Tid: Onsdagen den 26 mars 2014 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 26 mars 2014 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Svar på motion om etisk upphandling av kött och mejeriprodukter i Lilla Edets kommun Dnr 2013/KS Svar på remiss om regional folkhälsomodell Dnr 2014/KS Återkoppling angående ansökan om medlemskap i Norra Älvsborgs räddningsförbund (NÄRF), upphävande av beslut samt beslut om nytt utredningsuppdrag Dnr 2013/KS Yttrande gällande planerad 400 kv-ledning mellan Skogssäter och Stenkullen Dnr 2013/KS0062 Föredraganden Peter Jimmefors, ekonomichef Kl Eva-Lena Julin Rydbo, folkhälsoplanerare Kl Lena Palm, kommunchef Maud Wik, samhällsbyggnadschef Kl Paul Mäkelä, samhällsplaneringschef Kl Internationella skolan (ISGR) under ett tak Dnr 2013/KS Uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan 2013 Dnr 2012/KS Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2014 Dnr 2014/KS Ägardirektiv för Lilla Edets Industri och Fastighets AB (Leifab) gällande Ängshöken 1 i Lilla Edet Dnr 2014/KS0083 Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef

2 Kallelse Kommunstyrelsen 12. Redovisning av ännu ej besvarade motioner Dnr 2014/KS Revidering av arvode till ordförande och vice ordförande i valdistrikten Dnr 2014/KS0087 Maria Olegård, kommunsekreterare Maria Olegård, kommunsekreterare 14. Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2014/KS Information från SOLTAK AB Dnr 2014/KS Anmälan om inkomna skrivelser 17. Anmälan av delegeringsbeslut Ingemar Ottosson (S) Ordförande

3

4

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Svar på motion om etisk upphandling av kött och mejeriprodukter i Lilla Edets kommun Dnr 2013/KS0286 Ärendebeskrivning Jörgen Andersson (C), Julia Färjhage (C) och Karin Hallhagen (C) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige om etisk upphandling av kött och mejeriprodukter i Lilla Edets kommun och anför följande: För Centerpartiet är det en självklarhet att de krav Sveriges kommuner och landsting ställer vid upphandling av mat ska motsvara kraven för svensk livsmedelsproduktion. Det handlar om ganska självklara saker: mjölk ska komma från kor som har fått vara ute och beta på sommaren, kött från grisar som inte har fått svansen avklippt och ägg från hönor som har tillgång till sandbad och sittpinne. Idag saknas krav på att kött och mejeriprodukter som serveras i Lilla Edets kommun omfattas av bra djurskyddsstandard. Svenskt kött och övriga svenska animaliska produkter omfattas av världens hårdaste djurskydd och bidrar också till en ekologisk mångfald och lägre koldioxidutsläpp än utländska animaliska livsmedel. Man får inte kräva att köttet ska vara svenskt i en upphandling. Däremot kan man ställa krav på djurskyddet. På miljöstyrningsrådets hemsida står följande att läsa: "DJURSKYDDSKRAV ÄR EN DEL AV MILJÖANPASSAD UPPHANDLING EU har en ambition att miljöanpassad upphandling ska leda till positiva förändringar i samhället. Krav på god djuromsorg är viktiga att ställa ur miljösynpunkt då djurskyddskrav är att betrakta som en del av miljöanpassad upphandling. EU:s rekommendationer för livsmedel anger att produkter kan efterfrågas från. ekologisk produktion. integrerad produktion. produktion som omfattas av bra djurskyddsstandarder" Det är alltså fullt förenligt, till och med rekommenderat av EU, att vi ställer djurskyddskrav vid upphandling. Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/3

6 sid- 2 - Yrkande Centerpartiet föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Lilla Edets kommun inför djurskyddskrav som motsvarar kraven för svensk livsmedelsproduktion vid upphandling av animaliska produkter. Upphandlingsenhetens yttrande Lilla Edets kommun uppdrar, tillsammans med åtta andra kommuner åt Upphandlingsbolaget i Göteborg att upphandla livsmedel. Den totala upphandlade volymen 2012 var 323 Mkr av vilken Lilla Edets kommuns inköp svarade för knappt 7 Mkr. Lilla Edets kommun samarbetar, liksom övriga åtta kommuner, med Upphandlingsbolaget vad gäller kravställningarna i upphandlingarna. Vid senaste informationsträff avseende kommande livsmedelsupphandling (annonsering i september 2013) redogjordes för de krav som kommer att ställas i denna upphandling. Dessa krav är bl.a. ett utökat djurkrav enligt MSR-riktlinjer, skarpast möjliga miljökrav avseende transporter/fordon med hjälp av trafikkontoret i Göteborg, - krav på samtransporter så långt detta är möjligt och en etisk märkning av produkterna. Göteborg har ett övergripande mål att de ska beställa minst 50 procent ekologiska produkter. En målsättning som sedan år 2010 följs upp av staden. Upphandlingsenheten anser, vad avser yrkandet att utreda möjligheten att säkerställa att fler lokala och regionala producenter från närområdet får möjlighet att lägga anbud, att detta varken är nödvändigt eller möjligt. Redan idag har dessa producenter en möjlighet att lägga anbud, även om de i vissa situationer kanske måste inordna sig under någon annan leverantör för att klara att tillgodose de stora behov som finns. Vidare kan fokus inte läggas på regionalt/närodlat i vilken utsträckning som helst då detta skulle innebära en diskriminerande behandling i strid med LOU. Fokus får istället, som idag, läggas på krav avseende ekologi, djurskydd, etik, miljö och transporter. Genom upphandlingar säkerställs enbart tillgång och sortiment. Förslagsvis upprättas policy/mål för vilken mat som ska beställas/serveras i verksamheterna i Lilla Edets kommun. Därigenom säkerställs rätt krav och förutsättningar vid inköp av livsmedel. Genom inköp av ekologiska köttprodukter säkerställs djurens välbefinnande utan diskriminerande behandling i strid med LOU. Från och med den 1 januari 2012 måste enligt direktiv 1999/74/EG alla värphöns antingen ha inredda burar med extra utrymme för värprede, sprättyta och sittpinne, eller hållas i alternativa system. Dessutom får man endast använda burar som har en burarea på minst 750 cm² per höna, bolådor, strö, sittpinnar och klonötare så att hönsen kan tillfredsställa sina biologiska och beteendemässiga behov. Medlemsländerna måste uppfylla kraven i direktivet till fullo. Upphandlingsbolagets förfrågningsunderlag, djurskyddskrav Alla ekologiskt produkter ska uppfylla kraven på ekologisk produktion enligt förordningar SFS2009:27 och EG834/2007 med senaste ändringar. Samtliga kött och ägg produkter ska vara fria från salmonella och BSE Allt kött skall vara från slaktkroppar märkta enligt EUROP klassificering. Alla vildfångad fisk och fiskprodukter av vildfångad fisk ska vara från hållbara bestånd motsvarande MSC (Marine Stewardship Counsil), sid 2/3

7 sid- 3 - Om MSC märkta produkter saknas på marknaden ska offererad produkt inte vara rödlistad enligt Miljöstyrningsrådets fisklista, Endast tillsatser och berikningsmedel godkända av Livsmedelsverket får ingå i offererade produkter. Undantag; kött och fisk produkter ska ej innehålla E450, E451, E452. Alla kylvaror ska ha minst 2/3 av hållbarhetstiden kvar vid tidpunkten för leverans. Undantag gäller för lågpastöriserad mjölk, köttfärs, samt tärnade och strimlade köttprodukter där återstående tid bör vara minst hälften Ingen förpackning/ytterförpackning får väga mer än max 10 kg (undantag 20 liters mjölkförpackningar) Krav på djurskydd Följande tre krav på djurskydd ska gälla för alla de köttprodukter, enligt definition i punkt 3.4.2, som omfattas av upphandlingen. antibiotika får endast användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat transport av djur till slakt ska inte överstiga 8 timmar, för fjäderfä max 12 timmar nattetid djuren ska varar bedövade vid avblodning och helt medvetslöst vid slakt Kraven motsvarar baskraven i Miljöstyrningsrådets kriterier för kött. Information om kraven och motiv till kraven finns att läsa på Miljöstyrningsrådets hemsida, Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Ewa Varga Upphandlare Beslutet expedieras till Upphandlingsenheten sid 3/3

8 Till kommunfullmäktige LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsen Diarieur. i~lgil~~t. ~J ~~ ~SG 6 ~j'~'~ ~n~r~~~åi~~r~~'r MOTION OM ETISK UPPHANDLING AV KÖTT OCH MEJERIPRODUKTER LILLA EDETS KOMMUN För Centerpartiet är det en självklarhet att de krav Sveriges kommuner och landsting ställer vid upphandling av mat ska motsvara kraven för svensk livsmedelsproduktion. Det handlar om ganska självklara saker: mjölk ska komma från kor som har fått vara ute och beta på sommaren, kött från grisar som inte har fått svansen avklippt och ägg från hönor som har tillgång till sandbad och sittpinne. Idag saknas krav på att kött och mejeriprodukter som serveras i Lilla Edets kommun omfattas av bra djurskyddsstandard. Svenskt kött och övriga svenska animaliska produkter omfattas av världens hårdaste djurskydd och bidrar också till en ekologisk mångfald och lägre koldioxidutsläpp än utländska animaliska livsmedel. Man får inte kräva att köttet ska vara svenskt i en upphandling. Däremot kan man ställa krav på djurskyddet. På miljöstyrningsrådets hemsida står följande att läsa: "DJURSKYDDSKRAV ÄR EN DEL AV MILJÖANPASSAD UPPHANDLING EU har en ambition att miljöanpassad upphandling ska leda till positiva förändringar i samhället. Krav på god djuromsorg är viktiga att ställa ur miljösynpunkt då djurskyddskrav är att betrakta som en del åv miljöanpassad upphandling. EU:s rekommendationer för livsmedel anger att produkter kan efterfrågas från. ekologisk produktion. integrerad produktion. produktion som omfattas av bra djurskyddsstandarder" Det är alltså fullt förenligt, till och med rekommenderat av EU, att vi ställer djurskyddskrav vid upphandling. YRKANDE Centerpartiet föreslår kommunfullmäktige besluta att Lilla Edets kommun inför djurskyddskrav som motsvarar kraven för svensk livsmedelsproduktion vid upphandling av animaliska produkter. Lilla Edet ~ ~~c~' ~,~~...börge Andersson (c) ~ Ju'lia ärj a e (c~ Karin Hallhagen (c)

9

10

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Folkhälsokommitténs sekretariat Handläggare: Eva-Lena Julin Rydbo Folkhälsosamordnare Komunledningsförvaltningen Tfn 0520/ Yttrande över förslag till regional folkhälsomodell Sammanfattning Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté har på uppdrag av Regionstyrelsen tagit fram ett förslag till utformning av regional folkhälsomodell. Uppdraget har en nära koppling till de två andra regionsfullmäktigeuppdrag från Västra Götalandsbudget 2011 som lämnades över till folkhälsokommittén. Förslaget har tagits fram av en tjänstemannagrupp med representanter från regional-, delregional- samt lokalnivå och utgår från den nuvarande ansvarfördelningen av folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen. Modellen innebär förslag på nya samverkansformer på politisk och tjänstemannanivå. Modellen lyfter fram specifika områden som är viktiga för ett strategiskt, effektivt och långsiktigt folkhälsoarbete. Modellen syftar till att skapa förutsättningar för att förbättra organisering, struktur och samverkan och på så sätt skapa ett effektivare folkhälsoarbete i Västra Götaland. De som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbetet idag delas in i tre domäner: regional nivå, delregional nivå och lokal nivå. Lilla Edets Kommun har som remissinstans inbjudits att lämna synpunkter på förslaget till regional folkhälsomodell. Lilla Edets kommun ställer sig positiv till ansträngningarna att ta fram en tydlig och strukturerad regional folkhälsomodell. Dock ställer sig Lilla Edets kommun frågande till att förslagets utformning på regional- och delregional nivå i stort sett endast belyser övergripande struktur, uppdrag, samverkan och möten utan specifikt innehåll. Detta som «Handläggare_Handlaggare» Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: «Objtyp»«Handläggare_Telefonarbetet» «Handläggare_ Arbetet» «Avdelning_Forvaltning» Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/6

12 sid- 2 - man samtidigt i förslaget valt att på kommunal nivå vara detaljerad, både när det gäller sakfrågor och struktur. Lilla Edets kommun önskar som remissinstans och samarbetspartner att modellen utvecklas på flera punkter. I denna utveckling bör ingå förtydligande av uppdraget på regional- och delregional nivå på samma detaljerade sätt som på kommunal nivå. Samverkan, dialog och möten utan konkret målbild äventyrar förslagets syfte, ett effektivare folkhälsoarbete i Västra Götaland. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Remissversion Förslag till folkhälsomodell Remisshandling Förslag till folkhälsomodell Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: att godkänna Kommunledningskontorets remissyttrande som svar till Folkhälsokommitténs Sekretariat. Ärendebeskrivning Bakgrund Västra Götalands Regionen har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har förändrats sedan regionen bildades. Folkhälsoarbetet har gått från fokus på levnadsvanor till livsvillkor. Västra Götalandsregionen har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom såväl det offentliga som det civila samhället. Befintligt förslag syftar till att förbättra organisering och samverkan och på det sättet få ett effektivare folkhälsoarbete. Förslaget till regional folkhälsomodell Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté har på uppdrag av Regionstyrelsen tagit fram ett förslag till utformning av regional folkhälsomodell. Uppdraget har en nära koppling till de två andra regionsfullmäktigeuppdrag från Västra Götalandsbudget 2011 som lämnades över till folkhälsokommittén. Förslaget har tagits fram av en tjänstemannagrupp med representanter från regional-, delregional- samt lokalnivå och sid 2/6

13 sid- 3 - utgår från den nuvarande ansvarfördelningen av folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen. Modellen innebär förslag på nya samverkansformer på politisk och tjänstemannanivå. Modellen lyfter fram specifika områden som är viktiga för ett strategiskt, effektivt och långsiktigt folkhälsoarbete. Modellen syftar till att skapa förutsättningar för att förbättra organisering, struktur och samverkan och på så sätt skapa ett effektivare folkhälsoarbete i Västra Götaland. De som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbetet idag delas in i tre domäner: regional nivå, delregional nivå och lokal nivå. Här följer förslag inom respektive domän: Regional nivå (regionstyrelsen, folkhälsokommittén) Folkhälsokommittén ska även fortsättningsvis vara underställd regionstyrelsen. Folkhälsokommitténs uppdrag och mandat ska tydliggöras. Folkhälsokommittén ska fortsatt vara pådrivande i det regiongemensamma folkhälsoarbetet och arbeta med strategisk och långsiktig utveckling inom området. Delregional nivå (hälso-och sjukvårdsnämnderna) Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska ha ett fortsatt uppdrag för det lokala folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier och kommunernas politiska ledning ska ha regelbundna dialoger med utgångspunkt från folkhälsoavtalen. Folkhälsomedel som används i samverkan med kommunerna ska redovisas på ett enhetligt sätt. Tydliggöra uppdraget och utveckla incitament för hälso- och sjukvårdens utförare, t ex primärvården och tandvården, för att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ska skapa strukturer för likvärdigt stöd till lokala folkhälsoplanerare. Stödet ska utgå ifrån lokala behov. Lokal nivå (kommunerna) Folkhälsoavtalen ska ha en regiongemens bas som ska kompletteras utifrån lokala behov. Förslag till regiongemensam bas: - folkhälsoavtalen ska delfinansieras mellan kommun och region - minst en strategisk tjänst för folkhälsoarbete ska finnas i kommunen/stadsdelen - tjänsten ska organisatoriskt vara centralt placerad i kommunen - tvärsektoriellt råd eller motsvarande ska finnas i kommunen/stadsdelen - verksamhetsplan ska upprättas för folkhälsoområdet - uppföljning ska ha en regiongemensam bas och genomföras årligen - folkhälsomedlen ska ge möjlighet till att finansiera tillfälliga tjänster vid implementering eller liknande sid 3/6

14 sid- 4 - Regelbunden samverkan ska ske på chefsnivå mellan primärvård, tandvård och den kommunala verksamheten. Detta kan vara i folkhälsoråd/tvärsektoriella råd eller andra befintliga strukturer. Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Etablera regelbundna möten mellan Folkhälsokommittén och Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Folkhälsokommittén ska ingå i Beredningen för hållbar utveckling, så att folkhälsoperspektivet ingår i arbetet med den sociala dimensionen för hållbar utveckling. Etablera en styrgrupp på tjänstemannanivå för regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Styrgruppen ska bestå av cheferna från tillväxt och utveckling och hälso- och sjukvård. Styrgruppen ska ledas av folkhälsochefen. Styrgruppens uppgift är att hantera övergripande strategiska folkhälsofrågor. Följande uppgifter är av betydelse för ett gemensamt, strategiskt och effektivt folkhälsoarbete i Västra Götaland: - Ta fram långsiktiga planer för VGR - Verka för tydliga och uppföljningsbara mål - Ta fram underlag och indikatorer för att mäta befolkningens hälsa över tid - Samordna uppföljningen för folkhälsoarbetet - Ta fram förslag till regiongemensamma satsningar - Utveckla modeller för att investera i folkhälsa och social hållbarhet - Kontinuerlig kompetensutveckling för politiker och tjänstemän - Spetskompetens som stöd till det lokala folkhälsoarbetet Samverkan inom folkhälsoområdet externt Möjliggör för en flexiblare representation av Västra Götalandsregionen i Samordningsförbundens styrelser. FHK ska etablera en samverkansgrupp med den idéburna sektorn, med representanter från regionala och delregionala aktörer. Svar på remissfrågor Lilla Edets kommun ställer sig positiv till ansträngningarna att ta fram en tydlig och strukturerad regional folkhälsomodell. Dock ställer sig Lilla Edets kommun frågande till att förslagets utformning på regional- och delregional nivå i stort sett endast belyser övergripande struktur, uppdrag, samverkan och möten utan specifikt innehåll. Detta som man samtidigt i förslaget valt att på kommunal nivå vara detaljerad, både när det gäller sakfrågor och struktur. Lilla Edets kommun önskar som remissinstans och samarbetspartner att modellen utvecklas på flera punkter. I denna utveckling bör ingå förtydligande av uppdraget på regional- och delregional nivå på samma detaljerade sätt som på kommunal nivå. Samverkan, dialog och möten utan konkret målbild äventyrar förslagets syfte, ett effektivare folkhälsoarbete i Västra Götaland. sid 4/6

15 sid Utvärderingen framhåller att det behövs ett förtydligande av Folkhälsokommitténs mandat och uppdrag. Anser ni att det är relevant och att förslaget kan leda till det? I förslaget finns under den regionala nivån punkten Folkhälsokommitténs uppdrag och mandat skall tydliggöras. Om detta genomförs så leder förslaget naturligtvis dit. Övriga punkter i förslag till modell är inte relevanta för frågeställningen Lilla Edets kommun anser att ett förtydligande av Folkhälsokommitténs mandat och uppdrag är relevant då kommitténs roll uppfattats som oklar vad gäller sitt uppdrag kring folkhälsofrågor. Det är också viktigt att Folkhälsokommitténs mandat och uppdrag tydligt kommuniceras ut till kommunerna 2. Utvärderingen framhåller att det behövs en ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso-och sjukvårdsnämnderna. Anser ni förslaget kan leda till en ökad samverkan och ett effektivare folkhälsoarbete? I förslaget saknar Lilla Edets kommun att de uppgifter som är av betydelse för ett gemensamt, strategiskt och effektivt folkhälsoarbete i Västra Götaland ges som tydliga uppdrag till styrgrupp folkhälsa. På så sätt ökar möjligheten att den föreslagna modellen konkret leder till ökad samverkan. Lilla Edets kommun anser att en ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälsooch sjukvårdsnämnderna kan bidra till ett mer effektivt folkhälsoarbete. Det har tidigare varit svårt att få en tydlig bild av hur regionen organiserar sig kring folkhälsofrågor då folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna uppfattats som två parter utan direkt samverkan mellan varandra. Speciellt svårt har det varit att förstå hur regionens resurser för folkhälsoarbete har varit fördelade mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det finns medel avsatta för folkhälsoinsatser knutna till hälso- och sjukvårdsnämndernas avtal med kommunerna samtidigt som folkhälsokommittén förfogar över medel för att bevilja folkhälsoprojekt. Det har saknats samordning kring vilka projekt som stöttats av regionala medel 3. Regionstyrelsen beredning för hållbar utveckling arbetar med strategiska frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland. Anser ni att folkhälsoområdet bidrar till den strategiska utvecklingen av Västra Götaland? Att folkhälsa och social hållbarhet blir tydligare genom Folkhälsokommitténs representation i Beredningen för hållbar utveckling ser Lilla Edets kommun som en nödvändighet för att stärka och trygga en långsiktig strategisk utveckling i Västra Götaland sid 5/6

16 sid- 6 - En god och jämlik hälsa bland befolkningen är en förutsättning för en dynamisk utveckling av Västra Götaland. Lilla Edets kommun har samlat olika strategiska frågor, däribland folkhälsofrågorna, under kommunledningsförvaltningen. Syftet är att låta olika strategiska perspektiv berika varandra i arbetet för en hållbar utveckling. 4. Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och externa samverkansparter såsom samordningsförbund och idéburna sektorn gynnar folkhälsoområdet. På vilket sätt gynnas folkhälsoarbetet i Västra Götaland av en ökad strukturerad samverkan mellan parterna? Lilla Edets kommun anser att ökad strukturerad samverkan är en förutsättning för ett långsiktigt och framgångsrikt folkhälsoarbete i Västra Götalandsregionen. De regionala folkhälsomålen utgår ifrån de bestämningsfaktorer som påverkar befolkningens hälsa och det är viktigt att samhällets alla aktörer har en samsyn och deltar i ett gemensamt utvecklingsarbete för att främja en god och jämlik hälsa hos befolkningen. För att klara denna utveckling krävs att samhällets samtliga resurser tas tillvara och att de olika aktörerna känner delaktighet och ansvar i frågan. Om samordningsförbunden kompletterar individ- och grupperspektivet med ett bredare folkhälsoperspektiv har de utifrån sin sammansättning stora möjligheter att gynna folkhälsoarbetet och skapa förutsättningar för en positiv hälsoutveckling i Västra Götaland Beslutet expedieras till Folkhälsokommitténs sekretariat sid 6/6

17 1 (3) Datum Diarienummer FHK REMISS Förslag på regional folkhälsomodell Remisstid: 10 februari till den 4 april. I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén. Bakgrund Västra Götalandsregionen har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har dock förändrats sedan regionen bildades. En trend är att folkhälsoarbetet har gått från fokus på levnadsvanor till två starka perspektiv, levnadsvanor och livsvillkor. WHO:s hälsostrategi Hälsa 2020 beskriver detta och betonar vikten av en ändamålsenlig ledning, styrning och samverkan mellan centrala samhällsaktörer. Flera styrdokument som har koppling till Västra Götaland och folkhälsa beskriver också vikten av en bred samverkan, t.ex. det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, Västra Götalands folkhälsopolitiska policy, utvärderingen Organisering för folkhälsa, utförd av Göteborgs universitet och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom så väl det offentliga som det civila samhället. Förslaget på regional folkhälsomodell syftar till att förbättra organisering och samverkan för att på så sätt få ett effektivare folkhälsoarbete. Arbetet med modellförslaget startade när utvärdering av folkhälsoarbetet presenterades hösten Vid samma tillfälle hölls runda-bords-diskussioner om hur folkhälsoarbetet skulle kunna se ut i framtiden, detta för att få inspel till modellarbetet. Deltog gjorde representanter från hälso- och sjukvårdsnämnderna, kommunala politiker och tjänstemän, folkhälsokommittén, folkhälsoplanerare, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och folkhälsokommitténs sekretariat. Sammanställning ifrån mötet i november skickades ut för synpunkter till folkhälsoplanerarna i kommunerna. Arbetsgruppen, som bestått av tjänstemän från hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli, folkhälsoplanerare i kommunerna och folkhälsokommitténs sekretariat, har därefter arbetat vidare. Förslaget på regional folkhälsomodell har föregåtts av de två regionfullmäktigeuppdrag från VGR:s budget 2011, som båda lämnats över till folkhälsokommittén; att utvärdera Postadress: Regionens Hus Mariestad Besöksadress: Drottninggatan 1 Mariestad Telefon: Webbplats: E-post: anne.m.svenssont@vgregion.se

18 2 (3) regionens folkhälsoarbete och att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa. 1 Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland antogs av regionfullmäktige i september 2013 och därefter har modelluppdraget kunna slutföras. Syftet Denna remiss syftar till att få svar på om samarbetsparter inom folkhälsoområdet i Västra Götaland anser att detta förslag på regional folkhälsomodell ökar tydligheten för samverkan och skapar effektivare folkhälsoarbete. Remissen Vi ber er att besvara nedanstående frågor. 1. Utvärderingen framhåller att det behövs ett förtydligande av folkhälsokommitténs mandat och uppdrag. Anser ni att det är relevant och att förslaget kan leda till det? 2. Utvärderingen framhåller att det behövs en ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Anser ni att förslaget kan leda till en ökad samverkan och ett effektivare folkhälsoarbete? 3. Regionstyrelsen beredning för hållbar utveckling arbetar med strategiska frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland. Anser ni att folkhälsoområdet bidrar till den strategiska utvecklingen av Västra Götaland? 4. Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och externa samverkansparter såsom samordningsförbud och idéburna sektorn gynnar folkhälsoområdet. På vilket sätt gynnas folkhälsoarbetet i Västra Götaland av en ökad strukturerad samverkan mellan parterna? FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Jan Alexandersson Ordförande Yttrande över remissen sänds senast den 4 april till: anne.m.svensson@vgregion.se 1 Rapporterna Organisering för folkhälsa och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland finns på

19 3 (3) Upplysningar Anne Svensson, utvecklingsledare folkhälsokommitténs sekretariat, tel Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef, tel Bilaga 1. Remisshandling Förslag på Regional folkhälsomodell för Västra Götaland 2. Sändlista

20 1 (16) Förslag till beslut Datum Diarienummer FHK Folkhälsokommitténs sekretariat Handläggare: Anna Svensson Telefon: Förslag till regional folkhälsomodell Postadress: Folkhälsokommitténs sekretariat Regionens Hus Mariestad Besöksadress: Regionens hus Drottninggatan Mariestad Telefon: Webbplats: E-post: Anna.s.svensson@vgregion.se

21 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Innehåll Förslag till regional folkhälsomodell... 1 Sammanfattning... 3 Förslag till modell för folkhälsoarbete... 4 Regional nivå (regionstyrelsen, folkhälsokommittén)... 4 Delregional nivå (hälso-och sjukvårdsnämnderna)... 4 Lokal nivå (kommunerna)... 4 Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt... 5 Samverkan inom folkhälsoområdet externt... 6 Bakgrund... 7 Uppdraget... 7 Tolkning och avgränsning... 9 Arbetsprocess... 9 Utgångspunkter Regional nivå Delregional nivå Lokal nivå Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Samverkan inom folkhälsoområdet externt Strategiskt arbete för effektivare folkhälsoarbete Definitioner... 16

22 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Sammanfattning I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén. Uppdraget har en nära koppling till två andra regionfullmäktigeuppdrag från Västra Götalandsregionensbudget 2011, som båda lämnades över till folkhälsokommittén. Det ena var att utvärdera regionens folkhälsoarbete, vilket avrapporterades till regionstyrelsen i november Det andra uppdraget att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa, Samling för social hållbarhet åtgärder för en jämlik hälsa i Västra Götaland som antogs av regionfullmäktige i september Modellförslaget har med utgångspunkt från de båda andra regionfullmäktigeuppdragen som syfte att förbättra organisering och samverkan och på så sätt få ett effektivare folkhälsoarbete i Västra Götaland. Förslaget är framarbetat av en tjänstemannagrupp med representanter från regional, delregional och lokalnivå. Modellförslaget utgår ifrån nuvarande ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen. Modellen innebär förslag på nya samverkansformer på politisk och tjänstemannanivå. Modellen lyfter fram områden som är viktiga för ett strategiskt, effektivt och långsiktigt folkhälsoarbete.

23 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Förslag till modell för folkhälsoarbete Syftet med en regional folkhälsomodell är att skapa organisering och samverkan för att få ett effektivare folkhälsoarbete. De som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbetet i dag kan delas in i tre domäner; regional nivå, delregional nivå och lokal nivå. Här följer förslag inom respektive domän: Regional nivå (regionstyrelsen, folkhälsokommittén) Folkhälsokommittén ska även fortsättningsvis vara underställd regionstyrelsen. Folkhälsokommitténs uppdrag och mandat ska tydliggöras. Folkhälsokommittén ska fortsatt vara pådrivande i det regiongemensamma folkhälsoarbetet och arbeta med strategisk och långsiktig utveckling inom området. Delregional nivå (hälso-och sjukvårdsnämnderna) Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska ha ett fortsatt uppdrag för det lokala folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier och kommunernas politiska ledning ska ha regelbundna dialoger med utgångspunkt från folkhälsoavtalen. Folkhälsomedel som används i samverkan med kommunerna ska redovisas på ett enhetligt sätt. Tydliggöra uppdraget och utveckla incitament för hälso- och sjukvårdens utförare, t ex primärvården och tandvården, för att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ska skapa strukturer för likvärdigt stöd till lokala folkhälsoplanerare. Stödet ska utgå ifrån lokala behov. Lokal nivå (kommunerna) Folkhälsoavtalen ska ha en regiongemens bas som ska kompletteras utifrån lokala behov. Förslag till regiongemensam bas: - folkhälsoavtalen ska delfinansieras mellan kommun och region - minst en strategisk tjänst för folkhälsoarbete ska finnas i kommunen/stadsdelen - tjänsten ska organisatoriskt vara centralt placerad i kommunen - tvärsektoriellt råd eller motsvarande ska finnas i kommunen/stadsdelen - verksamhetsplan ska upprättas för folkhälsoområdet - uppföljning ska ha en regiongemensam bas och genomföras årligen - folkhälsomedlen ska ge möjlighet till att finansiera tillfälliga tjänster vid implementering eller liknande

24 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Regelbunden samverkan ska ske på chefsnivå mellan primärvård, tandvård och den kommunala verksamheten. Detta kan vara i folkhälsoråd/tvärsektoriella råd eller andra befintliga strukturer. Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Etablera regelbundna möten mellan Folkhälsokommittén och Hälso- och sjukvårdsnämnderna, se fig. 1. Folkhälsokommittén ska ingå i Beredningen för hållbar utveckling, så att folkhälsoperspektivet ingår i arbetet med den sociala dimensionen för hållbar utveckling, se fig. 1. Figur 1. Folkhälsoarbetets politiska struktur inom och utanför Västra Götalandsregionen. De vita cirklarna visar föreslagna samarbetsytor för folkhälsofrågor. Etablera en styrgrupp på tjänstemannanivå för regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Styrgruppen ska bestå av cheferna från tillväxt och utveckling och hälso- och sjukvård. Styrgruppen ska ledas av folkhälsochefen. Styrgruppens uppgift är att hantera övergripande strategiska folkhälsofrågor, fig. 2

25 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Figur 2. Organisering på tjänstemannanivå. Följande uppgifter är av betydelse för ett gemensamt, strategiskt och effektivt folkhälsoarbete i Västra Götaland: - Ta fram långsiktiga planer för VGR - Verka för tydliga och uppföljningsbara mål - Ta fram underlag och indikatorer för att mäta befolkningens hälsa över tid - Samordna uppföljningen för folkhälsoarbetet - Ta fram förslag till regiongemensamma satsningar - Utveckla modeller för att investera i folkhälsa och social hållbarhet - Kontinuerlig kompetensutveckling för politiker och tjänstemän - Spetskompetens som stöd till det lokala folkhälsoarbetet Samverkan inom folkhälsoområdet externt Möjliggör för en flexiblare representation av Västra Götalandsregionen i Samordningsförbundens styrelser. FHK ska etablera en samverkansgrupp med den idéburna sektorn, med representanter från regionala och delregionala aktörer.

26 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har förändrats sedan regionen bildades. En trend är att folkhälsoarbetet har gått från fokus på levnadsvanor till livsvillkor. Livsvillkor är samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållande som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Människor i Sverige lever allt längre och blir allt friskare men hälsan är ojämlikt fördelad. WHO:s hälsostrategi Hälsa 2020 beskriver detta och betonar vikten av en ändamålsenlig ledning, styrning och samverkan mellan centrala samhällsaktörer. Flera tongivande styrdokument beskriver vikten av en bred samverkan, t.ex. det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, Västra Götalands folkhälsopolitiska policy samt utvärderingen Organisering för folkhälsa utförd av Göteborgs universitet. Västra Götalandsregionen har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom så väl det offentliga som det civila samhället. Det här förslaget syftar till att förbättra organisering och samverkan och på det sättet få ett effektivare folkhälsoarbete. Uppdraget I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén (FHK) som därmed fick ansvaret för att genomföra uppdraget. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från folkhälsokommitténs sekretariat (FHKS), hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) och folkhälsoplanerare i kommunerna, för att arbeta fram ett förslag till modell för folkhälsoarbetet i VGR. Bakgrund till uppdraget går att läsa i VGR:s budget 2011: Utgångspunkten för regionens samlade folkhälsoarbete måste grunda sig på invånarnas hälsa och ohälsa samt den enskildes eller gruppers behov av stöd och andra insatser. Framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter ansvarstagande från såväl den enskilde som flera samhällssektorer. Utan ett väl utvecklat samarbete med kommuner och frivilligorganisationer blir folkhälsoarbetet inte effektivt För att möta den negativa hälsoutvecklingen krävs riktade insatser och fördelning av folkhälsomedel till socialt utsatta områden i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen ska med anledning av detta ta initiativ till att, i samverkan med kommunerna, utforma en regional folkhälsomodell.

27 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Uppdraget att ta fram en regional modell för folkhälsoarbetet har föregåtts av två regionfullmäktigeuppdrag från VGR:s budget 2011, som båda lämnats över till folkhälsokommittén; att utvärdera regionens folkhälsoarbete och att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa. 1 Utvärderingen genomfördes av Göteborgs universitet, enheten för socialmedicin. Den utgick från nuvarande organisation för regionens folkhälsoarbete (fig. 3), vilken i princip varit densamma sedan Folkhälsokommittén har dessutom utifrån dagens syn på folkhälsoarbete tagit fram en kartläggning över viktiga strategiska aktörer för framtidens folkhälsoarbete - myndigheter, universitet och högskolor, idéburna sektorn och interna aktörer inom VGR 2. Figur 3. Boxarna visar det som är motorn i folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen 2012 och som har varit föremål för utvärdering. 1 Rapporterna Organisering för folkhälsa och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland finns på 2 Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser, redovisning av slutsatserna i Göteborgs universitets utvärdering och av de kompletterande kartläggningarna

28 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Tolkning och avgränsning Fördelningen av folkhälsomedel till utsatta områden som en följd av demografiska förändringar fanns med i uppdraget men har inte hanterats i modellförslaget. Anledningen är att regionstyrelsen i sep 2011 beslutade att ge ägarutskottet i uppdrag att göra en översyn av resursfördelningsmodellen och att i den inkludera fördelningen av folkhälso- och barntandvårdsresurser. Ägarutskottet beslöt i oktober 2011 bl.a. att uppdraget ska utgöra en del i budgetoch planprocessen för På grund av detta hanterar föreliggande förslag inte resursfördelningsfrågan. Utgångspunkter för vad modellen ska hantera för att utveckla och förbättra folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen har identifierats utifrån utvärderingen gjord av Göteborgs universitet Organisering för folkhälsa samt vad som förespråkas inom forskning som framgångsfaktorer för folkhälsoarbetet. Dessa är: - Folkhälsoarbetet ska vara strategiskt - Uppdrag, ansvar och roller ska vara tydliga - Folkhälsoarbete är tvärsektoriellt, det är många aktörers ansvar och samverkan är en förutsättning - Folkhälsoarbetet ska vara lokalt förankrat - Folkhälsoarbete ska ses som en investering - Folkhälsoarbetet ska bygga på kompetens och kunskap - Gemensamt arbetssätt ger möjlighet till effektivisering Arbetsprocess Arbetet med modellförslaget startade då utvärderingen av folkhälsoarbetet presenterades den 23 november Vid samma tillfälle hölls runda-bords-diskussioner om hur folkhälsoarbetet skulle kunna se ut i framtiden, för att få inspel till modellarbetet. Deltog gjorde representanter från hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN), kommunala politiker och tjänstemän, folkhälsokommittén, folkhälsoplanerare, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och folkhälsokommitténs sekretariat. Utifrån utvärderingen och diskussionerna den 23 november sammanställdes ett antal utgångspunkter för vad modellen ska hantera för att utveckla och förbättra folkhälsoarbetet, se punkter ovan. Detta skickades ut för synpunkter till folkhälsoplanerarna i kommunerna i december Arbetsgruppen har arbetat vidare med inkomna synpunkter. Fler synpunkter har därefter inhämtats från samtliga tolv HSN-presidier, HSNK och FHKS. Modelluppdraget har också en nära koppling till arbetet med åtgärdsplanen Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Åtgärdsplanen antogs av regionfullmäktige i september 2013 och därefter kunde också modelluppdraget slutföras.

29 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Utgångspunkter Folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna har ansvar för folkhälsoarbetet i VGR enligt reglemente. VGR:s övergripande styrmodell innefattar ägare, beställare och utförare, vilka är de olika perspektiv som sätter ramarna för de politiska uppdragen. Styrmodellen innebär att ett företrädaransvar fördelas mellan de olika nivåerna, den regionala (centrala), den delregionala och den lokala nivån. Folkhälsokommitténs, som underställd regionstyrelsen, har delegerats uppdraget att företräda regionen i folkhälsofrågor och att stå för policyperspektivet. Hälsooch sjukvårdsnämnderna på den delregionala nivån har utifrån sina geografiska områden ett generellt beställaransvar. De ansvarar för att företräda befolkningen och utifrån behovsbedömningar avtala om folkhälsoinsatser. Den lokala nivån, kommunerna, är regionens viktigaste samarbetsparter i genomförandet av folkhälsoarbetet. Samarbetet regleras genom folkhälsoavtal som knyts mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och kommunerna. Regional nivå Folkhälsokommittén är en av regionstyrelsens kommittéer och har i uppdrag att vara initiativtagare, förslagsställare, remissorgan och rådgivare när det gäller folkhälsofrågor i Västra Götalandsregionen. Tillsammans med företrädare för verksamheter inom Västra Götalandsregionen, kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer ska kommittén utveckla metoder, följa upp folkhälsoinsatser och sprida erfarenheter. Kopplat till folkhälsokommittén finns en förvaltning organisatoriskt placerad inom tillväxt och utveckling. Utvärderingen gjord av Göteborgs universitet visar att folkhälsokommitténs uppdrag uppfattas som otydligt och pekar på den nuvarande styrmodellen som en av orsakerna. Folkhälsokommittén har som underställd regionstyrelsen uppdraget att vara pådrivande i det regiongemensamma folkhälsoarbetet och otydligheten ligger bland annat i kommitténs beslutsmandat. Folkhälsokommitténs främsta avnämare är enligt reglementet regionstyrelsen, men i policy- och utvecklingsansvaret finns en indirekt motpart till övriga folkhälsoaktörer vilket inte är lika tydligt reglerat. Vidare framgår att det behövs en tydlig central politisk nivå för folkhälsofrågor. Det är därför av avgörande betydelse för utvecklingen av folkhälsoarbetet i regionen att den centrala nivån i styrmodellen klargörs och att folkhälsokommitténs uppdrag och mandat stärks och tydliggörs. Delregional nivå Inom VGR finns idag tolv Hälso- och sjukvårdsnämnder. Genom sitt reglemente har HSN uppdraget att tillsammans med kommuner/stadsdelar verka för en förbättring av folkhälsan. HSN har även ett samlat ansvar för befolkningens tillgång till folkhälsoinsatser och ska bedriva folkhälsoarbete med ett aktivt uppföljningsansvar. HSN tecknar folkhälsoavtal med kommunerna/stadsdelar. Kopplat till HSN finns ett Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli med kontor i Göteborg, Uddevalla, Mariestad och Borås. De medarbetare inom HSNK som

30 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) arbetar med folkhälsofrågor med koppling till kommuner/stadsdelar har ett gemensamt nätverk för att hantera olika frågor. Folkhälsoavtalen kräver en god dialog emellan HSN och kommunerna för fortsatt utveckling av folkhälsoarbetet. Utvärderingen från Göteborgs Universitet påtalar att det idag finns olikheter i hälso- och sjukvårdsnämndernas ekonomiska redovisningar av det som anses vara folkhälsomedel vilket ger en otydlighet. En ökad tydlighet i redovisningen skulle syfta till att kunna jämföra och utveckla folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvården har kontakt med stora delar av befolkningen i VGR vilket gör att de har en unik möjlighet i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på individnivå och gruppnivå. Utvärderingen pekar på att denna möjlighet inte används full ut. Tydligare uppdrag och incitament till hälso- och sjukvårdens utförare krävs för att öka deras aktiva deltagande och samverkan i folkhälsoarbetet på lokal nivå. När det gäller vårdvalsmodeller ska Hälso-och sjukvårdsutskottet och Hälso- och sjukvårdsavdelningen säkerställa att samverkan i folkhälsofrågor sker på lokal nivå. För att nå ett framgångsrikt folkhälsoarbete behöver kunskap och kompetensstöd finnas för den kommunala nivån, vilket tydligt framgår i utvärderingen. Lokal nivå Regionens folkhälsoarbete på lokal nivå regleras via folkhälsoavtalen. Avtalen tecknas mellan HSN och kommunerna och Göteborgs stadsdelar och avser det lokala folkhälsoarbetet som är samfinansierat av VGR och respektive kommun. Folkhälsoplanerarna är anställda av kommunen förutom i HSN-område östra och västra Skaraborg där folkhälsoplanerarna är anställda av VGR men placerade i kommunens organisation. Folkhälsoarbete ska utgå ifrån lokala förutsättningar och därför är folkhälsoavtalen mellan kommun/stadsdelar och VGR avgörande. För att befolkningen i Västra Götaland ska ha förutsättningar för en jämlik hälsa krävs en regiongemensam basnivå för folkhälsoavtalen. Avgörande faktorer för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att det finns personer med folkhälsokompetens för att driva arbetet; att folkhälsofrågorna ses som tvärsektoriella och att det finns samverkan på ledningsnivå inom kommunen men också mellan kommunen och VGR och att samverkan även sker med regionala ansvarsområden såsom primärvård och tandvård i kommunen eftersom dessa verksamheter har en stor möjlighet att arbeta främjande och förebyggande. Avtalen anger ofta att folkhälsomedel ska används för att initiera, samordna och följa upp insatser. Men för att implementera insatser kan det krävas personella resurser, vilket även avtalen bör ge möjlighet till. Folkhälsa är ett tvärsektoriellt område och yrkesrollen består av flera delar. Många folkhälsoplanerare upplever att mycket tid går åt till förankring för att skapa förståelse för innebörden av folkhälsoarbete och hälsofrämjande insatser 3. Det saknas idag nationell standard för yrkesrollen. För att stärka yrkeslegitimiteten för folkhälsoplanerarna/folkhälsostrategerna/folkhälsosamordnarna/ 3 Folkhälsa Inte bara en morot i handen En kvalitativ studie av det kommunala folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen, Elin Millén, Johanna Sälgeback. Examensarbete i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi I, VT 2012

31 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) utvecklingsledare för folkhälsa, vore det till fördel om yrkets delar hade en mer regiongemensam basnivå än idag. En tydlighet i yrkesroll och innehåll bidrar till större legitimitet. Det är viktigt att yrkesrollen och innehåll inte blir begränsande för möjligheten att prioritera arbetsområden utifrån lokala förutsättningar. Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Idag finns ingen sammanhållen styrning och ledning för folkhälsofrågor inom VGR, istället sker arbetet i separata beslutsdomäner. Utvärderingen visar att Folkhälsokommittén inte har det mandat som behövs för att kunna uppfylla uppdraget att driva ett samlat folkhälsoarbete i regionen. Folkhälsoområdet är tvärsektoriellt vilket innebär att frågorna är komplexa och att de inte kan lösas av en separat enhet utan måste integreras i större delar av regionen, se figur 1. Med den regionala möjlighet som VGR ger och utifrån dagens folkhälsoarbetes breda samhällsinsats bör strukturerad samverkan ske på politik- och tjänstemannanivå inom regionen. Bättre strukturerad samverkan mellan de nämnder och kommittéer som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbete kan gynna möjligheterna till utveckling och regiongemensamma satsningar. En möjlighet till bred samverkan inom Västra Götaland och för att arbeta med Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland kan vara att folkhälsa ingår i Beredningen för hållbar utveckling (BHU). Det nämns också som en möjlighet i inriktningsdokumntet inför den politiska organisationen i VGR. Ytterligare ett sätt att ta vara på regionens möjligheter att arbeta med tvärsektoriella frågor är att etablera en styrgrupp på tjänstemannanivå för regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Styrgruppen ska bestå av representanter från områdena tillväxt och utveckling och hälso- och sjukvård. Styrgruppens uppgift är att hantera övergripande strategiska folkhälsofrågor för att driva de regiongemensamma folkhälsofrågorna. Styrgruppen bör därför ledas av folkhälsochefen, se fig. 2. Figur 5. Sambandet mellan folkhälsa och politik. Befolkningens hälsa påverkas av ett stort antal samhällssektorer och politikerområden. Med downstream menas faktorer som påverkar hälsan hos en enskild individ som livsstil och levnadsvanor. Med upstream menas faktorer som ligger på samhällsnivå. Med miljö menas de sammanhang man lever och bor i. Källa: Sven Bremberg

32 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Samverkan inom folkhälsoområdet externt Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt och spänner över många aktörer i samhället som till exempel kommunerna, de idéburna organisationerna samt myndigheter. Även universitet och högskolor är centrala aktörer för ett kunskapsdrivet folkhälsoarbete. Med kommunerna är samverkan inom folkhälsoområdet strukturerat via folkhälsoavtal. Men folkhälsoarbetet innefattar även samhällssektorer där andra externa aktörer är centrala och det finns behov av ett strategiskt och strukturerat gemensamt arbete. För en effektiv och långsiktig samverkan eller samarbete med externa aktörer behövs strukturer och ömsesidig kunskap om varandras uppdrag. Samverkansstrukturerna måste bygga på mer än bara arbete i avgränsade projekt. Istället behövs gemensamma ytor där relevanta utmaningar tillsammans identifieras och möjliga lösningar arbetas fram. Då de externa folkhälsoaktörerna är organiserade på olika sätt, krävs det flexibla lösningar. I relation till exempelvis myndigheter fungerar samordningsförbunden redan som en modell för samverkan. Via dem borde VGR:s resurser i större utsträckning kunna användas för att nå marginaliserade grupper. Idag är HSN representerade i samordningsförbundens styrelser, en mer flexibel representation från VGR skulle innebära att samordningsförbund kunna arbeta effektivare inom ett breddat folkhälsoområde, genom att relevant regional aktör tidigt inkluderas. En långsiktig samverkan med den idéburna sektorn behöver även den en tydlig struktur. Idéburen sektor når många gånger grupper som offentlig verksamhet har svårt att nå. Den samverkan mellan FHK och idéburen sektor som finns idag behöver en tydligare struktur och utvidgas med fler aktörer från regional och delregional nivå för att på bästa sätt ta tillvara den idéburen sektorns möjligheter. Ett kunskapsdrivet folkhälsoarbete behöver en nära samverkan med universitet och högskolor. Det måste finnas ett långsiktigt utbyte mellan politik, praktik och teori och det är centralt att bland annat använda sig av befintliga avtalsförhållanden mellan VGR och universitetet. För kunskap om hur olika samhällsstrukturer påverkar hälsan behövs en tvärsektoriell forskarbas där den breda kompetensen tas tillvara och utbyte forskare emellan kan ske. Figur 6. Samverkan mellan olika aktörer. Den vänstra figuren visar ett exempel när samverkan sker med projektet. När projektet sedan tar slut finns ingen samverkan kvar. Detta till skillnad från den högra figuren där samverkan sker mellan aktörer och där ett enskilt projekt kan innesluta samverkan.

33 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Strategiskt arbete för effektivare folkhälsoarbete För att nå framgång i folkhälsoarbetet är det viktigt att arbetet sker långsiktigt och utgår ifrån lokala förutsättningar men med stöd från central nivå. De områden som lyfts fram nedan är särskilt betydelsefulla för att utveckla samarbete inom, såväl internt i VGR som mellan region och kommuner/stadsdelar. Långsiktiga planer Folkhälsoområdet är tvärsektoriellt och det är viktigt att det strategiska regiongemensamma folkhälsoarbetet har en långsiktig agenda där inriktningsmål och prioriteringar görs. Det skulle innebära att den regionala folkhälsopolitiken fick större genomslag i folkhälsoarbetet, att arbetsprocesser internt i regionen skulle understödjas och att samverkan mellan region och kommun/stadsdelar skulle kunna utvecklas. Underlag och statistik kring befolkningens levnadsvillkor och hälsa Prioriteringar i folkhälsoarbetet bör grunda sig på invånarnas hälsa och på de bestämningsfaktorer som påverkar den. Det finns för närvarande ingen samordnad redovisning av befolkningens hälsotillstånd och livsvillkor i Västra Götaland. Fördelar med att centralisera detta arbete i regionen är att data blir jämförbar mellan kommunerna. VGR:s arbetsgrupp för statistikdatabasen samlar de större förvaltningarnas statistik och det borde finnas möjlighet att komplettera med ytterligare folkhälsodata. Uppföljning En gemensam struktur för uppföljning av lokalt folkhälsoarbete och utvärderingar av vissa delar inom folkhälsoområdet skulle ge möjlighet till jämförelser och en tydligare bild och visa på förbättrings- och utvecklingsområden. Processtödjare Implementeringsarbetet av regionala styrdokument inom folkhälsoarbetet kan bli bättre enligt Göteborgs universitets utvärdering, som även visar att folkhälsoplanerare i kommuner/stadsdelar har uttryckt behov av att få stöd i sitt arbete. Även implementering av och samverkan kring regionala satsningar kan förbättras genom processtödjare. Folkhälsoplanerarna besitter erfarenhet och kunskap som behöver tas tillvara för att öka kvalitén i Västra Götalands folkhälsoarbete. Idag överförs kunskap kollegor emellan, inom nätverk och RUFF (Regional Utveckling För Folkhälsa) men en tydligare struktur för arbetet kan behövas. Att skapa en struktur för implementering och kunskapsöverföring ökar möjligheterna för utveckling av folkhälsoarbetet i regionen. Folkhälsoarbete ska ses som en investering Att förbättra folkhälsan är ett långsiktigt arbete och resultatet av de insatser som görs idag ses oftast på längre sikt. Att prioritera folkhälsoarbetet idag är en investering i befolkningens hälsa och en förutsättning för arbetet med en social hållbarhet. Ett långsiktigt perspektiv ger möjlighet att följa utvecklingen inom området, kunskap om och metoder för att identifiera insatsområden och sätt att beräkna investeringar och vinster. Folkhälsoarbetet måste därför ha tydliga och uppföljningsbara mål med indikatorer eller andra mätetal kopplade till sig. Metoder för att beräkna värdet av en insats kontra investeringskostnaden måste också utvecklas ytterligare för att innefatta flera dimensioner.

34 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Kunskap och kompetens Utvärderingen visar att kunskap om folkhälsa bör öka hos beslutsfattare och tjänstemän inom hälso- och sjukvården på alla nivåer. I Västra Götaland finns universitet och högskolor som bedriver forskning och utbildning inom dessa områden, genom att använda dessa lärosäten ges ökad kompetens inom folkhälsoarbetet. Det är också viktigt att ta sig tid till att överföra kunskap mellan de olika domänerna i folkhälsomodellen för att bibehålla en hög kunskapsnivå i yrkesrollen och förståelse för varandras uppdrag.

35 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Definitioner Folkhälsa är ett samlat uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. (Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert 2000) Folkhälsoarbete är systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Det kan vara både generella och riktade insatser. (Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert 2000). Modell avser en strukturerad definition av en organisation, dess interna struktur och dess relationer med omvärlden, eller en grov kategorisering av ett arbetssätt. (Geodata ordlista, En verksamhetsmodell beskriver hur ett företag organiserar sina resurser för att säkerställa att den löpande verksamheten stödjer företagets strategi. (FutureSME, Strategi är att utifrån rådande förutsättningar, långsiktigt och övergripande, anpassa vägvalet för att nå målet. (Svenska akademins ordbok). Samarbete är att på ett organisatoriskt eller mellanmänskligt plan gemensamt bedriva arbete som gäller en väl avgränsad uppgift - Professionell nivå. (Socialstyrelsen Termlista, Dnr: 27796/2011) Samverkan är ett övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. Kan ske inom och mellan t.ex. enheter, myndigheter och samhällsaktörer och gälla t.ex. aktivt utbyte av information eller att planera gemensamma aktiviteter Formell. (Socialstyrelsen Termlista, Dnr: 27796/2011) Samordning innebär en koordination av resurser och arbetsinsatser i syfte att erhålla högre kvalitet och större effektivitet - Koordinerade resurser. (Socialstyrelsen Termlista, Dnr: 27796/2011) Utvärdering är en bedömning eller värdering av en process eller ett resultat. Utvärdering betyder att man beskriver, gör en analys och värderar verksamheten. (Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert 2000) Uppföljning är en granskning eller kontroll, ofta löpande, av en pågående verksamhet. En mindre omfattande granskning och ofta med en mindre strikt metod än utvärdering. Uppföljning söker inte orsaksförklaringar, men kan vara delar av en vidare utvärdering. Skillnaden antyds av verben uppfölja och utvärdera. (Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert 2000 och Vedung)

36

37 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Återrapportering angående ansökan om medlemskap i Norra Älvsborgs Räddningsförbund (NÄRF) Dnr 2013/KS0078 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade / 9 att ansöka om medlemskap i Norra Älvsborgs Räddningsförbund samt att uppdra åt kommunstyrelsen att utse en styrgrupp att förhandla och att därefter teckna avtal med NÄRF. Kommunstyrelsen utsåg / 39 kommunstyrelsens presidium och miljö- och byggnämndens presidium till styrgrupp. Under hösten genomfördes förhandlingar vid ett flertal tillfällen med ledningen i NÄRF samt ordföranden och vice ordföranden i direktionen för NÄRF. Trots ingående diskussioner angående ekonomi samt bemanningsorganisation framkom att parterna inte kunde enas om en gemensam syn på ett medlemskap för Lilla Edets kommun, varken när det gällde nivån på de ekonomiska åtagandena eller synen på arbetsfördelningen mellan heltids- och deltidsbrandmän och arbetsuppgifter för brandmännen. Ärendebeskrivning I samband med mål- och resursplanearbetet inför 2013 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten att ansöka om medlemskap i Norra Älvsborgs Räddningsförbund, NÄRF. Motivet var i huvudsak två. Dels att kunna säkerställa en räddningstjänst inför framtiden med rimlig bemanning och god kapacitet att utföra sina uppdrag samt dels att kunna effektivisera vissa resurser genom att dra nytta av stordriftens möjligheter och på så vis hushålla med resurserna. För att ansöka om medlemskap i NÄRF krävdes att Lilla Edets kommun beslutade sig för vilken räddningstjänst som kommunen vill ha i ett framtida förbund. För att få klarhet i detta arbetade räddningstjänsten tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen fram ett underlag med flera olika scenarier. Arbetsgrupperna utredde olika bemanningsalternativ utifrån 4-veckorsschema, 5- veckorsschema och dygnstjänstgöring. 12 olika alternativ har arbetats fram och dess ekonomiska konsekvenser analyserades. Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/3

38 sid- 2 - För att kunna säkerställa att räddningstjänsten kunde klara sitt uppdrag utvärderades de olika bemanningsalternativen med hjälp av en utvärderingsmodell. Modellen utgick från kommunens mål, nuläge, risker och kritiska faktorer som ställs mot bemanningen. En konsult granskade underlaget för att få en oberoende experts bild av möjlig framtida räddningstjänst. Den sammantagna bilden av allt utredningsarbete gav vid handen att en ansökan om medlemskap i NÄRF rekommenderades med ett bemanningsförslag som förbättrade kvalitén på kommunens räddningstjänst utan att kostnaderna behövde öka. Kommunfullmäktige beslutade / 9 att ansöka om medlemskap i Norra Älvsborgs Räddningsförbund samt att uppdra åt kommunstyrelsen att utse en styrgrupp att förhandla och att därefter teckna avtal med Norra Älvsborgs Räddningsförbund. Kommunstyrelsen utsåg / 39 kommunstyrelsens presidium och miljö- och byggnämndens presidium till styrgrupp. Som ovan angivits låg utredningen Dimensionering av räddningstjänsten samt de olika bemanningslösningarna och dess ekonomiska konsekvenser till grund för styrgruppens arbete. Styrgruppens samlade bedömning var att man skall arbeta vidare med utgångspunkt från förslag 11 i Dimensionering av räddningstjänsten samt de olika bemanningslösningarna och dess ekonomiska konsekvenser. En förbättrad räddningstjänst utan kostnadsökning. Den framtida bemanningen på 1 befäl och 5st brandmän. Den framtida anspänningstiden på 90 sek på 1 befäl och 1 brandman på dygnsbasis, samt 4st brandmän med 6 min anspänningstid. Den lokala beredskapen balanserade då väl den lokala riskbilden. Den viktiga responstiden kan hållas kort dygnet runt med en snabbinsatsstyrka som rycker ut inom 90 sekunder. Lösningen innebär att räddningstjänsten når nästan 70 % av kommunens fastigheter inom 10 minuter vilket är en mycket god kvalitet. Styrgruppen gav också en tjänstemannaarbetsgrupp i uppdrag att ta fram nödvändiga underlag för en övergång till NÄRF, kostnader, tillgångar, värdering av tillgångar m m. Under hösten genomfördes förhandlingar vid ett flertal tillfällen med ledningen i NÄRF samt ordföranden och vice ordföranden i direktionen för NÄRF. Trots ingående diskussioner angående ekonomi samt bemanningsorganisation framkom att parterna inte kunde enas om en gemensam syn på ett medlemskap för Lilla Edets kommun varken när det gällde nivån på de ekonomiska åtagandena eller synen på arbetsfördelningen mellan heltids- och deltidsbrandmän och arbetsuppgifter för brandmännen. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut / Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utse en styrgrupp som utreder möjligheten att hitta nya samarbetsvägar för att möta nuvarande och framtida behov inom Räddningstjänsten i Lilla Edets kommun. sid 2/3

39 sid Kommunfullmäktige får en återredovisning av ärendet innan årets slut. Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till Kommunsekreteraren Miljö- och byggnämnden sid 3/3

40

41

42 Datum Dnr Dpl /KS Planerad 400 kv-ledning Skogssäter Stenkullen Förslag till yttrande Dnr 2013/KS0062 Dpl 370 Bakgrund För att förstärka stamnätet behövs en ny 400 kv-ledning söderut från Skogssäter vilken ska anslutas till det befintliga 400 kv-ställverket i Stenkullen. Det av Svenska Kraftnät rekommenderade stråket genom Lilla Edets kommun planeras till den västra sidan av Göta älv. Det finns alternativa sträckningar på den västra sidan. Sammanfattning Detta är samråd nummer två (2). Lilla Edets kommun har yttrat sig på samråd nummer ett (1) enligt kommunstyrelsens protokoll daterat Detta yttrande kommer till stora delar att upprepas. Lilla Edets kommun kommer att komplettera med några nya synpunkter Lilla Edets kommun kan konstatera att i samrådsförslag nummer två (2) har Svenska Kraftnät beaktat vissa synpunkter som Lilla Edets kommun framförde i tidigare yttrande. En mycket stor erinran mot förslaget gäller den administrativa hantering enligt nedan. En stor brist när det gäller fysisk planering av stora kraftledningar är att det saknas regelverk för själva processen. Den nya kraftledningen berör och striden mot antagen översiktsplan, natur- och kulturintressen av riksintresse, det fria och rörliga friluftsintresset med mera, förutom mycket stora egendomsrättsliga och fastighetsrättsliga intrång och konfiskation. Med det som grund borde processen bygga på en grund som är jämställd med kraven i PBL (Plan- och Bygglagen) och MB (Miljöbalken) samt däri fastställda kriterier. Dessa kriterier omfattar bland annat alternativa förslag samt en riskanalys på rekommenderat förslag. En miljökonsekvensanalys som ingår i utredningsförslaget är en självklarhet, inte att den tas fram i efterhand. Själva rättsläget för sakägare i allmänhet och fastighetsägare i synnerhet är synnerligen diffust. Påverkan och prövning av överklagan är knappast att betrakta som reell. Sammantaget är detta inte acceptabelt utifrån en demokratisk och parlamentarisk synvinkel. Komplettering av tidigare yttrande gäller att utöver redovisade intrång och landskapspåverkande följder av själva kraftledningen kommer all annan infrastruktur i form av byggvägar/underhållsvägar/inspektionsvägar/transformatorstatiner etc. att menligt påverka lokaliseringsområdet. sid 1/2

43 Ett bra och beskrivande remissvar är OK Gipens yttrande som på ett konkret sätt beskriver konsekvenserna. En ytterligare reflektion är (förvisso utanför Lilla Edets kommun) att landskapsbilden kommer att påverkas menligt med kraftledningsstolpar på 90 meter. sid- 2 - Beslutsunderlag Samrådsunderlag nummer två (2) för planerad 400 kv-ledning Skogssäter-Stenkullen, samråd februari 2014, Dnr Översiktsplan Lilla Edets kommun 2012, antagen Kommunstyrelsens protokoll Förslag till yttrande Lilla Edets kommun anser att Svenska Kraftnät bör analysera ytterligare sitt förslag och modifiera enligt inkomna synpunkter. Lilla Edets kommun anser att uppgradering av befintliga ledningar är bästa alternativet mellan Skogssäter och Stenkullen. Alternativt kan en likströmskabel anläggas, mark/vattenförlagd. Förslaget strider mot Svenska Kraftnäts svar i yttrande över ÖP som antogs så sent som Ytterligare skäl för yttrandet är: 1 Uppgradering av befintliga ledningar är den kortaste vägen mellan skogssäter- Stenkullen. Det överensstämmer med miljöbalkens krav om att åtgärder som vidtas ska ge minsta möjliga påverkan. 2 Uppgradering av de nuvarande ledningarna ger ingen ytterligare påverkan på landskapsbilden. 3 Områdena på västra sidan av Göta älv har en mycket hög andel skyddsvärd natur och har stort värde för friluftsliv i kommunen. En ny kraftledningsgata skulle innebära en oacceptabelt kraftig påverkan på ett stort antal områden med natur-och friluftsvärden, flera områden klassas som riksintresse. 4 Miljöbalkens krav på alternativa lokaliseringar/0-alternativ bedöms ej tillgodosett i Svenska Kraftnäts samrådsunderlag. 5 Områdena på västra sidan av Göta älv har en mycket hög andel skyddsvärd natur och har stort värde för friluftslivet i kommunen. En ny kraftledningsgata innebär en kraftig påverkan på ett stort antal områden med natur- och friluftsvärden, vilka flera klassas som riksintressen. 6 Lilla Edets kommun inser att upprustning av befintliga ledningar innebär ökade kostnader och ökad komplexitet under arbetet. Sett över ledningens livslängd är det dock av mindre betydelse med hänsyn till att detta fördelas på nätkunderna. Paul Mäkelä Samhällsplaneringschef sid 2/2

44 ~~ V ~~V~~~t#.~,... I~~,AFf UAT -...r.r... ~i~~a ~D~~-s ~~r~nnu~ Kommunstyrelsen Koncessioner och kommunikation Charlotte Norrlander Enligt _ ~.+nb~t_ r.~ ooc~l-"~ I ~ 3~ ~. Inbjudan till samråd enligt 6 kap miljöbalken gällande planerad 400 kvledning mellan Skogssäter och Stenkullen Svenska kraftnät planerar att bygga en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Skogssäter itrollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Med denna inbjudan bifogas information gällande den planerade luftledningen. Informationen beskriver planerad lokalisering, omfattning och utformning samt den förutsedda miljöpåverkan för ledningen. Vi har tidigare annonserat om projektet i lokaltidningar och igöteborgs-posten. Vi har planerat för två samrådsperioder innan vi lämnar in en ansökan om koncession (tillstånd) för ett sträckningsförslag. Det här är den andra samrådsperioden. Det är med hjälp av de inkomna synpunkterna som vi förfinar utredningsområdena från breda stråk till ett förslag på ledningssträcka och hittar den bästa placeringen för den planerade ledningen inom utredningsområdet. Alla som vill är välkomna att lämna information och synpunkter. Svenska kraftnät önskar få synpunkter på det förslag till utredningsområde som finns markerat i kartorna. Synpunkterna skickas, märkta med dnr 2012/1167, senast den 21 mars till: Svenska kraftnät, Charlotte Norrlander, Box 1200, Sundbyberg alternativt per e-post till registrator@svk.se. Information om projektet finns även på veebben, wwl~r.svk.se/sko~ssater-stenkullen SVENSKA KRAFTN IT BOX 12dU 1?2 24 SUNDBYBERG STUREGATAN 1 Kopia: Registrator W W W.SVK.SE REGISTRATOR Cd SVK.5E TEL SO QO FAX U Q 1/1

45

46 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Internationella skolan (ISGR) under ett tak Dnr 2013/KS0314 Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har rekommenderat medlemskommunerna att fatta beslut om en höjning, utöver de årliga revideringarna med anledning av den allmänna kostnadsutvecklingen, om maximalt 4% av den interkommunala ersättningen till ISGR avseende såväl den svenska som den internationella sektionen i syfte att finansiera den hyresmerkostnad skolan beräknas få vid planerad om- och samlokalisering. Göteborgsregionens kommunalförbund hemställer även om att ett sådant beslut ska fattas senast Ärendet har varit remitterat till utbildningsnämnden som behandlat ärendet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar höjning, utöver de årliga revideringarna med anledning av den allmänna kostnadsutvecklingen, om maximalt 4% av den interkommunala ersättningen till ISGR avseende såväl den svenska som den internationella sektionen i syfte att finansiera den hyresmerkostnad skolan beräknas få vid planerad om- och samlokalisering. Maria Olegård kommunsekreterare Beslutet expedieras till GR Utbildningsnämnden Maria Olegård Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: maria.olegard@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

47 Till GRs medlemskommuner Göteborg Internationella skolan (ISGR) under ett tak Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 6 december 2013 fattades följande beslut avseende finansiering av ny lokalisering av Internationella skolan i Göteborgsregionen, ISGR, enligt bifogat protokollsutdrag 252: att ställa sig bakom förslaget till ny lokalisering av ISGR och de ökade lokalkostnader som blir konsekvensen av detta, att rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om en höjning, utöver de årliga revideringarna med anledning av den allmänna kostnadsutvecklingen, om maximalt 4 % av den interkommunala ersättningen till ISGR avseende såväl den svenska som den internationella sektionen i syfte att finansiera den hyresmerkostnad skolan beräknas få vid planerad om- och samlokalisering, att hemställa om att ett sådant beslut fattas senast , samt att förslaget som går ut till respektive kommun bör åtföljas av ett följebrev med mer information. Bifogat detta följebrev återfinns det underlag som låg till grund för beslutet. Det kan i korthet sammanfattas i det följande: ISGR har närmare 900 elever i två olika skolhus/på två olika adresser. Skolan behöver samlokaliseras och inrymmas i nya lokaler. Den samlade hyreskostnaden uppskattas till ca 24 mkr, vilket är 12 mkr mer än idag. Även vid denna högre hyresnivå, ligger skolans lokalkostnader väl inom det kostnadsintervall som är normalt för skolor i storstad, Finansieringen av denna merkostnad om 12 mkr föreslås fördelas enligt nedan; Ökad interkommunal ersättning: 18,7 % (Förbundsstyrelsens rekommendation är att medlemskommunerna ställer sig bakom) Höjd skolavgift för eleverna på den internationella sektionen: 26,7 % Företagsstöd: 54,5 %

48 Troligt tillträde till nya lokaler är inför läsåret 2016/2017. Kostnaden kommer att öka med mellan 3 och 3,5 kkr/elev och år. Detta är en höjning med ca 4 %. Ca 85 % av eleverna som detta berör kommer i dagsläget ifrån Göteborgs kommun. För ytterligare information i ärendet, varmt välkommen att kontakta skolans VD/Skolchef Birgitta Sandström Barac på telefonnummer Med vänlig hälsning Helena Söderbäck Förbundsdirektör Göteborgsregionens kommunalförbund Eu Gunnel Rydberg

49 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Utdrag ur protokoll ( 252) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen den 6 december 2013 på Ullevi Restaurang och Konferens, Göteborg ==================================== 252 Internationella skolan (ISGR) under ett tak Dnr: Göteborgsregionens internationella skola, ISGR, har Göteborgsregionen som upptagningsområde, dvs. de 13 medlemskommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Ett förslag om att samla hela ISGRs utbildningsaktiviteter att i nya lokaler och skapa ett internationellt utbildningscentrum har tagits fram, daterat Tillträde till nya lokaler kan som tidigast ske till skolstart läsåret 2015/16. Föreslagen finansieringsmodell innehåller tre delar: ökning av den interkommunala ersättningen, höjd skolavgift och ett destinerat företagsstöd. Den vid behov höjda interkommunala ersättningsnivån föreslås kunna träda i kraft som tidigast fr.o.m. den 1 januari Beslut från medlemskommunerna bör enligt förslaget vara fattat senast Presidiet framhåller vikten av att säkerställa att underlaget bygger på rätt behov av lokalyta och läge samt att tidplanen för genomförande är realistisk utifrån medlemskommunernas perspektiv. Förbundsstyrelsen beslöt att bordlägga ärendet. Helene Odenjung lyfter fram möjligheten för medlemskommunerna att i samband med beslut bjuda in representanter för GR och ISGR för fördjupad information. Förbundsstyrelsen beslutar att ställa sig bakom förslaget till ny lokalisering av ISGR och de ökade lokalkostnader som blir konsekvensen av detta, att rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om en höjning, utöver de årliga revideringarna med anledning av den allmänna kostnadsutvecklingen, om maximalt 4 % av den interkommunala ersättningen till ISGR avseende såväl den svenska som den Just:

50 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll internationella sektionen i syfte att finansiera den hyresmerkostnad skolan beräknas få vid planerad om- och samlokalisering, att hemställa om att ett sådant beslut fattas senast , samt att förslaget som går ut till respektive kommun bör åtföljas av ett följebrev med mer information. Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Johan Nyhus Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i december Rätt utdraget intygar: Just:

51 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende Dnr: Internationella skolan (ISGR) under ett tak Bordlagt från Bakgrund Göteborgsregionens internationella skola, ISGR, har Göteborgsregionen som upptagningsområde, dvs. de 13 medlemskommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). ISGR, som är en icke vinstdrivande verksamhet, startades utifrån ett långtgående behov av en internationell skola och i samverkan mellan näringsliv, akademi/ universitetsverksamhet samt de 13 medlemskommunerna i GR. Den läroplansinriktning som valdes var den som International Baccalaureate, IB, tillämpar. Denna läroplan finns över hela världen och i alla världsdelar på, i dagsläget, skolor. Genom att följa en världsomspännande läroplan och genom att bedriva undervisningen på engelska tillgodoses övergången från ett land till ett annat för medföljande barn i skolåldern. De utländska experterna har i de allra flesta fall korttidsanställningar eller kontrakt under en begränsad period. Ett skolsystem som finns över hela världen underlättar skolbyte, och IB- inriktningen på grundskolenivå på ISGR fyller därför en viktig funktion. Förutom behoven från näringslivet tillgodoses också möjligheten att attrahera utländska experter till Göteborgsområdet inom den akademiska sfären som exempelvis Göteborgs Universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Sahlgrenska Universitetssjukhuset m.fl. Både företag och organisationer i regionen har innan skolans etablering haft vissa svårigheter med att anställa experter med medföljande familj, då det inte funnits skolor med internationell inriktning i Göteborgsområdet. Skolans utveckling För att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten anslöts ISGR 2003 till CIS, Councelour of International Schools, som är en världsomspännande organisation, vilken tillhandahåller en kvalitetssäkringsmodell. ISGR följer 1

52 Göteborgsregionens kommunalförbund modellen och blev 2008 ackrediterad av CIS. CIS gör regelbundna uppföljningar av skolan. Den senaste gjordes CIS konstaterade då att skolan utvecklats mycket väl pedagogiskt såväl som administrativt. IB-organisationen utvärderas regelbundet, vart femte år. ISGRs internationella del utvärderas av IB-organisationen avseende utbildningskvaliten inom Primary Years Program årskurs 0-5, (PYP) samt Middle Years Program årskurs 6-10 (MYP). Senaste utvärderingen av PYP visade att programmet har utvecklats till en avsevärt högre nivå än tidigare. MYP kommer att utvärderas Även den svenska sektionen har en mycket positiv utveckling med god elevtillströmning och allt högre måluppfyllelse. Tillsammans med systerskolan, IHGR, bedrivs sedan fem år tillbaka gymnasial utbildning inom IB Diploma. Detta innebär att ISGR tillsammans med IHGR har samtliga tre IB-program och därmed är kvalificerad att kallas IB world School. Endast 7 % av alla internationella skolor i världen har som ISGR/IHGR samtliga program. Detta gör att ISGR/IHGR nu kan erbjuda hög internationell utbildning från grundskole- till gymnasial nivå. Avslutningsvis kan konstateras att en stor investering gjorts i Göteborgsregionens ledande internationella skola, vilket bl.a. samtliga ackrediteringar, ett internationellt och nationellt gott rykte samt stor efterfrågan på elevplatser är tydliga exponenter på. Nuvarande situation Idag har ISGR närmare 900 elever på två campus, på Guldhedsgatan 6 samt på Molinsgatan 6. Söktrycket till ISGR är högt. Det är kö till den svenska sektionen. Volymmässigt råder dock god balans mellan de båda sektionerna. Under de senaste två åren har elevantalet ökat med 140 elever på den internationella sektionen. Ökningen följer väl den ökade inflyttningen av personer som studerar eller arbetar i Göteborgsregionen. Med hjälp av provisoriska paviljonger, fem klassrum, kan ISGRs uppdrag med s.k. on going intake av internationella elever fullföljas under Härefter är skolan helt fylld. Inom något år kommer det att saknas plats för att ta in fler elever. Skolans två skolbyggnader är gamla och i behov av upprustning och renovering. Idag läggs stora ekonomiska resurser för att hålla skolans inre miljö i godtagbart skick. Kritik om lokalernas beskaffenhet har framförts av föräldragruppen. Med tanke på att inflödet av internationella experter 2

53 Göteborgsregionens kommunalförbund förväntas öka framgent är ISGR i behov av nya lokaler för att kunna fullfölja sitt uppdrag med s.k. on going intake av internationella elever. Siffror från Business Region Göteborg, BRG, visar att ca företag i regionen har kontinuerliga internationella kontakter. Vidare har Volvoföretagen, Astra Zeneca med flera påtalat att deras behov av internationella experter kommer att öka i framtiden. En internationell skola av bra kvalitet ligger högt upp på agendan när utländska experter väljer att flytta utomlands. Önskvärd framtid En satsning på att i nya lokaler samla hela ISGRs utbildningsaktiviteter och tillskapa ett internationellt utbildningscentra i en god pedagogisk lärmiljö diskuteras nu i skolans ledning och styrelse. Även GR som ägare är involverade i dessa planer. Ett sådant utbildningscenter bör vara beläget centralt i Göteborg, då bl.a. alla Göteborgs stads tio stadsdelsnämnder utgör upptagningsområde för ISGRs elever. Skolan måste också vara belägen så att den är tillgänglig för såväl kollektivtrafik som biltrafik. Att skolans verksamheter samlas på ett ställe kommer bl.a. att stärka skolans identitet och ge möjlighet till ökad servicenivå, bättre säkerhet samt effektivare resursanvändning. De ca m2 under ett tak som behövs ger uppskattningsvis en hyresökning på ca 12 mkr årligen. Hyresperioden uppskattas till år. Föreslagen finansieringsmodell ISGRs verksamhet är av mycket stort värde för Göteborgsregionen. Den bidrar till regionens hållbara tillväxt, då företagen och akademin härigenom får en skola där anställda, rekryterade från andra delar av världen, kan erbjuda sina barn och ungdomar en internationellt gångbar utbildning. Mot bakgrund av denna betydelse som skolan har för såväl den privata som offentliga sektorn föreslås en finansieringsmodell där både företag och kommunsektor bidrar. Finansieringsmodellen innehåller därför tre delar: ökning av den interkommunala ersättningen, höjd skolavgift och ett destinerat företagsstöd. Den interkommunala ersättningen föreslås, utöver de årliga revideringarna med anledning av den allmänna kostnadsutvecklingen, höjas med 1,5 mkr årligen. Detta innebär en höjning om 3-4 %, jämfört med dagens genomsnittsnivå för ISGR, och inbringar över en 15-årsperiod ca 35 mkr. 3

54 Göteborgsregionens kommunalförbund Skolavgiften höjs med kronor/elev och år (+26,5%) och ger över en 15-årsperiod 50 mkr. När det gäller företagsstödet är ambitionen att det sammantaget ska summera till 102 mkr över 15-årsperioden. Finansieringsmodellen ovan ger ett samlat stöd om 187 mkr med följande procentuella fördelning; - Ökad interkommunal ersättning: 18,7% - Höjd skolavgift: 26,7% - Företagsstöd: 54,5% Tillträde till nya lokaler kan som tidigast ske till skolstart läsåret 2015/16. Mer troligt är ett tillträde inför läsåret 2016/17. I syfte att skapa den beredskap som skolans ledning och styrelse behöver ha för att kunna teckna hyresavtal när ett attraktivt objekt finns till hands på marknaden föreslås en finansiell beredskap, vilken för GRs medlemskommuners del berör den interkommunala ersättningen och en höjning av densamma enligt sammanställning ovan. Erfarenheten hittills är att attraktiva objekt endast finns på marknaden en kortare tid och att denna beredskap bedöms vara en förutsättning om skolan ska kunna om-/samlokaliseras i centrala Göteborg. Ett medlemskommunsbeslut enligt nedan ger ledning och styrelse det mandat och den möjlighet som krävs för att kunna agera i det tempo som hyresmarknaden kräver. Denna vid behov höjda interkommunala ersättningsnivå föreslås kunna träda i kraft som tidigast fr.o.m. den 1 januari Med anledning av ovanstående föreslås förbundsstyrelsen besluta att ställa sig bakom förslaget till ny lokalisering av ISGR och de ökade lokalkostnader som blir konsekvensen av detta, att rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om en höjning, utöver de årliga revideringarna med anledning av den allmänna kostnadsutvecklingen, om maximalt 4% av den interkommunala ersättningen till ISGR avseende såväl den svenska som den internationella sektionen i syfte att finansiera den hyresmerkostnad som skolan beräknas få vid planerad om- och samlokalisering, samt att ett sådant beslut ska vara fattat senast Göteborg Helena Söderbäck /Birgitta Sandström Barac, VD och skolchef ISGR 4

55

56

57 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan 2013 Dnr 2012/KS0267 Sammanfattning Enligt internkontrollreglementet ska varje nämnd anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Nämnden ska i samband med årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen antog internkontrollplan för 2013 vid sitt sammanträde Följande granskningsområden beslutades för kommunstyrelsen 2013: - Utbetalning via ekonomisystemet (kvarstår från 2012) - Utbetalning via bank (kvarstår från 2012) - Attestering i enlighet med kommunens regler och bestämmelser (kontroll av att aktuella förteckningar över besluts och behörighetsattester finns på förvaltningen) -Systematiskt brandskyddsarbete kontroll av utbildning, övning och egenkontroll -Anmälan av delegationsbeslut kontrollera att delegationsbeslut anmäls Granskning har skett inom samtliga områden. Dokumenterade rutinbeskrivningar finns inom systematiskt brandskyddsarbete samt utbetalning via ekonomisystem/bank. Dokumenterad rutinbeskrivning finns inte för attestbehörighet. För anmälan av delegationsbeslut har en rutin införts för att säkerställa att delegationsbeslut anmäls. Avvikelser mot rutinbeskrivningar finns noterade vid internkontrollen. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner uppföljningen av kommunstyrelsens internkontrollplan Kommunstyrelsen uppdrar åt sitt arbetsutskott att följa upp ovanstående områden för internkontroll under Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till Kommunledningsförvaltningen Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

58

59 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2014 Dnr 2014/KS0069 Sammanfattning Varje nämnd och styrelse ska enligt internkontrollreglementet årligen upprätta en internkontrollplan och även årligen redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen. Följande granskningsområden föreslås för kommunstyrelsen 2014: Kontroll att leverantörsfakturor betalas i tid Att kundfakturor betalas i tid Kontroll av produktionsbortfall på grund av avbrott i IT-tjänster Kontroll att rätt löneutbetalning sker till rätt person Reseräkningar-att Regler för traktamente och andra ersättning i samband med tjänsteresa följs. Inkomna handlingar via mail kontroll av diarieföring Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen fastställer internkontrollplan 2014 för kommunstyrelsen enligt ovan. Lena Palm Kommunchef Beslutet expedieras till Kommunchefen Ekonomichefen Personalchefen Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

60

61

62 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Ägardirektiv för Lilla Edets Industri och Fastighets AB (Leifab) gällande Ängshöken 1 i Lilla Edet Dnr 2014/KS0083 Sammanfattning Kommunstyrelsens ordförande har givit kommunledningsförvaltningen i uppdrag att bereda ett ärende avseende särskilt ägardirektiv till Leifab avseende byggnation av hyreslägenheter på fastigheten Ängshöken 1 i Lilla Edet. Leifab förfogar över lämplig mark, Ängshöken 1, relativt centralt i Lilla Edet, Det finns redan byggrätt som omfattar ca kvm vilket skulle rymma ca lägenheter beroende på lägenheternas storlek. Byggnationen kan ske i etapper för att öka möjligheten till högre beläggningsgrad. Ärende Utbyggnaden av E 45 och järnväg samt tågstation i Lödöse har givit kommunen mycket goda förutsättningar att växa. Invånarantalet i kommunen har under 2013 ökat med 249 invånare. Utvecklingen av Lödöse pågår och en fördjupad översiktsplan kommer att antas under Det är angeläget att därefter gå vidare med den fortsatta planeringen av Lödöse. Samtidigt är det viktigt att få en fortsättning av bostadsbyggnationen i centrala Lilla Edet. Under 2013 färdigställde Leifab 26 hyreslägenheter och två verksamhetslokaler i Lilla Edets centrum på Centralen 3 och 4. Samtliga lägenheter är uthyrda Leifab har nu påbörjat byggnation av 19 lägenheter samt affärslokaler på Torgbacken 19 (gamla kommunhuset). Lägenheterna beräknas vara klara våren/sommaren Flera har anmält intresse att hyra dessa lägenheter. En privat hyresvärd har byggt 24 lägenheter i form av trygghetsboende i centrala Lilla Edet som även dessa färdigställdes under Därutöver har även 20 bostadsrätter färdigställts under Bedömningen görs att efterfrågan på hyresrätter i centrala Lilla Edet är fortsatt stor. Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

63 sid- 2 - Kommunstyrelsens ordförande har med anledning av ovanstående givit kommunledningsförvaltningen i uppdrag att bereda ett ärende avseende särskilt ägardirektiv till Leifab avseende byggnation av hyreslägenheter på fastigheten Ängshöken 1 i Lilla Edet. Avsikten är att därefter fortsätta förtätningen i Lilla Edets centrum samt att överväga ett engagemang för LEIFAB avseende byggnation i Lödöse Södra. Leifab förfogar över lämplig mark, Ängshöken 1, relativt centralt i Lilla Edet, Det finns redan byggrätt som omfattar ca kvm, vilket skulle rymma ca lägenheter beroende på lägenheternas storlek. Byggnationen kan ske i etapper för att öka möjligheten till högre beläggningsgrad. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige ger Leifab ett särskilt ägardirektiv enligt följande: Leifab ska upphandla och låta uppföra hyreslägenheter på fastigheten Ängshöken 1 i Lilla Edet under förutsättning att det sker på affärsmässiga grunder. Byggnationen ska ske inom angiven byggrätt och kan ske i etapper. Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till Leifab Samhällsbyggnadsnämnden sid 2/2

64

65 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Redovisning av ännu ej besvarade motioner Dnr 2014/KS0079 Sammanfattning Följande motioner har ännu ej besvarats: Motion från Peder Engdahl (M), Julia Färjhage (C), Marie-Louise Nielsen (KD) och Tommy Nilzén (MP) om byggnation av lägenheter i södra Lödöse. (Inkom ) Motion från Peder Engdahl (M), Julia Färjhage (C), Marie-Louise Nielsen (KD) och Tommy Nilzén (MP) om öppna nämndsammanträden och frågestund. (Inkom ) Motion från Jörgen Andersson (C), Julia Färjhage (C) och Karin Hallhagen (C) om etisk upphandling av kött och mejeriprodukter i Lilla Edets kommun. (Inkom ) Motion från Peder Engdahl (M) om att lägga upp byggnation i strandnära läge. (Inkom ) Motion från Julia Färjhage (C), Paulina Svenungsson (C), Jörgen Andersson (C), Karin Hallhagen (C) och Roy Beckman (C) om en giftfri kommun. (Inkom ) Motion från Peder Engdahl (M), Julia Färjhage (C), Marie-Louise Nielsen (KD) och Tommy Nilzén (MP) om omprövning av beslutet att stänga Prästkragens förskola i Haegerska villan. (Inkom ) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar redovisningen av ej besvarade motioner. Maria Olegård kommunsekreterare Maria Olegård Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: maria.olegard@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

66

67 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Maria Olegård Revidering av arvode till ordförande och vice ordförande i valdistrikten Dnr 2014/KS0087 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade bl a att ordförande och vice ordförande i respektive valdistrikt ska erhålla, utöver timarvodet, ett fast arvode på 500 kronor respektive 400 kronor. Valnämnden beslutade föreslå kommunfullmäktige att höja det fasta arvodet till ordförande och vice ordförande i respektive valdistrikt till 1000 kronor respektive 500 kronor. Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer, utöver timarvodet, ett fast arvode till ordförande och vice ordförande i valdistrikten till 1000 kronor respektive 500 kronor. Maria Olegård kommunsekreterare Beslutet expedieras till Personalenheten