Folkhälsoprogram

Transkript

1 Folkhälsoprogram Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Nämndens namn den dag månad årtal x Reviderad: Nämndens namn den dag månad årtal x Giltig t.o.m: Den dag månad årtal Ansvarig ägare: Befattning

2 Innehåll Inledning Nationell politik på området Kort historik Vision Övergripande mål för folkhälsoarbetet Strategi för kommunens folkhälsoprogram Uppdrag för nämnderna Ansvarig för folkhälsoprogrammet Kort om folkhälsoarbetet från 2006 i Upplands Väsby fram till idag

3 Inledning Folkhälsoprogrammet är ett av kommunens styrdokument. Det betyder att programmet beskriver vad som behöver göras i Upplands Väsby för att förbättra hälsoläget hos befolkningen. I vårt nya folkhälsoprogram arbetar vi med folkhälsan utifrån ett socialt hållbart perspektiv samt med intentioner att minska skillnader i ohälsa. Till folkhälsoprogrammet ska en handlingsplan kopplas. I handlingsplanen ska tydligt framgå ansvar, aktivitet, nyckeltal och uppföljning. Handlingsplanen ska årligen följas upp i samband med verksamhetsuppföljningen och i ett folkhälsobokslut. En god folkhälsoutveckling är en viktig fråga för Upplands Väsby kommun. Folkhälsa är ett uttryck för det allmänna hälsotillståndet i ett samhälle och beror på många olika faktorer, bland annat invånarnas livsvillkor, sociala situation, levnadsvanor och den fysiska miljön. Vissa av de faktorer som påverkar hälsan kan individen själv påverka medan andra ligger utanför individens omedelbara kontroll. Hälsan förbättras ständigt i Sverige. Trots detta finns det stora skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan olika grupper. Skillnaderna mellan olika gruppers hälsotillstånd ökar. Hållbar utveckling i vårt samhälle innebär att långsiktigt bevara vattnets, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Begreppet omfattar tre olika delar, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, Folkhälsoarbete är en del av samtliga tre delar. Kommunens roll är oerhört viktig genom att stödja och skapa förutsättningar för en god folkhälsoutveckling, och för att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där skillnaderna i ohälsan minskar Folkhälsoprogrammet ska vara ett stöd för kommunen att bidra till en god folkhälsoutveckling i Upplands Väsby. I vår kommun främjar vi jämlikhet i hälsa genom att arbeta för och utveckla flera områden. Grundbulten för ett demokratiskt och jämlikt samhälle bygger på inflytande och delaktighet. Vi i Upplands Väsby stärker ytterligare detta arbete genom att uppmärksamma frågor om barns och ungas rätt till inflytande och delaktighet, genom vårt arbete med barnrättsperspektivet. Faktorer som att gå ut grundskolan med fullständiga betyg samt fullfölja sina gymnasiestudier och få egen försörjning lägger grunden för befolkningens framtida hälsa. I ett nytt mål, Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet, uppmärksammar vi att vår befolkning blir allt äldre. I de andra målområdena beskrivs övriga åtgärder för att få en gynnsam utveckling inom folkhälsa i kommunen. Programmet är till för alla som bor och verkar i Upplands Väsby kommun. Barn och ungdomar är en prioriterad grupp. Det är viktigt att främja en positiv utveckling för de unga i kommunen och att förebygga uppkomsten av problem. Kommunen kan inte ensam nå framgång i arbetet. Det behövs samverkan med föräldrarna, landstinget, polisen, frivilligorganisationerna, föreningarna och näringslivet.

4 Nationell politik på området Det övergripande målet för folkhälsa är att: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med målområdena, men Statens folkhälsoinstitut har ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden. De 11 nationella målen för folkhälsa är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Kort historik Upplands Väsby kommun har sedan 2006 haft ett folkhälsoprogram. I vårt nya folkhälsoprogram väljer vi också arbeta för att skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet. Det är viktigt att lyfta in också mål som berör den åldrande och äldre befolkningen i kommunen. Kommunens folkhälsoprogram reviderades i oktober Samtidigt fattades beslut i Kommunfullmäktige att programmet åter ska revideras vid årsskiftet 2013/2014, så att en anpassning efter arbetet med projektet Samling för social hållbarhet minska skillnaderna i hälsa görs. Under deltog Upplands Väsby kommun tillsammans med 19 andra kommuner, landsting och regioner i projektet Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. Rekommendationerna i slutrapporten omfattar fem rekommendationer och 23 åtgärder. Vårt nya folkhälsoprogram har anpassats efter samlingens arbete.

5 Vision Där färgstarka människor möts väsbybor har rätt I Väsby stad prioriterar vi gröna områden, bänkar fontäner, ljud, dofter, blommor och belysning som inspireras oss att mötas, umgås och utvecklas Ett lärande Väsby Alla elever når sin fulla potential. I Väsby får man vara bäst. Väsbys skolor har en hög lägsta nivå. På Väsbys skolor råder en kultur som ger eleven kunskaper, självförtroende och livsglädje. Väsby ligger rätt Väsby är lätt att nå, kul att vistas i och en plats du gärna återvänder till Väsby vågar och gör I Väsby finns modet att ta delaktighet och medskapande på allvar. Väsby tänker längre Väsby är en stad med hjärta, en trygg, vänlig och öppen plats att bo, leva och verka i. Här är det enkelt för alla att aktivt delta i samhället oavsett vem du är eller var du befinner dig i livet. Exempel på strategier utifrån visionen är: En viktig förutsättning för ett tryggare samhälle är goda gemenskaper där varje individ blir sedd och respekterad. Alla kan delta i samhällslivet ung som äldre. Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande faktorerna för folkhälsa För att uppnå en god folkhälsa stimuleras till att utbildningsnivån höjs. En grund för goda levnadsförhållanden och att minska skillnader i ohälsa är att elever går ut grundskolan med fullständiga betyg. Övergripande mål Övergripande mål för folkhälsoarbetet i kommunen Det övergripande målet för kommunens folkhälsoarbete är detsamma som det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken, det vill säga att skapa samhälleliga förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå framgång krävs ett gemensamt ansvarstagande mellan kommunens verksamheter i folkhälsofrågor. Kommunfullmäktiges övergripande mål för Trygghet och hälsa Kommunen ska verka för ett socialt hållbart samhälle där trygghet samt goda uppväxt- och levnadsförhållanden ger förutsättningar för en god hälsa Strategier

6 Kommunens hälsofrämjande och förebyggande arbete ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor oavsett socioekonomisk bakgrund. Genom fysisk aktivitet och en meningsfull fritid skapas bland annat goda möjligheter till motionsoch idrottsutövning såväl som andra fritidsaktiviteter. En förutsättning för ett tryggare samhälle är goda gemenskaper där varje individ blir sedd och respekterad. Nolltolerans mot våld, diskriminering, mobbning och skolk ska känneteckna Väsby och aktivt säkerställas på skolor och förskolor. Samarbete mellan skola, socialtjänst och polis ska kännetecknas av ett barn- och ungdomsperspektiv och ge stöd i föräldraansvaret. Det ska stävja problem hos ungdomar på ett tidigt stadium samt vara ett skyddsnät när förmågan att ta föräldraansvar är bristfällig. Skapa trygga utemiljöer genom god planering och skötsel av kommunens gator, mark, parker, allmänna platser och fastigheter samt ett genomtänkt belysningsprogram. Samverkan med polisen ska säkra att oavsett tid på dygnet ska invånare och besökare känna sig trygga på gator och torg. Nolltolerans gentemot klotter, skadegörelse och nedskräpning i hela kommunen. Barns och ungdomars behov och intressen ska tillvaratas när kommunen fattar beslut, i enlighet med barnkonventionens intentioner. Samarbetet med bostadsbolagen ska utvecklas, särskilt med inriktning på bostadssociala frågor samt trygghetsåtgärder i bostadsområden. Strategi för kommunens Folkhälsoprogram Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande faktorerna för folkhälsa. Att barn och vuxna känner sig delaktiga och upplever att de kan påverka leder till ökad hälsa och livskvalitet. Arbetsmarknadsfrågor, jämställdhetsarbetet och integration samt stöd till personer med funktionsnedsättning har särskild stor betydelse för att göra alla medborgare delaktiga i samhällets styrning och utveckling. Insatser för att stärka utsatta storstadsområden samt kultur och folkrörelser är andra exempel på verksamheter som stärker människors inflytande. Stödja kultur- och föreningslivet Stimulera till ökad delaktighet och inflytande i samhället för såväl barn som vuxna. Stimulera intresset för allmänna val. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. En grundbult för goda levnadsförhållanden och att minska skillnader i ohälsa är att elever går ut grundskolan med fullständiga betyg.

7 För att uppnå en god folkhälsa stimuleras till att utbildningsnivån höjs. Människor med god hälsa har oftast förutom grundskoleutbildning, även fullföljd gymnasieutbildning och även högskole- eller någon form av yrkesutbildning. Öka antal elever som går ut grundskolan och uppnått målen i samtliga ämnen. Öka antal elever som fullföljer gymnasiestudierna. Öka antal personer med egen försörjning. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Även om barn i Sverige i allmänhet har goda uppväxtvillkor och en god hälsa finns det barn som behöver särskild uppmärksamhet. Närmare hälften av all ohälsa bland barn anses kunna härledas från de omständigheter under vilka familjen lever. Barns hälsa är relaterad till vilken social tillhörighet föräldrarna har. Förskola, skola och fritidsverksamheter spelar därför en viktig roll för att minska/utjämna skillnaderna i barns uppväxtvillkor. Den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ska uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Barnperspektivet skall alltid finnas med i all verksamhet den vuxne skall ha barnets perspektiv. Barns och ungdomars behov och intressen ska tillvaratas när kommunen fattar beslut, i enlighet med barnkonventionens intentioner Erbjuda stöd i föräldrarollen. Främja barns och ungdomars psykiska hälsa Motverka utanförskap och segregation och stimulera till delaktighet. 4. Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Att skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet kan beskrivas som en process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och få ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. Erbjudas adekvat stöd, för att kunna bo kvar i sin egen bostad Främja och uppmuntra till aktivitet för såväl kropp som själ. Stödja utvecklingen av sociala träffpunkter för social gemenskap och delaktighet Öka tryggheten genom information om samhällets stöd och resurser i god tid, innan behov uppstått.

8 Motverka ålderssegregation aktivt. 5. Fysisk aktivitet och goda matvanor Värdet av fysisk aktivitet när det gäller att förebygga sjukdom har dokumenterats på ett övertygande sätt under senare år. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar, exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, typ två diabetes, vissa cancerformer, övervikt, benskörhet och har även en förebyggande effekt på depressioner. Maten har en stor betydelse för folkhälsan och flera av de växande folkhälsoproblemen har ett tydligt samband med matvanor. Den ökande andelen överviktiga visar att mångas matvanor inte är anpassade till deras energibehov. Övervikt åtföljs av en rad folkhälsoproblem med betydande överrisk för bl.a. hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer. Kommunen har i februari 2012 antagit ett måltidspolitiskt program. Programmet skall bidra till att höja och säkerställa matkvalitet och matmiljöer Stimulera till delaktighet och dialog mellan måltidsproducent och matgäst Styra mot mer närproducerad och ekologiskt odlad mat och utgöra ett stöd och ange riktning i livsmedels- och måltidsupphandlingar Stimulera mångfald, tillgodose individuella behov och skapa gemensamma spelregler för alla intressenter och aktörer Lyfta fram måltiden som en viktig del i kommunens miljöarbete Inspirera näringslivet till nya affärsidéer och bidra till att stärka varumärket Väsby Bidra till en positiv folkhälsoutveckling Säkerställa att maten är god och näringsriktig och serveras i en trevlig måltidsmiljö. Stimulera barn, ungdomar, vuxna och äldre till fysisk aktivitet. Den fysiska miljön ska stimulera till fysisk aktivitet och vardagsmotion. Bidra till att kunskaperna om sambandet mellan kostvanor och hälsa ökar. Alla måltider som serveras i kommunens regi ska följa de svenska näringsrekommendationerna. Följa det måltidspolitiska programmet. 6. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Det övergripande syftet med arbetet mot tobak, alkohol, dopning och narkotika är att stärka en god folkhälsa, som innebär hög livskvalitet för medborgarna med minskade sociala, medicinska och ekonomiska problem. Länets invånare har i flera avseenden mer riskabla alkoholvanor än befolkningen i övrigt. Användning av beroendeframkallande medel medför risk för missbruk och skador. Det finns ett klart samband mellan tillgänglighet av alkohol och narkotika i samhället, totalkonsumtion och omfattningen av missbruk och skador.

9 Antalet ungdomar och unga vuxna, upp till 26 år, som utvecklar beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Ingen alkohol, narkotika eller annan drog får användas av kommunens personal på arbetsplatsen under arbetstid. Kommunen ska erbjuda alkoholfria arrangemang. Uppdrag för nämnderna Varje nämnd ska ha folkhälsomål kopplade till kommunens sex målområden och det nya målområdet Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet. Folkhälsoarbetet kräver gemensamt ansvarstagande i alla kommunens verksamheter och ska integreras i verksamhetsplaneringen. För att kunna omsätta programmet i praktiken och i konkreta åtgärder ska nämnder och utskotts uppdrag tydliggöras. En särskild handlingsplan ska följa med folkhälsoprogrammet. I handlingsplanen ska tydligt framgå ansvar, aktivitet, nyckeltal och uppföljning. Handlingsplanen ska årligen följas upp i samband med verksamhetsuppföljningen, och i ett folkhälsobokslut. Ansvarig för folkhälsoprogrammet Folkhälsoprogrammet är till för alla som bor och verkar i Upplands Väsby kommun. Innehållet i programmet är främst riktat till barn och ungdomar. Ansvarig för programmet är kommunledningskontoret. Väsby välfärd ansvarar för en samordnande roll avseende målgruppen 0-20 år. Folkhälsoarbete utförs också på övriga kontor i kommunen. Varje kontor är ansvarigt för sin del i folkhälsoarbetet. Respektive kontorschef är ansvarig för att folkhälsoprogrammets innehåll är känt bland medarbetarna, efterlevs och följs upp. Folkhälsoarbetet kräver ett brett samarbete mellan kommunens olika funktioner. För att nå en bred uppslutning bör även samverkan ske med andra aktörer, till exempel de privata aktörerna, föreningar och råd. Väsby Välfärd ansvarar för att folkhälsoprogrammet är känt och finns tillgängligt på kommunens externa och interna webb. Kommunstyrelsens allmänna utskott är folkhälsoråd. Kort om folkhälsoarbetet från 2006 i Upplands Väsby fram till idag 2006 hölls ett stort rådslag om alkohol- och drogpolitik Kommunfullmäktige antog Upplands Väsbys första folkhälsoprogram, ett kommungemensamt styrdokument.

10 2009 Presenterades den första folkhälsorapporten med inriktning mot barn och ungdomar i Upplands Väsby och en uppföljning av folkhälsorapporten för den vuxna befolkningen från år Både övergripande samt lokala trygghetsråd bildas Folkhälsa barn och unga överförs till Väsby Välfärd Under hösten genomförs en folkhälsoundersökning för vuxna 18 år och uppåt i Upplands Väsby Resultatet av den genomförda folkhälsoundersökningen 2010 presenteras Beslut fattas i kommunstyrelsens allmänna utskott om att Upplands Väsby kommun skall delta i projektet Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. Projektet drivs av SKL och 20 kommuner/landsting och regioner runt om i Sverige. Projektet pågår under tiden Kommunfullmäktige beslut om nytt Folkhälsoprogram. Samtidigt fattas beslut att folkhälsoprogrammet ska revideras senast inför årsskiftet 2013/2014. Så att en anpassning efter resultatet av projektet kan ske Ett måltidspolitiskt program antas.