Revisionsrapport Folkhälsa Region Gävleborg Margaretha Larsson Maj 2017

Transkript

1 Revisionsrapport Folkhälsa Margaretha Larsson Maj 2017

2 Folkhälsa Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Styrning av folkhälsoarbetet Regionens folkhälsoarbete Mål, uppdrag och rutiner Uppföljning och återredovisning av folkhälsoarbetet Aktiviteter som sker i förhållande till prioriterade områden inom folkhälsoarbetet av 15

3 Folkhälsa Sammanfattning Det övergripande målet i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en god hälsa för hela befolkningen. Och det övergripande målet nationellt är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Inom region Gävleborg har ett folkhälsoprogram tagits fram i samverkan med regionens kommuner. Folkhälsoprogrammet är ett inriktningsdokument som lyfter fram och beskriver prioriterade områden i länet under åren Revisorerna i har utifrån sin risk och väsentlighetsanalys beslutat att genomföra en granskning av folkhälsoarbetet inom Hållbarhetsnämndens ansvarsområde och har uppdragit till att genomföra granskningen. Revisorerna gör sin bedömning utifrån skalan ej uppfyllt, i begränsad utsträckning, till övervägande del eller helt uppfyllt. Vår sammanfattande bedömning och svar på den övergripande revisionsfrågan är att Hållbarhetsnämnden i i begränsad utsträckning säkerställer att de nationella och regionala folkhälsomålen uppnås. Den sammanfattande bedömningen grundar sig på följande bedömningar inom respektive kontrollmål: Kontrollfråga Finns en ändamålsenlig organisering och ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet? Finns en tillfredställande styrning av folkhälsoarbetet i form av mål, uppdrag och rutiner Bedömning och rekommendation I begränsad utsträckning Utifrån att organisationen kring och ansvaret för folkhälsoarbetet spänner över flera nämnder, verksamheter och organisationer vilket enligt vår bedömning gör det svårt att få en samlad bild av arbetet och dess effekter. Uppdrag och ansvars behöver förtydligas både på politisk nivå som tjänstemannanivå. I begränsad utsträckning Vår bedömning är att det finns tydlighet i Hållbarhetsnämndens ambitioner och mål avseende folkhälsoarbetet utifrån framtagandet av folkhälsoprogrammet. Vår uppfattning är dock att det inte är tillfredsställande att det samlade folkhälsoarbetet efter snart tre år i ny organisation saknar tydligt uppdrag och fastställda rutiner. Vi ser en brist i att rutiner i flera delar och processer saknas och av 15

4 Folkhälsa vår bedömning är att det är av stor vikt att dessa skyndsamt tas fram för att säkerställa ledning och styrning av folkhälsoarbetet. Finns en tillfredsställande uppföljning och återredovisning av folkhälsoarbetet I begränsad utsträckning Vår uppfattning är att det saknas tydlighet i hur uppföljning ska ske och ansvaret för att följa upp folkhälsoarbetet. Vidare gör vi bedömningen att uppföljning och rapportering avseende folkhälsoarbetet behöver utvecklas genom en tydligare koppling till aktiviteter och beslutade mål som berör området. Uppföljningen kan med fördel utvecklas och stärkas genom t.ex. införande av ett s.k. hälsobokslut. Vi ser vidare att folkhälsoarbete med fördel skulle kunna redovisas samlat i ett brett perspektiv, d.v.s. en samlad redovisning av s Folkhälsoarbete av 15

5 Folkhälsa 1. Inledning 1.1. Bakgrund Det övergripande målet i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en god hälsa för hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten definierar folkhälsoarbete som ett arbete som innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer och förhållanden som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp respektive individinriktade. Sveriges riksdag har beslutat om ett övergripande nationellt folkhälsomål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom har ett folkhälsoprogram tagits fram i samverkan med regionens kommuner. Folkhälsoprogrammet är ett inriktningsdokument som lyfter fram och beskriver prioriterade områden i länet under åren Det övergripande målet för folkhälsoprogrammet är God och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg. Revisorerna i har utifrån sin risk och väsentlighetsanalys beslutat att genomföra en granskning av folkhälsoarbetet inom Hållbarhetsnämndens ansvarsområde och har uppdragit till att genomföra granskningen Revisionsfråga Har Hållbarhetsnämnden i en ändamålsenlig organisation som säkerställer att de nationella och regionala folkhälsomålen uppnås? Granskningen ska ge svar på följande kontrollområden: Finns en tillfredställande styrning av folkhälsoarbetet i form av mål, uppdrag och rutiner Finns en ändamålsenlig organisering och ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet? Finns en tillfredsställande uppföljning och återredovisning av folkhälsoarbetet (inklusive uppföljning av nyttjandet av ev. riktade medel)? Avstämning vilka aktiviteter som sker i förhållande till prioriterade områden inom folkhälsoarbetet Avgränsning Granskningen omfattar Hållbarhetsnämnden i s styrning av folkhälsoarbetet och är inte en utvärdering av kommunernas arbete inom folkhälsoområdet. Granskningen beskriver översiktligt insatser och samverkan runt de ingångna folkhälsoavtalen av 15

6 Folkhälsa 1.4. Metod Granskningen har genomförts genom studier och analys av styrande och stödjande dokument och för granskningen övrig viktig dokumentation. Intervjuer har genomförts med: ordförande i Hållbarhetsnämnden, ordförande nätverk för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Avdelningschefer vid Avdelning Folkhälsa och hållbarhet samt samhällsmedicin. Utredare som arbetar med uppföljningsfrågor avseende folkhälsoarbetet Svaret på den övergripande revisionsfrågan har utöver ovanstående sökts och bedömts mot ett antal revisionskriterier. Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna hämtas bland annat från lagar, interna styrdokument och regelverk. Revisionskriterier: En förnyad folkhälsopolitik Regeringens proposition 2007/08:110 Hälso- och sjukvårdslagen (1983:763) Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 RUS, regionala utvecklingsstrategin Folkhälsoprogram, Gävleborg av 15

7 Folkhälsa 2. Iakttagelser och bedömningar Folkhälsa är ett begrepp som har använts i över hundra år och vars betydelse skiftat över tid. En definition som presenterades år 2000 av Nationella Folkhälsokommittén lyder: Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, hälsorisker och skyddsfaktorer för hälsa i olika befolkningsgrupper. Begreppet innefattar inte bara summan av individernas hälsa utan även mönster av större eller mindre olikheter i hälsa som råder mellan olika grupper in om befolkningen. Folkhälsa är idag ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa innebär inte bara att folkhälsan bör vara som bra som möjligt, utan också att den skall vara så jämlikt fördelad som möjligt. Vad som påverkar hälsoutvecklingen hos en individ eller i ett samhälle kallas bestämningsfaktorer. Figur 1 nedan ger en beskrivning om folkhälsans bestämningsfaktorer. Källa: Folkhälsoprogram, Bearbetad illustration efter Göran Dahlgren och Margret Whiteheads original Som framgår av bilden kan folkhälsa inte ses isolerat. Bilden utgår från synsättet att det finns sådant som individen inte kan påverka t.ex. ålder och kön, förutsättningar som helt eller delvis kan påverkas av den enskilde samt faktorer som beror på samhällets förutsättningar och prioriteringar. Folkhälsa handlar om allt från arv och miljö, individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Folkhälsa handlar i grunden om rättvisa och av 15

8 Folkhälsa hälsa är en mänsklig rättighet. Det gör att folkhälsa är en samhällelig angelägenhet med ansvar på både nationell och lokal nivå (kommuner och landsting/regioner) Styrning av folkhälsoarbetet Efter ett omfattande utredningsarbete beslutade riksdagen år 2003 om ett övergripande nationellt folkhälsomål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Riksdagens beslut år 2008 baserades på propositionen en förnyad folkhälsopolitik (prop. 2007/2008:110) där folkhälsouppdraget förtydligades med fokus på insatser till unga med t.ex. föräldrastöd och förebyggande insatser för äldre. I propositionen lyftes även den enskildes ansvar för sin egen hälsoutveckling fram. Utifrån det övergripande målet formulerades 11 delmål. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. För ytterligare beskrivning av delområdena hänvisas till Folkhälsomyndigheten hemsida ( Utöver ovanstående har Socialstyrelsens tagit fram nationella riktlinjer för evidensbaserade sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna vänder sig till hälso- och sjukvården för att ge stöd i prioriteringen av vård Enligt riktlinjerna bör hälso- och sjukvården stödja patienter att förändra en ohälsosam levnadsvana. Innan införandet hade det sjukdomsförebyggande arbetet ingen självklar ställning i hälso- och sjukvården och det saknades en enhetlig praxis. De nationella riktlinjerna ska vara ett stöd för styrning och ledning inom hälso- och sjukvården där målet är att resurserna används effektivt, fördelas efter behov samt styrs av systematiska och öppna prioriteringar. Socialstyrelsen har valt ut ett antal centrala rekommendationer avseende de ohälsosamma levnadsvanorna som är särskilt viktiga för hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande arbete ur ett lednings- och styrningsperspektiv. Riktlinjerna fokuserar på hur du som patient kan få stöd av hälso- och sjukvården att göra detta av 15

9 Folkhälsa De levnadsvanor som Socialstyrelsens riktlinjer tar upp är: tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor. Målet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska bidra till en god och jämlik vård för alla, oavsett var man bor i landet. Riktlinjerna avser hjälpa hälso- och sjukvården att välja den vård som enligt vetenskaplig kunskap gör mest nytta för patienten i förhållande till kostnaden Regionens folkhälsoarbete. Organisering och ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet Regionfullmäktige har huvudansvaret för folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet ska genomsyra hela organisationen och ansvaret fördelas sedan regionbildningen år 2015 enligt följande: Hållbarhetsnämnden ansvarar för folkhälsopolitiken och social hållbarhet ur ett befolkningsperspektiv. Styrande dokument är Regionala utvecklingsstrategin samt Folkhälsoprogram med dess prioriterade områden. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarsområde utgår är kopplat till Hälso- och sjukvårdslagen bl.a. hälsofrämjande hälso- och sjukvård, smittskydd, fysisk aktivitet. Regionstyrelsen ansvarar för folkhälsopolitikens mål kopplat till medarbetarperspektiv, miljö (internt) samt folkhälsorapportering (samhällsmedicin), hälsoval. Kultur- och kompetensnämnden ansvarar för kultur- hälsa kopplat till bl. a barn och ungas uppväxtvillkor. Hållbarhetsnämnden har en förvaltning, avdelning Folkhälsa och hållbarhet, som i sin tjänstemannaorganisation har en samlad kompetens som både stödjer Hållbarhetsnämndens ansvarsområde men också Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag. Vid granskningstillfället har även Samhällsmedicin (strategisk analys- och uppföljningsenhet inom ) ett uppdrag att arbeta med beslutsstöd och kvalificerad analys. Arbetet sker på uppdrag av Regiondirektören. Samordning och stöd uppges ligga samlat inom regionen medan ansvaret utgår ifrån respektive nämnd och dess uppdrag. är sedan 2013 medlemmar i nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Sedan 2016 inkluderar detta alla Sveriges landsting/regioner. Syftet med nätverket är förtydliga och förstärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet samt att driva utvecklingen av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård med fokus på god vård och jämlik hälsa för patienter, medarbetare och befolkning. Nätverket arbetar för att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård av 15

10 Folkhälsa Åtaganden, nationella mål och regionala aktiviteter tydliggör ansvarsfrågan utifrån fyra perspektiv och de ansvariga för de olika perspektiven bildar sedan 2015 s styrgrupp för att optimera samverkan och hålla ihop uppdraget inom : styrning och ledning (Regiondirektör) medarbetare (HR-direktör) patient (Hälso- och sjukvårdsdirektör) befolkning (Hållbarhetsdirektör) I styrgruppen deltar även processledaren för HFS i Gävleborg (tillhör avdelning Folkhälsa och hållbarhet) förvaltningschefen för samhällsmedicin samt kommunikationsdirektören. Det finns även ett regionövergripande politiskt nätverk, Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG), som består av representanter från länets alla kommunstyrelser samt från regionstyrelsen. NSFG har inget mandat att besluta i övergripande frågor utan ska enligt uppgift verka för att folkhälsoprogrammet, vilket beskrivs längre fram i rapporten, får genomslag i länet. Tidigare har folkhälsostrateger i länets kommuner finansierats av regionen. Under 2017 ska de istället hitta andra former för sociala investeringar som kan förstärka och förbättra det sociala arbetet i Gävleborg. Arbetet ska enligt uppgift inriktas på Folkhälsoprogrammets prioriterade områden. Vid intervjuerna framkommer att i samband med att ändrade förutsättningarna för finansieringsstöd och samverkan med kommunerna stannade dialogen upp under en period. Nya arbetsformer och forum för dialog håller på att utvecklas. Enligt genomförda intervjuer pågår ett arbete med framtagande av nya arbetsformer gentemot kommunerna och en inventering genom samtal med var och en av kommunerna pågår. Samtalens syfte är att identifiera behov och klargöra roller och ansvarsfördelningen i folkhälsoarbetet. De kan hittills konstatera att kommunerna har kommit olika långt och har varierande förutsättningar vilket enligt verksamhetsföreträdare ställer krav på att regionens avdelning för folkhälsa och det stöd som erbjuds kan varieras. Kommunerna bestämmer själva omfattning och prioriteringar av sitt folkhälsoarbete och i vilken mån de vill samarbeta med regionen. Vid intervjuerna uppges att de allra flesta kommunerna har ett kvalificerat folkhälsoarbete. Där så inte sker beror enligt uppgift främst på resursbrist Bedömning. Finns en ändamålsenlig organisering och ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet? Utifrån genomförd granskning konstateras att organisationen och ansvarsfördelningen kring folkhälsoarbetet som helhet är otydlig. Folkhälsoarbetet spänner över flera nämnder, förvaltningar och verksamheter samt organisationer som var och en ansvarar för av 15

11 Folkhälsa olika delar vilket försvårar möjligheten att få en samlad bild av arbetet som bedrivs inom och dess effekter. Även om det finns ett väl fungerande samarbete mellan enheter inom gör vi bedömningen att ansvarsförhållandena är otydliga främst avseende ansvaret för uppföljning och utveckling av folkhälsoarbetet. Med bakgrund i detta anser vi att det är nödvändigt att det finns en central stöd-, kunskapsoch samordningsresurs för ett sammanhållet arbete som omfattar hela processen inom arbetet. Vi gör även bedömningen att det ansvarsområde som åligger Hållbarhetsnämnden är i linje med s folkhälsoprogram. Kontrollmålet bedöms uppfyllt i begränsad utsträckning Mål, uppdrag och rutiner Det finns för regionen ett fastställt folkhälsoprogram, Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg som tagits fram i Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) där förutom regionens representanter, Länsstyrelsen Gävleborg och länets alla kommuner ingår. Programmet är ett inriktningsdokument som lyfter fram och beskriver prioriterade områden i länet under åren Folkhälsoprogrammet utgår från bl.a. riktlinjer och kunskap på såväl internationell som nationell och regional nivå. Utifrån Folkhälsoprogrammet har tagit fram styrdokumentet Hälsofrämjande organisation 2017 med tillhörande handlingsplan 1 innehållande åtta uppmaningar: - Följ upp och utveckla folkhälsoarbetet - Samverka - Inkludera alla människor - Ge alla möjlighet att forma samhället och sitt liv - Skapa möjligheter för livslångt lärande och egen försörjning - Prioritera förebyggande arbete - Ge alla barn en trygg uppväxt Inom respektive uppmaning finns konkreta aktiviteter som syftar till att underlätta i arbetet för att nå folkhälsoprogrammets mål. Styrdokumentet är vid granskningstillfället ännu inte fastställt. Syftet med dokumentet Hälsofrämjande organisation 2017 uppges vara att sammanfatta de åtaganden, nationella mål och regionala aktiviteter som är kopplats till medlemskapet i av 15

12 Folkhälsa det nationella nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Folkhälsoprogrammet och handlingsplanen ska utgöra ramen för avdelning Folkhälsa och hållbarhets arbete. Det övergripande målet för folkhälsoprogrammet är God och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg. Med jämlik hälsa menar man enligt folkhälsoprogrammet att systematiska skillnader i hälsa ska undvikas vilket i programmet förtydligas att de ojämlika ekonomiska och sociala förutsättningar som finns mellan grupper i samhället kan påverkas genom olika politiska beslut. Utöver det övergripande målet har tre prioriterade områden beslutats: Delaktighet och inflytande, Alla som bor och verkar i Gävleborg ska ha möjlighet att känna delaktighet i samhället och ha inflytande över sin livssituation. Att känna samhörighet och uppleva möjlighet att påverka sin livssituation påverkar hälsan positivt. Det hänger samman med att samhället är tillgängligt och inkluderande för alla. Ekonomiska och sociala förutsättningar Alla som bor och verkar i Gävleborg ska ha möjlighet att känna social och ekonomisk trygghet. Ekonomiska och sociala förutsättningar är grundläggande livsvillkor för folkhälsan. Ekonomisk stress och social otrygghet skapar ohälsa och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Barn och ungas uppväxtvillkor Alla barn och ungdomar i Gävleborg ska ha möjlighet att leva under goda och jämlika uppväxtvillkor. Förhållanden under uppväxtåren påverkar barn och ungas hälsa och livsvillkor genom hela livet. Tidiga insatser är därför viktiga för att främja en god folkhälsa långsiktigt. Folkhälsoprogrammet är fastställt av Regionfullmäktige samt ett antal av länets kommuner. Några kommuner har dock egna folkhälsoprogram men de prioriterade målområdena är i stort sett desamma i kommunerna som i s folkhälsoprogram. Hälso- och sjukvårdsnämndens målarbete har ingen direkt koppling till Regionens folkhälsoprogram. Nämnden har egna specifika målområden som beskrivs i dokumentet Vår gemensamma patient. Mål och verksamhetsplaner har koppling till de styrdokument som inom hälso- och sjukvården kan kopplas till folkhälsa så som exempelvis Hälso- och sjukvårdslagen och Nationella riktlinjer. Vid intervjuer framkommer dock att det saknas ett tydligt uppdrag från Regionfullmäktige avseende folkhälsoområdet utöver att det ska organiseras inom Hållbarhetsnämnden och dess förvaltning. Vid en genomgång av Hållbarhetsnämndens protokoll konstateras att folkhälsoarbetet inte diskuteras regelbundet vid nämndens sammanträden av 15

13 Folkhälsa Rutiner och arbetsprocesser har till viss del tagits fram. Avdelningen Folkhälsa och hållbarhet håller på att ta fram nya rutiner i förhållande till den nya organisationen och dess funktioner Bedömning. Finns en tillfredställande styrning av folkhälsoarbetet i form av mål, uppdrag och rutiner Vår bedömning är att det utifrån det antagna folkhälsoprogrammet finns en tydlighet i ambitioner och mål avseende folkhälsoarbetet. Programmet stämmer väl överens med nationell och internationell inriktning. Vi ser också positivt på att det finns en handlingsplan med prioriterade aktiviteter kopplat till folkhälsoprogrammet. Det saknas dock ett tydligt övergripande uppdrag kring det samlade folkhälsoarbetet vilket enligt vår bedömning gör det svårt att få en samlad bild av folkhälsoarbetet. Vår uppfattning är att samordning, uppföljning och rapportering kan utvecklas. Vi finner det anmärkningsvärt att det samlade folkhälsoarbetet efter tre år i ny organisation saknar tydligt uppdrag och fastställda rutiner. Vi ser en risk i att det saknas rutiner i flera delar och vår bedömning är att det är av stor vikt att dessa skyndsamt tas fram för att säkerställa ledning och styrning av folkhälsoarbetet. Kontrollmålet bedöms uppfyllt i begränsad utsträckning Uppföljning och återredovisning av folkhälsoarbetet Vid en genomgång av Hållbarhetsnämndens protokoll har vi inte funnit någon direkt uppföljning av folkhälsoarbetet i förhållande till mål och fastställt folkhälsoprogram. Iakttagelsen bekräftas vid genomförda intervjuer. Avdelningen Folkhälsa och hållbarhet gör enligt uppgift inga systematiska uppföljningar av folkhälsoarbetet. Den uppföljning som sker är kopplad till årsredovisning och bokslut. Viss uppföljning uppges vara integrerad i övrig verksamhetsuppföljning och internkontroll inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Det finns enligt intervjuerna önskemål om en samlad redovisning, uppföljning av återredovisning av folkhälsoarbetet ifrån förvaltningens sida. I granskningen framkommer att avdelningen för samhällsmedicin gör uppföljningar och statistiksammanställningar på uppdrag av Regiondirektören. Samhällsmedicins uppdrag är att genom insamlande av information från olika databaser ta fram rapporter och kunskapsunderlag för regionen och kommuner. Dessa rapporter och sammanställningar uppges vara en del av regionens uppföljningsarbete och ligger till grund för folkhälsoarbetet och prioriterade aktiviteter av 15

14 Folkhälsa Samhällsmedicin tillsammans med FoU Välfärd, Centrum för forskning och utveckling samt s Centrum för kunskapsstyrning arbetar med framtagande och spridning av kunskapsunderlag som ska bidra till hållbar utveckling, jämlikhet och god hälsa. För att stimulera till utveckling inom hållbar tillväxt, folkhälsa och kultur fördelar Region Gävleborgs Hållbarhetsnämnd verksamhetsbidrag till ideella och idéburna föreningar i Gävleborg inom området för folkhälsa. Verksamhet för barn och unga uppges vara prioriterad. Verksamhetsbidrag söks, redovisas och omprövas årligen. Uppföljning av utbetalda verksamhetsbidrag sker genom stickprov där inlämnade verksamhetsplaner följs upp mot genomförda aktiviteter som redovisas i exempelvis årsredovisning I övrigt finns det enligt uppgifter från intervjuade inga särskilt riktade medel för folkhälsoarbete i dag sedan finansieringen av kommunernas folkhälsostrateger upphörde vid årsskiftet De förändrade förutsättningarna för finansieringsstöd och samverkan med kommunerna uppges ha lett till att dialogen stannat upp. Under 2017 ska former och rutiner för sociala investeringar utarbetas. Avdelningen Folkhälsa och hållbarhet har fått uppdraget att ta fram ett förslag på en regional social investeringsfond. Förslaget ska vara klart senast i december Förslaget ska bland annat utgå från s folkhälsoprogram och handlingsplan med dess prioriterade områden Bedömning. Finns en tillfredsställande uppföljning och återredovisning av folkhälsoarbetet (inklusive uppföljning av nyttjandet av ev. riktade medel)? Statistik i olika former sammanställs och rapporteras kontinuerligt från bland annat samhällsmedicin, dock inte med någon direkt koppling till fastställda mål avseende folkhälsa. Vår uppfattning är att det saknas tydlighet i hur uppföljning ska ske och vart ansvaret ligger för detta varför vår bedömning är att uppföljning och återredovisning av folkhälsoarbetet i förhållande till uppsatta mål inte är tillfredsställande. Uppföljning och återredovisning av folkhälsoarbetet kan enligt vår bedömning förbättras genom t.ex. hälsobokslut. Vi ser vidare att folkhälsoarbete med fördel skulle kunna redovisas samlat i ett brett perspektiv, d.v.s. en redovisning av s Folkhälsoarbete och inte kopplat till respektive nämnd eller förvaltning. Kontrollmålet bedöms uppfyllt i begränsad utsträckning av 15

15 Folkhälsa Aktiviteter som sker i förhållande till prioriterade områden inom folkhälsoarbetet Nedan presenteras några exempel på aktiviteter inom ramen för folkhälsoarbetet. Medlemskap i det svenska nätverket för Hälsofrämjande sjukvård Sedan maj 2013 är medlem i det svenska nätverket för Hälsofrämjande sjukvård i syfte att utveckla en hälsofrämjande hälso- och sjukvård med fokus på god vård och jämlik hälsa för patienter, medarbetare och befolkning. Arbetet med att driva denna utveckling inom samordnas av avdelningen Folkhälsa och hållbarhet. Via nätverket finns tillgång till goda exempel från nätverkets medlemsorganisationer att ta del av. Nätverket anordnar både konferenser och utbildningar, som bland annat kommer att vara till stöd i den fortsatta utvecklingen av s hälsofrämjande arbete, som till exempel implementeringen av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Integrering av hälsoinriktade insatser i det löpande arbetet Avdelning Folkhälsa och hållbarhet är ett stöd i arbetet för en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård. Stöd stödet kan bland annat innebära att utbilda, samordna nätverk och följa upp det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I detta ingår också enligt uppgift att implementering och arbete med införandet och utbildning kring Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Detta ser de intervjuade vid avdelningen Folkhälsa och hållbarhet som en utmaning framför allt när det gäller implementering och att säkerställa folkhälsoarbetet internt i de egna verksamheterna, det vill säga i regionens olika verksamheter. Under 2017 pågår ett arbete att ta fram strukturer och rutiner för detta implementeringsarbete. Enligt plan ska detta vara i gång 2018 med riktade insatser tydligt kopplade till de tre prioriterade områdena. Länsfolkhälsopriset 2005 instiftades ett Länsfolkhälsopriset med syfte att uppmuntra och uppmärksamma goda och värdefulla insatser på folkhälsoområdet. Det är nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborgs län (NSFG) som utser det vinnande bidraget. Nominerade till priset kan vara enskilda individer, föreningar, företag och offentliga aktörer i Gävleborgs län kan nomineras till länsfolkhälsopriset. Alla som bor eller verkar i Gävleborg är välkomna att nominera. Bedömningskriterier för priset är insatser som bedöms finnas inom de tre prioriterade målområdena i länsfolkhälsoprogrammet, Jämställd och jämlik hälsa i Gävleborg. Särskild vikt läggs vid insatser som väntas ge spridning och långsiktiga effekter. Insatser som bidrar till utjämning av ojämlikheten i hälsa prioriteras. Medlemskap i nätverket ENOK Nätverk för folkhälsostrateger, folkhälsosamordnare eller motsvarande i kommunerna i Gävleborgs län. Syftet med nätverket är främst erfarenhetsutbyte mellan av 15

16 Folkhälsa kommunerna, men även i viss utsträckning samordning. Nätverket träffas 3-4 gånger per år. Vidare anordnas olika utbildningar och konferenser. Bland annat kan som exempel nämnas en dag för kunskaps- och erfarenhetsutbyte på temat unga och utanförskap som arrangeras med temat Unga som är i, eller riskerar, utanförskap. Målgruppen för denna dag är förtroendevald och/eller verksam inom kommun, region, myndighet, näringsliv, akademi eller civilsamhälle av 15