Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

Transkript

1 Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

2 Vad är folkhälsopolitik?

3 Befolkningens hälsa på samhällsnivå folkhälsan påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper, olika miljöer och olika geografiska områden.

4 Folkhälsa handlar om goda och likvärdiga livsvillkor för hela befolkningen, och att de skillnader som finns ska vara så små som möjligt. Om livsvillkoren försämras för vissa grupper, försämras folkhälsan.

5 Grundlagen har hälsoaspekter Vår grundlag ger underlag för folkhälsoarbetet: * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. * Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Utdrag ur Regeringsformen (SFS 1974:152) 1 kap. 2 första och andra stycket (ändrad i o m SFS 2010:1408)

6 Befolkningens hälsa som politiskt uppdrag

7 Vad vet vi om befolkningens hälsa? Hälsoläget i Skåne och i Eslövs kommun

8 Varför är folkhälsa politik, eller politik alltid folkhälsofrågor LITE OM BAKGRUNDSFAKTORERNA

9 FOLKHÄLSA Folkhälsaär ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsahandlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt.

10 FOLKHÄLSOARBETE Folkhälsoarbeteär systematiska och målinriktade hälso-och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Begreppet innefattar hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Källa: Socialstyrelsen

11 Socialstyrelsens definition på hälsofrämjande och förebyggande Hälsofrämjande -att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande Förebyggande -att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdom, skador, psykiska eller sociala problem

12 Olika perspektiv på folkhälsoarbete

13 Arbetet kan ges i tre inriktningar Att främja nykterhet - ex. alkoholfria kultur- och festarrangemang Att arbeta skadeförebyggande - genom att i tid identifiera miljöer, aktiviteter och grupper som innebär ökad risk för beroende och missbruk Att erbjuda stöd och vård - genom insatser från socialtjänsten och som riktar sig till individer eller till hela familjen

14 Främja och förebygga Främjande åtgärder Varför mår vi bra? det friska lust helhet stärka stimulera gödsla Förebyggande åtgärder Varför mår vi dåligt? det sjuka olust delar förhindra utrota ogräsbekämpa

15 Niofältaren Främja nykterhet Förebygga skador Behandla Samhällsnivå Gruppnivå Individnivå

16 Ett första samtal 1. Vilka är de viktigaste folkhälsofrågorna och hur se ni på skillnaden mellan hälsa och folkhälsa? 2.Vilka kommunala verksamheter och vilka målgrupper ska prioriteras? 3.Vilka kommunala verksamheter berörs inte av folkhälsoarbetet?

17 Vad vet vi om befolkningens hälsa? Hälsa i regionen

18 Villkor för folkhälsan Faktorer som har stor betydelse

19 HÄLSAN ÄR OJÄMNT FÖRDELAD Livsvillkor Utanför den enskilde Levnadsförhållanden Där vi lever Levnadsvanor Våra levnadsvaneval som vi själva kan påverka. Alla har inte möjlighet till kloka levnadsvaneval.

20

21 Varför är folkhälsa politik, eller politik alltid folkhälsofrågor LITE OM BAKGRUNDSFAKTORERNA

22 Kunskap om sambanden Livsvillkor Demokrati och delaktighet Barns uppväxtvillkor Utbildning och arbete Livsmiljöer Socialt kapital Levnadsvanor Rökning Alkohol och andra droger Fysisk aktivitet Matvanor Sömn Sjukdomar Cancer Hjärt- och kärlsjukdomar Diabetes Psykisk ohälsa

23 Alla politiska beslut påverkar de folkhälsan? Våga se sambanden mellan Efterfrågan(som är subjektiv) Behov (som bedöms) Resurser (som är begränsade)

24 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR I HELA BEFOLKNINGEN Lika möjligheter till god hälsa oberoende av - Ålder - Kön - Socioekonomisk tillhörighet - Funktionsnedsättning - Etnicitet - HBT- identitet FHI Anita Linell

25 ALKOHOLPROBLEMET I FOLKHÄLSOSIFFROR MED SOCIALA PROBLEM OCH I AKUT BEHOV AV VÅRD ALKOHOLBEROENDE UTAN SOCIALA PROBLEM HAR RISKFYLLDA ALKOHOLVANOR ( RISKDRICKER ). UR FOLKHÄLSOSYNPUNKT ÄR DET DE ALKOHOLBEROENDE OCH DE SOM RISKDRICKER SOM ÄR PROBLEMET!

26 Blir vi försiktigare med alkohol? IQ, ett fristående dotterbolag till Systembolaget, kartlägger våra attityder till alkohol och våren 2011 visade det ett starkt för punktnykterhet/situationsnykterhet. Det är helt fel eller mer fel än rätt: Att någon gång köra bil när man druckit ett glas vin eller öl 94 % Att dricka några glas vin eller öl när man är gravid 77 % Att vid enstaka tillfälle bjuda ungdomar under 18 år i den egna familjen på alkohol 76 % Att på arbetstid skåla i mousserande vin när det går bra på jobbet 65 %

27 Alkohol- lagen Alkohollagen som är fastställd av Riksdagen brukar ses som en skyddslag vars viktigaste syfte är att skydda befolkningen från allt för hög exponering av alkohol.

28 Kan vi se skolan som en investering? Räkneexempel: 2-5 år i förskola 4 x kronor år i grundskola 10 x kronor år i gymnasieskolan 3 x kronor Summa Beräkningen bygger på genomsnittliga kostnader för landets kommuner. Hur mycket mera kan vi satsa i varje elev om vi vet att det sparar pengar? Kan vi ha något realistiskt %-mål för resultaten i grundskolan?

29 Ett andra samtal 1. Särskilt utsatta grupper eller generellt verkande åtgärder, vilket är effektivast? 2.Restriktiv tillståndpolitik med bra kontroll eller en satsning på alkohol-och drogfria miljöer, vilket är effektivast? 3.Vilka andra aktörer kan man samarbeta med?

30 Vad vill göra för befolkningens hälsa?

31 MÅLET MED FOLKHÄLSOPOLITIKEN

32 SKAPA SAMHÄLLELIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GODHÄLSA PÅ LIKAVILLKOR FÖR HELABEFOLKNINGEN.

33 DET FOLKHÄLSOPOLITISKA MÅLET FOLKHÄLSOMÅLET SKA UPPNÅS MED STÖD AV ELVA POLITISKA MÅLOMRÅDEN.

34 De 11 folkhälsomålen anknyter till hälsans bestämningsfaktorer

35 Genom att skapa stödjande miljöer i samhället ökar förutsättningarna för den enskilde att välja hälsosamma levnadsvanor.

36 En förändrad omvärld med fler aktörer Akademi Näringsliv Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburna organisationer

37 INVESTERA I HÄLSA Strategiskt och främjande folkhälsoarbete Hälsofrämjande-syftar till att bevara och förbättra hälsan Förebyggande-och riktas mot kända risker för hälsan

38 Strategiskt folkhälsoarbete Har arbetar vi strategiskt med folkhälsoarbetets VAD-och HUR-frågor?

39 STRATEGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Vad är hälsa? Vad bestämmer hälsa? Hur skapas hälsa? Var skapas hälsa?

40 Hälsokorset - en tankemodell Mår bra Mår inte bra Medicinsk bedömning Frisk Blir lättare sjuk Sjuk Blir lättare frisk Individens egen bedömning

41 Individnivå Insatser på förbättra enskildas eller gruppers levnadsförhållanden Samhällsnivå skapa goda samhälleliga förutsättningar för människor att välja mer hälsosamma levnadsvanor

42 Ta vara på kraften i idéburet arbete oavlönat, mottagarnytta, frivilligt, engagemang, gemenskap Siffror om idé buret arbete Arbetet utförs till 90 procent i organisationer 50 procent av befolkningen gör en insats motsvarande 14 timmar i månaden 80 procent deltar någon gång i livet i ideellt arbete Var fjärde svensk har ett styrelseuppdrag Det ideella arbetet motsvarar årsarbeten om timmar vardera

43 FOLKHÄLSAN BEHÖVER IDEELLA Demokratin behöver röstbärare i organisationer som driver olika ideologiska och politiska frågor. Samhället behöver det kitt som utgörs av idéburna organisationer. Den sociala hållbarheten är beroende av en stark idéburen sektor. Engagemanget gör det möjligt för många att förbli friska.

44 Det idéburna arbetets betydelse för hälsan: Av de som mår mycket bradeltar 59 % i ideellt arbete Av de som mår bradeltar 46 % i ideellt arbete. Av de som mår dåligtär det bara 26 % som deltar i ideellt arbete. Av de som mår dåligtär det 78 % som aldrig gjort en ideell insats.

45 BARN OCH UNGDOM Missbruk och psykiska problem barn växer upp i familjer. där den ena eller båda föräldrarna dricker oroande mycket alkohol. Bedömningen är att 20 % av landets 2 miljoner barn har en mamma och eller en pappa med ett riskabelt bruk av alkohol, det vill säga, de är inte alkoholberoende med dricker så mycket så ofta att den kan ställa till problem för dem själva eller för barnen. Några har också psykiskt sjuka föräldrar.

46 Barn i fattiga familjer I Sverige finns barnfattigdom. Forskare och politiker är överens om att det finns ca barn som växer upp under fattigdomsstrecket, d v s att de lever under omständigheter som är ekonomiskt ofördelaktigare än socialbidrag. Många barn har självfallet både att hantera missbruk och psykiska problem hos föräldrarna och familjens relativa fattigdom. Men det finns ingen självklar koppling.

47 DEN ONÖDIGA OHÄLSAN

48 DET SOM ÄR NÖDVÄNDIGT FÖR 10 %, UNDERLÄTTAR FÖR 40 % OCH ÄR BEKVÄMT FÖR 100 % Bristen på tillgänglighet leder till en utestängningseffekt som kan bero på de olika svårigheter som personer med funktionsnedsättning har. Dessa fem svårigheter är: Höra Se Röra sig Bearbeta, tolka och förmedla information Tåla vissa ämnen

49 ÄLDRES HÄLSA Vi bör ha fokus på äldres hälsa av två mycket tydliga skäl. Det finns både ekonomiska och hälsomässiga aspekter på detta. Det kan sammanfattas så här: Allt fler äldre är friska och pigga och mycket intresserade av sin hälsa. Stora möjligheter att åstadkomma en positiv utveckling både på äldres hälsa och på deras livskvalitet. Om vi inte gör något radikalt kommer samhället, och särskilt många kommuner, inte att klara sitt välfärdsåtagande på ett rimligt sätt.

50 DET FINNS ETT GAMMALT TALESÄTT: MAN MOTIONERAR INTE FÖR ATT BLI YNGRE UTAN FÖR ATT BLI ÄLDRE. Kostnaden för hemtjänst i en normalkommun är omkring sek per år och person och för boende i vård och omsorgsboende kostar det ca sek. Om vi har som ambition att minska de bedömda behoven av hemtjänst med en person och med en person i vård om omsorgsboende har vi att satsa främjande och förebyggande!

51 Hur kan unga äldre hållas friska? Vilket uppdrag har primärvården när det gäller åldersgruppen? Hur kan vi intressera dessa kommande patienter för sin egen hälsa? Vilka strukturer medverkar till ohälsa i åldern år? Är sjukvården för tillgänglig för onödiga besök eller finns det andra strukturproblem? Var finns det pengar att spara?

52 Strategiskt arbete

53 Vårt tredje samtal 1.Vad innehåller det strategiska och systematiska folkhälsoarbetet i Er kommun? 2.Är folkhälsoarbetet organiserat på rätt nivå i kommunen? 3.Är folkhälsofrågorna med i den politiska vardagen i kommunen t ex i budgetarbetet?

54 Vad gör vi nu? Låt oss föra ett samtal i storgrupp: Vad ska kommunen göra? Vem kan och vill hjälpa till? Vad ska du som politiker bidra med?

55 KOMMUNERNA ANSVARIGA FÖR ENLIGT Barnomsorg och förskola Biblioteksverksamhet Individ- och familjeomsorg Krisberedskap Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Skola Stadsplanering och byggande Vatten och avlopp Vård och omsorg av äldre och funktionshindrade Färdtjänst LAG

56 KOMMUNERNA ARBETAR MED FÖLJANDE PÅ FRIVILLIG BASIS Fritidsverksamhet Kultur Bostäder Energi och andra tekniska verksamheter Sysselsättnings- och näringslivsfrågor

57 UTMANINGAR FÖR KOMMUNER, LANDSTING/REGIONER Uthållighet och hållbarhet Fokus på ojämlikhet i hälsa, utanförskap Göra jämlikt = göra skillnad Hälsa och tillväxt Struktur individ Använd folkhälsodata Analysera! Räkna! Prioritera! Kompetens och resurser Kärnverksamheter Samverkan räcker inte, gemensamma mål Marianne Granath SKL

58 Att göra folkhälsa till politisk vardag Kartlägga Analysera och skapa policy Åtgärder och handlingsprogram Budget och planer Utvärdera och följa upp Politisk uppföljning och folkhälsorevision Välfärds- eller hälsobokslut? Hälsokonsekvensanalys av beslut?

59 Samverkansaktörer Kommunerna Länsstyrelsen Idéburna sektorn Universitet och högskolor Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Sveriges kommuner och landsting Nationella nätverket hälsofrämjande sjukvård

60 Samverkan är huvudnyckeln Skriv avtal med andra aktörer t ex föreningslivet och avtala internt om riktade resurser för främjande och förebyggande arbete. Fokusera på friskfaktorer och eliminera skadefaktorer. De faktiska insatserna måste tydligt delegeras till verksamheten.

61 Nyckelord! Stuprören måste bort Ett hållbart samhälle Systematiskt folkhälsoarbete Strategiskt och långsiktigt Tvärsektoriellt

62 Så här tänker jag Kommunalt folkhälsoarbete kräver Prioriteringar och strategi som att främja eller förebygga:»livscykel eller arena perspektiv»individ- eller samhällsnivå»stödjande miljöer»bekämpa ojämlika förhållanden

63 VIKTIGA E-POSTADRESSER

64 OLOF VON DALIN ADELNS FOLKBILDARE Nöjd levnad Äta litet, dricka vatten, Roligt sällskap, sömn om natten, Käckt arbeta, lägligt bo, Stillhet någon stund på dagen; Det är lagen, För min hälsa och min ro

65

66 1,8 miljoner problem med alkohol i någon form Det betyder att ca 5,7 miljoner personer återstår. 1,6 miljoner av dessa har inte har druckit det senaste året av vilka minst 0,8 miljoner aldrig dricker. ALKOHOLPROBLEMET I FOLKHÄLSOSIFFROR

67 KOSTNADSKURVAN LÅG ELLER INGEN HÖG KONSUMTION BEROENDE KONSUMTION RISKBRUK MISSBRUK