Startverkstad 2013 Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Transkript

1 Sven Persson/Jessica Tanzilli, folkhälsoutvecklare Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg Startverkstad 2013 Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

2 Innehållsförteckning Sida Deltagare 3 Utgångspunkter för startverkstaden 4 Grupparbete - Visioner och hinder 5 Grupparbete Visioner och hinder redovisning 6 10 Grupparbete - 11 Grupparbete - redovisning Sammanfattning 16 Utvärdering 17

3 Deltagare Inbjudna till startverkstaden var politiker från Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) och folkhälsotjänstemän i länet. Här är alla deltagare och gruppindelningen: Grupp 3 tjänstemän Grupp 1 politiker Jan Lahenkorva (S), ordf. NSFG; Bollnäs Yoomi Renström (S), kommunalråd Ovanåker Per Johan Emtell (MP), Sandviken Annemarie Bergström (M), Landstinget Roger Persson (MP), kommunalråd Gävle Ingemar Karlén (KD), oppositionsråd Landstinget Grupp 2 politiker Marita Engström (V), kommunalråd Gävle Kenneth Axling (S), Hofors Caroline Schmidt (C), kommunalråd Hudiksvall Hans Olsson (M), Sandviken Katharina Eisen, folkhälsostrateg Gävle Christina Eriksson, folkhälsostrateg Hofors Karin Bjellman, folkhälsostrateg Bollnäs Maria Lindqvist, folkhälsostrateg Hudiksvall Agneta Morelli, folkhälsoutvecklare Region Gävleborg Grupp 4 tjänstemän Cecilia Tegelberg, folkhälsostrateg Ljusdal Ulla Marie Nilsson, folkhälsostrateg Ovanåker Marcus Häggström, ungdomsstrateg Söderhamn Barbro Wåger, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin Maria Aspers (MP), landstingsråd

4 Utgångspunkter för verkstaden Var med och skapa det framtida folkhälsoarbetet i Gävleborg! Så löd inbjudan och Startverkstaden tog sin utgångspunkt i: Folkhälsopolitikens målområde 1-3 : Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor SKL:s Gör jämlikt gör skillnad en samling för social hållbarhet med ambitionen att minska skillnader i hälsa. I Gör jämlikt gör skillnad presenteras 5 rekommendationer och 23 åtgärder för social hållbarhet: Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Ge alla barn och unga en bra start i livet Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen En tredje utgångspunkt var: Folkhälsa i Gävleborg gemensamma utgångspunkter där Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete Gävleborg tar sin utgångspunkt i programförklaringen: Befolkningens hälsa är allas ansvar och följande fyra utgångspunkter: Vägledande principer Samverkan, samarbete och samordning Ledning och styrning Uppföljning och utvärdering

5 Grupparbete - Visioner och hinder Visioner för ett framgångsrikt framtida folkhälsoarbete i Gävleborg Dagens första uppgift började med att var och en skrev ner tankar och idéer kring framtidsmöjligheterna för folkhälsan i Gävleborg. En fråga som deltagarna fick med sig under grupparbetet var: Hur skall vi konkret förverkliga idéerna i Gemensamma utgångpunkter och med fokus på målområde 1-3? Hinder för ett framgångsrikt framtida folkhälsoarbete i Gävleborg? Nästa uppgift var att var och en skrev ner tankar och idéer kring hinder och svårigheter för folkhälsoarbetet i Gävleborg framöver. Här fick deltagarna utgå från frågeställningen: Vilka konkreta problem hindrar genomförandet av ett förstärkt folkhälsoarbete i Gävleborg? När samtliga deltagare skrivit ner sina tankar kring visioner och hinder för ett framgångsrikt framtida folkhälsoarbete fick de i gruppuppgift att välja ut en samordnare, en tidhållare och en skrivare för nästa uppgift. Här fick var och en i respektive grupp läsa upp vad som skrivits på de sparade notislapparna samt tillsammans sortera lapparna idévis på blädderblad under någon av rubrikerna: Önskvärt men inte möjligt Inte önskvärt och inte troligt Önskvärt och möjligt Inte önskvärt men troligt Nästa uppgift för respektive grupp var att sortera bort blädderbladen med rubrikerna: Önskvärt men inte möjligt och Inte önskvärt och inte troligt Kvar blev blädderbladen: Önskvärt och möjligt och Inte önskvärt men troligt. Grupperna fick då prioritera samtliga notislappar med prioritet 1 högst upp och diskutera sig fram till de viktigaste möjligheterna respektive hindren. Slutligen fick varje grupp ta fram en lista på de 8 10 viktigaste punkterna, möjligheter samt hinder som vänds till möjligheter. Varje gruppmedlem fick dessutom i uppgift att skriva en personlig lista på det som är särskilt viktigt att ta med inför nästa grupparbete. På följande sidor följer en kort redovisning av de fyra gruppernas resultat..

6 Grupp 1 politiker Jan Lahenkorva (S), ordf. NSFG, Bollnäs Yoomi Renström (S), kommunalråd Ovanåker Per Johan Emtell (MP), Sandviken Annemarie Bergström, Landstinget Roger Persson (MP), kommunalråd Gävle Ingemar Karlén (KD), oppositionsråd Landstinget Grupp 1, som var en ren politikergrupp från kommuner och landsting diskuterade visioner och hinder i folkhälsoarbetet i Gävleborg och kom så småningom fram till följande viktiga prioriteringar för det framtida folkhälsoarbetet i Gävleborg. Här kommer gruppens prioriteringslista Politik som syftar till jämlikhet och jämställdhet bidrar till förbättrad folkhälsa Åtgärder som syftar till egenförsörjning är viktiga Konsumtionssamhället i stort med t.ex. dåliga matvanor och överdriven materialism missgynnar folkhälsan Social ensamhet, stress och utsatthet är ett hinder för bra folkhälsa Generellt höjd utbildningsnivå ökar medvetenheten om folkhälsa Ge folkhälsoaspekter större utrymme i samhällsplaneringen Utnyttja länets speciella förutsättningar i folkhälsoarbetet t.ex. kuststräcka, skog, natur och vind

7 Grupp 2 politiker Marita Engström (V), kommunalråd Gävle Kenneth Axling (S), Hofors Caroline Schmidt, kommunalråd Hudiksvall Hans Olsson (M), Sandviken Maria Aspers (MP), landstingsråd Grupp 2, som också var en ren politikergrupp från kommuner och landsting diskuterade visioner och hinder i folkhälsoarbetet i Gävleborg och kom så småningom fram till följande viktiga prioriteringar för det framtida folkhälsoarbetet i Gävleborg. Här är gruppens prioriteringslista 1. Intresse från ledande politiker och landshövdingen är viktigt 2. Kraftsamling kring folkhälsa behövs 3. Gemensamma mål (byggda på fakta och forskning) behövs 4. Samlad regional nivå är viktigt för folkhälsoarbetet 5. Folkhälsoarbetet måste vara långsiktigt och hållbart 6. Utbildning om folkhälsoarbete är av stor vikt 7. Effektiva metoder används 8. Bra folkhälsoarbete bidrar till höjd utbildningsnivå och jämlikhet

8 Grupp 3 tjänstemän Katharina Eisen, folkhälsostrateg Gävle Christina Eriksson, folkhälsosamordnare Hofors Karin Bjellman, folkhälsosamordnare Bollnäs Maria Lindqvist, folkhälsostrateg Hudiksvall Agneta Morelli, folkhälsoutvecklare Region Gävleborg Grupp 3, som var en ren tjänstemannagrupp från kommuner och landsting diskuterade visioner och hinder i folkhälsoarbetet i Gävleborg och kom så småningom fram till följande viktiga prioriteringar för det framtida folkhälsoarbetet i Gävleborg Här kommer gruppens prioriteringslista 1. Samsyn Gemensam definition av folkhälsa & folkhälsoarbete. Var och en gör det man är bäst på. 2. Röda tråden Från nationell till lokal nivå Social hållbarhet till helhetsyn 3. Gemensam målbild =4 Långsiktigt, strukturerat, strategiskt & hållbart 5. Strategiskt/operativt När är man var? Vem gör vad? Förutsättningar för att nå 1,2,3,4,5 1.Samverkan Tydligare kommunalt uppdrag att arbeta regionalt Politiker och ansvarig tjänsteman kan sitta som par i NSFG 2.Kunskap Uppföljning, enkäter, gemensamt för politiker och tjänstemän 3.Resurser Tjänster (%), vad händer 2015? Befintliga resurser tas inte tillvara

9 Grupp 4 tjänstemän Cecilia Tegelberg, folkhälsostrateg Ljusdal Ulla Marie Nilsson, folkhälsostrateg Ovanåker Marcus Häggström, ungdomsstrateg Söderhamn Barbro Wåger, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin Grupp 3, som också var en ren tjänstemannagrupp från kommuner och landsting diskuterade visioner och hinder i folkhälsoarbetet i Gävleborg och kom så småningom fram till följande viktiga prioriteringar för det framtida folkhälsoarbetet i Gävleborg Här är gruppens prioriteringslista Ledarskap Kunskap Engagemang Öppna processer med delaktighet Synligt i samhällsdebatten Organisation Underifrån-upp perspektiv Regionala medel till folkhälsoprojekt och långsiktiga satsningar Begripligt och konkret Tydliga mål = action Skola/utbildning Samverkansgrupper kring barn Flickor/pojkar godkända betyg i grundskolan Mer rörelse i skolan Samverkan Använder oss av befintlig statistik (CAN, LUPP) för åtgärder och beslut. Processer för att skapa samsyn Goda exempel tas tillvara

10 Grupparbete - Visioner och hinder Redovisning av grupparbetet Vi gjorde en ny indelning i tvärgrupper med både politiker och tjänstemän från kommuner och landsting. De nya tvärgrupperna gick runt på de gamla grupparbetsplatserna och fick de fyra olika gruppernas prioriteringslistor presenterade för sig under 10 minuter. Deltagarna i ursprungsgruppen redovisar för samtliga andra de viktigaste möjligheterna och hindren från på gruppens blädderblad. Deltagare tvärgrupper Grupp 1 Katarina Wijk Katharina Eisen Jan Lahenkorva Annemarie Bergström Hans Olsson Grupp 2 Marita Engström Kenneth Axling Maria Lindqvist Per Johan Emtell Agneta Morelli Barbro Wåger Grupp 3 Caroline Schmidt Ulla Marie Nilsson Yoomi Renström Karin Bjellman Grupp 4 Christina Eriksson Roger Persson Cecilia Tegelberg Maria Aspers

11 Grupparbete - En första uppgift i den nya tvärgruppen, bestående av både tjänstemän och politiker, var att igen välja ut en samordnare, en tidhållare, en skrivare samt en rapportör. Utifrån de tidigare prioriterade förslagen samt idéer som kan ha kommit fram via de egna personliga listorna arbetade deltagarna nu tillsammans fram en ny lista på blädderblad. Här samlades de viktigaste idéerna och förändringarna som behövs för att utveckla och förstärka folkhälsoarbetet i Gävleborg. Kopplat till varje idé diskuterade även grupperna vad som skall göras? Till sin hjälp fick grupperna stödfrågor för att konkretisera och utveckla sina idéer. Gruppera ombads besvarade följande frågor skriftligt : På de följande sidorna kommer en kort redovisning av de fyra gruppernas resultat.

12 Grupp 1 Katarina Wijk Katharina Eisen Jan Lahenkorva Annemarie Bergström Hans Olsson Gruppen redovisade följande förslag på åtgärder och förändringar: Verka för höjd utbildningsnivå i länet Skapa större möjligheter till att minska social isolering och ofrivillig ensamhet Verka för höjd utbildningsnivå i länet Det behövs tydligare mätbara politiska mål Utgå från de 11 målområdena i nationella folkhälsopolitiken Regionstyrelsen Nätverket uppdrar till NSFG:s sekretariat att formulera konkreta mål/beslutsunderlag mätbara processmål. Skapa större möjligheter till att minska social isolering och ofrivillig ensamhet Kartlägg orsakerna till social isolering och ensamhet Fatta beslut att göra kartläggning och tilldela resurser Regionstyrelsen Efter 2015

13 Grupp 2 Marita Engström Kenneth Axling Maria Lindqvist Per Johan Emtell Agneta Morelli Barbro Wåger Grupp 2 redovisade följande förslag på åtgärder och förändringar: Politiskt ledarskap i folkhälsa Arbeta så mycket som möjligt i tidiga åldrar Ta hänsyn till sociala skillnader i hälsa i folkhälsoplaneringen Stimulera till aktivitet (ex. idrott, kultur) snarare än konsumtion genom politisk styrning Stimulera till social samvaro ex. genom fysisk planering, skapande av sociala mötesplatser etc. Politiskt ledarskap Fatta politiska beslut om inriktning utifrån de nationella folkhälsomålen 1,2 och 3 Gå tillbaka med frågan till kommunerna och till Region Gävleborgs styrelse Region Gävleborgs styrelse/ NSFG-Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg/ kommunerna Nu!

14 Grupp 3 Caroline Schmidt Ulla Marie Nilsson Yoomi Renström Karin Bjellman Marcus Häggström Grupp 3 redovisade följande förslag på åtgärder och förändringar: 1. Prioritera folkhälsa 2. Gemensam samsyn/kunskapsbas 3. Höja kunskapsnivån skola/utbildning 4. Långsiktiga mål / mätbara delmål + resurser Prioritera folkhälsa NSFG:s plattform in i regionens arbete upp på Regionstyrelsens bord Representanterna i NSFG tar med sig frågan hem och tillbaka NSFG:s presidium Pronto! Gemensam samsyn/kunskapsbas Fortsätta att ordna nätverksträffar inom NSFG. Utse/bjud in fler för att hitta rätt målgrupper i olika frågor. Lägg upp en strategisk plan NSFG ASAP as soon as possible! Höja kunskapsnivån skola/utbildning Prioritera att höja den allmänna kunskaps- och utbildningsnivån i länet Gemensam politisk ansträngning Genom NSFG lyfter vi vikten av frågan ur ett folkhälsoperspektiv För flera år sedan!

15 Grupp 4 Cecilia Tegelberg Maria Aspers Christina Eriksson Roger Persson Grupp 4 redovisade följande förslag på åtgärder och förändringar: Höja utbildningsnivån Sambandet folkhälsa utbildningsnivå Erbjuda kommunerna kontinuerlig folkhälsoutbildning Handlingsplan för NSFG 2014 Mål och plan Utåtriktat arbete Synliggöra folkhälsoarbetet Höja utbildningsnivån Klargör sambanden utbildningsnivå-folkhälsa Bjud in Samhällsmedicin till regionfullmäktige- och landstingsfullmäktigemöten NSFG:s presidium resp. presidierna RF/LF Snarast Höja kunskapssnivån för både politiker och tjänstermän i kommunerna Erbjud kontinuerlig folkhälsoutbildning Planera utbildning NSFG:s presidium 2015 Mål och handlingsplan för nätverket Mål och handlingsplan för nätverket Förslag från presidiet t.ex. 1 mål om att sjösätta ett gemensamt projekt under 2014 NSFG:s Presidium Hösten 2013 Utåtriktat arbete Synas i samhällsdebatten Fundera hur vi kan synliggöras i media, på mässor och i andra forum NSFG:s presidium Hösten 2013

16 Verka för höjd utbildningsnivå i länet Skapa större möjligheter till att minska social isolering och ofrivillig ensamhet Politiskt ledarskap i folkhälsa Arbeta så mycket som möjligt i tidiga åldrar Ta hänsyn till sociala skillnader i hälsa i folkhälsoplaneringen Prioritera folkhälsa Gemensam samsyn/kunskapsbas Höja kunskapsnivån skola/utbildning Långsiktiga mål / mätbara delmål + resurser Stimulera till aktivitet (ex. idrott, kultur) snarare än konsumtion genom politisk styrning Stimulera till social samvaro ex. genom fysisk planering, skapande av sociala mötesplatser etc. Höja utbildningsnivån Handlingsplan för NSFG 2014 Utåtriktat arbete Startverkstaden avslutades med att NSFG:s presidium Jan Lahenkorva, Maria Aspers, Marita Engström och Katarina Wijk kommenterade resultatet (se ovan) och tackade verkstadsledare och deltagare för en bra dag med hårt arbete och engagerade diskussioner. Verkstaden utvärderas av deltagarna ( se nästa sida), dokumentation kommer att skickas ut till alla och resultatet att bearbetas vidare på kommande möten i presidiet och NSFG-nätverket.

17 Utvärdering Var med och skapa det framtida folkhälsoarbetet i Gävleborg Det här var bra med verkstaden: Bra dag! Mycket bra upplägg/struktur på verkstaden! Bra konkret mötesteknik Bra metod-kreativa diskussioner. Inspirerande. Rätt fokus Bra arbetsform och diskussioner. Bra planering och genomarbetat upplägg. Bra: givande diskussioner Trevliga och givande diskussioner Tydligt och pedagogiskt Professionellt Välplanerad verkstad Bra metod att arbeta i bra att ställa tydliga krav på tid och produktion Bra att träffas politiker och tjänstemän från hela länet Bra att mixa grupper Mycket bra med grupparbeten och rotation. Kul med blandade grupper Nyttigt att tjänstemän och politiker får träffas och se att det finns både olika perspektiv och en samsyn. Bra frågeställningar om än en stor & svår första fråga Relevanta frågeställningar bra att kräva konkreta svar. Bra med gott om tid Intensivt vilket kräver engagemang Bra med grupparbeten Verkade lite rörigt med grupparbetena men slutresultatet och den pedagogiska nyttan blev bra God stämning Glada & positiva + insatts. Sven och Jessica bra jobbat! Det här var mindre bra med verkstaden: Bra men det finns alltid risk i sådana här sammanhang att det blir för mycket organisation och struktur och för lite politik. Man nådde inte den diskussion jag hade hoppats på Inget nytt kom upp-fortfarande diffust med NSFG:s framtid Hade önskat att nätverket skulle prata mer om organisatoriska frågor-hur gör man för att inte upprepa tidigare misstag Politikerna hörs mest i redovisningarna! Svårt att konkretisera och vara tydlig då politiken ibland var så stark. Flera politiker saknades trots deras förslag på datum Ev. hade grupparbetena kunnat vara lite kortare. De grupper jag deltog i blev klar före utsatt tid. Mastigt Omtugg från processledarna inför övningarna (en ledare avbröt ofta den andre) För kort lunch Saknade en riktig lunchpaus Ingen riktig rast Fruktansvärt dålig ventilation men det är ju inte ert fel. För många papper God sallad men för mycket plast Tråkigt med engångs (papper, plast) av allt vad gäller mat/fika