MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA All statistik i punktform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform"

Transkript

1 MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform

2 Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och unga med funktionsnedsättning Ungas psykiska hälsa Alkohol, narkotika och tobak Alkoholkonsumtion Narkotikabruk Tobaksbruk Fysisk aktivitet och goda matvanor Så motionerar Nackabon Så äter Nackabon Övervikt, fetma och BMI Psykisk hälsa Äldres hälsa Sexuell och reproduktiv hälsa Hälsa och funktionsnedsättning Mål: Starkt medborgarinflytande Valdeltagande Socialt deltagande Mål: Trygg och säker kommun Boendemiljö Skadeförebyggande arbete Skador hos äldre Skador hos barn och unga Utsatthet för fysiskt våld och hot (13)

3 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Medellivslängden ökar för både män och kvinnor: män blir i genomsnitt 79,8 år och kvinnor 83,5 år. Nackas befolkning är välutbildad i jämförelse med länet och riket. 50 procent har genomfört eftergymnasiala studier (jämfört med 45 procent i länet och 37 procent i riket). 78,5% av invånarna i Nacka skattar sin hälsa som god. Utbildningsnivån påverkar hälsan på många olika sätt. År 2010: o 85,6 procent av de med eftergymnasial utbildning skattade sin hälsa som god eller mycket god. o 66,9 procent av de med förgymnasial utbildning skattade sin hälsa som god eller mycket god. Samtliga utbildningsgrupper i Nacka har angett att de mår bättre 2010 än de gjorde Nacka kommun har en lägre andel invånare som varit arbetslösa under de senaste två åren jämfört med länet (17,9 procent jämfört med 22,1 procent). Unga drabbas hårdare av lågkonjunktur, med en större ökning av arbetslöshet än för äldre personer. Att ha ett arbete är viktigt för hälsan: Bland de som varit arbetslösa i Nacka anger 31,3 procent att de har dålig hälsa, medan motsvarande siffra bland de som inte varit arbetslösa är 16,8 procent (2010). En svag personlig ekonomi inverkar negativt på hälsan. Cirka 14 procent av den vuxna befolkningen i Nacka (9400 personer) har haft problem att klara löpande utgifter under en 12-månadersperiod (2010). Andelen personer med ekonomiskt bistånd har sjunkit successivt sedan år I Nacka får cirka 2 procent av befolkningen ekonomiskt bistånd, medan motsvarande siffra i länet är 4 procent. Ohälsotalet (enligt Försäkringskassan de frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod) har sjunkit markant i hela landet under de senaste åren, även i Nacka kommun. Ohälsotalet är betydligt större bland kvinnor än bland män. 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och ungas uppväxtvillkor påverkar i hög grad deras hälsa. Barn och ungas hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön, bland annat familjerelationer och ekonomi. Barn som lever i hushåll med liten disponibel inkomst löper större risk för exempelvis skador, astma och fetma. Barnfattigdomsindex mäter andelen barn som bor i ekonomiskt utsatta hushåll. I Nacka är den siffran 7 procent, d v s 1580 barn, och i länet 12 procent (i Sverige 13 procent). Tandhälsan kan ses som en indikator på hälsan i stort. I Stockholms län har andelen kariesfria treåringar ökat för både pojkar och flickor. I Nacka är 97,4 procent av treåringarna kariesfria (i länet 96,7 procent). 3 (13)

4 Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa. Framgång i skolan är en skyddsfaktor för olika riskbeteenden. Föräldrarnas utbildningsnivå har en koppling till barnens studieresultat. Cirka 10 procent av eleverna i årskurs 3 klarar inte kravnivån i svenska och matematik i det nationella provet. Andelen elever som blev behöriga till de yrkesförberedande, respektive studieförberedande programmen är högre i Nacka än i riket. Andelen som blev behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program varierar mellan 63 procent och 100 procent. Det råder alltså en stor variation inom Nacka. På de flesta skolor är det 2-3 procent av eleverna som inte nått behörighet. Fyra av fem gymnasieelever i Nacka fullföljer gymnasiet. 95 procent av Nackas elever nådde målet i simkunnighet våren 2011 (årskurs 5). På sex skolor är det var tionde elev eller mer som inte nått målet (simkunnigheten varierar mellan 62 till 100 procent, sämsta och bästa skolan) Barn och unga med funktionsnedsättning De största hälsoskillnaderna mellan elever med funktionsnedsättning och övriga elever finns i områdena levnadsvanor, psykisk hälsa och mobbning. En kartläggning från Statens Folkhälsoinstitut av landets alla elever i årskurs 6 och 9 visar att ungefär 14 procent av eleverna har någon form av funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning motionerar mindre, röker mer och dricker mer alkohol vid samma tillfälle än övriga elever. De har sämre psykisk hälsa och har fler stressrelaterade symptom än övriga elever. En elev med funktionsnedsättning lider dessutom fyra gånger högre risk att bli mobbad än övriga elever Ungas psykiska hälsa Flera rapporter visar att psykisk ohälsa bland ungdomar har ökat de senaste 20 åren i Sverige. Barn och ungas psykiska hälsa är dock ett outforskat område och det behövs mer forskning. Redan etablerade program behöver utvärderas och nya metoder behöver införas och utvärderas. Flera studier visar att nedstämdhet och psykosomatiska besvär har ökat under de senaste decennierna. Flickor har mer psykiska besvär än pojkar, och äldre flickor har mer besvär än yngre. Stockholmsenkäten 2010 visar att över 70 procent av Nackas unga tycker det är härligt att leva. Mer än 30 procent av flickorna i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet uppger att de känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Det är mer än dubbelt så många som bland pojkarna. 4 (13)

5 Ungefär var femte flicka i årskurs 9 och år 2 i gymnasiet anser att de ofta inte duger något till. Bland pojkarna i Nacka är det knappt en av tio som anger samma sak. Nästan 40 procent av alla flickor i årskurs 9 lider av huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för flickor i årskurs 2 gymnasiet är drygt 30 procent. Ungefär hälften så många pojkar som flickor har uppgett att de lider av huvudvärk minst en gång per vecka. 1.3 Alkohol, narkotika och tobak Alkoholkonsumtion Invånarna i Stockholms län dricker mest i Sverige, ca 10 liter ren alkohol per år (Folkhälsorapport 2011, SLL) I Stockholms län minskade den totala alkoholkonsumtionen mellan 2001 och 2009 med 12 %, men den är fortfarande högre i länet än i hela landet. Nackas alkoholkonsumtion är i nivå med länets: 27,6 procent av invånarna riskkonsumerar alkohol (män 29,2 procent, kvinnor 26,5 procent). Alkoholkonsumtionen är lika stor bland lågutbildade och högutbildade. I årskurs 9 storkonsumerar 27 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna i Nacka alkohol (i länet 20 respektive 21 procent). I år 2 på gymnasiet storkonsumerar 54 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna alkohol (i länet 47 respektive 42 procent). 38,5 procent av eleverna i årskurs 9 har bjudits på alkohol av sina föräldrar. Mellan 2000 och 2010 fortsatte det alkoholrelaterade vårdutnyttjandet i länet att öka, särskilt inom den öppna beroendevården och i sluten vård för alkoholförgiftning. Ökningen var störst bland unga vuxna år. Den alkoholrelaterade dödligheten minskar dock. FHI konstaterar att allt fler unga i åldrarna år och år helt avstår från alkohol. Detta kan också ses i Nacka och då främst flickor i årskurs 9, där 35 procent av flickorna helt avstår från alkohol Narkotikabruk 27,4 procent av männen och 13,5 procent av kvinnorna i Nacka (den vuxna befolkningen) har någon gång i sitt liv provat cannabis. Narkotikaanvändningen har ökat bland elever i Nacka och i länet, ökningen är dock större i Nacka än i länet. Andelen pojkar och flickor i Nacka som någon gång har använt narkotika (hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB): o Årskurs 9: 15 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna o År 2 i gymnasiet: 33 procent av pojkarna och 24 procent av flickorna 2008 till 2010: o Årskurs 9: Andelen pojkar som någon gång använt narkotika ökade med 2 procentenheter (från 13 till 15 procent), andelen flickor minskade med 2 procentenheter (från 9 procent till 7 procent). 5 (13)

6 o År 2 i gymnasiet: Andelen pojkar som någon gång använt narkotika ökade med 7 procentenheter (från 26 till 33 procent), andelen flickor ökade med 5 procentenheter (från 19 till 24 procent) Det finns ett starkt samband mellan alkohol- och cannabisanvändande, samt mellan rökning och cannabisanvändande. Av de elever som röker regelbundet har 64 procent testat cannabis. Bland elever som aldrig rökt är motsvarande siffra 4 procent. Av de elever som dricker sig berusade regelbundet har 51 procent testat cannabis. Bland elever som aldrig dricker sig berusade är motsvarande siffra 1 procent Tobaksbruk I Nacka röker 11 procent av befolkningen dagligen (2011). Det är cirka 3 procent lägre än länsgenomsnittet. Män och kvinnor röker i stort sett lika mycket. Rökningen, bland den vuxna befolkningen, har avtagit sedan år Andelen rökare i Nacka och i länet har minskat med ca 4 procent mellan Andelen snusare i Nacka har minskat med ca 3 procent mellan (länet: 1 procent) År 2010 snusade 14,7 procent av männen och 2,7 procent av kvinnorna i Nacka dagligen. År 2010 angav 80,3 procent av ickerökarna och 64 procent av dagligrökarna att de hade god hälsa. Ickerökarna har förbättrat sin hälsa över tid på ett sätt som rökarna inte har. Ju högre utbildning, desto färre rökare. Bland de förgymnasialt utbildade röker 13,5 procent dagligen. Bland de gymnasialt utbildade röker 15, 4 procent dagligen och motsvarande siffra bland de eftergymnasialt utbildade är 5,1 procent. Det sker en kraftig ökning av antalet rökare mellan årskurs 9 och år 2 på gymnasiet (pojkar: från 20 till 31procent, flickor: från 23 till 36 procent). En större andel flickor än pojkar röker. Procentuellt sett röker en större andel pojkar i Nacka än i länet. Mellan 2008 och 2010 har andelen rökare bland flickor i årskurs 9 minskat 4 procent, och andelen rökare bland pojkar i samma ålder ökat med 2 procent. Mellan 2008 och 2010 har andelen rökare bland flickor i år 2 på gymnasiet ökat med 2 procent och andelen rökare bland pojkar i samma ålder minskat med en procent. Större delen elever är rökfria: o Årskurs 9: 77 procent, År 2 på gymnasiet: 61 procent av pojkarna och 63 procent av flickorna snusade 12 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i årskurs 9. Det finns ett starkt samband mellan tobaksrökning och cannabisanvändning. Av de elever som röker regelbundet har 64 procent testat cannabis (enligt SFI:s undersökning i sex gymnasieskolor). 6 (13)

7 1.4 Fysisk aktivitet och goda matvanor Så motionerar Nackabon 86,2 procent av de vuxna i Nacka motionerar måttligt (53 procent) eller regelbundet (33 procent). 14 procent av befolkningen i Nacka är stillasittande. Nära femtio procent av männen och en tredjedel av kvinnorna i Nacka är överviktiga eller lider av fetma. Det är fler som motionerar regelbundet i länet (35 procent) än i Nacka (33 procent). Fler män än kvinnor motionerar regelbundet (37 procent jämfört med 29 procent). Högutbildade motionerar mer och mår bättre. I Nacka kan man se att den fysiska aktiviteten hos barn minskar med stigande ålder. Siffor för 2011: o Skolår 5: 81 procent av pojkarna och flickorna anger att de är fysiskt aktiva under skoldagen o Skolår 8: 60 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna anger att de är fysiskt aktiva under skoldagen. o Mellan skolår 5 och 8 halveras i princip andelen flickor som anger att de är fysiskt aktiva varje dag under skoldagen. Jämfört med siffror från 2008 har andelen pojkar i årskurs 5 som anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen minskat med fem procent, medan andelen flickor minskat med en procentenhet. Bland pojkarna i årskurs 8 har andelen pojkar som anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen ökat med fyra procentenheter, medan flickornas nivå är oförändrad Så äter Nackabon Cirka 65 procent av Nackas befolkning äter frukt och grönt varje dag. Fler kvinnor än män och fler högutbildade än lågutbildade äter frukt och grönt. Andelen elever som äter frukost under vardagar respektive helgdagar minskar med åldern. I årskurs 4 äter 5-7 procent av eleverna inte frukost, i årskurs 8 är samma siffror procent och i år 1 på gymnasiet är det 32 procent av pojkarna och 39 procent av flickorna som inte äter frukost. Andel elever i Nacka som äter lunch (2010/2011): o Årskurs 4: 92 procent o Årskurs 8: 75 procent o År 1 gymnasiet: 82 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna Övervikt, fetma och BMI Förekomsten av övervikt och fetma följs genom beräkningen av BMI (Body Mass Index). Gränsen för övervikt är ett BMI-värde på 25 eller högre. Gränsen för fetma är ett värde på 30 eller högre. I Nacka är 40,9 procent av befolkningen överviktiga eller feta. 7 (13)

8 Varannan man (48,5 procent) och var tredje kvinna (33,8 procent) har övervikt eller fetma. Av de personer som har ett BMI på 25 eller högre är det ungefär 11 procent som har fetma (BMI över 30). Fetman har ökat något bland män och kvinnor sedan Av de med BMI 25 eller högre skattar 68 procent sin hälsa som god/mycket god. Det kan jämföras med de som har ett BMI under 25, där cirka 85 procent skattar sin hälsa som god eller mycket god. Övervikten ökar bland de unga (dock ej bland flickor i årskurs 4), främst bland flickor i årskurs 8, där andelen med övervikt eller fetma ökat mellan 2006/2007 och 2010/2011 med 4,3 procentenheter. Läsåret 2010/2011: Andelen elever med övervikt eller fetma: o Årskurs 4: pojkar 17,3 procent, flickor 14,5 procent o Årskurs 8: pojkar 17,3 procent, flickor 16,2 procent Läsåret 2010/2011: Andelen elever med fetma (BMI > 30): o Årskurs 4: pojkar 3,3 procent, flickor 1,7 procent o Årskurs 8: pojkar 2,6 procent, flickor 2,3 procent 1.5 Psykisk hälsa 18,1 procent av invånarna i Stockholms län har ett nedsatt psykiskt välbefinnande (i princip oförändrat sedan 2006). Den psykiska ohälsan har ökat något bland unga män. En större andel kvinnor än män rapporterar psykisk ohälsa. 36 procent av de unga kvinnorna i Nacka, i åldern år, anger att de lider av psykisk ohälsa. Cirka 21 procent av Nackas vuxna invånare lider av psykisk ohälsa, skillnaden mellan kvinnor och män är nästan 8 procentenheter (män 16,8 procent och kvinnor 24,6 procent). Den största skillnaden i psykisk ohälsa 2010 finns mellan könen i gruppen högre tjänstemän (män 8,2 procent och kvinnor 22,3 procent). 1.6 Äldres hälsa Hälsoutvecklingen bland den äldre befolkningen är positiv och fler friska år har lagts till livet. Mellan år 2009 och 2030 antas medellivslängden öka med 4 år till 87 för kvinnor och med 6 år till 85 för män. År 2011 fanns det ca personer i Nacka i åldrarna år, samt cirka 3000 personer som var 80 år eller äldre. År 2020 beräknas dessa grupper ha ökat till respektive 4000 personer. 88,2 procent av Nackas invånare i åldrarna år motionerar måttligt eller regelbundet. Motsvarande siffra för åldersgruppen år är 80,4 procent. 26 procent av de äldre i Nacka (65+) uppger att de har lätt eller svår ängslan, oro och/eller ångest. 8 (13)

9 Nästan 80 procent av Nackas befolkning skattar sin hälsa som god eller mycket god. Motsvarande siffror hos de äldre är 69,1 procent i åldersgruppen år, samt 61,2 procent i åldersgruppen år. 1.7 Sexuell och reproduktiv hälsa En undersökning bland unga mellan 15 till 29 år visar att kondom endast används i ungefär hälften av de fall då man har sex med en ny eller tillfällig partner, trots en medvetenhet om könssjukdomar. Att ta sexuella risker hänger ihop med att ta risker även i andra avseenden, exempelvis när det gäller alkohol och droger. Flera mindre studier i Sverige visar ett högre sexuellt risktagande hos elever i socioekonomiskt utsatta grupper. Sexuella övergrepp är vanligare i gruppen med tidig sexualdebut. I socialt mindre gynnade grupper är användning av kondom lägre, förekomsten av klamydia högre liksom förekomsten av aborter hade Stockholms län de näst högsta aborttalen i Sverige (24,2 aborter per 1000 kvinnor i åldern år). Det gjordes något färre aborter i Nacka jämfört med länets snitt. Antalet aborter i Nacka minskade 2010 jämfört med Den största minskningen ses i åldersgruppen 19 år och yngre, där antalet aborter 2006 var 32,5 per 1000 kvinnor, och 20,3 per 1000 kvinnor år Flest aborter gjordes i åldersgruppen år, både i Nacka och i länet. Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i länet. Under de senaste åren har man upptäckt mellan 8500 och fall av klamydia per år. 1.8 Hälsa och funktionsnedsättning Ungefär 1,5 miljoner svenskar i åldrarna år uppskattas ha en funktionsnedsättning av något slag. Ungefär 30 procent av de som bor i Nacka har en långvarig sjukdom, besvär efter en olycka, handikapp eller annan svaghet. Av dessa är det 72 procent som även har en nedsatt arbetsförmåga. Av de personer som både har en funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är det 41,3 procent som anser sig ha god eller mycket god hälsa. Motsvarande siffra bland de med funktionsnedsättning men som inte har en nedsatt arbetsförmåga är mer än dubbelt så stor (84 procent). Det betyder att arbetsförmågan spelar större roll för den självskattade hälsan än själva funktionsnedsättningen. 9 (13)

10 2 Mål: Starkt medborgarinflytande 2.1 Valdeltagande Nackabor röstar mer än rikets och länets befolkningar. År 2010 röstade 84,5 procent av Nackaborna i valet till kommunfullmäktige och 88 procent till riksdagsvalet. Det finns stora skillnader i valdeltagandet inom kommunen, en variation mellan 61,1 procent och 90,8 procent i de olika valkretsarna (kommunvalet). Valdeltagandet är lägre bland de personer som har förgymnasial och gymnasial utbildning, jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning. 2.2 Socialt deltagande I Nacka deltar 63,4 procent av invånarna i aktiviteter med flera andra (föreningsliv eller kulturella verksamheter). Det är något högre än länets snitt. I Nacka är det en större andel män som deltar i aktivteter tillsammans med andra än kvinnor. Cirka 67 procent av männen och 61 procent av kvinnorna uppger att de har deltagit i aktiviteter tillsammans med flera andra under de senaste tolv månaderna (2010). Det går att se hälsoskillnader mellan de grupper som deltar i aktiviteter och de som inte gör det. De som deltagit i aktiviteter med flera andra har i större utsträckning skattat sin hälsa som god ((81,8 procent) än de som inte gjort det (69,9 procent). Det finns en koppling mellan utbildningsnivå och deltagande i aktiviteter: fler högutbildade deltar aktiviteter än lågutbildade. Av de förgymnasialt utbildade deltar 52,8 procent i aktiviteter med flera andra. Av de gymnasialt utbildade deltar 62,6 procent i aktiviteter med flera andra, medan motsvarande siffra för eftergymnasialt utbildade är 68,8 procent. Enligt Stockholmsenkäten 2010 var andelen elever i årskurs 9 som deltog i ledarledda fritidsaktiviteter eller träning 73 procent - en ökning med 5 procentenheter sedan Bland elever i gymnasiets andra år minskade andelen från 68 till 61 procent mellan 2008 och (13)

11 3 Mål: Trygg och säker kommun 3.1 Boendemiljö 93,1 procent av de boende i Nacka upplever att de kan lita på de flesta i sitt bostadsområde. Kvinnor påverkas av sin boendemiljö i större utsträckning än män. I årskurs 9 känner sig 46 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna mycket trygga om de går ut ensamma i sitt bostadsområde sent en kväll. Motsvarande siffror i år 2 på gymnasiet är 61 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna. 3.2 Skadeförebyggande arbete Skador hos äldre Varje år avlider minst 1400 personer i Sverige efter fallolyckor och över vårdas på sjukhus. Det är tre gånger så många som antalet omkomna efter trafikolyckor. Nio av tio som avlider på grund av fallolyckor är 65 år eller äldre och nästan två tredjedelar av dem som vårdas på sjukhus efter fall är 65 år eller äldre. Sett över tid ( ) har det skett en svag minskning av antalet fallolyckor. Betydligt fler kvinnor än män i Nacka vårdas på grund av fallolycka. År 2010 vårdades 330 per kvinnor samt 198 per män på grund av fallolycka. Detta motsvarar 232 respektive 113 stycken fallolyckor i Nacka År 2010 var antalet höftfrakturer 128 per för kvinnor och 74 per för män, vilket motsvarar 89 höftfrakturer för kvinnor och 40 för män i Nacka. Antalet höftfrakturer har varierat sedan Sett över tid (linjär linje) har trenden varit svagt uppåtgående för män men nedåtgående för kvinnor. 11 (13)

12 3.2.2 Skador hos barn och unga Från 1960-talet fram till idag har antalet barn och ungdomar (0-19 år) som avlider på grund av skador minskat från närmare 500 per år till dryga 100 per år. Nationellt sett svarade skador och förgiftningar under perioden för mer än en tredjedel av den totala dödligheten bland barn i åldrarna 1 17 år. Skador och förgiftningar var också den vanligaste orsaken till inskrivning på sjukhus Få barn avled genom fallolyckor, men det var den vanligaste orsaken till skada bland barn som behandlades vid sjukhus. År 2010 var siffrorna för vård på grund av skador eller förgiftningar i Nacka 74 per för pojkar och 53 per för flickor. Motsvarande siffror för Stockholms län var 67 per samt 50 per Mellan år 2009 och 2010 ökade antalet pojkar och flickor i Nacka som vårdats på grund av skador eller förgiftningar. För barn mellan 0 4 år sker 70 procent av alla barnolyckor i hemmet. År 2010 var det 66 per pojkar och 48 per flickor som vårdades på grund av olycka (sluten vård). Antalet var högre i Nacka jämfört med pojkar och flickor i Stockholms län samma år. Trenden sedan 2001 är minskande för pojkar och i princip linjär/oförändrad för flickor. 3.3 Utsatthet för fysiskt våld och hot 5,6 procent av de vuxna i Nacka har blivit utsatta för eller hotade med våld de senaste 12 månaderna, jämfört med 6,5 procent i länet. Av dessa det fler män än kvinnor som råkat illa ut (6,8 procent av männen och 4,4 procent av kvinnorna). Enligt statistik från brottsförebyggande rådet finns det en uppåtgående trend i anmälda våldsbrott i Nacka kommun sedan mitten av 1990-talet, liksom i länet. Antalet våldsbrott i Nacka per medborgare ligger stadigt under länets (ca 50 procent lägre). Antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning per invånare ökar både i länet och i Nacka kommun. År 2009 var Nackas statistik som högst med 37 stycken anmälda fall per invånare, vilket kan jämföras med 47 stycken i länet. Generellt sett utsätt de flesta av männen av våldsbrott på allmän plats och av "annan person" (ej släkt eller vänner). Kvinnor däremot utsätts oftast för våld i hemmet och av en för dem känd person. 12 (13)

13 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2013 2014/267 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Människor och hälsa i Nacka Folkhälsorapport 2012

Människor och hälsa i Nacka Folkhälsorapport 2012 2012-05-03 Hållbar utveckling Innehållsförteckning Välkommen till Nacka kommuns folkhälsorapport!... 4 1 Om folkhälsa... 5 1.1 Vad påverkar vår hälsa?... 6 1.1.1 Folkhälsoarbete för ett bättre liv... 7

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Tid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 266 90-94 6 403 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 29 150 90-94 29 519 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 440 90-94 28 652 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer