Hälsoplan Reviderad 2008, 2011 och 2015

Transkript

1 Hälsoplan Reviderad 2008, 2011 och 2015

2

3 Bakgrund och organisation 1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av sju förtroendevalda och fem tjänstemän från kommunens Bildningsutskott, Allmänna utskottet, Vårdutskott samt Samhällsbyggnadsutskott. Övriga deltagare är Eda vårdcentral - Landstinget i Värmland, Friskvården i Värmland/Eda samt Närpolisen. Folkhälsorådet är organisatoriskt sorterat under Kommunstyrelsen och sammanträder minst 4 gånger per år eller oftare om någon särskild fråga kräver detta. Utvärdering och uppföljning Eda kommun antog 2003 en hälsoplan utifrån prioriterade folkhälsomål som ska tjäna som vägledning för samtliga utskotts arbete. Utskottens prioriterade folkhälsomål och konkreta åtgärder redovisas årligen i verksamhetsberättelse gällande respektive utskott. Revidering av hälsoplanen skall ske vart fjärde år utifrån befintlig folkhälsodata och i samband med detta görs också en återkoppling och redovisning till kommunstyrelsen. Syfte Folkhälsorådet ska vara ett tvärsektoriellt forum där olika aktörer i kommunen samverkar för att förbättra folkhälsan i kommunen. Rådet ska utveckla, samordna och stödja folkhälsoarbetet i kommunen i dialog med offentliga, privata och frivilliga aktörer. Medlemmarna i Folkhälsorådet ska bidra med sina erfarenheter och kunskaper, utifrån de områden man är verksam inom samt ha mandat att förankra folkhälsoarbetet i sina egna verksamheter. Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val. 3

4 Uppgifter En av Folkhälsorådets uppgifter är att utifrån tillgängliga data och statistik kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen och utifrån de kartlagda behoven föreslå och ta initiativ till satsningar som främjar folkhälsan i Eda kommun. Ytterligare uppgift är att följa upp Hälsoplanen med prioriterande områden som utgår från de elva nationella folkhälsomålen men som bygger på befintliga folkhälsofakta och lokala förutsättningar. I arbetet med vilka mål som ska prioriteras har Kommunstyrelsens utskott föreslagit vilka målområden de anser som viktiga utifrån sin verksamhet. Aktiviteterna som föreslås utifrån prioriterade mål ska följas upp och utvärderas i den årliga verksamhetsberättelsen. Folkhälsorådet ska ha kunskap om pågående folkhälsoarbete i kommunen och även fungera som kunskapsspridare inom folkhälsa. Folkhälsorådet ska vara remissinstans i frågor som kan få konsekvenser på folkhälsan, bland annat vid den fysiska planeringen i kommunen. 4

5 Vad är folkhälsa? Det är ett uttryck för en befolknings hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Man kan säga att hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället. Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Figuren här nedan illustrerar olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar vår hälsa. Vårt biologiska arv och sociala miljö påverkar naturligtvis vår hälsa men också våra val som exempelvis matvanor, motion, rökning och alkoholvanor. Den tredje nivån visar på faktorer som ofta bestäms av politiska beslut, på många områden på lokal nivå. Den fjärde nivån illustrerar den globala nivån. Kommunen har därmed ansvar för många frågor av avgörande betydelse för folkhälsan. Barn och äldreomsorg, skola och socialtjänst har grundläggande uppgifter för den sociala tryggheten. Bostadsområden, fysisk planering, översiktsplanering, hälsoskydd, kultur och fritid är andra exempel på kommunala ansvarsområden av betydelse för folkhälsan. Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för positiv samhällsutveckling. En god hälsa kännetecknas av en god livskvalitet, hög medellivslängd, låg sjuklighet och jämlik hälsa i befolkningen. Kommuninnevånarnas hälsa är ett angeläget politiskt mål. Källor och kunskapsunderlag för folkhälsostatistik Folkhälsan i Sverige årsrapport 2014, kommunala basfakta (Folkhälsomyndigheten) Liv & hälsa 2012 (Landstinget i Värmland, 4:e studien) Värmlänningarnas liv och hälsa 2013 (Landstinget i Värmland) Ung i Värmland (C Hagqvist, Karlstads universitet) Öppna jämförelser 2014 (Folkhälsomyndigheten) Drogvaneundersökning ungdomar Värmland 2013/2014 (Landstinget i Värmland) 5

6 Rådslag Syftet med ett Rådslag är att främja folkhälsodiskussionen i kommunen, lyfta fram nya satsningar och goda exempel samt inspirera till utveckling. Rådslaget ger politiker och tjänstemän kunskap kring folkhälsoinsatser i kommunen och kan därmed identifiera behov och insatser. Måldokument Folkhälsoarbetet vilar på följande styrdokument. Nationellt För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen har riksdagen fattat beslut om nationella folkhälsomål där elva områden prioriterats. Regionalt Nya Perspektiv är ett utvecklingsarbete för Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. Nya Perspektiv fokuserar på fyra utmaningar; den sårbara familjen, riskbruk och riskbeteende, psykisk ohälsa och äldres hälsa. Lokalt Eda kommuns strategiska plan med vision, övergripande mål och kännetecken har antagits av kommunfullmäktige. De övergripande målen är bra boendemöjligheter, goda kommunikationer, utvecklat näringsliv, berikande upplevelser, offentlig service och livslångt lärande. 6

7 De nationella folkhälsomålen Riksdagen har beslutat om nationella folkhälsomål. Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Efter kartläggning och diskussion i utskotten samt i Folkhälsorådet, har följande områden prioriterats: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel 7

8 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vision: Alla invånare i Eda kommun känner delaktighet i samhällslivet och har inflytande över sin livssituation. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Delmål: 1. Ökad medborgardialog 2. Ökat barn- och ungdomsinflytande 3. Ökat brukarinflytande 8

9 Aktiviteter: Ansvariga: 1a. Fördjupade översiktsplaner 1b. Utvecklingsberedningen 2a. Skolråd, elevråd och utvecklingssamtal 2b. Utveckla ett fungerande ungdomsråd omfattande ungdomar år 3a. Utbildning för brukarinflytande 3b. Samverkan med olika intresseföreningar Kommunfullmäktige Allmänna utskottet 9

10 Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Vision: Alla barn och ungdomar i Eda kommun är trygga och lever under goda uppväxtvillkor. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa bör göras där barn är. Viktiga miljöer för barn är exempelvis hemmet, familjecentral, förskola och skola. I dessa miljöer går det också att göra insatser för goda levnadsvanor, som till exempel goda kost- och motionsvanor. Delmål: 1. Utveckla föräldrastöd 2. Helhetssyn kring barn och föräldrar 3. Föreningsstöd 4. Ökad psykisk hälsa hos barn och unga 5. Ta fram en plan för våld i nära relationer 10

11 Aktiviteter: 1a. utveckla föräldrastöd inom: - familjecentral - barnomsorg - skola Ansvariga: och vårdutskottet 2a. Familjecentral och vårdutskottet 2b. Barnhälsoteam /vårdutskottet/ Landstinget i Värmland 2c. Stödgruppsverksamhet 3. Föreningsstöd Allmänna utskottetet 4a. Utveckla första linjen (vårdnivå 1 för barn och unga med psykisk ohälsa och/eller riskbruk) i samverkan med andra aktörer. 4b. Utveckla möjligheter till nätverk mellan olika generationer, ex extra mormor och extra farfar 4c. Använda ELSA-statistik i verksamheten och bildningsutskottet 4d. SMARTIS används i alla grundskolor i kommunen 5. Utveckla plan och arbetssätt för att möta utsatta 11

12 Målområde 5 Miljöer och produkter. Vision: Eda kommun kännetecknas av sunda och säkra miljöer som bidrar till god hälsa. Målområdet Miljöer och produkter är relativt brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö.. Delmål: 1. God inomhus- och utomhusmiljö i förskola och skola 2. Fler gång- och cykelvägar 3. Tillgängliga friluftsområden 4. God tillgänglighet för funktionshindrade 5. God inomhus- och utomhusmiljö på särskilda boende och i seniorhus 12

13 Aktiviteter: 1a. Projekt med syfte att säkra en god inomhusmiljö inom skola och förskola. 1b. Utveckla arbetet med skolgårdar och och skolskogar. 1c. Kvalitetsöversyn av lekplatser i kommunen 1d. Ta hänsyn till miljömål när man bygger om eller bygger nya lokaler för bildnings verksamheter. 1e. Vid nybyggnationer och ombyggnation planera och anpassa miljön hälsoinriktat och skadeförebyggande 2. Utöka antal gång- och cykelvägar 3a. Utveckling och marknadsföring av kommunens friluftsområden. 3b. App för marknadsföring av Tallmons friluftsområde 4. Inventera tillgängligheten och utifrån den, ta fram en handlingsplan, där prioriteringsordning framgår. 5. Vid ny- och ombyggnation planera och anpassa miljön hälsoinriktat och skadeförebyggande Ansvariga: och Allmänna utskottet Allmänna utskottet 13

14 Målområde 9 Fysisk aktivitet. Vision: Eda kommuns invånare är medvetna om levnadsvanornas betydelse för den egna hälsan och har möjlighet till daglig fysisk aktivitet utifrån sina egna förutsättningar. Det finns idag god vetenskaplig grund för att fysisk aktivitet främjar hälsa och kan användas för att förebygga och behandla många folksjukdomar bl a hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, högt blodtryck och övervikt. Fysisk aktivitet är en av våra starkaste friskfaktorer. Långvarigt stillasittande bör undvikas och ny forskning visar att stillasittandet i sig, oberoende av motionsvanor, är en egen riskfaktor för ohälsa. Minskat stillasittande är en av delarna i de nya rekommendationerna om fysisk aktivitet för vuxna från oktober Delmål: 1. Öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet hos den vuxna befolkningen 2. Öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet hos barn och unga 3. Ökat fritidsutbud för funktionshindrade 4. Ökat fritidsutbud för äldre medborgare 14

15 Aktiviteter: Ansvariga: 1a Öka medvetenhet kring fysisk Kommunstyrelsen, Landstinget aktivitet och dess betydelse för i Värmland och Friskvården i vår hälsa Värmland. 1b. Tillgång och förutsättning för Kommunstyrelsen fysisk aktivitet i närmiljön. 1c. Föreningsstöd, föreningslivet i kommunen har avgifts- Allmänna utskottet fritt nyttjande av kommunens fritidsanläggningar samt bidrag till föreningar med verksamhet för barn/ungdomar. 2a. Föreningsstöd, föreningslivet Allmänna utskottet i kommunen har avgiftsfritt nyttjande av kommunens fritids anläggningar samt bidrag till föreningar med verksamhet för pensionärer. 2b. Öka den dagliga fysiska aktiviteten i alla grundskolor. Utveckla och implementera SMARTIS i alla grundskolor. (omfattar fysisk aktivitet, kost och självkänsla) 3. Öka samverkan med föreningsverksamhet, t ex handikappidrotten 4. Öka samverkan med föreningsverksamhet, t ex pensionärsorganisationer. 15

16 Målområde 10 Matvanor och livsmedel. Vision: Alla kommuninvånare ska ha kunskap om matens betydelse för hälsan och ha möjlighet att göra hälsosamma val som främjar en god hälsoutveckling hos befolkningen. Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor kan leda till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnandet vilket är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad olika ohälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, fetma, vissa cancerformer samt även psykisk ohälsa. Delmål: 1. Ökad medvetenhet om maten och dess betydelse för hälsan 2. Minskat antal överviktiga barn och ungdomar 3. Ökad medvetenhet om kost och dess påverkansfaktorer för äldre 16

17 Aktiviteter: Ansvariga: 1a. Information Kommunstyrelsen, Landstinget i Värmland och Friskvården i Värmland 1b. Arbetsgrupp Bra mat i Eda 2a. Kostpolicy gällande utbud och kvalitet inom den kommunala verksamheten. 2b. SMARTIS (omfattar fysisk aktivitet, kost och självkänsla) 2c. ELSA (databas med resultat från elevhälsans hälsosamtal i Värmland) 3a. Ta fram riktlinjer och rutiner för god kosthållning på särskilda boenden. 3b. Skapa mötesforum för äldre, där kostens betydelse för hälsan finns på dagordningen. Allmänna utskottet 17

18 Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel Vision: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt att alla ungdomar väljer att avstå från tobak och alkohol. Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Det krävs ett ökat fokus på dessa faktorers samlade effekter och inbördes kopplingar. Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt ett samhälle fritt från narkotika och dopning är nödvändigt för att nå det övergripande målet. Rökning har minskat betydligt sedan 1980-talet i Sverige, men är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde kan påverka. Eda kommun ligger över länssnittet när det gäller antal dagligrökare, antal personer som vistas i lokaler där andra röker exempelvis i hemmet och på arbetet. Idag erbjuds alla elever i åk 6-9 i Eda kommun att skriva på tobakskontrakt och för personal inom Eda kommun gäller Rökfri arbetstid. Regeringen har formulerat fyra tobaksförebyggande delmål: en tobaksfri livsstart en halvering av antalet ungdomar som börjar röka eller snusa en halvering av andelen rökare bland de grupper som röker mest ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning (Sveriges regering, 2002) Delmål: 1. Minskat tobaksanvändande bland kommunens invånare 2. Höja åldern för ungdomars alkoholdebut 3. Minska andelen ungdomar och vuxna i gruppen riskkonsumenter av alkohol 4. Aktivt arbeta för att kommunens invånare inte använder narkotika 18

19 Aktiviteter: 1a. Aktivt arbeta med förhållningssättet kring kommunens tobakspolicy och Rökfri arbetstid. 1b. Aktiv tillsyn av tobaksförsäljning och alkoholhandläggning 1c. Erbjuda rökavvänjningskurser. 1d. Utveckla arbetet med policydokument i grundskolan och gymnasieskolan, vilket omfattar tobak, alkohol och narkotika 2a. Delta på föräldramöten kring programmet Effekt. 2b. Fältarbete vid arrangemang i samverkan med polis. Polisen arbetar utifrån Kronobergsmodellen. 3a. Utveckla arbetet i öppenvårdsteamet och med stödgruppsverksamhet. 3b. Utveckla samverkan mellan kommunens olika verksamheter när det gäller det förebyggande arbetet. 4. För att nå resultat på punkt 4, krävs en samordning och ett aktivt arbete med punkterna 1-3 i alla verksamheter i samverkan med polis. Ansvariga Folkhälsorådet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen, Landstinget i Värmland och Friskvården i Värmland Allmänna utskottet Allmänna utskottet Kommunstyrelsen 19

20 Kontaktuppgifter: Margaretha Persson ordförande i Folkhälsorådet pe.margaretha@telia.com Mimmi Adolfson folkhälsosamordnare mimmi.adolfson@eda.se tfn: