Community Readiness Model
|
|
- Britt-Marie Eriksson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Community Readiness Model Samhällsmedicin Gävleborg Jessica Tanzilli Sven Persson 1
2 Hur modellen fungerar i teori och praktik Community Readiness modellen (CMR) beskriver en organisations eller kommuns förändringsbenägenhet i 9 steg. Stegen beskriver hur medveten och redo en organisation och dess ledande aktörer är till att utveckla ett specifikt ämnesområde. CMR har utförts i Sverige inom olika ämnesområden i kommuner, bland annat föräldrastöd, arbete med att begränsa tillgänglighet till alkohol samt folkhälsoarbete. CRM kan användas som ett verktyg för att utveckla ett organisationsövergripande folkhälsoarbete. 2
3 CRM evidensbaserad amerikansk modell vidarutvecklad i Sverige bl.a. av Karolinska Institutet 3
4 Syftet med Community Readiness modellen 1.Hitta ett verktyg för att mäta beredskapen i en organisation för att utveckla och sprida förebyggande och främjande folkhälsoinsatser. 2.Hjälpa organisationen att utveckla och effektivisera folkhälsoarbetet genom att lägga krutet på rätt ställe 4
5 Process för att använda Community Readiness modellen Identifiera frågan Definiera community dvs. kommun, organisation Intervjuer med nyckelpersoner Poängsättning för att fastställa utvecklingsstadium Utveckling av strategier via verkstäder Förändring i organisation
6 Utgångspunkt CRM Folkhälsa Gävleborg Syfte och uppdrag Att använda Community Readiness Model som ett kvalitetsverktyg i strategin för ett förstärkt folkhälsoarbete i Gävleborgs län Frågeställning Hur ser den samlade länsbilden ut när det gäller beredskapen att arbeta med förändringar inom folkhälsoområdet? På vilket vis kan Community Readiness Model och studiens resultat bidra till ett förstärkt folkhälsoarbete i Gävleborg? Organisation NSFG och sekretariatet Samhällsmedicin Arbetsgrupp 6
7 Utgångspunkt CRM Folkhälsa Gävleborg 36 intervjuer ca min. kring 6 områden Folkhälsoinsatser (program/policy, aktiviteter m.m) Kännedom om folkhälsoinsatser Ledarskap i folkhälsofrågor Klimat för folkhälsoarbete Kunskap om folkhälsofrågor Resurser till folkhälsoinsatser 12 organisationer Länets 10 kommuner Landstinget Länsstyrelsen 7
8 Beräkning av Community Readiness poäng Lokalt exempel Intervju Nr 1 Nr 2 Nr 3 Total Insatser Kännedom Ledarskap Klimat Kunskap Resurser Total poäng Antal intervjuer Poäng/mått Insatser Kännedom Ledarskap Klimat Kunskap Resurser Total Community Readiness poäng: 31.66/6 =.27 = 8
9 Community Readiness modellen steg för steg 9
10 Community Readiness modellen steg för steg Länet 9 äga 8 fastställelse 7 stabilisering 6 igångsättning förberedelse.38 4 förplanering 3 låg medvetenhet 2 förnekelse 1 ingen medvetenhet 10
11 Community Readiness modellen steg för steg Spridning i länet 9 äga 8 fastställelse 7 stabilisering 6 igångsättning 3 organisationer förberedelse 6 organisationer 4 förplanering 2 organisationer 3 låg medvetenhet 1 organisation 2 förnekelse 1 ingen medvetenhet 11
12 Community Readiness modellen steg för steg Lokalt exempel 9 äga 8 fastställelse 7 stabilisering 6 igångsättning förberedelse.27 ( ) 4 förplanering 3 låg medvetenhet 2 förnekelse 1 ingen medvetenhet 12
13 Community Readiness modellen steg för steg Lokalt exempel Community Readiness poäng 13
14 Vad modellen kan göra Hjälpa till att identifiera resurser Hjälpa till att identifiera styrkor och hinder Ge en bedömning av hur redo organisationen är att ta sig an det som behöver göras Identifierar olika typer av insatser som är lämpliga att börja med beroende på i vilket utvecklingsstadium organisationen befinner sig 9 äga 2 förnekelse 1 ingen medvetenhet 4 förplanering 3 låg medvetenhet förberedelse 7 stabilisering 6 igångsättning 8 fastställelse 14
15 Vad kan modellen inte göra? Den kan inte få människor att arbeta med frågor som de inte tror på Ge exakta eller detaljerade svar på vad organisationen ska göra för att uppnå sina mål men hjälpa till att definiera lämpliga strategier i förhållande till de olika nivåerna. 1
16 Syftet med Community Readiness modellen 1.Hitta ett verktyg för att mäta beredskapen i en organisation för att utveckla och sprida förebyggande och främjande folkhälsoinsatser. 2.Hjälpa organisationen att utveckla och effektivisera folkhälsoarbetet genom att lägga krutet på rätt ställe 16
17 Lämpliga strategier för olika stadier av Community Readiness - Förberedelser Mål: Samla folkhälsodata för att planera och utveckla strategier Strategier: Fortsätt med strategier från föregående steg Genomföra lokala folkhälsoundersökningar och samla andra data i kommunen Genomföra forum och verkstäder för att utveckla strategier från gräsrotsnivå och för att förstå hur människor känner för frågan. Utnyttja viktiga kommunpolitiker och andra inflytelserika personer för att tala till olika grupper och delta i lokal radio och TV. Öka medieexponering (radioinslag, tidningsartiklar etc.) 17
18 Vad händer nu? Strategier för folkhälsoinsatser måste ligga i linje med det utvecklingsstadium som organisationen befinner sig i Vi föreslår att sekretariatet får i uppdrag att fullfölja fas 2 i arbetet med CRM Där vi kommer att erbjuda alla organisationer uppföljning och återkoppling av resultatet t.ex. i form av en utvecklingsverkstad eller i annan form. 18
Implementering. Mårten Åhström. marten.ahstrom@sll.se. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
1 Implementering Mårten Åhström Stockholms läns landsting Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Definition implementering En sammansättning specifika
Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts?
Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts? 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sex försökskommuner Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund,
Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete Gävleborg NSFG
Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete Gävleborg NSFG Fredagen den 3 maj, 2013 Klockan 09.00 11.30 Region Gävleborg Närvarande: Jan Lahenkorva, Bollnäs Ann Sofie Stenbacka, Hofors Kenneth Axling, Hofors
Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)
Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot
Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Länsfolkhälsorådet Gävleborg
Länsfolkhälsorådet Gävleborg Rapport Folkhälsa är politik 17 februari, 2012, Stadshuset Gävle (Deltagarförteckning se bilaga) Introduktion och presentation Roger Persson hälsade alla välkomna till kursen
Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten
Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes
Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare Framtiden börjar nu! Nionde nationella nätverkskonferensen 2010 Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från kunskap
Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg
Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella
HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken (2013:4)
Bilaga till rapport Utvärdering av uppföljningssystemet för den nationella folkhälsopolitiken (2013:4) Enkätresultat Bilaga 4 I bilagan redovisas sammanställningar av svaren från fem av de sju webbenkäterna
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Stockholms läns landsting 1(2) "
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-01-16 LS 1211-1492 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-01- 29 0001 8 " Yttrande över departementspromemorian En mer samlad
Från policy till handling. vad krävs för lyckad samverkan där vi går från ord till handling?
Från policy till handling vad krävs för lyckad samverkan där vi går från ord till handling? 1 Jeanette Andreasson Sjödin, landstingsstyrelsens vice ordf (s) Alexander Wendt, oppositionsråd i landstinget
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Startverkstad 2013 Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Sven Persson/Jessica Tanzilli, folkhälsoutvecklare Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg Startverkstad 2013 Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Innehållsförteckning Sida Deltagare
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa
Verksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan
Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]
2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen
Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
PROTOKOLL. Datum: 2009-10-01. Tid och plats för sammanträdet Landstingshuset, Hus 2 plan 2, Kyrkgatan 12 2009-10-01 Kl 09.00-16.35
Tid och plats för sammanträdet Landstingshuset, Hus 2 plan 2, Kyrkgatan 12 Kl 09.00-16.35 Beslutande Karen Moe Jönsson (S) Jonny Springe (S) Gunilla Selander (FP) Bogna Wojtkiewicz Adolfsson (C) Gunnar
Sammanträdesprotokoll från Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen
Sammanträdesprotokoll från Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen PLATS Norrbottens Kommuner, Kungsgatan 23 B, Luleå BESLUTANDE Sven Nordlund, (mp), Kalix 1-9 Carina Sammeli, (s), Luleå
Från nyhet till vardagsnytta
Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2011-09-02 karin.guldbrandsson@fhi.se 100% 0 Spridningskurvan (i bästa fall) Innovators (E. Rogers 2003) Tid
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Verksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Från nyhet till vardagsnytta
Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2010-09-03 karin.guldbrandsson@fhi.se Spridningskurvan (i bästa fall) (E. Rogers 2003) 100% Laggards 0 Innovators
Fysisk aktivitet för seniorer. Manual för att göra en aktivitetskalender
Fysisk aktivitet för seniorer Manual för att göra en aktivitetskalender Förord Omfattande forskning har visat att fysisk aktivitet har en avgörande betydelse för bevarande av hälsa och självständighet
Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting
Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari
Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling
Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Trestad2 Det övergripande syftet var att minska cannabisanvändande bland ungdomar
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Sammanträdesprotokoll 1 (5)
1 (5) Plats och tid Landstingshuset Hus 2 Kyrkgatan 12, plan 2, kl 09.00-17.00 Beslutande Owen Laws (mp) Christer Siwertsson (m) Bogna Wojtkiewicz Adolfsson (c ) Inger Jonsson (c ) Eija Dibba (v) Jonny
ANDT-strategi för Varbergs kommun
ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet
Kommunkontoret i Bergsjö Måndag 27 april 2015 kl
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (11) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö Måndag 27 april 2015 kl. 14.00-16.30 ande Natrix Öjemark (C) Ordförande Katarina Roos (V) Ledamot
LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL4221 Yttrande över Eva Sundkvists (KD) motion om informations- och antidrogkampanj mot cannabis Ewa Sundkvist, (KD), Örebro har lämnat in en motion angående att inom
Utvärdering - en reflektion utifrån tobaksförebyggande arbete
LUFT ESKILSTUNA 14-15 SEPTEMBER 2017 SEMINARIUM C 3: Implementering, utvärdering och hälsolitteracitet Utvärdering - en reflektion utifrån tobaksförebyggande arbete per.tillgren@mdh.se 1 Utgångspunkt för
Uppdragsavtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Folkhälsoakademin, Karolinska Institutet.
Förvaltningen Handläggare: Carin Bokedal HSN 2008-10-21 p 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2008-08-26 HSN 0803-0472 Uppdragsavtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Folkhälsoakademin, Karolinska Institutet.
Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program
Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,
Verktyg och metoder Analys av folkhälsostatistik
Verktyg och metoder Analys av folkhälsostatistik Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Elisabeth.skoog.garas@skl.se tel: 08-452 7690 Folkhälsa vs hälsa En dag på jobbet? Öppna jämförelser
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
mötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
8 steg till ett lokalt ANDT-arbete
8 steg till ett lokalt ANDT-arbete Förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak Foldern är framtagen av länsstyrelserna i Värmland och Örebro län samt kommuner. Länsstyrelsen en samlande
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?
FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs
HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Rådet för folkhälsa och brottsförebyggande arbete
Protokoll 1 (7) Plats och tid: Guldsmeden, sal A, 30 september 2011, klockan 10:00-15:30 Närvarande: Jonas Holm, kom.råd (M) Gunnar Canslätt, ordf Sfn (KD) Ulrika Wenn, chef Sof Jörgen Bengtson, ordf H-valls
Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd
2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2016
Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 2016 1 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH MÅLSTYRNING 1. Nationellt folkhälsoarbete 2. Regionalt folkhälsoarbete 3. Lokalt folkhälsoarbete PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN
Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (13) Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30 ande Monica Olsson (s) Kajsa Gladh (m) Sig-Britt
Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen
Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades
Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05
Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och
Sammanträdesprotokoll 1 (5)
1 (5) Plats och tid Lilla Sessionssalen, landstingshuset Frösön, kl 09.00-17.00 Beslutande Christer Siwertsson (m) Bogna Wojtkiewicz Adolfsson (c ) Eija Dibba (v) Inger Jonsson (c ) Jonny Springe (s) Karen
Folkhälsopolicy 4 KS
Folkhälsopolicy 4 KS 2015.126 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-11-17 185 Folkhälsopolicy (KS 2015.126) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet
Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002
Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002 Inledning Folkhälsorådet har funnits i kommunen sedan 1997. Initialt har Folkhälsorådet arbetat med inventering av folkhälsoarbete, sammanställt statistik och
Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006
Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt
Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Handlingsplan för strategiskt folkhälsoarbete
Karin Liljeberg-Trotzig 2013-05-22 Dnr: RFUL 2013/123 Carin Östling Charlotta Bjälkebring-Carlsson Handlingsplan för strategiskt folkhälsoarbete Regionförbundet Uppsala län åren 2013-2014 1. Inriktning
Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007
Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)
Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun
Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2013 Mellan HSN och Kommun 1 Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet
Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling
Jämlikt Göteborg hela staden social hållbar Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling 7,5 poäng www.goteborg.se/jamlikt Jämlik hälsa: teori och praktik för en socialt hållbar
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering
Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten
Vad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet
Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Folkhälsoplan 2016-2017. Grästorp
Folkhälsoplan 2016-2017 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 2015 11 13 2.1 Dnr 383/2015 En god samhällsutveckling gynnar Grästorp Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens
Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län
Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Bakgrund till strategierna Utvecklingsprocessen Strategierna Strategierna beskriver bland annat: Krishanteringssystemet Samverkansgrupper
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
DISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016
Antagen kommunstyrelsen 2012-02-06 UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061
ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering
ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Prioriterade Folkhälsomål
Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella
Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
Bilaga 4 kommunstyrelsen 2017-06-07 107 Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Handläggare: Karin Haster, Folkhälsa och samhällsmedicin Datum: 2017-04-24 Dokumenttyp: Diarienummer:
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Kommunkontoret i Bergsjö
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist
Folkhälsopolicy för Uppsala län
Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar