Ungdomsenkäten Marie Haesert

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert"

Transkript

1 Marie Haesert

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Alkoholkonsumtion och attityder Elever som inte dricker alkohol Föräldrarnas bjudvanor Får de unga dricka för sina föräldrar? Tillgänglighet av alkohol Tobak Cigaretter Snus Får de unga röka eller snusa för sina föräldrar? Hur lätt är det för unga att köpa tobak?... 4 Narkotika Psykisk hälsa Självförtroende och självkänsla Att inte duga till Psykosomatiska symptom Oro och ångest Mobbade eller trakasserad Fritid Förebyggande åtgärder (25)

3 1 Sammanfattning Färre nackaungdomar röker och dricker och föräldrarnas bjudvanor har förbättrats. Men det finns också vissa oroande siffror: dels för flickor i nian när det gäller alkohol, dels gymnasiepojkarnas narkotikaanvändning. Fler nackaungdomar väljer bort tobak och alkohol En större andel elever i nian dricker inte alkohol. Sedan 8 har andelen ökat med drygt 8 procentenheter. Vid årets undersökning är det 37 procent flickor och 47 procent pojkar som svarar att de inte dricker alkohol. För flickor på gymnasiet har antalet som inte dricker alkohol ökat med drygt 5 procentenheter medan det för pojkar är oförändrat. Storkonsumtionen minskar Även bland storkonsumenterna (de som dricker motsvarande 18 cl sprit eller en hel flaska vin minst en gång i månaden), har drickande minskat från 8 bland pojkar och flickor i årskurs 9 samt bland pojkar och flickor på gymnasiet. Däremot ses en ökning bland flickor jämfört med vilket är oroande. Även berusningsdrickande har minskat över tid bland de pojkar och flickor som dricker i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Sett till den totala andelen dricker och berusar sig elever i Nacka något mer än snittet i länet. Föräldrarnas bjudvanor förbättras Föräldrars bjudvanor har fortsatt minska när det gäller pojkar och flickor ur samtliga grupper i Nacka jämfört med resultat från 8 och. Den största minskningen kan ses för flickor årskurs 9 där andelen minskat med 12 procentenheter. Vid frågan om man får dricka för sina föräldrar svarade 7 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna att de får det. Däremot är det närmare procent som inte vet om de får de eller inte! Vem köper ut? Den allra vanligaste langaren är äldre kompisar eller kompisars syskon. Men många får också alkohol från någon annan vuxen som köper ut. I år 2 på gymnasiet är det också en relativt stor andel som får från syskon eller föräldrar alternativt köper själv på restaurang eller pub. 3 (25)

4 Rökning minskar i alla grupper - utom bland flickor i nian Vad gäller tobaksbruket bland de unga i Nacka har det över tid minskat för samtliga grupper förutom för flickor i årskurs 9 i Nacka där man kan se en marginell ökning. Var fjärde elev i årskurs 9 i Nacka röker dagligen eller ibland. Siffran är något högre än snittet för länet. Bland elever i år 2 på gymnasiet är det mer än var tredje som använder tobak, vilket innebär att Nacka ligger strax under länssnittet. Narkotika I Nacka har en högre andel pojkar än flickor, både i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet, använt narkotika någon gång. Bland pojkar i årskurs 9 svarar 12 procent att de någon gång använt narkotika, och motsvarande siffra för flickor är 9 procent. Detta ligger på samma nivå som den för länet i stort. Vad som oroar är att det är en tendens till ökning bland flickor, medan det bland pojkar minskar något. Bland elever i år 2 på gymnasiet har det bland flickor skett en minskning medan det bland pojkarna fortsätter att öka. Vid årets undersökning är det 35 procent av pojkarna som använt narkotika, en siffra som ligger 8 procentenheter över länssnittet. Psykisk ohälsa I Ungdomsenkäten ställs det många frågor om problem som kan vara tecken på psykisk ohälsa. Det handlar om både inåtagerande, psykosomatisk ohälsa (kroppsliga symtom och självbild) och utåtagerande symtom (aggressivitet, trots, problemlösningsförmåga, grad av spänningssökande). Psykisk hälsa är ett stort och komplext område och det är därför svårt att ge en entydig bild. Flickor har en sämre självbild och har fler så kallade psykosomatiska problem jämfört med pojkar i Nacka, något som också stämmer överens med resultaten för länet i stort. Vad vi dock kan se är att det finns en tendens till att det har skett en ökning av andelen pojkar som har psykosomatiska problem. När det gäller resultaten för både elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet är de något lägre än länssnittet, dvs. bland Nackas ungdomar är det färre som exempelvis har ont i magen eller huvudvärk ofta. Pojkarna däremot har mer utåtagerande beteenden och detta gäller för både årskurs 9 och år 2 gymnasiet. Resultaten ligger på samma nivåer som länet. 4 (25)

5 15 procent av eleverna i årskurs 9 i Nacka upplever sig bli mobbade, andelen flickor är här något större än andelen pojkar. Motsvarande siffra för elever i år 2 på gymnasiet är 8 procent och även här är det något fler flickor. Båda resultaten motsvarar länssnittet. Vid jämförelse med tidigare undersökningar är det något fler i gymnasiet som upplever att de blivit mobbade. 2 Alkoholkonsumtion och attityder I Nacka kan man se en positiv utveckling när det gäller alkoholkonsumtionen bland unga. Jämfört med 8 och har andelen som inte dricker alkohol ökat och andelen som storkonsumerar alkohol minskat. 2.1 Elever som inte dricker alkohol Resultaten från visar att andelen unga i Nacka som inte dricker alkohol har fortsatt ökat sedan 8. Ökningen kan ses främst bland pojkar och flickor i årskurs 9, där nästan varannan pojke i årskurs 9 avstår från att dricka. Motsvarande siffra för flickor är 37 procent. Bland flickor i år 2 på gymnasiet har andelen som inte dricker ökat något, från 11 till 15 procent. Siffrorna för pojkar är oförändrade, dvs. 15 procent. Fortsatt är det dock fler unga som väljer att dricka alkohol i Nacka jämfört med länet i övrigt. 5 (25)

6 Andel elever (%) som väljer att inte dricka alkohol Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier Elever som storkonsumerar alkohol och berusar sig Generellt är det färre unga i Nacka som berusar sig eller storkonsumerar alkohol. Av de svarande eleverna i årskurs 9 är det drygt var tredje elev som berusar sig och på gymnasiets år 2 är lite mer än hälften. Trots att vi ser en nedgång ligger vi högre än snittet i länet. I Ungdomsenkäten definieras begreppet storkonsument som att man vid ett och samma tillfälle antingen dricker en halv kvarting starksprit, en hel flaska vin, fyra starköl eller sex burkar folköl. Andelen ungdomar som storkonsumerar alkohol har minskat sedan år 8. Bland flickor i årskurs 9 har andelen minskat med 11 procentenheter sedan 8 dock ser vi en ökning jämfört med. Bland pojkarna däremot ser vi att trenden fortsätter nedåt. Bland pojkarna i år 2 på gymnasiet storkonsumerar drygt varannan alkohol och bland flickorna är det var fjärde som dricker denna mängd minst en gång i månaden eller oftare vid ett och samma tillfälle. Se nedan för förändring över tid. Nacka ligger högre än länssnittet både i årskurs 9 och på gymnasiet. 6 (25)

7 Andel elever (%) som storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 2.2 Föräldrarnas bjudvanor Att förälder bjuder sitt barn innefattar enligt Ungdomsenkätens definition att barn får smaka ur föräldrarnas glas, får enstaka glas eller ofta blir bjuden av sina föräldrar. Andelen föräldrar som bjuder sina barn på alkohol har fortsatt minska sedan 8. En fortsatt markant minskning kan ses för föräldrar till flickor i årskurs 9, där andelen föräldrar som bjuder sina barn minskat med 24 procentenheter och där andelen som blivit bjudna idag ligger på 3 procent. För pojkar är motsvarande siffra 31 procent, och elever i år 2 på gymnasiet blir överlag bjudna på alkohol av sina föräldrar i högre utsträckning än elever i årskurs 9 men även här ser vi en minskning. Generellt är Nackas föräldrar mer restriktiva jämfört med länets enligt denna undersökning. 7 (25)

8 Andel föräldrar (%) som bjuder sina barn på alkohol Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 2.3 Får de unga dricka för sina föräldrar? Ungdomarna får också svara på frågan om de tror att de får dricka för sina föräldrar. På denna fråga svarar 72 procent av pojkarna och 78 procent av flickorna nej. Ju äldre de blir desto fler är det som säger att de får dricka för sina föräldrar, bland flickorna i årskurs 2 på gymnasiet är det 3 procent och 28 procent av pojkarna. Även vad gäller denna fråga är Nackas föräldrar mer restriktiva vad gäller de yngre ungdomarna jämfört med länets siffror. För de äldre är de på samma nivå som länet. 2.4 Tillgänglighet av alkohol Varifrån får ungdomarna alkohol? Den allra vanligaste källan är äldre kompisar eller kompisars syskon. Men många får också alkohol från någon annan vuxen som köper ut eller från föräldrar. I åk 2 på är det också en relativt stor andel som köper privatimporterad eller smugglad alkohol. 3 Tobak Resultaten från visar att användningen av tobak bland eleverna har minskat sedan föregående undersökning. Vad som är viktigt att lyfta fram är att 8 (25)

9 det stora flertalet av de unga i Nacka varken röker eller snusar. 3.1 Cigaretter Bland pojkar i årskurs 9 har rökningen minskat med fem procentenheter sedan föregående undersökning, från procent till 15 procent. Motsvarande siffra för flickor i årskurs 9 som dagligen eller ibland röker cigaretter är oförändrad sedan men har minskat från 8, och ligger nu på 23 procent. Andelen pojkar och flickor i Nacka som röker dagligen eller ibland är högre än länssnittet. Rökningen har bland pojkar i år 2 på gymnasiet minskat med en procentenhet till 31 procent. Vid en jämförelse med länet är det fler rökande pojkar i Nacka (5 procentenheter mer). Andelen flickor i år 2 på gymnasiet som röker dagligen har minskat med två procentenheter och är idag tillbaka på samma nivå som 8 dvs. 34 procent. Även här är det något högre än länets siffror. Andel elever (%) som röker dagligen eller ibland Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 3.2 Snus Andel elever som snusar dagligen har minskat överlag sedan Stockholmsenkäten 8. Andelen pojkar i år 9 som snusar dagligen har minskat från 14 9 (25)

10 procent till 11 procent, och i gymnasiets år 2 har andelen minskat från 24 procent till 22 procent. Siffrorna för 12 är de samma som länssnitt. Andel elever (%) som snusar dagligen eller ibland Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 3.3 Får de unga röka eller snusa för sina föräldrar? Föräldrarna i Nacka har blivit mer restriktiva dvs. det är få unga som svarar att de får röka eller snusa för sina föräldrar. Bland eleverna i årskurs 9 är det drygt 2 procent som får detta för sina föräldrar men ju äldre eleverna blir desto mindre restriktiva blir föräldrarna. Motsvarande siffra för denna grupp är 9 procent. Både bland elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet i Nacka är det hälften så många jämfört med länet. 3.4 Hur lätt är det för unga att köpa tobak? Enligt lag ska man vara 18 år för att få köpa tobak i affären men trots detta är det lite mer än var fjärde pojke och flicka i årskurs 9 som själva köper cigaretter eller snus. Bland flickorna har det för köp av cigaretter ökat med 14 procentenheter och för pojkarna med 11 procentenheter sedan. Av de flickor och pojkar som snusar är det drygt hälften som köper själva och även här har det skett en ökning sedan föregående undersökning. Bland de som röker i årskurs 2 på gymnasiet svarar 38 procent av flickorna och 52 procent av pojkarna att de själva (25)

11 handlar sina cigaretter. Bland denna grupp har det dock minskat något. Andel elever (%) som köper cigaretter själv Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 4 Narkotika Det stora flertalet av de tillfrågade ungdomarna har inte använt narkotika, dock visar resultaten från årets enkät att andelen elever som provat narkotika har ökat sedan år 8. Ökningen gäller dock inte för pojkar i årskurs 9, där andelen som använt narkotika minskat från 13 procent (15 procent ) till 12 procent samt för flickor i år 2 på gymnasiet. I årets undersökning är det procent av flickorna och jämfört med resultaten från har det minskat med 4 procentenheter. Resultaten från i år visar också, i likhet med resultaten från tidigare undersökningar, att fler pojkar än flickor i Nacka använt narkotika. Jämfört med länet är det en större andel pojkar och flickor (både i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet) i Nacka som använt narkotika. Av resultaten från i år kan man också konstatera att andelen elever i år 2 på gymnasiet som provat på narkotika är mer än dubbelt så stor som andelen elever i årskurs (25)

12 Andel elever (%) som någon gång prövat narkotika Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier Den vanligaste typen av narkotika som testats eller används av elever i Nacka är cannabis som följs av kokain, heroin och ecstasy. Narkotikatypen är densamma i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Ett sätt att försöka ta reda på ett mer regelbundet användande bland de unga är att fråga om de använt narkotika under den senaste 4-veckors perioden. Bland samtliga svarande i undersökningen är det 6 procent pojkar och 3 procent flickor och motsvarande siffra för gymnasiet är 13 procent pojkar och 5 procent flickor. Här ser vi att det har skett en ökning sedan förutom bland flickor på gymnasiet. Vid jämförelse med länet ligger Nacka på samma nivå förutom bland pojkar på gymnasiet där siffrorna är högre. 12 (25)

13 Andel elever (%) som använt narkotika någon gång under den senaste 4-veckors perioden Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 5 Psykisk hälsa Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som ängslan, oro, ångest, sömnproblem, anspänning och värk. God psykisk hälsa är avgörande för en rad områden i livet, som framgång i skola och arbetsliv, en stimulerande fritid och goda sociala relationer. Tonåren är en turbulent tid i livet, då stora förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Det är därför extra viktigt att det finns skyddande faktorer som bidrar till en god psykisk hälsa hos ungdomar. I Ungdomsenkäten ställs det många frågor om problem som kan vara tecken på psykisk ohälsa. Det handlar om både inåtagerande, psykosomatisk ohälsa (kroppsliga symtom och självbild) och utåtagerande symtom (aggressivitet, trots, problemlösningsförmåga, grad av spänningssökande). 5.1 Självförtroende och självkänsla Självförtroende, det vill säga att ha tilltro till sin egen förmåga och självkänsla, att i grunden vara medveten om sitt eget värde som person, är faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Resultat från olika studier visar att ohälsan ökar i takt med en ökad oro för att inte duga eller räcka till. 13 (25)

14 5.2 Att inte duga till Resultaten från visar att fler flickor än pojkar ganska ofta eller väldigt ofta tycker att de inget duger till. I Nacka uppger 7 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna i årskurs 9 att de ofta tycker att de inget duger till. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 8 procent av pojkarna och procent av flickorna. Vid jämförelse med tidigare undersökningar är det i stort sett oförändrade resultat. Andel elever (%) som ofta eller ganska ofta tycker att de inget duger till Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier I jämförelse med länet ligger samtliga fyra grupper något under snittet. 5.3 Psykosomatiska symptom Psykosomatiska symtom som ont i magen, huvudvärk och sömnbesvär är viktiga aspekter av ungdomars hälsa och kan vara tidiga indikatorer på psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa, och andra, psykosomatiska symptom tidigt och ta dem på allvar. Huvudvärk Den vanligaste formen av huvudvärk hos barn och tonåringar är så kallad spänningshuvudvärk. visar att fler flickor än pojkar lider av huvudvärk en gång i veckan eller oftare. I Nacka uppger 3 procent av flickorna och 18 procent av pojkarna i årskurs 9 att de har huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på 14 (25)

15 gymnasiet är 33 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna. Bland flickor i årskurs 9 ses en tydlig trend på nedgång av andelen som minst en gång i veckan har ont i huvudet. Bland övriga är det svårt att dra några direkta slutsatser. Andel elever (%) som minst en gång i veckan har huvudvärk Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier I jämförelse med länet i övrigt är det en mindre andel unga som ofta eller ganska ofta har ont i huvudet i Nacka. Nervös mage Ungdomsenkäten visar att fler flickor än pojkar har nervös mage (t ex magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré) en gång i veckan eller oftare. I Nacka uppger 27 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna i årskurs 9 att de lider av nervös mage minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 3 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna. I diagrammet nedan ses förändringen över tid som i stort är oförändrad. 15 (25)

16 Andel elever (%) som minst en gång i veckan har nervös mage Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 16 (25)

17 Svårt att somna Sömn är viktigt för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. visar att fler flickor än pojkar har svårt att somna minst en kväll i veckan. I Nacka uppger 41 procent av flickorna och 33 procent av pojkarna i årskurs 9 att de har svårt att somna minst en kväll i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 42 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna. Både bland flickor i årskurs 9 och i år 2 på gymnasiet har det skett en minskning med nästan procentenheter. Bland pojkar är det oförändrat eller en marginell ökning. Andel elever (%) som minst en gång en kväll i veckan har svårt att somna Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 5.4 Oro och ångest Oro och ångest är naturliga reaktioner från kroppen, och finns i någon utsträckning hos alla individer. Ångest kan vara ett sjukligt fenomen, men är också en del av det vanliga livet. Det finns ingen klar gräns mellan vad som är vanlig eller sjuklig ångest. Att känna sig ledsen och deppig Resultaten från visar att det idag är fler flickor än pojkar som ganska eller väldigt ofta känner sig deppiga och ledsna utan att veta varför. 17 (25)

18 I Nacka uppger 12 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna i årskurs 9 att de ofta känner sig deppiga. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 11 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna. Vid jämförelser med 8 och har det skett en minskning med närmare procentenheter bland flickorna i årskurs 9 medans det bland flickorna i årskurs 2 skedde en ökning mellan år 8 och. Bland pojkarna är det i stort sett oförändrat. Andel elever (%) som ganska ofta eller väldigt ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier Härligt att leva visar att något fler pojkar än flickor ganska ofta eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva. I Nacka uppger 75 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna i årskurs 9 att de tycker det är härligt att leva. Motsvarande siffror för gymnasiets år 2 är 73 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna. I stort är det oförändrat över tid bland samtliga grupper förutom bland flickor i årskurs 9 där det blivit något färre. 18 (25)

19 Andel elever (%) som ofta eller väldigt ofta tycker det är riktigt härligt att leva Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier I jämförelse med länet ligger pojkarna och flickor över snittet. 5.5 Mobbade eller trakasserad Resultaten från Ungdomsenkäten 8 visar att något fler flickor än pojkar utsatts för mobbning eller trakasserier i skolan det här läsåret. I Nacka uppger 12 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i årskurs 9 att de blivit mobbade eller trakasserade i skolan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 6 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna. Bland flickor i år 2 på gymnasiet har det skett en ökning med drygt 5 procentenheter. 19 (25)

20 Andel elever (%) som blivit mobbade eller trakasserade Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier (25)

21 6 Fritid I Ungdomsenkäten undersöks också vad ungdomar gör på sin fritid, såsom att vistas på fritidsgårdar eller träffpunkter och ledarledda aktiviteter. Av årets enkät framgår att 2 av tio elever i årskurs 9 ibland eller ofta vistas på fritidsgårdar. Bland elever i år 2 på gymnasiet uppger 7 procent att de ibland eller ofta vistas på fritidsgård. I diagrammet nedan ses hur förändringen ser ut över tid. Andel elever (%) som ibland eller ofta vistas på fritidsgård Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier Andelen elever i årskurs 9 som ibland eller ofta deltar i ledarledda fritidsaktiviteter ligger på 7 procent. Motsvarande siffra bland elever i årskurs 2 på gymnasiet är 59 procent. Bland eleverna i år 2 på gymnasiet är det en något större andel pojkar än flickor som vistas på fritidsgårdar eller träffpunkter. 21 (25)

22 Andel elever (%) som ibland eller ofta brukar delta i ledarledd aktivitet Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 7 Förebyggande åtgärder Till grund för det förebyggande arbetet i kommunen finns den kommunövergripande drogförebyggande policyn. I policyn står att den ska utgöra grunden för det förebyggande arbete som ska bedrivas i kommunen, bland annat utifrån Nacka kommuns övergripande mål God livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling och Trygg och Säker kommun. Denna policy vill visa vikten av att samla alla goda krafter som arbetar med barn och ungdomar i kommunen och den ska vara vägledande för företag och organisationer inom Nackas geografiska gränser. Nacka kommuns drogförebyggande arbete ska bedrivas hälsofrämjande och fokusera på friskfaktorer. Alkohol- och tobaksforskning visar på att de mest effektiva preventiva åtgärderna är att begränsa tillgängligheten av tobak, alkohol och andra droger. Ett sätt att begränsa tillgängligheten är pris, antal försäljningsställen i kommunen, att åldersgränser kontrolleras vid försäljning samt en aktiv 22 (25)

23 tillsyn. Det är viktigt att handlarna upplever att det finns en kontroll av åldersgränsen för inköp av tobak och folköl, och att de handlare som tar ansvar för legitimationskontroll blir uppmärksammade för det. Inom det tillgänglighetsbegränsande området finns också så kallade krogprogram som Ansvarsfull alkoholservering och Krogar mot Knark. Här handlar mycket av arbetet om personalutbildning för restaurangpersonalen samt en policy för att få en bättre tillsyn på exempelvis krogen eller restaurangen. En annan forskningsbaserad metod som lyfts fram är föräldrastöd. Inom föräldrastöd finns det många metoder att välja på men ett exempel är EFFEKT som förebygger tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott bland ungdomar. Det riktar sig i första hand till föräldrar med barn i årskurs 7-9. Programmet ges som strukturerade presentationer en gång per termin på skolans ordinarie föräldramöten. Det övergripande syftet med informationen till föräldrarna är att ge dem kunskap, motivation och argument för att ha tydliga förväntningar på sitt barns beteende. Skolan är också en viktig arena för det förebyggande arbetet. Eftersom barn och ungdomar spenderar större delen av sin vardag i skolan är det en viktig arena för bland annat det tobaksförebyggande arbetet. Skolan är den aktör som, näst efter föräldrarna, har bäst förutsättningar för att lyckas i det tobaksförebyggande arbetet och studier har visat att skolans förhållningssätt och arbetssätt gällande tobak och tobaksbruk under skoltid har påverkan på antalet elever som kommer att börja bruka tobak. Det har också visat sig finnas samband mellan ungdomars bruk av tobak och ungdomars bruk av andra droger. Sett utifrån detta perspektiv blir skolans tobaksförebyggande arbete än viktigare. En annan viktig del är också rökfria skolgårdar. Enligt tobakslagen (SFS 1993:581) är rökning förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Rektor eller motsvarande som ansvarar för verksamheten är ytterst ansvarig för att rökförbudet upprätthålls. Kommunerna har tillsynsansvar över rökförbudet och kan avlägga besök för att kontrollera att tobakslagens regler följs. Vid överträdelse kan kommunen ge ett föreläggande, eventuellt åtföljt av vite. 23 (25)

24 24 (25)

25 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Redovisning av resultat från 2006 års Stockholmsenkät

Redovisning av resultat från 2006 års Stockholmsenkät M A R I A - G A M L A S T A N S TJÄNSTEUTLÅTANDE SDN -10-26 S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G -10-09 BARN OCH UNGDOM, FAMILJEENHETEN Handläggare: Monica Ahlqvist DNR 400/579- Till Stadsdelsnämnden

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012 Utvald statistik ur Stockholmsenkäten Statistiken presenterar ett urval resultat från Stockholmsenkäten för elever i årskurs 9 mellan åren, och. Antal svarande elever 250 200 150 100 50 0 Antal svarande

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

DROGFÖREBYGGANDE POLICY DROGFÖREBYGGANDE POLICY 2 DROGFÖREBYGGANDE POLICY Nacka kommuns policy för drogförebyggande arbete för åldrarna 0 18 år. Antagen av Kommunstyrelsen 4 maj 2009. NACKA KOMMUNS DROGFÖREBYGGANDE POLICY Det

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006 för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-2 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-12 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-12 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1 StockholmsEnkäten 04 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1 SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN 04 TABELLER OCH GRAFER K O M P L E M E N T T I L L P M S E 4 / 1 P R E C E N S S O C I

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 21 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Hur mår barn och unga i Skåne?

Hur mår barn och unga i Skåne? Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Individ- och familjeförvaltningen Februari 2014 1 2 Innehåll Inledning 3 Tobak 4 Röker du? 4 F du röka för dina föräldrar? 5 Hur f du tag på cigaretter? 6 Susar du? 7 F du snusa för dina föräldrar? 8 Hur

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Sammanfattning av drogvaneundersökningen

Sammanfattning av drogvaneundersökningen Sammanfattning av drogvaneundersökningen 2015-2016 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 5 december 2016 0 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak

Läs mer