Folkhälsopolitiskt program

Transkript

1 Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag

2 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer Sveriges folkhälsomål Folkhälsa och hållbar utveckling Sörmlands folkhälsonätverk och länsstrategi Folkhälsoarbetet i Flens kommun Folkhälsoråd Folkhälsoberedning Folkhälsoplanerare och mål Målområden för Flens folkhälsoarbete: 1. Delaktighet och inflytande Delmål Prioriterade målgrupper 2. Goda livsmiljöer Delmål Prioriterade utvecklingsområden 3. Sunda levnadsvanor Delmål Prioriterade utvecklingsområden Hur når vi målen? Samverkan Kunskap och forskning Mätbart Fördelning av ansvar Implementering och genomförande av programmet

3 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt. Befolkningen har blivit friskare och lever längre. Medellivslängden ökar och dödligheten minskar, ökningen av övervikt och fetma har avstannat, alkoholkonsumtionen har minskat och färre röker. Däremot har ojämlikheten i dödlighet och sjuklighet ökat mellan socioekonomiska grupper samt kvinnor och män. Tonårsflickor samt äldre över 75 år mår allt psykiskt sämre, självmorden bland unga kvinnor ökar, riskkonsumtionen av alkohol hos ungdomar ökar mm. Dessutom skiljer sig den självupplevda hälsan mellan utrikes- och inrikesfödda, mellan funktionshindrade och befolkningen i sin helhet samt mellan personer med olika sexuell läggning. Andra grupper som har sämre hälsa är de som är mindre resursstarka, det vill säga lågutbildade, arbetslösa, låginkomsttagare, personer med en sämre boendesituation mm. Sjukdomsbördan i Sverige domineras av hjärt- och kärlsjukdomar, neuropsykiatriska sjukdomar samt cancersjukdomar (främst orsakade av tobak, matvanor och solvanor). Folkhälsan i Flen har utvecklats positivt på flera håll. Bland annat har ohälsotalet har minskat, färre är arbetslösa, sjukskrivningarna bland kommunanställda har minskat, andelen överviktiga niondeklassare har minskat, den totala alkoholkonsumtionen bland ungdomar och den totala alkoholrelaterade dödligheten har minskat och andelen rökande gravida har minskat. Exempel på negativ trend av folkhälsan är elevernas upplevda brist på inflytande i skolan, antalet brott har på många håll ökat, andelen niondeklassare med gymnasiebehörighet har minskat, antalet klamydiafall och aborter ökar, allt färre motionerar regelbundet, andelen rökande (både ungdomar och vuxna) ökar, andelen tjejer som provat narkotika ökar, de alkoholrelaterade brotten ökar mm. Följande dokument är ett folkhälsoprogram som anger riktlinjer för Flens folkhälsoarbete. Med visioner, mål och prioriterade utvecklingsområden blir programmet ett stöd och en vägledning för ett långsiktigt, målinriktat och strukturerat folkhälsoarbete. Programmet riktar sig till kommunen som helhet och bör därför genomföras i samverkan mellan olika aktörer och verksamheter. Följande folkhälsoprogram gäller tom år Revidering sker 2011 eller vid behov.

4 Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Begreppet folkhälsa innebär det allmänna hälsotillståndet i en befolkning, tex hälsan hos invånarna i Flens kommun. Exempel på folksjukdomar är hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, diabetes, benskörhet, psykiska sjukdomar, ett flertal cancersjukdomar samt luftrörs- och lungsjukdomar. Begreppet hälsa är lite mer komplext. Vad som är en god hälsa för en individ kan vara annorlunda för en annan. Hälsa handlar inte enbart om man har en sjukdom eller ej. Hälsa kan vara en upplevelse av meningsfullhet och hanterbarhet för livet, en resurs för hantera vardagen. En god hälsa präglas av livsglädje, framtidstro, förmåga, lust, ekonomisk och social trygghet, relationer och nätverk, sysselsättning mm. Medan ansvaret för individens egen hälsa i stor utsträckning ligger på individen själv är utvecklingen av folkhälsan i högre grad ett ansvar för samhället, politiska församlingar och myndigheter. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete handlar om att förebygga ohälsa och främja hälsa i en befolkning. Folkhälsoarbetes viktigaste uppgift är att bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Arbetet utgår från de olika faktorer som påverkar hälsan, de så kallade bestämningsfaktorerna. Hälsans bestämningsfaktorer Människors hälsa påverkas av en rad faktorer i samhället och i den enskildes levnadsförhållanden. Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. De faktorer som har störst betydelse för hälsan benämns hälsans bestämningsfaktorer. Bilden nedan beskriver och synliggör hälsans bestämningsfaktorer.

5 Statens folkhälsoinstitut har definierat 42 bestämningsfaktorer som beskriver hur hälsan påverkas. Dessa faktorer finns i våra levnadsvanor respektive livsvillkor. - Levnadsvanor (tex. alkohol-, narkotika-, tobaks,- dopnings- samt spelbruk, fysisk aktivitet och kostvanor samt sexuella vanor och relationer) kan individen i stor utsträckning själv påverka. Då uppkomsten av en rad vanliga sjukdomar kan förebyggas via sunda levnadsvanor finns det stor betydelse av att främja sådana vanor. Då människan själv har det yttersta ansvaret för sin livsstil och sina levnadsvanor blir samhällets (kommunens) roll att skapa förutsättningar och möjliggöra för människor att välja sunda levnadsvanor. - Livsvillkoren däremot (exempelvis arbetsmiljöförhållanden, trafik-, hem-, arbets-, skoloch utomhusmiljö samt vård- och omsorg) ligger främst i samhällets (kommunens) händer att stärka och utveckla. Dessa faktorer påverkas via lagar, politiska beslut och större samhällsinsatser. Förutom individens levnadsvanor och livsvillkor påverkas hälsan givetvis av ålder, kön och arv. Faktorer som vi inte alls kan påverka. Risk och skyddsfaktorer Bestämningsfaktorerna kan även delas in i risk- och skyddsfaktorer. De som främjar hälsa benämns frisk- eller skyddsfaktorer, så som trygga hem- och skolförhållanden, goda arbetsoch fritidsmiljöer, sysselsättning, bra motions och kostvanor, gemenskap och trivsel, tillgång till sociala nätverk och många fler. Motsatta faktorer, som hämmar hälsans positiva utveckling och kan skapa ohälsa, är så kallade riskfaktorer, till exempel rökning, stillasittande livsstil, arbetslöshet, låg utbildningsnivå, skolk, svagt socialt stöd, mobbning och låga betyg. Dessa ökar risken för ohälsa och sjukdomar. Genom att identifiera och analysera risk- och skyddsfaktorer har man ett bra beslutsunderlag vid prioritering av insatser. Insatserna bör innefatta både förebyggande (hämma riskfaktorer) och främjande (stärka skyddsfaktorerna) insatser. Sveriges folkhälsomål I april 2003 antog riksdagen folkhälsomål. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den nya svenska folkhälsopolitiken innehåller elva målområden vilka utgår från, de ovan beskrivna, bestämningsfaktorerna för hälsans utveckling. De första sex målen innefattar de strukturella faktorerna som påverkar människans livsvillkor och de fem sista målen rör individens levnadsvanor och livsstil. Till de elva folkhälsomålen finns 83 mätbara indikatorer för att mäta folkhälsans utveckling.

6 De elva målområdena i Sveriges folkhälsopolitik är: 01. Delaktighet och inflytande i samhället 02. Ekonomisk och social trygghet 03. Trygga och goda uppväxtvillkor 04. Ökad hälsa i arbetslivet 05. Sunda och säkra miljöer och produkter 06. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 07. Gott skydd mot smittspridning 08. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 09. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Folkhälsa och hållbar utveckling Hållbar utveckling är idag ett av de övergripande målen för regeringens politik. Den svenska strategin för hållbar utveckling 1 omfattar tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala samt den ekologiska. Den sociala dimensionen innefattar utveckling av Sveriges folkhälsa. Folkhälsans omfattande betydelse för samhällsutvecklingen gör folkhälsoarbetet till en viktig del i strävan mot en hållbar utveckling och tillväxt. En befolkning med god folkhälsa genererar tillväxt. Strategin för hållbar utveckling innehåller fyra utmaningar som riktlinjer i arbetet. En av utmaningarna är att skapa förutsättningar för en god hälsa hos Sveriges befolkning. Detta genom att: 1. Bygga samhället hållbart 2. Stimulera en god hälsa på lika villkor 3. Möta den demografiska utmaningen 4. Främja en hållbar tillväxt Sörmlands län har en egen strategi för hållbar tillväxt och utveckling 2. Syftet med strategin är att formulera och koppla ihop visioner, mål och strategier för länet inom ramen för en hållbar tillväxt och utveckling. Strategin innehåller sex utmaningar. En av utmaningarna är att Det skall vara enkelt att ha ett gott liv. Detta genom att bland annat ge Sörmlands invånare goda möjligheter att uppnå en god folkhälsa. Arbetet mot utmaningarna mäts med hjälp av indikatorer 3, utvalda från EU:s Lissabonstrategi för tillväxten. 1 Strategiska utmaningar en vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Regeringskansliet Sörmlandsstrategin: Sörmland helt enkelt!. Regionförbundet Sörmland, Sörmland och Lissabon, Regionförbundet Sörmland, 2007.

7 Sörmlands folkhälsonätverk och länsstrategi Sörmlands folkhälsonätverk är ett nätverk för tjänstemän som har uppdraget att arbeta med strategiskt folkhälsoarbete i kommun och landsting. Syftet med nätverket är att möjliggöra erfarenhetsutbyte, bidra till kunskapsspridning samt utgöra en länk mellan lokal och regional nivå i Sörmland. Ett viktigt styrdokument i arbetet är Länsstrategin för folkhälsoarbetet i Sörmland 4 med målen: 1. En god och mer jämlik hälsa i Sörmland 2. Öka kunskaperna inom folkhälsoområdet 3. Vidareutveckla samverkan och metoder för arbetet Länsstrategin antogs 2002 av Sörmlands kommuner samt landstinget. 4 Länsstrategin för folkhälsoarbetet i Sörmland, Landstinget Sörmland och länets kommuner, 2002.

8 Folkhälsoarbetet i Flens kommun Flens nuvarande organisation för folkhälsoarbetet tillsattes den 1 juli Organisationen utgörs av ett folkhälsoråd, en folkhälsoberedning samt en folkhälsoplanerare. Det finns även samverkans-/arbetsgrupper för bland annat drog- och brottsförebyggande arbete och kost och motionsfrågor. Folkhälsoråd Folkhälsorådet är parlamentariskt tillsatt med sju ledamöter samt insynsplatser för de partier som inte ryms inom ordinarie platser. Rådet är således ett beslutande organ gällande de folkhälsofrågor som kommunen bedriver och har för avsikt att bedriva. Ledamöter utses av kommunfullmäktige. Då folkhälsorådets mandatperiod är samma som för kommunens nämnder och styrelser sitter nuvarande råd tom Folkhälsorådets huvudsakliga arbetsuppgifter: - Förankra folkhälsoarbetet politiskt - Ge folkhälsoberedningen mål, riktlinjer och uppdrag inom folkhälsoarbetet - Initiera nya målområden efter behov och förutsättningar - Verka för att folkhälsoarbete bedrivs och integreras inom organisationens samtliga förvaltningar och även i av kommunen ägda bolag. Folkhälsoberedning Folkhälsoberedningen innefattar kommunens förvaltningschefer (inklusive kommunchef) samt ekonomichef. Övriga aktörer/tjänstemän adjungeras efter behov och ärende. Beredningens huvudsakliga uppdrag: - Ta fram beslutsunderlag, bereda och föreslå ärenden till rådet samt ge verkställande arbetsgrupper direktiv och riktlinjer - Ansvarar för planering och genomförande av aktiviteter och insatser - Utgör styrgrupp åt folkhälsoplaneraren Folkhälsoplanerare Folkhälsoplaneraren eller motsvarande ingår i folkhälsoberedningen men sitter även med i folkhälsorådet som tjänsteman. Huvudsakliga arbetsuppgifter: - Samordna folkhälsoorganisationens arbete - Förankra folkhälsoarbetet mellan politiker och tjänstemän - Ansvara för att beslutsunderlag för frågor/insatser tas fram - Ansvara för uppföljning och utvärdering av insatser mm - Sprida aktuell information och kunskap

9 och mål Flens vision för folkhälsan hos kommunens invånare är En god folkhälsa. Målområden för Flens folkhälsoarbete 1. Delaktighet och inflytande 2. Goda livsmiljöer 3. Sunda levnadsvanor 1. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Begränsad möjlighet att påverka sin egen livssituation och att delta i olika sammanhang och aktiviteter kan resultera i utanförskap, kränkningar och diskriminering. I det lokala arbetet ingår därför att stärka förmågan och möjligheten för människor att kunna delta och engagera sig i samhällsfrågor och den demokratiska processen. Det handlar också om att öka det sociala och kulturella deltagandet genom att skapa mötesplatser samt främja föreningsliv, organisationer och kulturverksamheter. Grundläggande i arbetet med dessa frågor är att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i såväl hem, skola och fritid. Att den fysiska tillgängligheten är god är förutsättning för deltagande. Alla invånare i Flens kommun skall känna delaktighet och ha inflytande över sin livssituation Delmål Ökad demokrati och inflytande Ökat socialt och kulturellt deltagande Prioriterade målgrupper Ungdomar Invandrare Äldre

10 2. Goda livsmiljöer Våra livsmiljöer påverkar individens hälsa och folkhälsan tydligt. Livsmiljöer är miljöer där människor bor, arbetar, studerar och tillbringar sin fritid. Det är viktigt att våra hem och bostadsområden är säkra, trygga och trivsamma. Då barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskola och skola är en bra barnomsorg grundläggande i barnens uppväxtmiljö. För vuxna, som tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen, är arbetsplatsen en mycket viktig sådan. Tillgång till grönområde, aktiviteter, sociala mötesplatser, rekreationsområden, säkra miljöer och lekplatser tillhör också människan livsmiljöer. I begreppet livsmiljö ingår även den ekologiska aspekten där bla klimatförändring och energiförbrukning har en stor påverkan på vår hälsa. Alla invånare skall ha tillgång till trygga, säkra och trivsamma miljöer Delmål Ökad social och ekonomisk trygghet Ökad upplevd trygghet Prioriterade utvecklingsområden Trygg och säker uppväxtmiljö (hem, skola och fritid) Brottsförebyggande arbete Fysisk tillgänglighet

11 3. Sunda levnadsvanor Levnadsvanor (tex alkohol-, narkotika- och tobaksbruk, fysisk aktivitet, kostvanor samt och sexuella vanor och relationer) är ytterst viktiga för vår hälsa och vårt välbefinnande. Välfärdssjukdomar, som exempelvis övervikt och fetma, uppstår till stor del av dåliga matvanor och brist på motion. Rökning är den allra största riskfaktorn för ohälsa. Sjukdomar som orsakas eller förvärras av rökning är olika typer av cancer, lungsjukdom, hjärt-och kärlsjukdom. En hög alkoholkonsumtion kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som tex levercirros, gastrit, alkoholpsykos och alkoholförgiftning. Alkoholen kan även ge förödande sociala effekter. Könssjukdomar och aborter bland unga ökar i en oroväckande snabb takt. Befolkningens levnadsvanor kan samhället påverka genom att öka kunskapen och medvetenheten om levnadsvanornas betydelse för hälsan samt att aktivt planera och genomföra insatser. Tillgänglighet är ett viktigt område att arbete med. Då individen själv bestämmer över sin hälsa och sina vanor blir kommunens roll att skapa förutsättningar och möjligheten till hälsofrämjande beteende hos individen. Alla invånare skall ha goda möjligheter att välja sunda och hälsosamma levnadsvanor Delmål Goda matvanor Ökad fysisk aktivitet Minskat bruk av alkohol, narkotika och tobak Säker sexualitet och samlevnad Prioriterade utvecklingsområden Kost och fysisk aktivitet i skolan Kost och fysisk aktivitet för målgruppen äldre Höjd debutålder på tobak och alkohol Minskad konsumtion av alkohol, narkotika och tobak Minska antalet klamydiafall

12 Hur når vi målen? Samverkan Folkhälsoarbete är tvärsektoriellt med många aktörer: kommun, landsting, polis, idrottsföreningar, frivilligorganisationer, bostadsbolag, näringsliv, krögare mfl. För ett effektivare arbete bör samverkan i största möjliga utsträckning ske, dels förvaltningar emellan dels mellan förvaltningar och externa verksamheter/aktörer. Kunskap och forskning Folkhälsoarbetet syftar till att uppnå bestående förändring och ska därför söka stöd i forskning. Kunskap om vad som är tillämpbart och praktiskt möjligt att genomföra samt vilka behov av insatser som finns är av stor betydelse. Kunskapsuppbyggnad kan ske via seminarier, utbildningar och information men även genom att öka delaktigheten och inflytandet i frågorna samt via samverkans- och nätverksarbete. Kunskapen är en grundförutsättning för att skapa engagemang och intresse för frågorna. Mätbart För att se förändring och utveckling krävs det mätbara mål. Arbetet bör styras efter både verksamhetsmål och effektmål (hälsoutfallet). Fördelning av ansvar För att arbetet skall fortlöpa skall ansvaret vara fördelat på berörda verksamheter. Huvudansvaret bör en folkhälsoplanerare el motsvarande äga. Implementering och genomförande av programmet För att programmet skall bli ett levande dokument krävs att målen bryts ner och konkretiseras på verksamhetsnivå. De kommunala förvaltningarnas insatser och resultatmål skall därför integreras i de årliga verksamhetsplanerna och följas upp i årsbokslutet. För att se förändring och utveckling i arbetet bör målen vara mätbara. Att planera insatser och aktiviteter, sätta upp mätbara mål samt integrera arbetet i respektive verksamhetsplan ansvarar folkhälsoberedningen för. En handlingsplan med nämndernas samlade resultatmål och planerade aktiviteter och insatser bör tas fram i samband med verksamhetsplanerna. Uppföljning av folkhälsans utveckling sker via en folkhälsoprofil, innehållande mätbara indikatorer. En årlig rapportering av folkhälsoarbetet samt folkhälsoprofilen skall årligen ske till kommunfullmäktige. Huvudansvar för genomförande samt uppföljning av folkhälsoprogrammet är folkhälsorådet. Sammanställning av handlingsplan, folkhälsoprofil och årsrapport ansvarar folkhälsoplaneraren för.