Länsfolkhälsorådet Gävleborg

Transkript

1 Länsfolkhälsorådet Gävleborg Rapport Folkhälsa är politik 17 februari, 2012, Stadshuset Gävle (Deltagarförteckning se bilaga) Introduktion och presentation Roger Persson hälsade alla välkomna till kursen Folkhälsa är politik som SFFF arrangerar i samarbete med Länsfolkhälsorådet och Samhällsmedicin Gävleborg Jan Linde, ordförande i Svenska förening för folkhälsa (SFFF) var huvudföreläsare och kursansvarig. Efter en inledande presentationsrunda följde föreläsningar: Folkhälsa i Gävleborgs län Lotta Östlund, Samhällsmedicin Gävleborg, gav en aktuell bild av hälsoläget i länet utifrån en uppdelning kring livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor Gemensamma utgångspunkter -för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Katarina Wijk Samhällsmedicin Gävleborg, redogjorde kort för arbetet med gemensamma utgångspunkter för folkhälsan i Gävleborg Jan Linde föreläste med material från och utgångspunkt i idéskriften Folkhälsa är politik i arbetspass som varvades med grupparbeten. Folkhälsa är politik - eller politik för befolkningens hälsa Efter en föreläsning om befolkningens hälsa som politiskt uppdrag, villkor för folkhälsan, livsvillkor, hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor blev det gruppsamtal och dialog om befolkningens hälsa som politiskt uppdrag och följande frågeställningar: 1. Är det möjligt, och önskvärt, att uppnå det övergripande folkhälsomålet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen? 2. Att hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen är i hög grad både en rättvisefråga och en ekonomisk fråga. Varför ska vi arbeta politiskt för att minska ojämlikheten? 3. Vilka folkhälsofrågor är det särskilt viktigt att prioritera i länet och i din/era kommuner? 1

2 Grupparbetet följdes upp med storgruppsredovisning. Här är en sammanställning av svaren: 1. Deltagarna är överens om att det är önskvärt att uppnå det övergripande folkhälsomålet. De är även överens om att det är möjligt men att det samtidigt kan vara svårt. Det kräver uthållighet, samarbete och kunskapsspridning. Några tryckte på att det kräver en höjning av utbildningsnivån i länet och att det satsas på bra transport och kommunikation. Några menade att ett av de största hindren är hur kommunernas budgetarbete är organiserat. Möjligheten finns om man kommer bort från kommunernas stuprörstänk och budget i balans. 2. Flera av deltagarna ansåg att man bör arbeta politiskt för att minska ojämlikheten just därför att de bara kan påverkas politiskt, det handlar om strukturella skillnader och problem som bör lösas på en strukturell nivå. Andra synpunkter som kom fram var att det ligger inom ramen för vad man vill med ett hållbart samhälle. Om man arbetar för att minska ojämlikheten och förbättra hälsan så genererar det även resurser som kan användas till annat. 3. Utbildning och arbetsmarknad/sysselsättning var samtliga av deltagarna överens om som viktiga och prioriterade folkhälsofrågor i länet. Några lyfte fram vikten av att arbeta med demokrati utifrån perspektivet delaktighet och inflytande, medan några även ansåg att ANDT frågor och missbruksproblematik bör ses som prioriterade frågor. Nästa föreläsning handlade om tre viktiga investeringar: Barn och unga, funktionsnedsättning och äldres hälsa med grupparbete kring frågeställningarna: 1. Vad anser ni påverkar hälsan mest när det gäller livsmiljöer och levnadsvanor? 2. Hur vill ni prioritera inom/mellan de tre grupperna barn/unga, personer med funktionsnedsättning och äldre? Var är det mest effektivt att investera i hälsa? 3. Vilken inriktning ska en strategi mot alkoholskador och missbruk ha? Här är en sammanställning av svaren: 1. Det som påverkar hälsan, menade en grupp är att det finns förutsättningar och en struktur för att arbeta med tillgänglighet och samhällsplanering, samt att satsa på ungdomar och arbeta med tidiga insatser. Några andra synpunkter var att utgå från vad som finns att erbjuda; naturen och kulturen. Att bygga hälsa utifrån vad man kan erbjuda befolkningen och att satsa på transport och kommunikation. En grupp lyfte fram att det är viktigt att arbeta med befolkningens välfärd, oavsett om det handlar om ett friskt samhälle eller investeringar. Satsar man på levnadsfaktorer så skapas också ett attraktivt samhälle. 2

3 2. När det kommer till att prioritera mellan olika grupper så menade en grupp att det är upp till en demokratisk församling att fatta sådana beslut. Andra synpunkter som kom fram var att det borde finnas ideologiska skillnader, och samtidigt så är det viktigt att vara överens om arbetssätt och att faktiskt satsa på folkhälsan. Mest effektivt ansåg de flesta att det borde vara att satsa långsiktigt på barn och ungdomar. 3. En inriktning för en ANDT strategi bör ha som utgångspunkt en långsiktig strategi som samtidigt innefattar kortsiktiga insatser. En sådan bör även ha en bättre hälsa i befolkningen som utgångspunkt utifrån de nationella riktlinjerna. Ett arbetspass behandlade frågan: Vad vill vi göra åt folkhälsan? och frågeställningarna: 1. Bara friska samhällen får investeringar och inflyttning är ett påstående som troligen stämmer. Hur ska ni då arbeta med befolkningens hälsa? 2. Ska vi alltid vara överens om innehållet i folkhälsopolitiken, eller räcker det att vara överens om arbetssättet och att folkhälsofrågorna ska prioriteras? 3. Ser ni möjlighet att investera långsiktigt i folkhälsoarbete och på så sätt tjäna pengar (minska kostnader)? I vad ska vi då investera? Arbetet avslutades med redovisning. Här är en sammanställning av svaren: 1. En förutsättning för att arbeta med befolkningens hälsa är att det finns goda möjligheter till transport och kommunikation och att satsa på tillgänglighet. Andra synpunkter var bra livskvalité genom att satsa på grön hälsa och erbjuda natur och kultur till befolkningen. 2. Grupperna var överens om att det arbete som nu håller på att ta form genom Gemensamma utgångspunkter folkhälsa är ett konkret exempel på att länet blir överens om att det är viktigt att satsa på och prioritera folkhälsofrågorna. 3. Som en del av en långsiktig folkhälsoinvestering menade några att satsningar bör riktas mot barn och ungdomar, utbildning, boende och infrastruktur. Förebyggande insatser som t ex de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder lyftes fram som något som hälsooch sjukvården bör investera i som en del av det långsiktiga folkhälsoarbetet. Summering och utvärdering Kursen avslutades med ett samtal kring frågorna: Sker arbetet på strategisk nivå? Är folkhälsoarbetet rätt organiserat och på rätt nivå i förvaltning och politisk organisation? Väger vi in folkhälsoarbetet i den politiska vardagen? Ska kommunen/landstinget träffa en överenskommelse med föreningslivet i kommunen/länet om deras folkhälsoarbete? Arbetar vi tillräckligt aktivt med den kommunala alkoholpolitiken? Vilka metoder använder vi idag för att styra och utvärdera folkhälsoarbetet? 3

4 Samtliga representerade kommuner beskrev att de har en resurs för det kontinuerliga folkhälsoarbetet, en folkhälsostrateg som ansvarar för ett strategiskt och ibland ett mer operativt arbete. Några av kommunernas folkhälsostrateger är centalt placerade på kommunledningen medan andra finns i någon av kommunernas socialförvaltning. Några av kommunerna har också fattat politiska beslut för folkhälsoarbetet i form av kommunala folkhälsoprogram eller planer. En diskussion fördes även kring vilka samband folkhälsa och samhällsekonomi har och att de faktiskt påverkar varandra. Flertalet tyckte att det var intressanta räkneexempel som Jan Linde visade på om hur omprioriteringar i budget kan leda till minskade kostnader. Jan Linde påminde om att en satsad krona i folkhälsoarbetet ger fem kronor tillbaka. Material Folkhälsa är politik Idéskrift för förtroendevalda, SFFF 2012 som Power Point presentationer. Idéskriften och presentationerna skickas ut till deltagarna i efterhand. Utvärdering En kursutvärdering gjordes och resultatet var övervägande mycket positivt. Deltagarna var mer än nöjda med kursen. Här är några kommentarer: Det här var bra Bra dag! Alla KS borde ha liknande genomgång/ögonöppnare Inspirerar till nya tag! En bra dag Tack! Bra upplägg, engagerade människor, möjligheter att utveckla folkhälsan i vår kommun framförallt ser fler möjligheter nu Bra dag! Tänkvärda saker har diskuterats. Bra blandning av föreläsning & gruppdiskussioner Tydliggjort Folkhälsan Vad, strukturer. Viktigt för politiken att jobba med över nämndgränser och långsiktigt. Kan ge minskade kostnader. Behov: Information, förändra attityder och tänka långsiktigt. Tack för en bra dag och ökat medvetande. Bra struktur, bra att ledaren försökte få med alla, trevligt och lärorikt. Bra att bli påmind om grunderna i folkhälsoarbetet Bra med (nya) kursdeltagare från olika kommuner och nivåer i förkunskap. Givande dag. Bra diskussioner där man fått tänka till. Lite provokativ föreläsare = mycket bra. Väckt många tankar att ta med hem som fritidspolitiker Har fått en mycket bättre förståelse för hur saker hänger ihop och fått bekräftat mycket av vad jag trott tidigare nspirerande diskussioner. Bra föredrag. Bra upplägg med fakta - folkhälsofaktorer som grund. Inspirerande strategiskt tänk och bra med gruppdiskussion där man får tillfälle att konkretisera. En mycket intressant dag. Skulle vara intressant att få dyka djupare i dessa frågor framledes. Det här var inte bra Fikapauserna borde haft mer av folkhälsoprofil till kaffe/thé plus frukt grönsaker Önskat lite mer deltagande 4

5 Deltagarförteckning Tommy Ljung Hudiksvall Jan Linde SFFF Roger Persson Gävle Sven Persson Samhällsmedicin Lena Lundgren Gävle Jessica Tanzilli Samhällsmedicin Ann-Sofie Stenbacka Hofors Lotta Östlund Samhällsmedicin Renate Almén Sandviken Katarina Wijk Samhällsmedicin Lars-Göran Ståhl Åke Fläckman Maria Aspers Saga Astner Elisabeth Johansson Gävle Landstinget 5