Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa
|
|
- Andreas Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen
2 2 Innehåll Bakgrund...3 Samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor...3 Hälsa och välfärd är ojämnt fördelade...3 Folkhälsopolitisk rapport...3 Social hållbarhet... Utgångspunkt för Eskilstunas folkhälsoarbete...4 Mänskliga rättigheter...4 Jämställdhet och jämlikhet...4 Goda livsvillkor för alla...5 Ett hälsofrämjande synsätt...5 Socialt hållbar samhällsplanering...5 Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa...6 Viljeinriktningen är långsiktig...6 En gemensam bild av hälsoläget...6 Hälsofrämjande metoder...7 En öppen och trygg plats...7 Främjande och förebyggande arbete...7 Hälsosamma val...7 Stödjande miljöer...7 Kultur- och fritidsaktiviteter...7 Mötesplatser...8 Grupper i fokus...9 Prioriterade åtgärder Hälsofrämjande insatser...10 Grupper i fokus...10 Bilaga 1 Nationella folkhälsomål Bilaga 2 Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa
3 Bakgrund Samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor De nationella folhälsomålen är utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete. Det övergripande målet syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Flickor och pojkar, kvinnor och män som bor och verkar i Eskilstuna ska kunna påverka sina liv och levnadsvillkor. De nationella målen handlar om ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, miljöer och produkter, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, skydd mot smittspridning, sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel, tobak, alkohol, narkotika doping och spel. Se bilaga1 Nationella folkhälsomål. Flickors och pojkars, kvinnors och mäns välbefinnande påverkas av den fysiska, psykiska och sociala miljö som de lever och verkar i. Hälsan styrs bland annat av faktorer som utbildning, arbete, socialt nätverk, möj- 3 lighet att påverka, jämställdhet, ekonomisk trygghet och fysisk miljö. Generella åtgärder som vänder sig till hela befolkningen ger individen större möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. Därtill måste också särskilda insatser riktas till grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Hälsa och välfärd är ojämnt fördelade Eskilstunabornas hälsa är ojämnt fördelad mellan olika stadsdelar, samhällsgrupper, flickor och pojkar, kvinnor och män. Utveckling av Eskilstuna som ort, generella åtgärder riktade till hela befolkningen och åtgärder som riktas till grupper med socioekonomiskt sämre resurser är viktigt för att förbättra folkhälsan. Människors levnads vanor kan påverkas genom att stärka individen till att göra hälsosamma val och genom att skapa miljöer som främjar hälsosamma levnadsvanor. Forskning har visat att framgångsfaktorer för att uppnå en god, jämlik och jämställd hälsa är bland annat bra utbildning till alla, låg arbets löshet, ett effektivt arbetsmiljöarbete, bra och generösa sociala skyddsnät, mödraoch barnhälsovård samt hälsokontroller som når alla, en restriktiv alkohol- och tobaks politik och bra tillgång till grönområden och kultur. Folkhälsopolitisk rapport Folkhälsans elva målområden delas i den nationella rapporten Folkhälsopolitisk rapport 2010 in i tre strategiska områden. Det är Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljö-
4 4 er och levnadsvanor och Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Rapporten presenterar ett 60-tal förslag inom olika områden. En av de viktigaste åtgärderna är att ge barn och unga en bra start i livet. Prioriterade förslag är att barn och unga ges förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla genom tillgång till arbete och sociala trygghetssystem stärka delaktighet och inflytande, framför allt för ungdomar och äldre utveckla och erbjuda en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor Social hållbarhet Social hållbarhet och folkhälsa är begrepp som är mycket nära förknippade med varandra. Begreppet social hållbarhet knyter an till det övergripande målet i folkhälsopolitiken. Begreppet används bland annat för att beskriva arbetet med folkhälsa, urban utveckling, jämställdhet och mångfald, mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande samt brottsförebyggande arbete. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uppmärksammat den ojämlika hälsan och har Jämlik hälsa och välfärd som en prioriterad fråga. SKL har bjudit in kommuner, landsting och regioner till Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. Syftet är att tillsammans komma fram till de viktigaste insatsområdena, åtgärderna samt aktörerna som kan påverka att skillnaderna i hälsa minskar. Utgångspunkter för arbetet är de rekommendationer som förts fram i Världshälso-organisationens (WHO) rapport, Closing the gap, 2008, kallad Marmottrapporten. Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa ska bidra till att höja kvaliteten i det lokala och regionala arbetet och uppmärksamma den nationella nivån på deras och EU:s roll i arbetet. Att minska skillnader i hälsa skapar i sig goda förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle och att mänskliga rättigheter tillgodoses. Utgångspunkt för Eskilstunas folkhälsoarbete Mänskliga rättigheter I kommunen sker ett aktivt arbete med frågor som är grundläggande för de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att stärka folkhälsan, jämställdheten, jämlikheten, integrationen, mångfalden och att öka delaktigheten bland invånare. Det är viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv när det gäller en god och jämlik hälsa. Det innebär att beakta hur olika maktordningar samverkar, påverkar och inte kan isoleras från varandra. Det innebär också att vara medveten om att olikheter i alla sammanhang och situationer påverkar och interagerar med varandra på samhälls- organisations- eller individnivå. Se även rapporten På spaning efter jämställdheten samt Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Mänskliga rättigheter styr förhållandet mellan kommunen och varje invånare i kommunen. Ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter. Diskrimineringslagen ska skydda mot diskriminering i många olika situationer. Arbetet mot diskriminering skall vara aktivt och ske integrerat i kommunens alla verksamheter, såväl i det interna som i det utåtriktade arbetet. Jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet och jämlikhet är självklara värden när folkhälsan värderas och kommunen mäter eskilstunabornas livskvalitet. Jäm ställd het ska vara ett tvärsektoriellt perspektiv som ska genomsyra samtliga strategiska målområden. All statistik och allt fakta underlag ska vara presenterad och analyserad efter kön för att säkerställa en jämställd och jämlik service till medborgarna. En ansvarsfull ekonomi innebär att skatte finansierade medel och gemensamma resurser fördelas på ett jämställt och rättvist sätt.
5 5 Goda livsvillkor för alla Eskilstuna ska erbjuda goda livsvillkor för alla invånare. Det innebär ett jämställt, jämlikt, tryggt och säkert Eskilstuna med en berikande mångfald och god tillgänglighet. Alla som använder kommunkoncernens tjänster ska ha insyn och få en god, jämställd och jämlik service. Barnrättsperspektivet ska genomsyra all verksamhet som bedrivs i kommunkoncernen. FN:s konvention om barnets rättigheter ska vara vägledande liksom kunskap om barns och ungdomars behov och intressen samt respekt för deras synpunkter. Grupper med sämre hälsoutveckling ska särskilt uppmärksammas. Se grupper i fokus. Ett hälsofrämjande synsätt En av kommunkoncernens viktigaste uppgifter är att erbjuda välfärdstjänster och bidra till social välfärd. Genom att arbeta för jämställda och jämlika levnadsvillkor skapas en grund för demokrati och ekonomisk tillväxt. Tillgång till social välfärd innebär bland annat trygghet och möjlighet till personlig utveckling. Kommunkoncernen ska verka genom generella åtgärder men också genom att stimulera människor att utveckla egna resurser. Välfärdsarbetet ska inriktas på åtgärder som är hälsofrämjande, förebyggande och behandlande utifrån kunskap om risk- friskoch skyddsfaktorers betydelse. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Brukarinflytande och samverkan med den ideella sektorn är en viktig del i gemang ska tillvaratas. Socialt hållbar samhällsplanering Socialt hållbar samhällsplanering bidrar till hälsosamma och säkra miljöer där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid. Det är viktigt att utveckla former för ökad delaktighet och inflytande både i lokala stadsdelar och bostadsområden, i central stadsmiljö och i glesa boendemiljöer. En socialt hållbar samhällsutveckling ska stimuleras genom samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer samt genom kunskapsutveckling, ökad delaktighet och lokala insatser. Vacker och estetisk livsmiljö med tillgång till en berikande fritid bidrar till ortens attraktivitet och till hälsosamma miljöer. Att erbjuda invånare och besökare spänning, skönhet, upplevelser och förutsättningar för att utveckla skaparkraft är väsentligt ur ett hälsofrämjande perspektiv. Att bidra till spontana och kostnadsfria aktiviteter är en viktig del i utformandet av en socialt hållbar samhällsplanering. Forskning visar att närhet till naturupplevelser och grönområden bidrar till att utjämna hälsoskillnader mellan samhällsgrupper. Det är viktigt att invånare i alla åldrar ges möjlighet till återhämtning och fysisk aktivitet. Rekreationsom-råden på landsbygden likaväl som parker, grönområden och bostadsnära natur i staden erbjuder sådana möjligheter. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna som påverkar individens hälsa och folkhälsan i stort. Det behövs ökade förutsättningar för fysisk aktivitet i vardagen och olika miljöer behöver utvecklas för att stimulera människor att röra sig mer. Det handlar bland annat om byggd miljö som exempelvis skolgårdar och grönområden. Utvecklingen av den fysiska aktiviteten i befolkningen har varit oförändrad den senaste femårsperioden. Det visar en sammanställning från Statens folkhälsoinstitut. Nivåerna är oförändrade enligt rapporten vad gäller
6 6 fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag och stillasittande fritid bland både kvinnor och män.13 procent av kvinnorna och 15 procent av männen rapporterar en stillasittande fritid om mindre än två timmars fysisk aktivitet på fritiden per vecka. Andelen barn som cyklar och går till skolan har minskat. De socioekonomiska skillnaderna mellan olika grupper består och är oförändrade. En samhällsmiljö som på olika sätt stödjer ökad fysisk aktivitet kan bidra till att minska socioekonomiska skillnader i hälsa. Det är grupper som är minst fysiskt aktiva som har störst behov av stödjande miljöer som grönområden och möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet. Människor med god tillgång till anläggningar och platser för fysisk aktivitet är mer benägna att motionera. Se rapporten Fysisk aktivitet som är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Att minska skillnader i hälsa skapar förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle och att mänskliga rättigheter tillgodoses. I arbetet för social hållbarhet ska rekommendationer som förts fram i Världshälsoorganisationens rapport, Closing the gap, kallad Marmotrapporten tillvaratas. Kunskap ska utvecklas bland annat genom deltagande i den nationella samlingen för social hållbarhet arbete för att minska skillnader i hälsa. Viljeinriktningen är långsiktig Prioriteringar och åtaganden inom folkhälsoområdet ska ses i ett långsiktigt perspektiv. Arbetet ska grunda sig på kompetens och strategier som utgår från folkhälsovetenskaplig forskning och metod, hälsodata för befolkningen och annat statistiskt underlag inom målområdet. Det är angeläget att arbetet sker i bred samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor och att nya metoder prövas som senare kan implementeras i ordinarie verksamhet. En gemensam bild av hälsoläget Befolkningsprognoser ger underlag för planering och åtgärder ur ett folkhälsoperspektiv. Förutom uppgifter om socioekonomiska skillnader, kön, ålder och etnicitet är det viktigt att också beakta geografiska skillnader. En gemensam bild av hälsoläget ska finnas som grund för prioriteringar och som hjälp vid uppföljningar och utvärderingar. För att säkerställa goda underlag för beslut och för att kunna rikta insatser där de bäst behövs ska ett nära samarbete mellan kommunens
7 7 Kart- och GIS enhet som arbetar med geografiskt informationssystem och kommunens centrala analysavdelning ske. Samordning ska även ske med landstingets forsknings- och utvecklingsenhet och kommunala enheter som kan bidra med underlag för hälsofrämjande åtgärder. Analys av hur befolkningens hälsa fördelar sig kan ske genom befolkningsprognoser och enkätundersökningar samt information från bland annat Folkhälsoinstitutet, Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen och regionala organ. Hälsofrämjande metoder En öppen och trygg plats Eskilstuna ska vara en öppen och trygg plats som underlättar möten i det offentliga rummet. Aktiva åtgärder ska genomföras för att öka integrationen och minska segregationen i samhället och i kommunkoncernen. Särskilda åtgärder ska genomföras för att minska sociala skillnader i hälsa och bryta utanförskap. Genom att bidra till goda möten mellan människor kan tryggheten öka. Se även Eskilstuna kommuns Handlingsplan för ett framgångsrikt integrationsarbete och Handlingsplan för Trygga Eskilstuna. Främjande och förebyggande arbete Förutsättningar för god hälsa är relaterat till vad som upplevs som begripligt, hanterbart och meningsfullt i livet. Begreppet KASAM, att ha en Känsla Av SAMmanhang, är centralt i arbetet. Att ha kunskap om vad som gör att människor blir och förblir friska liksom verksamma frisk- och skyddsfaktorer är en viktig del i ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Främjande arbete stärker det som bidrar till god hälsa och goda livsvillkor medan förebyggande arbete reducerar eller avlägsnar riskerna för skador och ohälsa. Metoder i folkhälsoarbetet ska vara vetenskapligt beprövade, i första hand främjande men även förebyggande. Insatser ska ske i alla delar av kommunkoncernen utifrån kunskap om vad som främjar en god folkhälsa. Hälsosamma val Upp till hälften av all förtida dödlighet kan förhindras med en hälsosam livsstil. Därför är det viktigt att underlätta och göra det möjligt för människor att göra hälsosamma val. Forskningsresultat talar för att insatser med syfte att främja en hälsosam livsstil bör ha ett brett perspektiv och fokusera på åtgärder som kan förändra flera levnadsvanor snarare än en i taget. Möjlighet att göra hälsosamma val underlättas genom information och attitydpåverkan. De underlättas även av tillgång till stödjande och kreativa miljöer. Förskolan, skolan, boenden för biståndsberättigade, fritidsverksamhet och öppna mötesplatser för människor i alla åldrar ska inspirera till goda levnadsvanor. Det är viktigt att ge kunskap om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Deltagares delaktighet är en betydande del i genomförandet av olika hälsoinsatser. Hälsoinformation kan erbjudas på många sätt som personlig kontakt, utställningar, information på nätet, skrifter och föredrag. De öppna mötesplatserna ska genom samverkan med lokala aktörer som landstinget, föreningar och studieförbund ge stöd till besökare för att underlätta hälsosamma val. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Stödjande miljöer Insatser som syftar till att främja hälsa ska riktas till platser där människor befinner sig i sitt dagliga liv, i bostadsområden, boenden, förskolor, skolor, på arbetsplatser och under fritiden. Platserna ska fungera som stödjande miljöer och underlätta möjligheter till goda livsvillkor. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Kultur- och fritidsaktiviteter Kultur-, idrotts- och friluftsliv är väsentliga för det goda samhället och har stor betydelse för folkhälsan. Fritidsaktiviteter ska främja både återhämtning och stimulans. Det innebär att nära tillgång till grönområden, friluftsliv, föreningsliv samt olika kulturformer erbjuds alla människor. Alla flickor och pojkar, kvinnor och män i Eskilstuna ska kunna ha en berikande fritid
8 8 genom ett rikt utbud av en mångfald kostnadsfria kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter. Samverkan med den ideella sektorn ska utökas och stärkas som ett led i det hälsofrämjande arbetet. Samverkan ska utvecklas med föreningar som riktar sig till deltagare i olika åldrar. Forskning visar positiva samband mellan kultur och hälsa. Kultur sänker nivån av stresshormoner och ökar välbefinnandet. Några exempel är sång, dans, musik, drama, bild och rehabiliteringsmetoder som engage - ar hela människan. Hälsofrämjande kulturinsatser ska utvecklas både i vården, boenden, verksamheter och på öppna mötesplatser. Kultur i vården har genom forskningsstudier visat goda resultat. Kultur i vården ska utvecklas genom samverkan mellan kommunen, högskolor, landsting, studieförbund och frivilligsektor. Mötesplatser Mötesplatser för alla åldrar såväl utomhus, inomhus som på nätet skapar social samvaro och en känsla av tillhörighet, Staden ska sprudla av liv och vara interaktiv med ett rikt utbud av upplevelser som bidrar till mänskliga möten och stimulerar nyfikenhet och rekreation. Detta gör att människor trivs och tryggheten ökar. Eskilstunas öppenhet ska utvecklas till en plats för samexistens mellan människor oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet. Mötesplatser ska vara attraktiva och erbjuda människor möjlighet att mötas naturligt över gränser, generationer och kulturer. Mötesplatser bidrar till att ge människor förutsättningar för att utveckla olika intressen och riktar sig till alla åldrar. Hälsoinformation och möjlighet att ta del av samhällsinformation ska stärkas och hälsofrämjande aktiviteter erbjudas till människor i alla åldrar. Individuella olikheter i erfarenhet och bakgrund är en tillgång. En stad med delaktiga invånare som känner medinflytande i kommunens utveckling och arbete är värdefullt. Det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv
9 9 att det i kommunen finns ett rikt utbud av mötes platser i stadsdelar, bostadsområden och på landsbygden. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Besökares bidrag till utformning av verksamheter liksom möjlighet att delta i aktiviteter och olika former av samhällsinformation skapar delaktighet och är en viktig del i verksamheten. Öppen fritidsverksamhet som fritidsgårdar och ung-domens hus ska arbeta hälsofrämjande och stimulera utvecklingen av ungdomars sociala och hälsomässiga behov samt bidra till deras möjligheter att vara aktiva i samhället. Grupper i fokus Kommunkoncernen ska verka för goda, jämställda och jämlika levnadsvillkor. Åtgärder inom folkhälsoområdet, både nationella satsningar och lokala initiativ, har genomförts och bidragit till goda resultat. Utvecklingen de senaste åren har dock sett olika ut i olika grupper av befolkningen. Individer med socioekonomiskt sämre resurser har haft en sämre hälsoutveckling än den övriga befolkningen. Det är därför viktigt att fortsätta arbeta för goda livsvillkor för alla. Det är särskilt viktigt att arbeta med de samhälleliga förutsättningarna för barns och ungas hälsa och för äldres hälsa. Se Folkhälso politisk rapport En stor grupp barn går varje år ut skolan utan fullständiga betyg, vilket ökar risken för att de senare inte kan komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är högre för unga vuxna, lågutbildade, personer med funktionsnedsättning samt för personer med utländsk bakgrund. Det demokratiska deltagandet är lågt bland unga till exempel valdeltagande, och det finns stora skillnader mellan dem som kommer från hög- respektive lågutbildade hem. Färre upplever att de diskrimineras men för dem som upplever diskriminering är det ett stort problem för hälsan. En av fyra personer i Sverige anser att de inte har tillgång till den vård de behöver, och var femte avstår från att söka vård trots att de anser sig behöva det. Kvinnor avstår i högre grad än män, och personer med enbart grundskoleutbildning avstår oftare än personer med eftergymnasial utbildning. Barn som växer upp i socialt och ekonomisk svaga miljöer kan få en sämre hälsoutveckling än andra barn. Detta gäller också ungdomar som inte får arbete eller möjlighet till vidareutbildning. Psykisk ohälsa har ökat särskilt hos unga flickor och äldre kvinnor. Äldres goda hälsoutveckling har stannat upp. Ambitionen ska vara att nå de grupper som är i störst behov av åtgärder. Grupper som riskerar en sämre hälsoutveckling har enligt rapporten kort utbildning, sämre tillgång till arbete och bristande ekonomiska resurser. Rapporten visar också att en sämre hälsoutveckling är relaterad till funktionsnedsättning, etnicitet och sexuell läggning. Dessa grupper bör särskilt uppmärksammas med hälsofrämjande insatser och förebyggande åtgärder. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska motverkas och barn som bevittnar våld ska erbjudas stöd. Forskning har påvisat samband mellan funktionsnedsättning och ohälsa. Särskilda åtgärder ska ske inom detta område. Kunskap om FN-konventionens rättigheter för personer med funktionsnedsättning liksom kunskap om begreppet tillgänglighet ska utvecklas i kommunkoncernen i samarbete med Rådet för funktionshinderfrågor. Drogförebyggande och brottsförebyggande verksamhet ska ges ökad kunskap om preventivt arbete. I det drogförebyggande arbe tet ska insatser utvecklas som avser både missbruk och riskbeteende. Minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle, fritt från narkotika och doping liksom minskade skade verkningar av överdrivet spelande är alla viktiga hälsofrämjande områden. I Riktlinje för god hälsa anges inriktning för det hälsofrämjande arbete som riktas till kommunalt anställd personal. Eskilstuna
10 10 kommunkoncerns övergripande mål är god hälsa på arbetsplatsen. En viktig faktor i en hälsofrämjande arbetsmiljö är att den kännetecknas av ett öppet klimat med högt i tak. Hälsofrämjande arbetsplatser skapas genom alla medarbetares delaktighet och ansvarstagande kring såväl arbetsuppgifter och arbetsmiljö som den egna hälsan. Se Riktlinje för god hälsa. Prioriterade åtgärder Varje år utformas åtgärder med stöd av Handlingsplan för folkhälsa. Åtgärderna redovisas som åtaganden i kommunens årsplan eller i verksamhetsplaner för nämnder och bolag. Åtgärder följs upp i årsredovisning och genom systematisk utvärdering. Kommunstyrelsen ansvarar för att åtgärderna genomförs. Hälsofrämjande insatser Strategisk samordning Kommunkoncernens folkhälsostrategiska arbete ska samordnas. En gemensam bild av hälsoläget En gemensam bild av hälsoläget ska finnas. Särskilda insatser ska ske i främjande och förebyggande syfte utifrån de mätningar och enkäter som genomförs. Hälsofrämjande synsätt Ett hälsofrämjande synsätt ska utvecklas i hela kommunkoncernen. Kunskap om risk frisk- och skyddsfaktorer ska utvecklas inom olika verksamhetsområden Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Kunskap om hälsostrategiska metoder, orsaks samband och utvärdering av hälsoinsatser ska stärkas. Åtgärder ska riktas till de grupper som bäst behöver Åtgärder som främjar en god hälsa ska vidtas och riktas till grupper som bäst behöver dessa åtgärder Hälsofrämjande åtgärder Stödjande miljöer ska finnas för alla åldrar. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Hälsoinformation ska utvecklas på öppna mötesplatser för alla åldrar både i stads- delarna och på landsbygden. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Hälsofostran (kunskap och beteendeförändring) ska bedrivas i förskolor, skolor, boenden och fritidsverksamheter. Drogförebyggande arbete som avser alkohol, narkotika, doping, tobak och spel ska stimuleras, riskbruk uppmärksammas och kompetens utvecklas. Se Riktlinjer för det drogförebyggande arbetet. Kultur och hälsa liksom kultur i vården ska utvecklas genom samverkan med bland annat högskolor, landsting, studieförbund och ideella sektorn. En socialt hållbar samhällsutveckling ska stimuleras genom samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer där lokalt områdesarbete och arbetet för Trygga Eskilstuna är en viktig del. Samverkan ska stärkas Samverkan mellan offentliga, ideella och privata aktörer ska stärkas när det gäller hälsofrämjande åtgärder. Grupper i fokus Psykisk hälsa ska uppmärksammas och åtgärder riktas till ungdomar och äldre med sämre psykisk hälsoutveckling. Olika former av funktionsnedsättning ska uppmärksammas ur ett hälsoperspektiv. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska motverkas och barn som bevittnar våld ska erbjudas särskilda åtgärder. Barn till ensamstående föräldrar med en socioekonomiskt svag situation ska särskilt uppmärksammas. Ett hälsosamt åldrande ska stimuleras.
11 11 Bilaga 1 Övergripande mål för folkhälsa Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sve rige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämnings faktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med målområdena, men Statens folkhälsoinstitut har ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering.
12 12 Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa Definitioner och förtydliganden av begrepp i dokumentet bygger framförallt på information på Folkhälsoinstitutets hemsida, För en bredare information om begreppen se Grundläggande folkhälsovetenskap, Pellmer och Wramner, Nationella folkhälsomål Sverige har sedan april 2003 nationella folkhälsomål. Målen fokuserar på övergripande faktorer som påverkar folkhälsan. Aktuellt politikdokument utgår från de nationella folkhälsomålen, se bilaga 1. Bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer är faktorer som påverkar hälsotillståndet. Genom åtgärder som påverkar bestämningsfaktorerna kan folkhälsoeffekter uppnås. Folkhälsoarbete utgår från hälsans bestämningsfaktorer. Folkhälsoarbete Kommunens folkhälsoarbete omfattar alla kommunkoncernens verksamheter som på olika sätt bidrar till att stärka folkhälsan i kommunen. Arbetet syftar till att stärka människors livsvillkor och möjlighet att göra hälsosamma val. Detta kan ske genom att förmedla kunskap och genom att underlätta sådana val. Folkhälsoarbetet inrymmer såväl hälsofrämjande insatser som sjukdomsförebyggande åtgärder. Grupper som omfattas av diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Grupper med funktionsnedsättning Åtgärder avseende personer med funktionsnedsättning återfinns i flera handlingsplaner Bilaga 2 och dokument. Åtgärderna utgår från FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En viktig samverkanspart är kommunala Rådet för funktionshinderfrågor. Barnperspektivet Barnperspektivet ska genomsyra kommunkoncernen verksamhet. Se även information om Barnkonventionen på och barnkonventionen.se Intersektionalitet Intersektionalitet innebär att beakta hur olika maktordningar samverkar, påverkar och inte kan isoleras från varandra. Alla människor delas av kultur och samhälle in i flera kategorier efter exempelvis kön, klass, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Dessa kategorier samverkar i skapande av under- och överordning. En intersektionell analys används ofta för att förstå hur olika makt och identitetsordningar samverkar som kön i förhållande till klass, sexualitet, etnicitet, religion, funktionshinder och ålder. Jämlikhet, jämställdhet och mångfald Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån alla människors lika värde. Mångfald betyder att människor har lika värde oavsett kön, etniskt och kulturellt ursprung, religion, sexuell läggning och fysiska och psykiska funktionshinder. Mänskliga rättigheter - MR Eskilstuna kommunkoncern arbetar för ett öppet och inkluderande samhälle för alla oavsett, kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, religiös trosuppfattning och funktionsnedsättning. Utgångspunkten för arbetet är
13 13 FN: s konvention om mänskliga rättigheter. Det handlar om att stärka integrationen, folkhälsan, jämställdheten, mångfalden och öka delaktigheten bland medborgare. Ett viktigt perspektiv är människors deltagande och delaktighet. Det finns starka samband mellan mänskliga rättigheter och demokrati då en hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras. Hälsofrämjande WHO, Världshälsoorganisationen definierar begreppet hälsofrämjande som en process som genom stödjande miljöer och empowerment kan möjliggöra för individen att ta kontroll över de faktorer som påverkar hälsan. Empowerment Empowerment bygger på ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet att definiera sina problem och att utveckla handlingsstrategier för att lösa dessa. Empower ment är också den process genom vilka människor, organisationer och lokalsamhällen når makt eller inflytande. Primär, sekundär och tertiär prevention Primärprevention är avsedd att förhindra problem innan de uppstått. Sekundärprevention är prevention som kan vara riktad till en definierad riskgrupp och avse att förhindra att befarade problem uppstår eller förvärras. Insatserna kan också vara ämnade att påverka ett visst beteende eller syfta till att påverka så kallade risk- och skyddsfaktorer som har betydelse för dessa beteenden. Behandlingsinsatser kallas tertiär prevention. Andra benämningar är hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser som motsvarar begreppen primär, sekundär och tertiär prevention. Risk- frisk- och skyddsfaktorer En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer medan en skyddsfaktor är en faktor som istället skyddar individen. Friskfaktorer stärker individens förmåga att vara frisk. Risk- frisk- och skyddsfaktorer återfinns på individnivå, i familjen, skolan/kamratkretsen och på samhällsnivå. Faktorerna samspelar och interagerar. Enstaka risk-, frisk- och skyddsfaktorer har begränsad effekt. Förebyggande arbete bygger på kunskap om risk- friskoch skyddsfaktorer. Mötesplats Mötesplatser eller träffpunkter med ett hälso främjande fokus utgör en stödjande miljö för hälsa. En mötesplats kan exempelvis erbjuda social gemenskap, meningsfull sysselsättning, att människor känner sig behövda, fysisk aktivitet och goda matvanor. En mötesplats kan vara ett sätt att utöka sitt sociala nätverk. Närhet till mötesplatsen samt ett varierat innehåll ökar deltagandet. Mötesplatsen kan vara en lokal inomhus men även en samlingsplats utomhus. ITbaserade eller virtuella mötesplatser omfattas också av begreppet mötesplats. Stödjande miljöer Stödjande miljöer för hälsa relaterar till de fysiska och sociala aspekterna av vår omgivning, var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, var de arbetar och leker. Begreppet innefattar också de förhållanden, som bestämmer tillgång till levnadsresurser och möjligheter att utöva sin makt. Insatser för att skapa stödjande miljöer har många dimensioner, fysiska, sociala, andliga, ekonomiska och politiska. Var och en av dessa dimensioner är kopplad till de andra i en dynamisk samverkan. Aktion måste koordineras på lokal, regional, nationell och global nivå för att man ska uppnå lösningar som är hållbara i ett långt tidsperspektiv. Begreppets innehåll utvecklades vid WHOkonferensen i Sundsvall KASAM Begreppet KASAM bygger på Aaron Antonovskys teorier om känsla av sammanhang och ett salutogent synsätt. Antonovsky beskriver begreppet utifrån tre centrala komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om i vilken utsträckning olika händelser i livet
14 14 går att förklara, om det finns en struktur och ett sammanhang. Hanterbarhet innebär att man upplever att det finns möjlighet att påverka situationen med hjälp av kunskap och färdigheter och inte upplever sig som ett offer. Meningsfullhet handlar om att man känner sig delaktig i sitt liv och att det finns en mening med det som sker. Med ett salutogenetiskt synsätt läggs fokus på hälsobringande faktorer. Antonovsky anser att man inte bör klassificera människor som sjuka eller friska utan i stället vara uppmärksam på vilken nivå eller vilket avstånd de befinner sig i förhållande till hälsa eller ohälsa. Hälsosamma val Upp till hälften av all förtida dödlighet kan förhindras med en hälsosam livsstil. Därför är det viktigt att samhället underlättar och gör det möjligt för människor att göra hälso samma val. Samverkan sker med olika aktörer bland annat med företrädare för landstingets hälsofrämjande arbete. Genom hälsosamtal erbjuds människor möjlighet att göra hälsosamma val. Expertkunskap finns bland annat vad gäller olika levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, psykisk hälsa, tobak och alkohol. Se Halsoframjande-landsting Implementering Implementering definieras som en sammansättning av specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod eller ett nytt program med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet. Statistiskt underlag för åtgärder Befolkningsenkäterna Liv och Hälsa, Liv och hälsa ung samt undersökningar och forskning redovisad av bland annat Sveriges kommuner och landsting, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen ger underlag för åtgärder inom politikdokuments ram. Se
15 15
16 16
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merMål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merSTYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merKUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar
KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merPolicy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun
Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merSå verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Läs merStrategi för folkhälsa
Strategi för folkhälsa 2015 2018 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Kommunstyrelseförvaltningen 1. Prioriterade målområden för perioden 2015 2018 Följande fyra strategiska arbetsområden har tagits
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merFolkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merFolkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs mermötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merINLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merFolkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Läs merPolicy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun
Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en
Läs merFolkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merFolkhälsopolicy för Uppsala län
Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merMålarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merMedel för särskilda folkhälsosatsningar
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merDet här ska jag prata om idag:
2018-2026 Det här ska jag prata om idag: Folkhälsostrategin i ett sammanhang strategiorientering Folkhälsostrategin - tre viktiga framgångsfaktorer: Ny modell för det regionala genomförandet/stödet Gemensamt
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet
Läs merRobertsfors folkhälsopolitiskt program
Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merFolkhälsoprogram
Styrdokument, program Folkhälsosamordnare 2018-01-16 Helene Hagberg 08-59097173 Dnr Helene.Hagberg@upplandsvasby.se KS/2017:392 Folkhälsoprogram 2018-2020 Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Kommunfullmäktige
Läs merProgram. Folkhälsopolitiskt program KS Föreskrifter. Plan. Policy. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa
KS14-057 440 Folkhälsopolitiskt program 2015-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-05-28 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 45 Innehåll Inledning...
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merMiljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merHandlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet
Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merTibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan
Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merBJURHOLMS KS KOMMUN. Folkhälsopolitiskt program Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi.
BJURHOLMS KS14-057 440 KOMMUN Folkhälsopolitiskt program 2014-2019 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-03-04 Antagen av KF 2014-xx-xx xx Innehåll Inledning...
Läs merFolkhälsostrategi
Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15
Läs merSTRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika
Läs merMÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället
MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och
Läs merFolkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merProgram för personer med funktionsnedsättning 2013-2017
nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs mer