MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA All statistik i punktform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform"

Transkript

1 MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform

2 Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och unga med funktionsnedsättning Ungas psykiska hälsa Alkohol, narkotika och tobak Alkoholkonsumtion Narkotikabruk Tobaksbruk Fysisk aktivitet och goda matvanor Så motionerar Nackabon Så äter Nackabon Övervikt, fetma och BMI Psykisk hälsa Äldres hälsa Sexuell och reproduktiv hälsa Hälsa och funktionsnedsättning Mål: Starkt medborgarinflytande Valdeltagande Socialt deltagande Mål: Trygg och säker kommun Boendemiljö Skadeförebyggande arbete Skador hos äldre Skador hos barn och unga Utsatthet för fysiskt våld och hot (13)

3 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Medellivslängden ökar för både män och kvinnor: män blir i genomsnitt 79,8 år och kvinnor 83,5 år. Nackas befolkning är välutbildad i jämförelse med länet och riket. 50 procent har genomfört eftergymnasiala studier (jämfört med 45 procent i länet och 37 procent i riket). 78,5% av invånarna i Nacka skattar sin hälsa som god. Utbildningsnivån påverkar hälsan på många olika sätt. År 2010: o 85,6 procent av de med eftergymnasial utbildning skattade sin hälsa som god eller mycket god. o 66,9 procent av de med förgymnasial utbildning skattade sin hälsa som god eller mycket god. Samtliga utbildningsgrupper i Nacka har angett att de mår bättre 2010 än de gjorde Nacka kommun har en lägre andel invånare som varit arbetslösa under de senaste två åren jämfört med länet (17,9 procent jämfört med 22,1 procent). Unga drabbas hårdare av lågkonjunktur, med en större ökning av arbetslöshet än för äldre personer. Att ha ett arbete är viktigt för hälsan: Bland de som varit arbetslösa i Nacka anger 31,3 procent att de har dålig hälsa, medan motsvarande siffra bland de som inte varit arbetslösa är 16,8 procent (2010). En svag personlig ekonomi inverkar negativt på hälsan. Cirka 14 procent av den vuxna befolkningen i Nacka (9400 personer) har haft problem att klara löpande utgifter under en 12-månadersperiod (2010). Andelen personer med ekonomiskt bistånd har sjunkit successivt sedan år I Nacka får cirka 2 procent av befolkningen ekonomiskt bistånd, medan motsvarande siffra i länet är 4 procent. Ohälsotalet (enligt Försäkringskassan de frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod) har sjunkit markant i hela landet under de senaste åren, även i Nacka kommun. Ohälsotalet är betydligt större bland kvinnor än bland män. 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och ungas uppväxtvillkor påverkar i hög grad deras hälsa. Barn och ungas hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön, bland annat familjerelationer och ekonomi. Barn som lever i hushåll med liten disponibel inkomst löper större risk för exempelvis skador, astma och fetma. Barnfattigdomsindex mäter andelen barn som bor i ekonomiskt utsatta hushåll. I Nacka är den siffran 7 procent, d v s 1580 barn, och i länet 12 procent (i Sverige 13 procent). Tandhälsan kan ses som en indikator på hälsan i stort. I Stockholms län har andelen kariesfria treåringar ökat för både pojkar och flickor. I Nacka är 97,4 procent av treåringarna kariesfria (i länet 96,7 procent). 3 (13)

4 Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa. Framgång i skolan är en skyddsfaktor för olika riskbeteenden. Föräldrarnas utbildningsnivå har en koppling till barnens studieresultat. Cirka 10 procent av eleverna i årskurs 3 klarar inte kravnivån i svenska och matematik i det nationella provet. Andelen elever som blev behöriga till de yrkesförberedande, respektive studieförberedande programmen är högre i Nacka än i riket. Andelen som blev behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program varierar mellan 63 procent och 100 procent. Det råder alltså en stor variation inom Nacka. På de flesta skolor är det 2-3 procent av eleverna som inte nått behörighet. Fyra av fem gymnasieelever i Nacka fullföljer gymnasiet. 95 procent av Nackas elever nådde målet i simkunnighet våren 2011 (årskurs 5). På sex skolor är det var tionde elev eller mer som inte nått målet (simkunnigheten varierar mellan 62 till 100 procent, sämsta och bästa skolan) Barn och unga med funktionsnedsättning De största hälsoskillnaderna mellan elever med funktionsnedsättning och övriga elever finns i områdena levnadsvanor, psykisk hälsa och mobbning. En kartläggning från Statens Folkhälsoinstitut av landets alla elever i årskurs 6 och 9 visar att ungefär 14 procent av eleverna har någon form av funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning motionerar mindre, röker mer och dricker mer alkohol vid samma tillfälle än övriga elever. De har sämre psykisk hälsa och har fler stressrelaterade symptom än övriga elever. En elev med funktionsnedsättning lider dessutom fyra gånger högre risk att bli mobbad än övriga elever Ungas psykiska hälsa Flera rapporter visar att psykisk ohälsa bland ungdomar har ökat de senaste 20 åren i Sverige. Barn och ungas psykiska hälsa är dock ett outforskat område och det behövs mer forskning. Redan etablerade program behöver utvärderas och nya metoder behöver införas och utvärderas. Flera studier visar att nedstämdhet och psykosomatiska besvär har ökat under de senaste decennierna. Flickor har mer psykiska besvär än pojkar, och äldre flickor har mer besvär än yngre. Stockholmsenkäten 2010 visar att över 70 procent av Nackas unga tycker det är härligt att leva. Mer än 30 procent av flickorna i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet uppger att de känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Det är mer än dubbelt så många som bland pojkarna. 4 (13)

5 Ungefär var femte flicka i årskurs 9 och år 2 i gymnasiet anser att de ofta inte duger något till. Bland pojkarna i Nacka är det knappt en av tio som anger samma sak. Nästan 40 procent av alla flickor i årskurs 9 lider av huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för flickor i årskurs 2 gymnasiet är drygt 30 procent. Ungefär hälften så många pojkar som flickor har uppgett att de lider av huvudvärk minst en gång per vecka. 1.3 Alkohol, narkotika och tobak Alkoholkonsumtion Invånarna i Stockholms län dricker mest i Sverige, ca 10 liter ren alkohol per år (Folkhälsorapport 2011, SLL) I Stockholms län minskade den totala alkoholkonsumtionen mellan 2001 och 2009 med 12 %, men den är fortfarande högre i länet än i hela landet. Nackas alkoholkonsumtion är i nivå med länets: 27,6 procent av invånarna riskkonsumerar alkohol (män 29,2 procent, kvinnor 26,5 procent). Alkoholkonsumtionen är lika stor bland lågutbildade och högutbildade. I årskurs 9 storkonsumerar 27 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna i Nacka alkohol (i länet 20 respektive 21 procent). I år 2 på gymnasiet storkonsumerar 54 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna alkohol (i länet 47 respektive 42 procent). 38,5 procent av eleverna i årskurs 9 har bjudits på alkohol av sina föräldrar. Mellan 2000 och 2010 fortsatte det alkoholrelaterade vårdutnyttjandet i länet att öka, särskilt inom den öppna beroendevården och i sluten vård för alkoholförgiftning. Ökningen var störst bland unga vuxna år. Den alkoholrelaterade dödligheten minskar dock. FHI konstaterar att allt fler unga i åldrarna år och år helt avstår från alkohol. Detta kan också ses i Nacka och då främst flickor i årskurs 9, där 35 procent av flickorna helt avstår från alkohol Narkotikabruk 27,4 procent av männen och 13,5 procent av kvinnorna i Nacka (den vuxna befolkningen) har någon gång i sitt liv provat cannabis. Narkotikaanvändningen har ökat bland elever i Nacka och i länet, ökningen är dock större i Nacka än i länet. Andelen pojkar och flickor i Nacka som någon gång har använt narkotika (hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB): o Årskurs 9: 15 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna o År 2 i gymnasiet: 33 procent av pojkarna och 24 procent av flickorna 2008 till 2010: o Årskurs 9: Andelen pojkar som någon gång använt narkotika ökade med 2 procentenheter (från 13 till 15 procent), andelen flickor minskade med 2 procentenheter (från 9 procent till 7 procent). 5 (13)

6 o År 2 i gymnasiet: Andelen pojkar som någon gång använt narkotika ökade med 7 procentenheter (från 26 till 33 procent), andelen flickor ökade med 5 procentenheter (från 19 till 24 procent) Det finns ett starkt samband mellan alkohol- och cannabisanvändande, samt mellan rökning och cannabisanvändande. Av de elever som röker regelbundet har 64 procent testat cannabis. Bland elever som aldrig rökt är motsvarande siffra 4 procent. Av de elever som dricker sig berusade regelbundet har 51 procent testat cannabis. Bland elever som aldrig dricker sig berusade är motsvarande siffra 1 procent Tobaksbruk I Nacka röker 11 procent av befolkningen dagligen (2011). Det är cirka 3 procent lägre än länsgenomsnittet. Män och kvinnor röker i stort sett lika mycket. Rökningen, bland den vuxna befolkningen, har avtagit sedan år Andelen rökare i Nacka och i länet har minskat med ca 4 procent mellan Andelen snusare i Nacka har minskat med ca 3 procent mellan (länet: 1 procent) År 2010 snusade 14,7 procent av männen och 2,7 procent av kvinnorna i Nacka dagligen. År 2010 angav 80,3 procent av ickerökarna och 64 procent av dagligrökarna att de hade god hälsa. Ickerökarna har förbättrat sin hälsa över tid på ett sätt som rökarna inte har. Ju högre utbildning, desto färre rökare. Bland de förgymnasialt utbildade röker 13,5 procent dagligen. Bland de gymnasialt utbildade röker 15, 4 procent dagligen och motsvarande siffra bland de eftergymnasialt utbildade är 5,1 procent. Det sker en kraftig ökning av antalet rökare mellan årskurs 9 och år 2 på gymnasiet (pojkar: från 20 till 31procent, flickor: från 23 till 36 procent). En större andel flickor än pojkar röker. Procentuellt sett röker en större andel pojkar i Nacka än i länet. Mellan 2008 och 2010 har andelen rökare bland flickor i årskurs 9 minskat 4 procent, och andelen rökare bland pojkar i samma ålder ökat med 2 procent. Mellan 2008 och 2010 har andelen rökare bland flickor i år 2 på gymnasiet ökat med 2 procent och andelen rökare bland pojkar i samma ålder minskat med en procent. Större delen elever är rökfria: o Årskurs 9: 77 procent, År 2 på gymnasiet: 61 procent av pojkarna och 63 procent av flickorna snusade 12 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i årskurs 9. Det finns ett starkt samband mellan tobaksrökning och cannabisanvändning. Av de elever som röker regelbundet har 64 procent testat cannabis (enligt SFI:s undersökning i sex gymnasieskolor). 6 (13)

7 1.4 Fysisk aktivitet och goda matvanor Så motionerar Nackabon 86,2 procent av de vuxna i Nacka motionerar måttligt (53 procent) eller regelbundet (33 procent). 14 procent av befolkningen i Nacka är stillasittande. Nära femtio procent av männen och en tredjedel av kvinnorna i Nacka är överviktiga eller lider av fetma. Det är fler som motionerar regelbundet i länet (35 procent) än i Nacka (33 procent). Fler män än kvinnor motionerar regelbundet (37 procent jämfört med 29 procent). Högutbildade motionerar mer och mår bättre. I Nacka kan man se att den fysiska aktiviteten hos barn minskar med stigande ålder. Siffor för 2011: o Skolår 5: 81 procent av pojkarna och flickorna anger att de är fysiskt aktiva under skoldagen o Skolår 8: 60 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna anger att de är fysiskt aktiva under skoldagen. o Mellan skolår 5 och 8 halveras i princip andelen flickor som anger att de är fysiskt aktiva varje dag under skoldagen. Jämfört med siffror från 2008 har andelen pojkar i årskurs 5 som anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen minskat med fem procent, medan andelen flickor minskat med en procentenhet. Bland pojkarna i årskurs 8 har andelen pojkar som anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen ökat med fyra procentenheter, medan flickornas nivå är oförändrad Så äter Nackabon Cirka 65 procent av Nackas befolkning äter frukt och grönt varje dag. Fler kvinnor än män och fler högutbildade än lågutbildade äter frukt och grönt. Andelen elever som äter frukost under vardagar respektive helgdagar minskar med åldern. I årskurs 4 äter 5-7 procent av eleverna inte frukost, i årskurs 8 är samma siffror procent och i år 1 på gymnasiet är det 32 procent av pojkarna och 39 procent av flickorna som inte äter frukost. Andel elever i Nacka som äter lunch (2010/2011): o Årskurs 4: 92 procent o Årskurs 8: 75 procent o År 1 gymnasiet: 82 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna Övervikt, fetma och BMI Förekomsten av övervikt och fetma följs genom beräkningen av BMI (Body Mass Index). Gränsen för övervikt är ett BMI-värde på 25 eller högre. Gränsen för fetma är ett värde på 30 eller högre. I Nacka är 40,9 procent av befolkningen överviktiga eller feta. 7 (13)

8 Varannan man (48,5 procent) och var tredje kvinna (33,8 procent) har övervikt eller fetma. Av de personer som har ett BMI på 25 eller högre är det ungefär 11 procent som har fetma (BMI över 30). Fetman har ökat något bland män och kvinnor sedan Av de med BMI 25 eller högre skattar 68 procent sin hälsa som god/mycket god. Det kan jämföras med de som har ett BMI under 25, där cirka 85 procent skattar sin hälsa som god eller mycket god. Övervikten ökar bland de unga (dock ej bland flickor i årskurs 4), främst bland flickor i årskurs 8, där andelen med övervikt eller fetma ökat mellan 2006/2007 och 2010/2011 med 4,3 procentenheter. Läsåret 2010/2011: Andelen elever med övervikt eller fetma: o Årskurs 4: pojkar 17,3 procent, flickor 14,5 procent o Årskurs 8: pojkar 17,3 procent, flickor 16,2 procent Läsåret 2010/2011: Andelen elever med fetma (BMI > 30): o Årskurs 4: pojkar 3,3 procent, flickor 1,7 procent o Årskurs 8: pojkar 2,6 procent, flickor 2,3 procent 1.5 Psykisk hälsa 18,1 procent av invånarna i Stockholms län har ett nedsatt psykiskt välbefinnande (i princip oförändrat sedan 2006). Den psykiska ohälsan har ökat något bland unga män. En större andel kvinnor än män rapporterar psykisk ohälsa. 36 procent av de unga kvinnorna i Nacka, i åldern år, anger att de lider av psykisk ohälsa. Cirka 21 procent av Nackas vuxna invånare lider av psykisk ohälsa, skillnaden mellan kvinnor och män är nästan 8 procentenheter (män 16,8 procent och kvinnor 24,6 procent). Den största skillnaden i psykisk ohälsa 2010 finns mellan könen i gruppen högre tjänstemän (män 8,2 procent och kvinnor 22,3 procent). 1.6 Äldres hälsa Hälsoutvecklingen bland den äldre befolkningen är positiv och fler friska år har lagts till livet. Mellan år 2009 och 2030 antas medellivslängden öka med 4 år till 87 för kvinnor och med 6 år till 85 för män. År 2011 fanns det ca personer i Nacka i åldrarna år, samt cirka 3000 personer som var 80 år eller äldre. År 2020 beräknas dessa grupper ha ökat till respektive 4000 personer. 88,2 procent av Nackas invånare i åldrarna år motionerar måttligt eller regelbundet. Motsvarande siffra för åldersgruppen år är 80,4 procent. 26 procent av de äldre i Nacka (65+) uppger att de har lätt eller svår ängslan, oro och/eller ångest. 8 (13)

9 Nästan 80 procent av Nackas befolkning skattar sin hälsa som god eller mycket god. Motsvarande siffror hos de äldre är 69,1 procent i åldersgruppen år, samt 61,2 procent i åldersgruppen år. 1.7 Sexuell och reproduktiv hälsa En undersökning bland unga mellan 15 till 29 år visar att kondom endast används i ungefär hälften av de fall då man har sex med en ny eller tillfällig partner, trots en medvetenhet om könssjukdomar. Att ta sexuella risker hänger ihop med att ta risker även i andra avseenden, exempelvis när det gäller alkohol och droger. Flera mindre studier i Sverige visar ett högre sexuellt risktagande hos elever i socioekonomiskt utsatta grupper. Sexuella övergrepp är vanligare i gruppen med tidig sexualdebut. I socialt mindre gynnade grupper är användning av kondom lägre, förekomsten av klamydia högre liksom förekomsten av aborter hade Stockholms län de näst högsta aborttalen i Sverige (24,2 aborter per 1000 kvinnor i åldern år). Det gjordes något färre aborter i Nacka jämfört med länets snitt. Antalet aborter i Nacka minskade 2010 jämfört med Den största minskningen ses i åldersgruppen 19 år och yngre, där antalet aborter 2006 var 32,5 per 1000 kvinnor, och 20,3 per 1000 kvinnor år Flest aborter gjordes i åldersgruppen år, både i Nacka och i länet. Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i länet. Under de senaste åren har man upptäckt mellan 8500 och fall av klamydia per år. 1.8 Hälsa och funktionsnedsättning Ungefär 1,5 miljoner svenskar i åldrarna år uppskattas ha en funktionsnedsättning av något slag. Ungefär 30 procent av de som bor i Nacka har en långvarig sjukdom, besvär efter en olycka, handikapp eller annan svaghet. Av dessa är det 72 procent som även har en nedsatt arbetsförmåga. Av de personer som både har en funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är det 41,3 procent som anser sig ha god eller mycket god hälsa. Motsvarande siffra bland de med funktionsnedsättning men som inte har en nedsatt arbetsförmåga är mer än dubbelt så stor (84 procent). Det betyder att arbetsförmågan spelar större roll för den självskattade hälsan än själva funktionsnedsättningen. 9 (13)

10 2 Mål: Starkt medborgarinflytande 2.1 Valdeltagande Nackabor röstar mer än rikets och länets befolkningar. År 2010 röstade 84,5 procent av Nackaborna i valet till kommunfullmäktige och 88 procent till riksdagsvalet. Det finns stora skillnader i valdeltagandet inom kommunen, en variation mellan 61,1 procent och 90,8 procent i de olika valkretsarna (kommunvalet). Valdeltagandet är lägre bland de personer som har förgymnasial och gymnasial utbildning, jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning. 2.2 Socialt deltagande I Nacka deltar 63,4 procent av invånarna i aktiviteter med flera andra (föreningsliv eller kulturella verksamheter). Det är något högre än länets snitt. I Nacka är det en större andel män som deltar i aktivteter tillsammans med andra än kvinnor. Cirka 67 procent av männen och 61 procent av kvinnorna uppger att de har deltagit i aktiviteter tillsammans med flera andra under de senaste tolv månaderna (2010). Det går att se hälsoskillnader mellan de grupper som deltar i aktiviteter och de som inte gör det. De som deltagit i aktiviteter med flera andra har i större utsträckning skattat sin hälsa som god ((81,8 procent) än de som inte gjort det (69,9 procent). Det finns en koppling mellan utbildningsnivå och deltagande i aktiviteter: fler högutbildade deltar aktiviteter än lågutbildade. Av de förgymnasialt utbildade deltar 52,8 procent i aktiviteter med flera andra. Av de gymnasialt utbildade deltar 62,6 procent i aktiviteter med flera andra, medan motsvarande siffra för eftergymnasialt utbildade är 68,8 procent. Enligt Stockholmsenkäten 2010 var andelen elever i årskurs 9 som deltog i ledarledda fritidsaktiviteter eller träning 73 procent - en ökning med 5 procentenheter sedan Bland elever i gymnasiets andra år minskade andelen från 68 till 61 procent mellan 2008 och (13)

11 3 Mål: Trygg och säker kommun 3.1 Boendemiljö 93,1 procent av de boende i Nacka upplever att de kan lita på de flesta i sitt bostadsområde. Kvinnor påverkas av sin boendemiljö i större utsträckning än män. I årskurs 9 känner sig 46 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna mycket trygga om de går ut ensamma i sitt bostadsområde sent en kväll. Motsvarande siffror i år 2 på gymnasiet är 61 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna. 3.2 Skadeförebyggande arbete Skador hos äldre Varje år avlider minst 1400 personer i Sverige efter fallolyckor och över vårdas på sjukhus. Det är tre gånger så många som antalet omkomna efter trafikolyckor. Nio av tio som avlider på grund av fallolyckor är 65 år eller äldre och nästan två tredjedelar av dem som vårdas på sjukhus efter fall är 65 år eller äldre. Sett över tid ( ) har det skett en svag minskning av antalet fallolyckor. Betydligt fler kvinnor än män i Nacka vårdas på grund av fallolycka. År 2010 vårdades 330 per kvinnor samt 198 per män på grund av fallolycka. Detta motsvarar 232 respektive 113 stycken fallolyckor i Nacka År 2010 var antalet höftfrakturer 128 per för kvinnor och 74 per för män, vilket motsvarar 89 höftfrakturer för kvinnor och 40 för män i Nacka. Antalet höftfrakturer har varierat sedan Sett över tid (linjär linje) har trenden varit svagt uppåtgående för män men nedåtgående för kvinnor. 11 (13)

12 3.2.2 Skador hos barn och unga Från 1960-talet fram till idag har antalet barn och ungdomar (0-19 år) som avlider på grund av skador minskat från närmare 500 per år till dryga 100 per år. Nationellt sett svarade skador och förgiftningar under perioden för mer än en tredjedel av den totala dödligheten bland barn i åldrarna 1 17 år. Skador och förgiftningar var också den vanligaste orsaken till inskrivning på sjukhus Få barn avled genom fallolyckor, men det var den vanligaste orsaken till skada bland barn som behandlades vid sjukhus. År 2010 var siffrorna för vård på grund av skador eller förgiftningar i Nacka 74 per för pojkar och 53 per för flickor. Motsvarande siffror för Stockholms län var 67 per samt 50 per Mellan år 2009 och 2010 ökade antalet pojkar och flickor i Nacka som vårdats på grund av skador eller förgiftningar. För barn mellan 0 4 år sker 70 procent av alla barnolyckor i hemmet. År 2010 var det 66 per pojkar och 48 per flickor som vårdades på grund av olycka (sluten vård). Antalet var högre i Nacka jämfört med pojkar och flickor i Stockholms län samma år. Trenden sedan 2001 är minskande för pojkar och i princip linjär/oförändrad för flickor. 3.3 Utsatthet för fysiskt våld och hot 5,6 procent av de vuxna i Nacka har blivit utsatta för eller hotade med våld de senaste 12 månaderna, jämfört med 6,5 procent i länet. Av dessa det fler män än kvinnor som råkat illa ut (6,8 procent av männen och 4,4 procent av kvinnorna). Enligt statistik från brottsförebyggande rådet finns det en uppåtgående trend i anmälda våldsbrott i Nacka kommun sedan mitten av 1990-talet, liksom i länet. Antalet våldsbrott i Nacka per medborgare ligger stadigt under länets (ca 50 procent lägre). Antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning per invånare ökar både i länet och i Nacka kommun. År 2009 var Nackas statistik som högst med 37 stycken anmälda fall per invånare, vilket kan jämföras med 47 stycken i länet. Generellt sett utsätt de flesta av männen av våldsbrott på allmän plats och av "annan person" (ej släkt eller vänner). Kvinnor däremot utsätts oftast för våld i hemmet och av en för dem känd person. 12 (13)

13 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Människor och hälsa i Nacka Folkhälsorapport 2012

Människor och hälsa i Nacka Folkhälsorapport 2012 2012-05-03 Hållbar utveckling Innehållsförteckning Välkommen till Nacka kommuns folkhälsorapport!... 4 1 Om folkhälsa... 5 1.1 Vad påverkar vår hälsa?... 6 1.1.1 Folkhälsoarbete för ett bättre liv... 7

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Personligt 2010 Piteå

Personligt 2010 Piteå Personligt 2010 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan December 2010 Carina Ingesson Ing-Marie Hellström Anna Lena Pogulis Innehållsförteckning

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad

Tillsammans kan vi göra skillnad Tillsammans kan vi göra skillnad Folkhälsorapport Blekinge 2014 3 Förord Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, risker och skyddsfaktorer för hälsan

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Liv & hälsa i Mellansverige 2012

Liv & hälsa i Mellansverige 2012 Liv & hälsa i Mellansverige 12 Resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor? Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Innehåll Inledning... sida

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING BAKGRUND Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 211 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län År 2012 en beskrivande rapport Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Löwex Maj 2013 Foto: Hans Runesson omslag, s. 32, 55 Elin Åkesson s. 9,19,

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Folkhälsorapport. Folkhälsan i Stockholm I dag 2011och i morgon.

Folkhälsorapport. Folkhälsan i Stockholm I dag 2011och i morgon. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholm I dag 2011och i morgon. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan 11 B Tfn 08-123 132 00 Folkhälsorapport 2011 och Folkhälsan

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer