomar på kvällar, helger och lov. Det är viktigt att undanröja den illegala alkoholhanteringen och minska tillgången på narkotika.