FOLK HÄLSO. rapport GOTLAND

Transkript

1 FOLK HÄLSO rapport GOTLAND 2005

2 Förord Folkhälsa har avgörande betydelse för människors livskvalitet, tillväxten och samhällsekonomin. I Gotlands kommuns vision för framtiden ingår att samhället präglas av trygghet, god hälsa och livsmiljö. Hållbar tillväxt är ett av målen som vägleder all vår verksamhet. Med hållbar menas att ekonomisk utveckling, social välfärd, folkhälsa samt god miljö förenas för att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Kommunfullmäktige har lagt fast inriktningen för det gotländska folkhälsoarbetet i det folkhälsopolitiska programmet som antogs i december För att följa upp resultatet av folkhälsopolitiken behöver vi mäta hur människors livsvillkor och hälsa utvecklas. Från och med 2005 kartläggs folkhälsan med hjälp av befolkningsenkäter och statistik på ett sätt som gör det möjligt att jämföra Gotlands utveckling med genomsnittet för Sverige. Övervikt och fetma ökar kraftigt risken för flera allvarliga sjukdomar och är idag ett större problem på Gotland än i riket. Positivt är dock att folkhälsorapport 2005 visar att gotlänningar är mer fysiskt aktiva i vardagen är genomsnittssvensken. Om vi fortsätter att stödja och skapa förutsättningar för fysisk aktivitet samtidigt som vi ökar insatserna kring mat och hälsa kan vi motverka överviktstrenden. Vi vet att alkoholskador är ett hälsoproblem med svåra konsekvenser, både nationellt och här på Gotland. Den förra folkhälsorapporten år 2000 visade att riskabla alkoholvanor var ett större problem på Gotland än i Sverige i genomsnitt års undersökning visar inte någon statistiskt säkerställd skillnad. I alkoholsjuklighetsstatistiken syns inga förbättringar, vilket inte heller är väntat. Sådana förändringar tar längre tid. Rapporten om barns och ungdomars hälsa 2004 pekade på att alkoholvanorna bland 9:e klassare faktiskt minskat i jämförelse med den nationella utvecklingen. Vi tolkar dessa rapporter som ett första tecken på att kommunens kraftfulla satsning på att vända alkoholutvecklingen och motverka berusningsdrickande har effekt och bör utvecklas vidare. En utmaning inför framtiden är att motverka de skillnader i hälsa som följer av ojämlika livsvillkor och bristande jämställdhet. Kvinnor lever längre än män men rapporterar i högre grad olika hälsoproblem. Män är mer utsatta för skador och olyckor. Rökning är idag vanligare bland kvinnor än män. Rökning och brist på fysisk aktivitet är dessutom hälsorisker som är vanligare bland personer med kort utbildning och sämre socioekonomiska förutsättningar. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är en utmaning inför framtiden, för ökad livskvalitet, tillväxt och utveckling. Målet för Gotlands kommuns folkhälsoarbete är en god, jämlik och jämställd folkhälsa. Jan Lundgren kommunstyrelsens ordförande Bo Dahllöf regiondirektör

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...5 Bakgrund...6 Vad är hälsa och folkhälsa?...6 Hälsans bestämningsfaktorer...6 Livsvillkor...7 Jämlikhet...7 Jämställdhet...7 Material och metod...8 Tillvägagångssätt...8 Statistisk säkerhet...9 Gruppindelningar...9 Självskattad allmän hälsa...9 Psykiskt välbefinnande...9 Levnadsvanor...10 Övervikt och fetma...12 Fysisk aktivitet...14 Konsumtion av frukt och grönsaker...24 Sömnbesvär och trötthet...26 Tobaksvanor...30 Alkohol och Narkotika...32 Spelvanor...34 Flera ohälsosamma levnadsvanor...36 Slutsatser om levnadsvanor...39 Positiva resultat...39 Problemområden...39 Utmaning inför framtiden...40 Referenslista

4 Sammanfattning Folkhälsorapporten visar resultat som främst är hämtade från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor Andra källor är Socialstyrelsens databasregister, Statistiska centralbyrån samt Folkhälsorapport Gotland Övervikt, fysisk aktivitet, matvanor och sömnbesvär Gotländska män och kvinnor var överviktiga och feta i större utsträckning än i riket, främst unga vuxna. Sedan 1999 tenderar övervikt och fetma att ha blivit vanligare. Män, kortutbildade och arbetare på Gotland åt minst frukt och grönsaker. Både män och kvinnor på Gotland var fysiskt aktiva i större utsträckning än riksgenomsnittet. Befolkningen på Gotland hade arbetsgivarstöd för motion i mindre omfattning än i riket i genomsnitt, ändå nyttjade gotlänningarna arbetsgivarstöd för motion i större utsträckning. De grupper som hade minst arbetsgivarstöd för motion visade sig nyttja stödet i stor utsträckning. Dessa var låginkomsttagare, arbetare, kortutbildade och unga vuxna. Gotlänningar var dessutom mindre stillasittande på sin fritid jämfört med riksgenomsnittet. De som hade svårast sömnbesvär på Gotland var arbetare, låginkomsttagare och ensamstående utan barn. Alkoholkonsumtion, rökning och spelvanor Den riskablal alkoholkonsumtionen på Gotland skiljde sig inte väsentligt från riksgenomsnittet.en större andel män än kvinnor hade riskabel alkoholkonsumtion. Unga vuxna var de som drack mest. Kortutbildade och personer i arbetaryrken var de som rökte mest. Färre män på Gotland än i riket hade riskabla spelvanor, bland kvinnor fanns ingen skillnad. Grupper med flera ohälsosamma levnadsvanor Två eller fler ohälsosamma levnadsvanor var vanligast bland unga vuxna, kortutbildade och arbetare. De som levde ohälsosamt uppgav i större utsträckning att de hade dåligt allmänt hälsotillstånd, nedsatt psykiskt välbefinnande, ängslan, oro, ångest, trötthet och svåra sömnbesvär än de som inte hade någon av de riskabla levnadsvanorna. Utmaning inför framtiden Levnadsvanor är starkt kopplade till människors livsvillkor såsom utbildning, arbete och ekonomi. Inför framtiden är insatser för att möjliggöra god utbildning och ett arbete med god arbetsmiljö samt tryggad försörjning för alla på Gotland av största betydelse för hälsoutvecklingen. Att utjämna skillnader i livsvillkor mellan olika grupper och mellan män och kvinnor är nödvändigt för att minska den ojämlikhet i hälsa som tydligt framträder i denna rapport. Folkhälsoarbete kräver insatser inom alla samhällssektorer och ställer därför krav på utvecklad samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer. För att följa hälsoutvecklingen och utforma strategiskt viktiga insatser krävs fortlöpande folkhälsokartläggningar. Utvärdering av program och åtgärder som sätts in för att minska hälsoskillnader hos olika grupper är betydelsefulla för att mäta resultat och effektivitet. 4

5 Inledning År 2003 beslutade riksdagen om en ny sektorsövergripande folkhälsopolitik. Detta för att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i landets befolkning. Det övergripande nationella målet fastställdes att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Förbundna med det övergripande målet fanns elva målområden. Samhällets ansvar är alltså att bygga strukturer och utveckla verksamheter så att de stödjer hälsoutvecklingen. Den 15 december 2003 antogs det folkhälsopolitiska programmet för Gotlands kommun Syftet med programmet är att det ska ge stöd och vägledning för ökad samverkan på väg mot målet en god, jämlik och jämställd hälsa på Gotland. Programmet tar upp fyra prioriterade områden för folkhälsoarbetet; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet samt levnadsvanor. Denna folkhälsorapport följer i stort programmets upplägg och indelning. Syftet med den gotländska folkhälsorapporten är att beskriva den gotländska befolkningens hälsoläge och hälsoutveckling. Målsättningen är att den ska ge underlag för prioritering och uppföljning av strategier och insatser. 5

6 Bakgrund Vad är hälsa och folkhälsa? Världshälsoorganisationen (WHO) definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet. Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den säger hur stor andel av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar och skador och hur hälsan fördelar sig i befolkningen. Stora hälsoskillnader mellan grupper i en befolkning är tecken på brister i folkhälsan. Miljö Hälso- och sjukvård Samhällsekonomi Jordbruk Livsmedel Fritid Kultur Kulturhistoria Arbetsmiljö Socialförsäkring Trafik Boende Arbetslöshet Tobak Alkohol Narkotika Socialt nätverk Matvanor Motion Socialt stöd Sex och samlevnad Barns vuxen kontakter Sömnvanor Socialtjänst m m Utbildning m m Ålder Kön Arv Hälsans bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer för hälsan är samhällsstrukturer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar folkhälsan. Bestämningsfaktorer är ett bredare begrepp än orsaksfaktorer och finns på olika nivåer. Exempel på bestämningsfaktorer är globalisering, alkoholpris, arbetslöshet, lärartäthet, levnadsvanor och passiv tobaksrökning (se bilden ovan). En bestämningsfaktor kan således vara en egenskap hos individen eller något i den omgivande miljön som ökar (skyddsfaktor) eller minskar (riskfaktor) möjligheten till en god hälsa. För att utveckla hälsofrämjande strategier utifrån folkhälsans bestämningsfaktorer är det viktigt att se på människors livsvillkor och levnadsvanor i sitt hela sammanhang. 6

7 Livsvillkor Livsvillkor innebär människors vardagliga levnadsförhållanden, dvs den vardagliga miljö i vilken de lever och verkar. Livsvillkoren har stor betydelse för människors hälsa och ligger i de flesta fall utanför individens omedelbara kontroll. Utbildning, etnisk tillhörighet, ekonomiska villkor och förutsättningar för socialt deltagande är exempel på livsvillkor som påverkar levnadsvanorna. Jämlikhet och jämställdhet påverkar våra levnadsförhållanden och därmed vårt välbefinnande och vår hälsa. Jämlikhet Med jämlikhet menas grad av likhet mellan framför allt olika sociala grupper. Forskningen visar t ex att utbildningslängd, inkomst, sysselsättning, funktionsnedsättning, familjesammansättning och geografiska områden påverkar hälsotillståndet. Kortare utbildningslängd, lägre inkomst och att vara ensamstående med barn har ofta visat sig innebära större risk för ohälsa. Jämställdhet Jämställdhet är graden av likhet (framför allt beträffande rättigheter och skyldigheter) mellan kvinnor och män. Hälsoläget skiljer sig ofta tydligt åt mellan könen. Kvinnor lever längre än män, men en större andel kvinnor än män har dålig hälsa, långvariga sjukdomar samt skattar sitt hälsotillstånd lägre än män. Män löper högre risk för vissa sjukdomar och skadas i olyckor i större utsträckning än kvinnor. Könsskillnaderna i hälsa har att göra med mäns och kvinnors olika livsvillkor. Dels har vi delvis olika biologiska förutsättningar och dels fostras män och kvinnor in i olika roller i arbets-, samhälls- och familjelivet, utifrån de normer och värderingar som styr. Ojämn fördelning av ansvar för hem och familj liksom arbetsmarknadens uppdelning i mansoch kvinnodominerande sektorer är exempel på betydelsfulla faktorer. 7

8 Material och metod Den första folkhälsorapporten för Gotland publicerades år Den presenterade främst vuxnas sjuklighet och dödlighet i olika sjukdomar, men även människors levnadsvanor. Barn och ungdomars hälsa på Gotland beskrevs med en rapport som kom ut Det här är den andra vuxenrapporten som publiceras. Rapporten är upplagd efter de fyra prioriterade områdena som det folkhälsopolitiska programmet för Gotland lyfter fram. Dessutom presenteras ett avsnitt om hälsa/ohälsa. Tillvägagångssätt Den aktuella folkhälsorapporten presenterar resultat som i huvudsak är hämtade från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Statistiska centralbyrån (SCB) utformade frågorna i enkäten tillsammans med flera landsting. Enkäten riktades till ett slumpvis nationellt urval på personer i åldrarna år. Gotland valde tillsammans med några andra landsting att köpa fler enkäter utöver de som ingick i riksundersökningen för att kunna göra en egen folkhälsorapport. Enkäterna sändes ut till ett slumpmässigt urval via post till folkbokförda i kommunen. Enkäten Hälsa på lika villkor omfattar frågor om allmän kroppslig och psykisk hälsa, tandhälsa, vårdutnyttjande, fysisk aktivitet, kostvanor, tobaks- och alkoholvanor, spelvanor, sysselsättningsstatus, arbetsmiljö, bostadsförhållanden, hushållsarbete, fritidssysslor samt trygghet och sociala relationer. Syftet med enkäten var att ta reda på hur befolkningen i Gotlands län mår och lever. Enkäten och ett informationsbrev sändes ut i april Mottagaren informerades om att deltagandet var frivilligt och att resultaten inte skulle bli identifierbara till person. De som inte besvarat enkäten fick tre påminnelser med tio dagars mellanrum. Av 2000 utsända enkäter besvarades 1304 vilket var 65 procent av urvalet. Enkäterna registrerades via skanning, varefter datafiler framställdes av SCB. Via FHI sändes datafilerna därefter till kommunen, som bearbetade och analyserade reultatet med stöd från FHI. Materialet är åldersstandardiserat. Siffrorna i rapporten är avrundade till heltal. För signifikansprövning (statistiskt säkerställande av resultat) har konfidensintervaller för konfidensnivå 95 % använts. Bortfallet bestod av två delar, individ- och partiellt bortfall. Individbortfall innebar att enkäten inte blev besvarad. Med partiellt bortfall menas att vissa frågor i enkäten inte blev besvarade. Inga statistiska beräkningar gjordes på grupper med färre än 10 personer. Folkhälsoenkäten på Gotland år 1999 innehöll andra frågor, genomfördes och bearbetades på ett annat sätt än år Därför var jämförbarheten mellan de olika undersökningarna begränsad. Vissa av frågorna som liknar varandra har bedömts jämförbara och presenteras över tid. Förutom folkhälsoenkäterna, år 1999 och 2004, bygger rapporten på data från socialstyrelsens databasregister; cancerregistret, hjärtinfarktregistret, dödsorsaksregistret, slutenvårdsregistret samt patientregistret (Epidemiologiskt Centrum). 8

9 För bearbetning av data svarar folkhälsostrateg Anna Bergman, med stöd av utredningsledare Gunnel Boström, Statens folkhälsoinstitut och överläkare Per Nilsson, Karolinska universitetslaboratoriet. Texten har Anna Bergman och folkhälsostrateg Lisa Stark skrivit. Värdefull hjälp med urval och tolkning av sjukvårdsstatistik har distriktsläkare och verksamhetschef Hans Brandström och chefcontroller Rolf Forsman, hälso- och sjukvårdsförvaltningen bidragit med. Folkhälsostrategerna Cora Juniwik och Håkan Jonsson har bidragit med värdefulla synpunkter under arbetet. För formgivning av rapporten svarar Birgitta Gustafsson, grafisk formgivare, infoteamet, Gotlands kommun. Tilll sist vill vi rikta ett varmt tack till alla som tog sig tid att fylla i befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor Statistisk säkerhet I texten och i tabellerna framgår om skillnader i olika hälsoaspekter mellan Gotland och riket är statistiskt säkerställda (markerade med asterisk*). I texten framgår om skillnader finns mellan olika grupper på Gotland (t ex mellan olika åldersgrupper). Med statistiskt säkerställd menas att resultatet utgör ett betydelsefullt eller tydligt tecken på ett visst förhållande, det vill säga att man med stor säkerhet kan uttala sig om att det finns en skillnad som inte beror på slumpen. På de ställen i texten där orden trend eller tendens används menas att man inte har kunnat säkerställa de skillnader som resultatet visar. I dessa fall är risken alltså något större att slumpen kan ha påverkat resultatet. Vi menar att resultatet i flera fall ger skäl till eftertanke även om den statistiska osäkerhetsmarginalen är något större för vissa frågor. Gruppindelningar I tabeller och text beskrivs olika utbildningslängder. Dessa är kort utbildning som motsvarar upp till 11 år, mellanlång utbildning som motsvarar 12 till 14 år samt lång utbildning som motsvarar 15 eller fler år i skolan. Ibland har mellanlång och lång utbildning lagts ihop för att få tillräckligt antal i gruppen. Socioekonomisk indelning består av tre grupper; arbetare, lägre tjänstemän samt mellan- och högre tjänstemän. Alla tjänstemän har ibland lagts ihop för att få ett tillräckligt antal i gruppen. Hög respektive låg inkomst baseras oftast på hushållets gemensamma inkomst, men vid två tillfällen (arbetsgivarstöd för motion samt nyttjande av arbetsgivarens stöd för motion) presenteras även resultat från den egna inkomsten. Låg egen inkomst gäller vid en årsinkomst mellan kr och hög gäller vid kr eller mer. Låg hushållsinkomst gäller vid kr per år och hög vid kr eller mer. Självskattad allmän hälsa I en enkätfråga fick den som deltog i studien själv skatta sin allmänna hälsa på en femgradig skala. Självrapporterad allmän hälsa har i en mängd studier visats vara ett bra mått för att bedöma risk för död i förtid. Tabeller i rapporten presenterar hur personer med olika levnadsvanor (t ex riskabel alkoholkonsumtion) uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd i form av god hälsa och/eller dålig hälsa. Psykiskt välbefinnande General Health Questionnaire 12 (GHQ 12) är ett frågebatteri bestående av 12 frågor, som ingår i enkäten Hälsa på lika villkor. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. GHQ 12 är utformat för att mäta två huvudsakliga problem, dels oförmågan att klara av sina normala funktioner och dels uppkomsten av nya fenomen av bekymmersam karaktär. Tabeller i rapporten presenterar i vilken utsträckning personer med olika levnadsvanor (t ex grad av fysisk aktivitet) upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. 9

10

11 RESULTAT levnadsvanor Levnadsvanor såsom alkohol- och tobaksvanor, matvanor och fysisk aktivitet inverkar i stor utsträckning på hälsoutfallet. Hur levnadsvanorna påverkar vår hälsa finns beskrivet under respektive rubrik i detta avsnitt. Levnadsvanorna är starkt sammankopplade med de förhållanden människor lever och verkar i, det vill säga livsvillkoren, och är påverkbara genom samhällsförändringar. 11

12 Övervikt och fetma Övervikt och i synnerhet fetma är ett växande folkhälsoproblem i stora delar av världen. Det är inte en levnadsvana i sig men överviktsutvecklingen har ett starkt samband med samhällsförändringar och därmed förändrade levnadsvanor. Därför behandlas frågorna i detta avsnitt. Gränserna för övervikt och fetma har beräknats med hjälp av så kallat BMI (body mass index). BMI är förhållandet mellan vikt (kg) och längd i kvadrat (m2). Gränserna för övervikt bland vuxna är satt vid BMI 25 29,9. BMI 30 och däröver har klassificerats som fetma. Det är viktigt att komma ihåg att BMI är ett ganska grovt mått. För att bedöma hälsorisker för en individ krävs kompletterande mått, som till exempel midjemått eller kvoten mellan midje- och höftmått. Fetma är en medicinsk diagnos och övervikt innebär risk för fetma. Övervikt, särskilt runt midjan, ökar risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, stroke och typ 2-diabetes. Symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga är betydligt vanligare bland feta än bland normalviktiga individer. Förekomst av bukfetma ökar risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, typ 2-diabetes, gallsten, sömnapné, ledbesvär, vissa cancersjukdomar och för tidig död. Fetma, särskilt svår fetma, medför ofta negativ inverkan på livskvaliteten både fysiskt och psykiskt. Allmänna fördomar om fetma kan leda till nedsättande och fördömande attityder gentemot personer med fetma, vilket ofta resulterar i personligt lidande och skuldbeläggning. Hur är det på Gotland? En högre andel av befolkningen på Gotland, 51 procent, jämfört med rikets 47 procent var överviktiga eller feta. Skillnaden mellan andelen överviktiga eller feta män och kvinnor på Gotland var stor, 57 respektive 45 procent. Samma mönster förekom bland män och kvinnor i riket. Särskilt i den yngsta åldersgruppen fanns fler överviktiga och feta på Gotland än i riksgenomsnittet. Andelen överviktiga och feta tycks öka med kortare utbildning och lägre socioekonomisk fördelning. Mellan åren 1999 och 2004 tenderade andelen överviktiga och feta att öka både bland män och kvinnor i alla åldersgrupper, särskilt bland unga vuxna. Det var stor skillnad mellan andelen överviktiga och feta män och kvinnor. Både år 1999 och år 2004 hade män högre BMI än kvinnor (se Figur 1). Figur 1. Andel män och kvinnor på Gotland med övervikt och fetma år 1999 och år 2004 (procent). % % Män Kvinnor

13 Tabell 1A. Andel med övervikt och fetma i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTALT 51* 47 KÖN män kvinnor 45* 40 ÅLDERSGRUPPER år 34* år år år UTBILDNING kort mellanlång lång SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare lägre tjänstemän mellan & högre tjänstemän 49* 42 DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst hög inkomst FAMILJETYP ensamstående utan barn ensamstående med barn 62* 46 samboende utan barn samboende med barn Tabell 1B. Andel som hade god hälsa, dålig hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem med övervikt eller fetma respektive normalviktiga. GOD HÄLSA överviktiga eller feta normalviktiga DÅLIG HÄLSA överviktiga eller feta 5* 8 normalviktiga 8 7 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE överviktiga eller feta normalviktiga * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 13

14 Fysisk aktivitet Den miljö vi lever i idag uppmuntrar till stillasittande och en inaktiv livsstil. Vidare är det väl känt att inaktivitet leder till ökad förekomst av kroniska sjukdomar såsom hjärtinfarkt, högt blodtryck, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, benskörhet och övervikt. För att uppnå hälsofrämjande effekter av fysisk aktivitet rekommenderas minst 30 minuter sammanhängande fysisk aktivitet varje dag, med måttlig intensitet. För att lättare kunna bibehålla eller reducera kroppsvikten samt förbättra prestationsförmågan bör den dagliga fysiska aktiviteten vara 60 minuter per dag på måttligt ansträngande nivå. Regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och psykiska hälsan samt på livskvaliteten. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger ohälsa och stärker immunförsvaret. Genom att fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen underlättar det viktkontroll. Specifika former av fysisk aktivitet kan minska risken för fallolyckor, förbättra kondition och muskelstyrka, vilket i sin tur underlättar vardagslivet för människor, speciellt äldre. Regelbunden fysisk aktivitet minskar också risken för depression, oro och ängslan samt höjer humöret och ökar självkänslan. Hur är det på Gotland? Minst 30 minuter per dag Gotlänningarnas enkätsvar visar att de följer den rekommenderade dosen, 30 minuter måttlig fysisk aktivitet per dag, i större utsträckning än riksgenomsnittet, 61 respektive 55 procent. Andelen män som följde rekommendationen tenderade att vara större än andelen kvinnor. Personer med mellanlång utbildning och tjänstemän på olika nivåer tenderar att följa den rekommenderade dosen fysisk aktivitet i större omfattning än andra. Hälften av personerna med fetma var fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag jämfört med 64 procent av de normalviktiga. Andelen som var fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag rapporterade god hälsa i större utsträckning och nedsatt psykiskt välbefinnande i mindre utsträckning än de som inte var lika fysiskt aktiva. 14

15 Tabell 2A. Andel som var fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag på måttligt ansträngande nivå i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTALT 61* 55 KÖN män 62* 57 kvinnor 59* 54 ÅLDERSGRUPPER år 68* år år 60* år UTBILDNING kort mellanlång 65* 57 lång SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare lägre tjänstemän mellan & högre tjänstemän 63* 56 DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst 64* 52 hög inkomst FAMILJETYP ensamstående utan barn ensamstående med barn samboende utan barn 61* 55 samboende med barn 49* 59 KROPPSVIKT normalviktiga 64* 59 överviktiga 60* 54 feta Tabell 2B. Andel som hade god hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem som var respektive inte var fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. GOD HÄLSA fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag ej fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag ej fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 15

16 Fysisk aktivitet forts Minst 60 minuter per dag Totalt angav 38 procent av befolkningen på Gotland att de var fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag på minst måttligt ansträngande nivå, medan 30 procent var detsamma i riket. Både män och kvinnor på Gotland var fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag i större utsträckning än riksgenomsnittet. Resultatet tydde på att det fanns en könsskillnad. I de yngre (18-29 år) och i de äldre åldrarna (65-84 år) rapporterade en större andel att de var fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag än övriga. De som var fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag uppgav i större utsträckning att de hade god hälsa och tenderade att i mindre utsträckning rapportera nedsatt psykiskt välbefinnande än de som inte var lika fysiskt aktiva. 16

17 Tabell 3A. Andel som var fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag på måttligt ansträngande nivå i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTALT 38* 30 KÖN män 42* 33 kvinnor 35* 26 ÅLDERSGRUPPER år 49* år år 35* år 46* 33 UTBILDNING kort 36* 31 mellanlång 41* 29 lång 40* 26 SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare 39* 32 lägre tjänstemän 40* 30 mellan & högre tjänstemän 36* 27 DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst 41* 30 hög inkomst 38* 29 FAMILJETYP ensamstående utan barn 36* 30 ensamstående med barn 55* 34 samboende utan barn 38* 29 samboende med barn KROPPSVIKT normalviktiga 41* 32 överviktiga 39* 29 feta Tabell 3B. Andel som hade god hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem som var respektive inte var fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. GOD HÄLSA fysiskt aktiva minst 60 minuter/dag ej fysiskt aktiva minst 60 minuter/dag NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE fysiskt aktiva minst 60 minuter/dag ej fysiskt aktiva minst 60 minuter/dag * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 17

18 Fysisk aktivitet forts Arbetsgivarstöd för motion På Gotland hade en mindre andel av medborgarna arbetsgivarstöd för motion än i riket, 64 respektive 69 procent. Fler kvinnor än män hade arbetsgivarstöd för motion, 69 respektive 58 procent. Unga vuxna var den grupp där stöd förekom i minst utsträckning jämfört med andra åldersgrupper. Arbetsgivarstödet för motion ökade med längre utbildning och högre socioekonomisk fördelning. Låginkomsttagare hade i mindre utsträckning arbetsgivarstöd än höginkomsttagare. Statliga myndigheter samt kommun/kommunägt bolag var de arbetsgivare som i störst utsträckning erbjöd stöd för motion. 18

19 Tabell 4A. Andel med arbetsgivarstöd för motion i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTAL 64* 69 KÖN män kvinnor ÅLDERSGRUPPER år år år UTBILDNING kort mellanlång lång SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare lägre tjänstemän mellan & högre tjänstemän DISPONIBEL INKOMST låg inkomst (hushåll) hög inkomst (hushåll) låg inkomst (egen) hög inkomst (egen) 83* 74 FAMILJETYP ensamstående utan barn ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 19

20 Fysisk aktivitet forts Nyttjande av arbetsgivarstöd för motion Trots att en mindre andel gotlänningar hade arbetsgivarstöd för motion än rikssnittet så nyttjade befolkningen på Gotland arbetsgivarstödet i större utsträckning än befolkningen i riket, 75 respektive 68 procent. Kvinnor nyttjade stödet i större utsträckning än män, 79 respektive 69 procent. Av arbetarna hade 58 procent arbetsgivarstöd för motion och 70 procent av dessa nyttjade detta stöd. Mellan och högre tjänstemän hade arbetsgivarstödstöd för motion i störst utsträckning, 83 procent. Av dessa var det 74 procent som nyttjade stödet. Personer med låg egen inkomst var de som hade arbetsgivarstöd för motion i minst utsträckning, 35 procent. Av dem nyttjade 78 procent sådant stöd. 20

21 Tabell 5A. Andel som nyttjade arbetsgivarstöd för motion i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTAL 75* 68 KÖN män kvinnor 79* 72 ÅLDERSGRUPPER år år år UTBILDNING kort 79* 66 mellanlång lång SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare 70* 62 lägre tjänstemän mellan & högre tjänstemän DISPONIBEL INKOMST låg inkomst (hushåll) hög inkomst (hushåll) 79* 70 låg inkomst (egen) hög inkomst (egen) FAMILJETYP ensamstående utan barn 79* 68 ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn 79* 65 * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 21

22 Fysisk aktivitet forts Stillasittande på fritiden Överlag var andelen stillasittande på sin fritid mindre på Gotland än i riket, totalt 10 respektive 14 procent. En tendens var att i grupper med lägre socioekonomisk status var andelen med stillasittande fritid större. De som var stillasittande på sin fritid angav att de hade dålig hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än de som ej var stillastittande. 22

23 Tabell 6A. Andel som var stillasittande på sin fritid i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTAL 10* 14 KÖN män 10* 14 kvinnor 10* 13 ÅLDERSGRUPPER år år år 7* år UTBILDNING kort 11* 14 mellanlång eller lång 7* 11 SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare 11* 15 lägre tjänstemän 9 10 mellan & högre tjänstemän 6* 10 DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst 11* 18 hög inkomst 6* 10 FAMILJETYP ensamstående utan barn 9* 16 ensamstående med barn samboende utan barn 9* 13 samboende med barn KROPPSVIKT normalviktiga 9 11 överviktiga 9* 14 feta Tabell 6B. Andel som hade god hälsa, dålig hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem som var respektive inte var stillasittande på sin fritid. GOD HÄLSA stillasittande ej stillasittande DÅLIG HÄLSA stillasittande ej stillasittande 6 5 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE stillasittande ej stillasittande * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd.

24 Konsumtion av frukt och grönsaker Matvanor har stor inverkan på hälsan. Kost som innehåller mycket frukt och grönsaker förknippas t ex med minskad risk för cancer, främst i mag- och tarmkanal och i lungorna. Antioxidanter som återfinns i frukt, grönsaker och rotfrukter minskar troligen risken för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. En kost med hög fettsammansättning, främst mättade fettsyror (animaliskt fett) ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Andra hälsoproblem som påverkas av ohälsosamma matvanor är bland annat typ 2-diabetes, övervikt och karies. Livsmedelsverkets rekommendationer för intag av frukt och grönsaker är minst 500 gram om dagen. Hur är det på Gotland? Könsskillnaden av frukt- och grönsaksintaget var stor. Enkäten visar att 38 procent av männen respektive 21 procent av kvinnorna hade en låg konsumtion av frukt och grönsaker. I de yngre åldersgrupperna var andelen med lågt intag av frukt och grönsaker betydligt större än i de äldre åldersgrupperna. Andelen personer med lågt intag av frukt och grönsaker ökade med kortare utbildning och lägre socioekonomisk fördelning. De som uppgav låg frukt- och grönsakskonsumtion angav att de hade dåligt allmänt hälsotillstånd i större utsträckning än övriga. Knappt var tionde åt enligt frukt- och grönsaksrekommendationerna, det vill säga frukt och grönt minst fem gånger per dag. Motsvarande gällde för riket. 24

25 Tabell 7A. Andel med lågt intag av frukt och grönsaker i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTALT KÖN män kvinnor ÅLDERSGRUPPER år år år år UTBILDNING kort mellanlång lång SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare lägre tjänstemän mellan & högre tjänstemän DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst hög inkomst FAMILJETYP ensamstående utan barn ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn 33* 26 KROPPSVIKT normalviktiga överviktiga feta Tabell 7B. Andel som hade god hälsa, dålig hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem med lågt respektive inte lågt intag av frukt och grönsaker. GOD HÄLSA lågt intag av frukt & grönt ej lågt intag av frukt & grönt DÅLIG HÄLSA lågt intag av frukt & grönt ej lågt intag av frukt & grönt 5 6 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE lågt intag av frukt & grönt ej lågt intag av frukt & grönt * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd.

26 Sömnbesvär och trötthet Störd sömn är ett utbrett folkhälsoproblem som förekommer i alla åldrar och i alla grupper. För att fungera bra under dagen anser de flesta vuxna att man behöver sova mellan sju och åtta timmar. De vanligaste orsakerna till att människor sover för lite är skiftarbete och andra former av udda arbetstider, stress, livsstil och sociala vanor. Andra faktorer som stör sömnen är sjukdomar, alkohol, koffein och nikotin. För att sömnen ska ge den bästa återhämtningen bör man sova på natten, sömn på andra tider ger inte samma effekt. Under sömnen minskar insöndringen av stresshormoner. Därför medför sömnbrist förhöjda nivåer av stresshormoner och bidrar till att förstärka effekterna av den stress individen utsätts för under dagen. Störd sömn kan medföra förhöjda blodfettnivåer och insulinintolerans, dvs samma effekter som vid långvarig stress. På sikt är förhöjda blodfettnivårer och insulinintolerans kopplade till risk för typ 2-diabetes och hjärtoch kärlsjukdom. En god nattsömn innebär fysiologisk nedvarvning såsom sänkt blodtryck, lägre andningsfrekvens, lägre hjärtfrekvens, lägre kroppstemperatur och minskad muskelspänning. När man sover sker en uppbyggnad genom att immun systemet aktiveras och insöndringen ökar av bland annat tillväxthormon och testosteron. Om man inte får tillräcklig återhämtning så riskerar man att drabbas av ständig trötthet som långsiktigt kan leda till utmattning. Hur är det på Gotland? Kvinnor tenderade att ha problem med svåra sömnbesvär i högre grad än män, 7 respektive 5 procent. Mer än dubbelt så många kvinnor som män hade svåra besvär av trötthet, 12 respektive 5 procent. Svåra sömnbesvär och svåra besvär av trötthet tenderade att vara vanligare bland personer med kort utbildning än med lång utbildning. Mer än dubbelt så många arbetare som tjänstemän hade svåra sömnbesvär, 9 respektive 4 procent. Bland låginkomsttagare var det tre gånger så vanligt med svåra sömnbesvär som bland höginkomsttagare, 12 respektive 4 procent. Andelen ensamstående utan barn som hade svåra sömnbesvär och svåra besvär av trötthet var mer än det dubbla jämfört med de som levde samboende med barn. De som hade svåra sömnbesvär och svåra besvär av trötthet rapporterade dåligt allmänt hälsotillstånd och nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än personer som inte hade dessa besvär. Tjugoåtta procent angav att de brukar sova sex timmar eller mindre i genomsnitt varje natt, vilket var i nivå med riksgenomsnittet. 26

27 Tabell 8A. Andel med svåra sömnbesvär i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTALT 6 7 KÖN män 5 6 kvinnor 7 9 ÅLDERSGRUPPER år år år 7 7 UTBILDNING kort 7 9 mellanlång eller lång 5 6 SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare 9* 13 tjänstemän (lägre, mellan och högre) 4 4 DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst hög inkomst 4 4 FAMILJETYP ensamstående utan barn ensamstående med barn 6 11 samboende utan barn 5 7 samboende med barn 3* 13 Tabell 8B. Andel som hade god hälsa, dålig hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem som hade respektive inte hade svåra sömnsvårigheter. GOD HÄLSA svåra sömnbesvär 12* 24 inte svåra sömnbesvär DÅLIG HÄLSA svåra sömnbesvär inte svåra sömnbesvär 5 5 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE svåra sömnbesvär inte svåra sömnbesvär * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 27

28 Tabell 9A. Andel med svåra besvär av trötthet i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTAL 9 10 KÖN män 5 7 kvinnor ÅLDERSGRUPPER år år år år 8 10 UTBILDNING kort mellanlång 8 8 lång 7 7 SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare lägre tjänstemän 9 8 mellan & högre tjänstemän 6 7 DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst hög inkomst 8 5 FAMILJETYP ensamstående utan barn ensamstående med barn samboende utan barn 7 9 samboende med barn 5* 9 * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 28

29 Tabell 9B. Andel som hade dålig hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem som hade respektive inte hade svåra besvär av trötthet. GOTLAND % RIKET % DÅLIG HÄLSA svåra besvär av trötthet inte svåra besvär av trötthet 4 4 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE svåra besvär av trötthet inte svåra besvär av trötthet * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 29

30 Tobaksvanor Tobaksrökning är fortfarande kanske den största hälsorisken. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning, t ex olika cancertyper, sår i magen samt sjuklighet i lungor, kärl och hjärta. Av all lungcancer orsakas fyra femtedelar av rökning. Riskerna för sjuklighet som följd av rökning kan minskas avsevärt i samband med rökstopp. Möjligheterna till god hälsa ökar ju tidigare man slutar röka. Hälsoriskerna på lång sikt vid snusanvändning är otillräckligt utforskade, men riskerna kan dock inte uteslutas. Vissa studier tyder på ökad hälsorisk vid snusanvändning t ex i samband med hjärt-kärlsjukdom och cancer. Hur är det på Gotland? Rökning Andelen dagligrökare på Gotland tenderade att vara större bland män än bland kvinnor, 21 respektive 16 procent. Den största andelen dagligrökare återfanns i åldersgrupperna 18 till 29 år samt 45 till 64 år. Andelen dagligrökare minskade med längre utbildning och högre socioekonomisk indelning. Rökning var betydligt vanligare bland arbetare, 23 procent, än bland tjänstemän på mellan och högre nivå, 12 procent. Låginkomsttagare tenderade att röka dagligen i större utsträckning än höginkomsttagare. Färre dagligrökare rapporterade god hälsa och de uppgav i större utsträckning nedsatt psykiskt välbefinnande än de som inte rökte dagligen. Snusning Totalt rapporterade 14 procent av gotlänningarna att de snusade dagligen. Andelen dagligsnusare var större bland män än bland kvinnor, 25 respektive 4 procent. Motsvarande siffror för män och kvinnor i riket var 22 respektive 3 procent. 30

31 Tabell 10A. Andel som rökte dagligen i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTALT KÖN män kvinnor ÅLDERSGRUPPER år 21* år år år UTBILDNING kort mellanlång lång 5* 10 SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare lägre tjänstemän mellan & högre tjänstemän DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst hög inkomst FAMILJETYP ensamstående utan barn ensamstående med barn samboende utan barn 20* 15 samboende med barn Tabell 10B. Andel som hade god hälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande bland dagligrökare respektive ej dagligrökare. GOD HÄLSA dagligrökare ej dagligrökare NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE dagligrökare ej dagligrökare * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 31

32 Alkohol och Narkotika Alkoholkonsumtion Skadlig konsumtion av alkohol kan leda till förödande konsekvenser för människor. Skador av våld och olycksfall, familjetragedier och sjukdomar med alkoholdiagnos är några exempel på detta. Faktorer som har betydelse för om alkoholkonsumtionen är skadlig är mängden alkohol, hur ofta man dricker samt mängden alkohol man dricker vid varje tillfälle. Alkoholproblematiken kan förväntas öka med den ökade tillgängligheten av alkoholdrycker genom bland annat lördagsöppet på systembolaget, större införselkvoter och lägre priser. Hur är det på Gotland? Riskabel alkoholkonsumtion var vanligare bland män än bland kvinnor, både på Gotland och i riket. Det var vanligast med riskabla alkoholvanor i åldrarna 18 till 29 år, 31 procent jämfört med 7 procent bland de äldre. I åldrarna 30 till 44 år var riskkonsumtion nästan dubbelt så vanligt i riksundersökningen som på Gotland. Narkotika Användande av narkotiska preparat innebär stora hälsorisker. Hälsoriskerna påverkas av vilka preparat som används, hur preparaten intas och den allmänna livsföringen. Narkotikamissbrukare har ofta allmänt dåligt hälsotillstånd. Det är vanligt att missbrukare vårdas för olycksfallsskador och våld samt för olika somatiska och psykiska åkommor. Dödligheten bland narkotikamissbrukare är hög. Hur är det på Gotland? Inga kvinnor och 3 procent av männen uppgav att de prövat hasch eller marijuana under det senaste året på Gotland. I riket var det 1 procent av kvinnorna och 3 procent av männen som använt hasch eller marijuana under det senaste året. Nedsatt psykiskt välbefinnande och lätta till svåra besvär av ängslan, oro, ångest och stress var oftare förekommande bland riskkonsumenter än bland övriga. 32

33 Tabell 11A. Andel med riskabel alkoholkonsumtion i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTALT KÖN man kvinna 8 9 ÅLDERSGRUPPER år år 7* år 7 9 UTBILDNING kort 9* 13 mellanlång lång 9 13 SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare lägre tjm högre tjm DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst hög inkomst FAMILJETYP ensamstående utan barn ensamstående med barn 5 11 samboende utan barn samboende med barn 13 8 Tabell 11B. Andel som hade god hälsa, nedsatt psykiskt välbefinnande, lätta eller svåra besvär av ängslan oro eller ångest samt var ganska eller mycket stressad bland dem med respektive utan riskkonsumtion av alkohol. GOD HÄLSA riskkonsumenter ej riskkonsumenter NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE riskkonsumenter ej riskkonsumenter LÄTT ELLER SVÅR ÄNGSLAN, ORO ELLER ÅNGEST riskkonsumenter ej riskkonsumenter GANSKA ELLER MYCKET STRESSAD riskkonsumenter ej riskkonsumenter * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd.

34 Spelvanor Spelmarknaden i landet är reglerad eftersom riskerna med spel om pengar är kända. Tämligen få personer med spelproblem har ännu sökt sig till socialtjänst eller sjukvård för hjälp. Därmed finns ingen tillförlitlig registrering av de som är i behov av hjälp och kunskapen om problembilden är begränsad. Några studier uppvisar dock att 30 till 70 procent av spelberoende som deltar i behandling har andra problem såsom alkohol- och drogmissbruk. De är ofta deprimerade, lider av ångest, skuld- och skamkänslor och uppvisar olika psykosomatiska symtom. Spelberoende drabbar ofta de som redan har en svår social och ekonomisk situation och konsekvenserna av ett överdrivet spelande blir också svåra bland dessa grupper. Hur är det på Gotland? På Gotland hade 4 procent av männen riskabla spelvanor. Motsvarande andel i riksundersökningen var 6 procent. Både på Gotland och i riket var det 2 procent av kvinnorna som hade riskabla spelvanor. Arbetare och låginkomsttagare tenderade att ha riskabla spelvanor i större utsträckning än tjänstemän och höginkomsttagare. Andelen arbetare med riskabla spelvanor på Gotland var mindre än i riket, 3 respektive 5 procent. 34

35 Tabell 12. Andel med riskabla spelvanor i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTALT 3* 4 KÖN män 4* 6 kvinnor 2 2 SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare 3* 5 tjänstemän (lägre, mellan och högre) 1 2 DISPONIBEL INKOMST låg inkomst 3 5 hög inkomst 1 2 * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 35

36 Flera ohälsosamma levnadsvanor Människors levnadsvanor är starkt kopplade till levnadsomständigheter. Det visar sig tydligt när man jämför grupper med olika utbildningsnivå, arbetssituation eller inkomstnivå. Det är också så att olika riskabla levnadsvanor tenderar att hänga samman. Hälsoriskerna ökar ju fler ohälsosamma levnadsvanor som en person har samtidigt. Detta avsnitt lyfter fram de grupper som svarat att de har flera (mellan två och fem) riskabla levnadsvanor samtidigt. De ohälsosamma levnadsvanor som fokuseras är riskkonsumtion av alkohol, daglig rökning, stillasittande fritid samt låg konsumtion av frukt och/eller grönsaker. Fetma är snarare en följd av ohälsosamma levnadsvanor (ärftliga faktorer spelar också in) men behandlas här ändå för att möjliggöra jämförelser med riksundersökningen som använder detta urval av levnadsvanor. Hur är det på Gotland? Andelen män som hade två till fem ohälsosamma levnadsvanor tenderade att vara något större än andelen kvinnor, 21 respektive 17 procent. Med stigande ålder minskade andelen som hade ohälsosamma levnadsvanor. En lägre andel av de med lång utbildning hade flera ohälsosamma levnadsvanor (7%) till skillnad från de med mellanlång (19%) och kort (21%) utbildning. Nästan dubbelt så många arbetare som mellan och högre tjänstemän hade flera ohälsosamma levnadsvanor. En större andel av låginkomsttagare tenderade att ha flera ohälsosamma levnadsvanor än höginkomsttagare. Andelen som hade två till fem ohälsosamma levnadsvanor angav dåligt allmänt hälsotillstånd, nedsatt psykiskt välbefinnande och svår ängslan, oro eller ångest i större utsträckning än de som inte hade någon av de fem riskabla levnadsvanorna. De som hade ohälsosamma levnadsvanor led av svår trötthet och svåra sömnbesvär i betydligt större utsträckning än de som inte hade någon av de riskabla levnadsvanorna. 36

37 Tabell 13A. Andel med flera ohälsosamma levnadsvanor i olika grupper (procent). GOTLAND % RIKET % TOTALT KÖN män kvinnor ÅLDERSGRUPPER år år år år UTBILDNING kort 21* 25 mellanlång lång 7 12 SOCIOEKONOMISK FÖRDELNING arbetare lägre tjänstemän mellan & högre tjänstemän DISPONIBEL HUSHÅLLSINKOMST låg inkomst 21* 29 hög inkomst FAMILJETYP ensamstående utan barn ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn 23* 16 * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 37

38 Tabell 13B. Andel som hade god hälsa, dålig hälsa, nedsatt psykiskt välbefinnande, svår ängslan, oro eller ångest, svår trötthet, svåra sömnbesvär samt var ganska eller mycket stressad bland dem med 2-5 riskabla levnadsvanor respektive inga av de 5 riskabla levnadsvanorna. GOTLAND % RIKET % GOD HÄLSA 2-5 riskabla levnadsvanor inga av de 5 riskabla levnadsvanorna DÅLIG HÄLSA 2-5 riskabla levnadsvanor inga av de 5 riskabla levnadsvanorna 4 4 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE 2-5 riskabla levnadsvanor inga av de 5 riskabla levnadsvanorna SVÅR ÄNGSLAN,ORO ELLER ÅNGEST 2-5 riskabla levnadsvanor inga av de 5 riskabla levnadsvanorna 3 4 GANSKA ELLER MYCKET STRESSAD 2-5 riskabla levnadsvanor 4 6 inga av de 5 riskabla levnadsvanorna 3 2 SVÅR TRÖTTHET 2-5 riskabla levnadsvanor inga av de 5 riskabla levnadsvanorna 7 6 SVÅRA SÖMNBESVÄR 2-5 riskabla levnadsvanor inga av de 5 riskabla levnadsvanorna 5 5 * Anger att skillnaden gentemot riket är statistiskt säkerställd. 38

39 Slutsatser om levnadsvanor I avsnittet om levnadsvanor lyfts några positiva resultat, problemområden samt framtida utmaningar. Positiva resultat En större andel i gotlandsundersökningen var fysiskt aktiva än i riksgenomsnittet. Detta gällde både män och kvinnor och både de som var fysiskt aktiva minst 30 minuter och 60 minuter om dagen. Stillasittande fritid var också mindre vanligt förekommande på Gotland. Gotlänningarna nyttjade arbetsgivarstöd för motion i större utsträckning än riksgenomsnittet. De som i minst grad hade arbetsgivarstöd för motion visade sig nyttja stödet i hög utsträckning. Detta gällde särskilt låginkomsttagare, arbetare, kortutbildade och unga vuxna. Jämfört med riket fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad av riskkonsumtion av alkohol, men andelen gotländska män och kvinnor med riskabla alkoholvanor tenderade att vara mindre än i riket. Upprepade undersökningar kan komma att ge svar på hur säker denna skillnad är. Färre män på Gotland än i riket hade riskabla spelvanor. Bland kvinnor fanns däremot ingen skillnad. Problemområden Övervikt och fetma var vanligare på Gotland än i riket, främst bland unga vuxna. Andelen män som var överviktiga eller feta var större än andelen kvinnor. Andelen överviktiga och feta föreföll ha ökat sedan folkhälsoundersökningen Befolkningen på Gotland hade arbetsgivarstöd för motion i mindre omfattning än i riket. Färre män än kvinnor hade detta stöd. Låginkomsttagare, arbetare, kortutbildade och unga vuxna hade minst arbetsgivarstöd för motion. Fler män än kvinnor, fler kortutbildade än långutbildade och fler arbetare än tjänstemän på Gotland hade lågt intag av frukt och grönsaker. Färre än var tionde åt enligt näringsrekommendationerna, det vill säga 500 g frukt och grönsaker om dagen. Arbetare, låginkomsttagare och ensamstående utan barn hade svåra sömnbesvär i störst utsträckning på Gotland. Kvinnor tenderade att ha svåra sömnsvårigheter i större utsträckning än män. Rökning tenderade att vara vanligare på Gotland än i riksgenomsnittet och detta gällde framförallt unga vuxna. Daglig rökning tenderade att vara vanligare bland kvinnor än bland män. Kortutbildade och människor i arbetaryrken rökte i högre grad än andra. Dagligrökare uppgav att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning och god hälsa i mindre utsträckning än icke dagligrökare. 39

40 En större andel män än kvinnor på Gotland hade riskabel alkohol konsumtion. Unga vuxna (18-29 år) var de som drack mest. Riskkonsumenter var i större omfattning drabbade av nedsatt psykiskt välbefinnande, ängslan, oro, ångest och stress än icke riskkonsumenter av alkohol. De som hade flera ohälsosamma levnadsvanor var främst unga vuxna, kortutbildade och arbetare. Andelen män med flera riskabla levnadsvanor tenderade att vara större än andelen kvinnor. Personer med dessa levnadsvanor uppgav i större utsträckning att de hade dåligt allmänt hälsotillstånd, nedsatt psykiskt välbefinnande, ängslan, oro, ångest, trötthet och svåra sömnbesvär än de som inte hade någon av de riskabla levnadsvanorna. Utmaning inför framtiden Levnadsvanor är starkt kopplade till människors livsvillkor, som utbildning, arbete och ekonomi. Inför framtiden är insatser för att möjliggöra god utbildning och ett arbete med god arbetsmiljö samt tryggad försörjning för alla på Gotland av största betydelse för hälsoutvecklingen. Att utjämna skillnader i livsvillkor mellan olika grupper och mellan män och kvinnor är nödvändigt för att minska den ojämlikhet i hälsa som tydligt framträder i denna rapport. Allt talar för att de hälsoproblem som kommer att kräva stora nationella insatser framöver kommer att göra så också på Gotland. Bland dessa är några av de viktigaste psykisk ohälsa, alkoholrelaterade problem, sjukdomar kopplade till rökning, samt överviktsrelaterad ohälsa. Hälsoutvecklingen ger inte minst bland ungdomar och unga vuxna anledning till ökade insatser. Samtidigt går vi mot en åldrande befolkning vilket innebär att insatser för att främja hälsa långt upp i åren och motverka social isolering, skador och olycksfall kommer att bli allt viktigare. Inför framtiden är det av vikt att arbeta för hälsofrämjande strukturer och arbetssätt inom alla samhällsområden. Samhällsplanering, skola, kultur- och fritidsverksamhet, vård och omsorg är exempel på viktiga kommunala sektorer som har stora möjligheter att främja en positiv hälsoutveckling i befolkningen. En förutsättning är att ny kunskap om dessa sektorers påverkan på hälsoutvecklingen sprids och att beprövade metoder och arbetsformer tillämpas. Folkhälsoarbete kräver dessutom insatser inom alla samhällssektorer och ställer därför krav på utvecklad samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Inom identifierade riskområden och bland prioriterade grupper krävs dessutom riktade förebyggande insatser för att utjämna de hälsoskillnader som förekommer. För att följa hälsoutvecklingen och utforma strategiskt viktiga insatser krävs fortlöpande folkhälsokartläggningar. Utvärdering av program och åtgärder som sätts in för att minska hälsoskillnader hos olika grupper är betydelsefulla för att mäta resultat och effektivitet. 40