Folkhälsopolitiskt program

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsopolitiskt program"

Transkript

1 Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag

2 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer Sveriges folkhälsomål Folkhälsa och hållbar utveckling Sörmlands folkhälsonätverk och länsstrategi Folkhälsoarbetet i Flens kommun Folkhälsoråd Folkhälsoberedning Folkhälsoplanerare och mål Målområden för Flens folkhälsoarbete: 1. Delaktighet och inflytande Delmål Prioriterade målgrupper 2. Goda livsmiljöer Delmål Prioriterade utvecklingsområden 3. Sunda levnadsvanor Delmål Prioriterade utvecklingsområden Hur når vi målen? Samverkan Kunskap och forskning Mätbart Fördelning av ansvar Implementering och genomförande av programmet

3 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt. Befolkningen har blivit friskare och lever längre. Medellivslängden ökar och dödligheten minskar, ökningen av övervikt och fetma har avstannat, alkoholkonsumtionen har minskat och färre röker. Däremot har ojämlikheten i dödlighet och sjuklighet ökat mellan socioekonomiska grupper samt kvinnor och män. Tonårsflickor samt äldre över 75 år mår allt psykiskt sämre, självmorden bland unga kvinnor ökar, riskkonsumtionen av alkohol hos ungdomar ökar mm. Dessutom skiljer sig den självupplevda hälsan mellan utrikes- och inrikesfödda, mellan funktionshindrade och befolkningen i sin helhet samt mellan personer med olika sexuell läggning. Andra grupper som har sämre hälsa är de som är mindre resursstarka, det vill säga lågutbildade, arbetslösa, låginkomsttagare, personer med en sämre boendesituation mm. Sjukdomsbördan i Sverige domineras av hjärt- och kärlsjukdomar, neuropsykiatriska sjukdomar samt cancersjukdomar (främst orsakade av tobak, matvanor och solvanor). Folkhälsan i Flen har utvecklats positivt på flera håll. Bland annat har ohälsotalet har minskat, färre är arbetslösa, sjukskrivningarna bland kommunanställda har minskat, andelen överviktiga niondeklassare har minskat, den totala alkoholkonsumtionen bland ungdomar och den totala alkoholrelaterade dödligheten har minskat och andelen rökande gravida har minskat. Exempel på negativ trend av folkhälsan är elevernas upplevda brist på inflytande i skolan, antalet brott har på många håll ökat, andelen niondeklassare med gymnasiebehörighet har minskat, antalet klamydiafall och aborter ökar, allt färre motionerar regelbundet, andelen rökande (både ungdomar och vuxna) ökar, andelen tjejer som provat narkotika ökar, de alkoholrelaterade brotten ökar mm. Följande dokument är ett folkhälsoprogram som anger riktlinjer för Flens folkhälsoarbete. Med visioner, mål och prioriterade utvecklingsområden blir programmet ett stöd och en vägledning för ett långsiktigt, målinriktat och strukturerat folkhälsoarbete. Programmet riktar sig till kommunen som helhet och bör därför genomföras i samverkan mellan olika aktörer och verksamheter. Följande folkhälsoprogram gäller tom år Revidering sker 2011 eller vid behov.

4 Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Begreppet folkhälsa innebär det allmänna hälsotillståndet i en befolkning, tex hälsan hos invånarna i Flens kommun. Exempel på folksjukdomar är hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, diabetes, benskörhet, psykiska sjukdomar, ett flertal cancersjukdomar samt luftrörs- och lungsjukdomar. Begreppet hälsa är lite mer komplext. Vad som är en god hälsa för en individ kan vara annorlunda för en annan. Hälsa handlar inte enbart om man har en sjukdom eller ej. Hälsa kan vara en upplevelse av meningsfullhet och hanterbarhet för livet, en resurs för hantera vardagen. En god hälsa präglas av livsglädje, framtidstro, förmåga, lust, ekonomisk och social trygghet, relationer och nätverk, sysselsättning mm. Medan ansvaret för individens egen hälsa i stor utsträckning ligger på individen själv är utvecklingen av folkhälsan i högre grad ett ansvar för samhället, politiska församlingar och myndigheter. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete handlar om att förebygga ohälsa och främja hälsa i en befolkning. Folkhälsoarbetes viktigaste uppgift är att bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Arbetet utgår från de olika faktorer som påverkar hälsan, de så kallade bestämningsfaktorerna. Hälsans bestämningsfaktorer Människors hälsa påverkas av en rad faktorer i samhället och i den enskildes levnadsförhållanden. Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. De faktorer som har störst betydelse för hälsan benämns hälsans bestämningsfaktorer. Bilden nedan beskriver och synliggör hälsans bestämningsfaktorer.

5 Statens folkhälsoinstitut har definierat 42 bestämningsfaktorer som beskriver hur hälsan påverkas. Dessa faktorer finns i våra levnadsvanor respektive livsvillkor. - Levnadsvanor (tex. alkohol-, narkotika-, tobaks,- dopnings- samt spelbruk, fysisk aktivitet och kostvanor samt sexuella vanor och relationer) kan individen i stor utsträckning själv påverka. Då uppkomsten av en rad vanliga sjukdomar kan förebyggas via sunda levnadsvanor finns det stor betydelse av att främja sådana vanor. Då människan själv har det yttersta ansvaret för sin livsstil och sina levnadsvanor blir samhällets (kommunens) roll att skapa förutsättningar och möjliggöra för människor att välja sunda levnadsvanor. - Livsvillkoren däremot (exempelvis arbetsmiljöförhållanden, trafik-, hem-, arbets-, skoloch utomhusmiljö samt vård- och omsorg) ligger främst i samhällets (kommunens) händer att stärka och utveckla. Dessa faktorer påverkas via lagar, politiska beslut och större samhällsinsatser. Förutom individens levnadsvanor och livsvillkor påverkas hälsan givetvis av ålder, kön och arv. Faktorer som vi inte alls kan påverka. Risk och skyddsfaktorer Bestämningsfaktorerna kan även delas in i risk- och skyddsfaktorer. De som främjar hälsa benämns frisk- eller skyddsfaktorer, så som trygga hem- och skolförhållanden, goda arbetsoch fritidsmiljöer, sysselsättning, bra motions och kostvanor, gemenskap och trivsel, tillgång till sociala nätverk och många fler. Motsatta faktorer, som hämmar hälsans positiva utveckling och kan skapa ohälsa, är så kallade riskfaktorer, till exempel rökning, stillasittande livsstil, arbetslöshet, låg utbildningsnivå, skolk, svagt socialt stöd, mobbning och låga betyg. Dessa ökar risken för ohälsa och sjukdomar. Genom att identifiera och analysera risk- och skyddsfaktorer har man ett bra beslutsunderlag vid prioritering av insatser. Insatserna bör innefatta både förebyggande (hämma riskfaktorer) och främjande (stärka skyddsfaktorerna) insatser. Sveriges folkhälsomål I april 2003 antog riksdagen folkhälsomål. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den nya svenska folkhälsopolitiken innehåller elva målområden vilka utgår från, de ovan beskrivna, bestämningsfaktorerna för hälsans utveckling. De första sex målen innefattar de strukturella faktorerna som påverkar människans livsvillkor och de fem sista målen rör individens levnadsvanor och livsstil. Till de elva folkhälsomålen finns 83 mätbara indikatorer för att mäta folkhälsans utveckling.

6 De elva målområdena i Sveriges folkhälsopolitik är: 01. Delaktighet och inflytande i samhället 02. Ekonomisk och social trygghet 03. Trygga och goda uppväxtvillkor 04. Ökad hälsa i arbetslivet 05. Sunda och säkra miljöer och produkter 06. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 07. Gott skydd mot smittspridning 08. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 09. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Folkhälsa och hållbar utveckling Hållbar utveckling är idag ett av de övergripande målen för regeringens politik. Den svenska strategin för hållbar utveckling 1 omfattar tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala samt den ekologiska. Den sociala dimensionen innefattar utveckling av Sveriges folkhälsa. Folkhälsans omfattande betydelse för samhällsutvecklingen gör folkhälsoarbetet till en viktig del i strävan mot en hållbar utveckling och tillväxt. En befolkning med god folkhälsa genererar tillväxt. Strategin för hållbar utveckling innehåller fyra utmaningar som riktlinjer i arbetet. En av utmaningarna är att skapa förutsättningar för en god hälsa hos Sveriges befolkning. Detta genom att: 1. Bygga samhället hållbart 2. Stimulera en god hälsa på lika villkor 3. Möta den demografiska utmaningen 4. Främja en hållbar tillväxt Sörmlands län har en egen strategi för hållbar tillväxt och utveckling 2. Syftet med strategin är att formulera och koppla ihop visioner, mål och strategier för länet inom ramen för en hållbar tillväxt och utveckling. Strategin innehåller sex utmaningar. En av utmaningarna är att Det skall vara enkelt att ha ett gott liv. Detta genom att bland annat ge Sörmlands invånare goda möjligheter att uppnå en god folkhälsa. Arbetet mot utmaningarna mäts med hjälp av indikatorer 3, utvalda från EU:s Lissabonstrategi för tillväxten. 1 Strategiska utmaningar en vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Regeringskansliet Sörmlandsstrategin: Sörmland helt enkelt!. Regionförbundet Sörmland, Sörmland och Lissabon, Regionförbundet Sörmland, 2007.

7 Sörmlands folkhälsonätverk och länsstrategi Sörmlands folkhälsonätverk är ett nätverk för tjänstemän som har uppdraget att arbeta med strategiskt folkhälsoarbete i kommun och landsting. Syftet med nätverket är att möjliggöra erfarenhetsutbyte, bidra till kunskapsspridning samt utgöra en länk mellan lokal och regional nivå i Sörmland. Ett viktigt styrdokument i arbetet är Länsstrategin för folkhälsoarbetet i Sörmland 4 med målen: 1. En god och mer jämlik hälsa i Sörmland 2. Öka kunskaperna inom folkhälsoområdet 3. Vidareutveckla samverkan och metoder för arbetet Länsstrategin antogs 2002 av Sörmlands kommuner samt landstinget. 4 Länsstrategin för folkhälsoarbetet i Sörmland, Landstinget Sörmland och länets kommuner, 2002.

8 Folkhälsoarbetet i Flens kommun Flens nuvarande organisation för folkhälsoarbetet tillsattes den 1 juli Organisationen utgörs av ett folkhälsoråd, en folkhälsoberedning samt en folkhälsoplanerare. Det finns även samverkans-/arbetsgrupper för bland annat drog- och brottsförebyggande arbete och kost och motionsfrågor. Folkhälsoråd Folkhälsorådet är parlamentariskt tillsatt med sju ledamöter samt insynsplatser för de partier som inte ryms inom ordinarie platser. Rådet är således ett beslutande organ gällande de folkhälsofrågor som kommunen bedriver och har för avsikt att bedriva. Ledamöter utses av kommunfullmäktige. Då folkhälsorådets mandatperiod är samma som för kommunens nämnder och styrelser sitter nuvarande råd tom Folkhälsorådets huvudsakliga arbetsuppgifter: - Förankra folkhälsoarbetet politiskt - Ge folkhälsoberedningen mål, riktlinjer och uppdrag inom folkhälsoarbetet - Initiera nya målområden efter behov och förutsättningar - Verka för att folkhälsoarbete bedrivs och integreras inom organisationens samtliga förvaltningar och även i av kommunen ägda bolag. Folkhälsoberedning Folkhälsoberedningen innefattar kommunens förvaltningschefer (inklusive kommunchef) samt ekonomichef. Övriga aktörer/tjänstemän adjungeras efter behov och ärende. Beredningens huvudsakliga uppdrag: - Ta fram beslutsunderlag, bereda och föreslå ärenden till rådet samt ge verkställande arbetsgrupper direktiv och riktlinjer - Ansvarar för planering och genomförande av aktiviteter och insatser - Utgör styrgrupp åt folkhälsoplaneraren Folkhälsoplanerare Folkhälsoplaneraren eller motsvarande ingår i folkhälsoberedningen men sitter även med i folkhälsorådet som tjänsteman. Huvudsakliga arbetsuppgifter: - Samordna folkhälsoorganisationens arbete - Förankra folkhälsoarbetet mellan politiker och tjänstemän - Ansvara för att beslutsunderlag för frågor/insatser tas fram - Ansvara för uppföljning och utvärdering av insatser mm - Sprida aktuell information och kunskap

9 och mål Flens vision för folkhälsan hos kommunens invånare är En god folkhälsa. Målområden för Flens folkhälsoarbete 1. Delaktighet och inflytande 2. Goda livsmiljöer 3. Sunda levnadsvanor 1. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Begränsad möjlighet att påverka sin egen livssituation och att delta i olika sammanhang och aktiviteter kan resultera i utanförskap, kränkningar och diskriminering. I det lokala arbetet ingår därför att stärka förmågan och möjligheten för människor att kunna delta och engagera sig i samhällsfrågor och den demokratiska processen. Det handlar också om att öka det sociala och kulturella deltagandet genom att skapa mötesplatser samt främja föreningsliv, organisationer och kulturverksamheter. Grundläggande i arbetet med dessa frågor är att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i såväl hem, skola och fritid. Att den fysiska tillgängligheten är god är förutsättning för deltagande. Alla invånare i Flens kommun skall känna delaktighet och ha inflytande över sin livssituation Delmål Ökad demokrati och inflytande Ökat socialt och kulturellt deltagande Prioriterade målgrupper Ungdomar Invandrare Äldre

10 2. Goda livsmiljöer Våra livsmiljöer påverkar individens hälsa och folkhälsan tydligt. Livsmiljöer är miljöer där människor bor, arbetar, studerar och tillbringar sin fritid. Det är viktigt att våra hem och bostadsområden är säkra, trygga och trivsamma. Då barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskola och skola är en bra barnomsorg grundläggande i barnens uppväxtmiljö. För vuxna, som tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen, är arbetsplatsen en mycket viktig sådan. Tillgång till grönområde, aktiviteter, sociala mötesplatser, rekreationsområden, säkra miljöer och lekplatser tillhör också människan livsmiljöer. I begreppet livsmiljö ingår även den ekologiska aspekten där bla klimatförändring och energiförbrukning har en stor påverkan på vår hälsa. Alla invånare skall ha tillgång till trygga, säkra och trivsamma miljöer Delmål Ökad social och ekonomisk trygghet Ökad upplevd trygghet Prioriterade utvecklingsområden Trygg och säker uppväxtmiljö (hem, skola och fritid) Brottsförebyggande arbete Fysisk tillgänglighet

11 3. Sunda levnadsvanor Levnadsvanor (tex alkohol-, narkotika- och tobaksbruk, fysisk aktivitet, kostvanor samt och sexuella vanor och relationer) är ytterst viktiga för vår hälsa och vårt välbefinnande. Välfärdssjukdomar, som exempelvis övervikt och fetma, uppstår till stor del av dåliga matvanor och brist på motion. Rökning är den allra största riskfaktorn för ohälsa. Sjukdomar som orsakas eller förvärras av rökning är olika typer av cancer, lungsjukdom, hjärt-och kärlsjukdom. En hög alkoholkonsumtion kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som tex levercirros, gastrit, alkoholpsykos och alkoholförgiftning. Alkoholen kan även ge förödande sociala effekter. Könssjukdomar och aborter bland unga ökar i en oroväckande snabb takt. Befolkningens levnadsvanor kan samhället påverka genom att öka kunskapen och medvetenheten om levnadsvanornas betydelse för hälsan samt att aktivt planera och genomföra insatser. Tillgänglighet är ett viktigt område att arbete med. Då individen själv bestämmer över sin hälsa och sina vanor blir kommunens roll att skapa förutsättningar och möjligheten till hälsofrämjande beteende hos individen. Alla invånare skall ha goda möjligheter att välja sunda och hälsosamma levnadsvanor Delmål Goda matvanor Ökad fysisk aktivitet Minskat bruk av alkohol, narkotika och tobak Säker sexualitet och samlevnad Prioriterade utvecklingsområden Kost och fysisk aktivitet i skolan Kost och fysisk aktivitet för målgruppen äldre Höjd debutålder på tobak och alkohol Minskad konsumtion av alkohol, narkotika och tobak Minska antalet klamydiafall

12 Hur når vi målen? Samverkan Folkhälsoarbete är tvärsektoriellt med många aktörer: kommun, landsting, polis, idrottsföreningar, frivilligorganisationer, bostadsbolag, näringsliv, krögare mfl. För ett effektivare arbete bör samverkan i största möjliga utsträckning ske, dels förvaltningar emellan dels mellan förvaltningar och externa verksamheter/aktörer. Kunskap och forskning Folkhälsoarbetet syftar till att uppnå bestående förändring och ska därför söka stöd i forskning. Kunskap om vad som är tillämpbart och praktiskt möjligt att genomföra samt vilka behov av insatser som finns är av stor betydelse. Kunskapsuppbyggnad kan ske via seminarier, utbildningar och information men även genom att öka delaktigheten och inflytandet i frågorna samt via samverkans- och nätverksarbete. Kunskapen är en grundförutsättning för att skapa engagemang och intresse för frågorna. Mätbart För att se förändring och utveckling krävs det mätbara mål. Arbetet bör styras efter både verksamhetsmål och effektmål (hälsoutfallet). Fördelning av ansvar För att arbetet skall fortlöpa skall ansvaret vara fördelat på berörda verksamheter. Huvudansvaret bör en folkhälsoplanerare el motsvarande äga. Implementering och genomförande av programmet För att programmet skall bli ett levande dokument krävs att målen bryts ner och konkretiseras på verksamhetsnivå. De kommunala förvaltningarnas insatser och resultatmål skall därför integreras i de årliga verksamhetsplanerna och följas upp i årsbokslutet. För att se förändring och utveckling i arbetet bör målen vara mätbara. Att planera insatser och aktiviteter, sätta upp mätbara mål samt integrera arbetet i respektive verksamhetsplan ansvarar folkhälsoberedningen för. En handlingsplan med nämndernas samlade resultatmål och planerade aktiviteter och insatser bör tas fram i samband med verksamhetsplanerna. Uppföljning av folkhälsans utveckling sker via en folkhälsoprofil, innehållande mätbara indikatorer. En årlig rapportering av folkhälsoarbetet samt folkhälsoprofilen skall årligen ske till kommunfullmäktige. Huvudansvar för genomförande samt uppföljning av folkhälsoprogrammet är folkhälsorådet. Sammanställning av handlingsplan, folkhälsoprofil och årsrapport ansvarar folkhälsoplaneraren för.

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Nämndens namn den dag månad årtal x Reviderad: Nämndens namn den dag månad årtal x Giltig t.o.m: Den dag månad årtal Ansvarig ägare:

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Program. Folkhälsopolitiskt program KS Föreskrifter. Plan. Policy. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Program. Folkhälsopolitiskt program KS Föreskrifter. Plan. Policy. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-057 440 Folkhälsopolitiskt program 2015-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-05-28 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 45 Innehåll Inledning...

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping Folkhälsoplan 2008 2011 Folkhälsorådet Falköping 1 2 Folkhälsoplan 2008-2011 Folkhälsoplanen ligger till grund för ett långsiktigt folkhälsoarbete i Falköpings kommun. Genom olika insatser skapas förutsättningar

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val. Hälsoplan 2012-2014 Bakgrund och organisation 1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av

Läs mer