Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter"

Transkript

1 Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Inom den egna regionorganisationen är Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden och Rättighetskommittén med tillhörande sekretariat och kansli viktiga folkhälsoaktörer. Utifrån den folkhälsopolitiska policyns sex utmaningsområden; jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande, ökat arbetsdeltagande, åldras med livskvalitet och goda levnadsvanor, finns det gemensamma ytor där samverkan på olika sätt är avgörande för ett effektivt folkhälsoarbete. 1. Varför är regionutvecklingen, kulturen och rättigheterna viktiga parter och vad värdet är i att utveckla en samverkan oss emellan? Samverkan mellan folkhälsa och regional utveckling handlar i förlängningen om samhällets hållbarhet, sårbarhet och utvecklingspotential och är i det sammanhanget en del av en större diskussion, med uppenbara politiska undertoner, kring i vilken riktning samhället utvecklas 1. Hälsa är en investeringsfaktor i den regionala utvecklingen som kan ge betydande effekter på tillväxten. Det finns tydliga effekter av investeringar i hälsa också på regional nivå, främst genom ett ökat utbud av arbetskraft, en ökad produktivitet och konkurrenskraft samt minskade kostnader för hälso- och sjukvård alternativt ökat utrymme för hälso- och sjukvårdstjänster (bild 1). Även indirekta effekter genom utbildning påverkar den regionala utvecklingen. 2 Den regionala utvecklingen i sin tur, påverkar hälsan. Den regionala utvecklingsplaneringen är involverad i utvecklingsprocesser som påverkar hälsan såväl direkt som indirekt genom att påverka tillväxten. Kommunikationer, näringslivsutveckling, utbildningsmöjligheter, kulturutbud, möjligheter till friluftsliv och rekreation är exempel på faktorer som direkt eller indirekt påverkar förutsättningar för en god hälsa. 3. Bild 1 Kopplingen mellan folkhälsa och regional utveckling 1 Slutrapport Frusamprojektet , Frusam står för folkhälsa och regional utveckling i samverkan

2 Det är dock inte enbart på övergripande regional nivå det finns ett samband mellan folkhälsa och regional utveckling. Samverkan kultur och hälsa berör också ett flertal aspekter för långsiktig och hållbar utveckling för befolkningen i Västra Götaland. Kulturen Kunskapen och forskning om kulturens betydelse för hälsa har ökat och väcker intresse för ytterligare samverkan 4. I exempelsamlingen Kultur för hälsa 5, om forskning och praktik publicerat av Statens folkhälsoinstitut från 2005 beskrivs folkhälsoarbetet kopplat till de nationella målområdena i folkhälsoarbetet. Det är särskilt målområdena ett (delaktighet och inflytande), tre (trygga goda och goda uppväxtvillkor), fyra (ökad hälsa i arbetslivet) och sex (mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård) som fokuseras. Den nationella forskningen har utvecklats genom riktade medel och satsningar bland annat från Vetenskapsrådet 6. Fokus har främst varit på hälsa och välbefinnande. Vikten av att forskning etableras inom ett vidare forskningsfält påpekas från rådet. Vidare understryks behovet av och risken för att inte omsätta forskningen i det praktiknära arbetet. Rättigheter Inledningsvis kan konstateras att det finns studier som visar på samband mellan ohälsa och brist på mänskliga rättigheter, demokrati och mänskliga rättigheter är nära förbundna med varandra och visar sig ha positiv inverkan på medborgarnas hälsa. Även delaktighet och inflytande är viktiga premisser för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Nedanstående förslag till utveckling av arbetet med mänskliga rättigheter bygger på forskningserfarenheter hämtade ur remissunderlaget från Statens folkhälsoinstitut 7 och visar forskning som är relevant utifrån ett folkhälsoperspektiv. Utgångspunkten i remissvaret är Rätten till hälsa som en mänsklig rättighet. Remissvaret utgår från det övergripande nationella folkhälsomålet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa som är centralt för folkhälsoarbetet i befolkningen. Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. 4 Tal vid seminariet Kulturens betydelse för hälsan 5 Statens folkhälsoinstitut2005:23 Kultur för hälsa, 6 Vetenskapsrådet Forskning om Kultur&Hälsa Statens folkhälsoinstitut. Remissyttrande Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter SOU

3 2. Hur ser det ut idag Samarbeten och samverkan utifrån policy och handlingsplanen? Alla tre organisationer har på olika sätt ett uppdrag att samverka med olika interna aktörer för att utföra sitt uppdrag. De olika reglementena och uppdragen definierar de ytor och områden som är aktuella att samverka kring. Utgångspunkten i denna rapport är att fokusera på de ytor som är relevanta för att kunna förverkliga den folkhälsopolitiska policyn och handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. 2.1 Regionutveckling och folkhälsa Folkhälsa och regionutveckling har flera gemensamma ytor. Regionutvecklingens ansvar för näringslivsutveckling innefattar bland annat den sociala ekonomin, vilken har en tydlig koppling till två av den folkhälsopolitiska policyns utmaningar att skapa förutsättningar för livslångt lärande och ökat arbetsdeltagande. Dessa policyområden finns även med i handlingsplanen för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Exempel på mer specifika ytor för samverkan är inom: - Tillväxtprogram 8 och en ny tillväxt- och utvecklingsstrategi, med gemensamma satsningar på att ta tillvara de mänskliga resurserna genom fokus på det livslånga lärandet, etnisk mångfald och förebyggande av ohälsa. - Kompetensplattform Västra Götaland 9, där region, kommuner och statliga aktörer tillsammans bättre kan samverka inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet för bland annat effektivare matchning mot arbetsmarknaden. - Program Social ekonomi i Västra Götaland , med det övergripande målet att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Där den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. 2.2 Kultur och folkhälsa Folkhälsa och kultur har förutsättningar att utveckla flera gemensamma ytor för samverkan. Följande beskrivning utgår från de erfarenheter som är gjorda i hittillsvarande samverkan och fokuseras därför samverkan som finns där de två utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyns att skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor och goda levnadsvanor, möter kulturstrategin. En mötesplats i världen. Kulturstrategin, bygger på visionen och pekar ut följande bärande fundament för kulturpolitiken: demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering. I strategin synliggörs fem områden: vidgat deltagande, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Kulturnämnden skriver i budget 2013 att samverkan är nödvändig för att utveckla kulturlivet och en förutsättning för att vara en ledande kulturregion. Kulturens betydelse för välfärd och demokrati ska tas tillvara genom en stärkt samverkan med Västra Götalandsregionens egna verksamheter. I Regelmente för kulturnämnden konstateras också att nämnden i syfte att bredda underlag för olika typer av beslut och stärka samverkan i regionen kan inrätta olika 8 Regionala tillväxtprogram är ett instrument som regeringen infört i syfte att samordna insatser för hållbar tillväxt. 9

4 nätverk och arbetsgrupper där representanter för t ex exempel näringsliv, det fria kulturlivet och högskola ingår. 10 Exempel på områden inom vilka samverkan sker: - Inflytande på riktigt, ett treårigt projekt i Rädda Barnens regi med syfte att öka det demokratiska inflytande och delaktighet i lokalpolitik och skola där barnen bor. - Kulturplaneterna, ett projekt där en kulturplanet är en verksamhet där barn och unga i kommunen, också de med sämre socioekonomiska förutsättningar, ska ha tillgång till meningsfulla och utvecklande kreativa aktiviteter. Projektet syftade till att inspirera kommunerna till liknande satsningar. - ERY; European region Youth, ett europeiskt nätverk för ungdomar. Samverkan sker i Västra Götalandsregionen mellan kulturnämnden, regionalutvecklingsnämnd och folkhälsokommittén. Syftet är att öka samarbete och utveckling av nätverk för ungdomsutbyte av olika slag. Utgångspunkterna för projektet är konventionen om barnets rättigheter, EU 2020:s framtida inriktning på ungdomspolitiken, samt att främja möjligheterna till formellt och informellt lärande och hållbar utveckling. - Ungas internationella rörlighet, en förstudie som vill belysa förutsättningarna för den internationella rörligheten bland unga i Västra Götaland. En annan intern samverkansaktör är regionens folkhögskolor, vilka också har en nära relation med Kulturnämnden. Vet ej hur samarbete/samverkan ser ut idag. 2.3 Rättigheter och folkhälsa Rättighetskommittén som är den första i sitt slag har för sitt ändamål tagit fram en handlingsplan för , vilken dock ska revideras under I den presenteras det strategiska arbetets inriktning; externt i relation till regionens invånare och dess övriga aktörer, respektive internt inom regionsorganisationen. Fem områden identifieras för utveckling av arbetet under perioden; 1. Stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter, 2. Lyfta fram fördelar för individen och organisationen med ett rättighetsbaserat arbetssätt, 3. Vara pådrivande i arbetet för att förhindra diskriminering, 4. Lyfta fram rättighetsfrågorna som förutsättning för regional tillväxt och utveckling, 5. Särskilt samverka med kommittén för folkhälsofrågor samt regionens patientnämnd. I verksamhetsplan för konkretiseras arbetssätt och arbetsområden som bygger strukturer för att skapa överblick, fördjupa den egna och regionorganisationens kunskap, utveckla den interna och externa dialogen samt initiera ett praktiskt rättighetsarbete. Arbetet sker utifrån fyra rättighetsområden; jämställdhet/hbtq, etnicitet/religion, funktionshinder och ålder(främst barn och äldre). I relation till utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyn har den konkreta samverkan mest berört utmaningarna; trygga och goda uppväxtvillkor samt åldras med livskvalitet. Under genomförde de båda kommittéerna en genomgång av reglementen för att kunna identifiera områden för samverkan och exempel på sådana ytor är: 10 Reglemente för Västra Götalandsregionens kulturnämnd. 11 Handlingsplan med utgångspunkt i reglemente 12 Verksamhetsplan 2013, Rättighetskommitténs kansli

5 - Åldrande och äldre är ett område inom där det pågått samverkan kring olika mer konkreta projekt så som föreläsning på MR-dagarna 2012, tillgänglighetsdatabasen och informationsbroschyren, samt framtagandet av ett äldreindex. - Barn och unga, via bland annat arbetet i det regionala nätverket för barnkonventionen med regionala insatser som konferenser och seminarium samt utbildning. På gemensamt uppdrag har också ett barnhälsoindex utvecklat av professor Lennart Köhler med syfte att följa utvecklingen, se trender och göra analyser av barn hälsa och välbefinnande. 2.4 Formerna för samarbete och samverkan idag I den samverkan vi idag har är det några olika former som är aktuella. För närvarande sker samarbetet främst på tjänstemannanivå inom vissa gemensamma områden men det är tveksamt om det handlar om samverkan och samordning. Det samarbete som förekommer beror snarare på personliga nätverk på tjänstemannanivå än på mandat från formella strukturer på politisk nivå och på tjänstemannachefsnivå. Där utskiljer sig dock Rättighetskommittén där de i reglementet finns namnade som samverkanspart, vilket i det här fallet innebär att de båda presidierna träffas regelbundet. 3. Vad är önskvärt för framtiden? 3.1 Vad behövs för att förverklig policy och handlingsplan framtida gemensamma ytor? Generellt sett gäller det att få in ett folkhälsoperspektiv redan tidigt i olika regionala utvecklingsprocesser och sammanhang. Det gäller inom samtliga av ovannämnda områden. Att bli inbjuden att medverka sent i processen kan innebära några små ändringar i dokument eller så, men det kan emellertid knappast leda till någon egentlig skillnad, än mindre se till att olika regionala verksamheter och dokument beaktar folkhälsoperspektivet. För att kunna arbete med policyn är det inte bara viktigt att kunna medverka i processer, utan även vara med tidigt för att i större utsträckning kunna driva och utveckla folkhälsoarbetet. I befintliga strukturer, som exempelvis Sociala ekonomins råd, eller nätverk inom arbetet med barnkonventionen eller ungdomars internationella utbyte finns det redan regional representation. Viktigt är även då att det finns någon i rådet eller nätverket som kan bidra med ett folkhälsoperspektiv. Då policyns utmaningar berör områden som även ligger inom regionutvecklingens, kulturens eller rättigheternas uppdrag måste ett folkhälsoperspektiv också finnas med. Rådet eller nätverken användas bland annat för ämnesspecifika diskussioner och vid behov bjuds även representanter och företrädare för fler förvaltningar, kommunalförbund, föreningar, företag och akademin in och kan då komma med viktig input till det regiongemensamma folkhäsloarbetet. Utöver de områden där sekretariaten och kansliet redan samarbetar på tjänstemannanivå finns det i handlingsplanen, som är en konkretisering av den folkhälsopolitiska policyn, strategiska områden och formella strukturer som behövs för att kunna förverkliga åtgärderna i handlingsplanen. Exempelvis behövs beslutsforum och verktyg för implementering, tvärsektoriell arbetsgrupp för samordning, regional mötesplats för dialog mellan teori, praktik och politik, samt upprättandet av ett uppföljningssystem med indikatorer för att följa utvecklingen. Rättighetskommittén arbetar på eget initiativ redan, i viss mån, med några av dessa. De uppmuntras bland annat att samverkan med FoU aktörer, för att studera och följa effekterna

6 av implementeringar. Ett ytterligare initiativ är att tillsätta ett forskningsråd partsammansatt av forskare, verksamhetsföreträdare, och representanter för civilsamhället, och då särskilt för grupper som nämns i diskrimineringssammanhang. Syftet är att skapa ett forum för idéer, stimulera till angelägna forskningsfrågeställningar och vara rådgivare till kommittén. En struktur där även intern samverka kring sådana utvecklingsområden skulle möjliggöra ett effektivare folkhälsoarbete. Ett annat angeläget område för framtida samverkan är inom uppföljning och statistik utifrån relevanta indikatorer. Rättighetskommittén har inom området mänskliga rättigheter och intersektionalitet efterfrågat detta. Exempelvis så rymmer den årliga nationella folkhälsoenkäten, som genomförs av statens FHI, uppgifter om olika grupper och mänskliga rättigheter, som också är prioriterade grupper i folkhälsoarbetet. ULF undersökningarna, med en tydlig folkhälsobas, är ett annat verktyg för utveckling av statistiken om de mänskliga rättigheterna. Kulturnämnden diskuterar forskning kopplat till ett investeringsperspektiv och detsamma är även relevant när kopplingen mellan folkhälsa och regionutveckling görs. Även folkhögskolorna kommer att vara aktörer som är centrala för arbetet med handlingsplanen, då det finns situationer och åtgärder som direkt knyter an till deras verksamhet. Vad vill vi? 3.2 Förslag på åtgärder för att nå önskvärt? (Idé på modell) För att ta steget från visst samarbete till samverkan och samordning behövs strukturer som ger ett tydligare mandat. I detaljutformningen av den politiska organisationen diskuteras folkhälsoarbetets anknytning till hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag, men även regionutvcklings-, miljö- och kulturnämndens uppdrag. I de samverkansstrukturer som finns nu är den i reglemente endast mellan folkhälsokommittén och rättighetskommittén samverka måste finnas. Däremot ej kopplat till de andra regionala verksamheterna. Ett viktigt steg för att gemensamt och strukturerat kunna arbeta med policyn och handlingsplanen är att å ena sidan skapa strukturer för en tvärsektoriell arbetsgrupp, med tjänstemän från de olika förvaltningarna. Å andra sidan krävs en tydlig organisation där folkhälsofrågor tydligare kopplas till arbete med hållbar utveckling i regionen. Ett förslag hade kunnat vara att Folkhälsokommittén knyts an till Beredning för hållbar utveckling, som en representant för och pådrivare inom den sociala hållbarheten och fokusområdet hälsa. Ett annat förslag är att namna fler samverkansparter i reglementet, för att skapa en formell koppling på politikernivå mellan Folkhälsokommittén och de andra förvaltningarna. Samordningsförbunden är även befintliga strukturer där Folkhälsokommittén och då främst Folkhälsokommitténs sekretariat arbetar och där det skulle vara relevant att bjuda in andra delar av regionorganisationen. I dagsläget är det främst en fråga för hälso- och sjukvården och folkhälsan, men bör kunna vara relevant ur ett regionutvecklingsperspektiv. Förslag kring fhs?

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3

Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3 Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3 Inledning är en regional ideell förening, som arbetar för att stödja ungas eget skapande, kulturutövande och arrangemang i hela Västra

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Handlingsplan europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå

Handlingsplan europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Handlingsplan för arbetet år 2013 2015 med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Regionala styrdokument

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lokal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Rådet för trygghet och folkhälsa Trygghet- och folkhälsoplan 2009-2011

Rådet för trygghet och folkhälsa Trygghet- och folkhälsoplan 2009-2011 Rådet för trygghet och folkhälsa Trygghet- och folkhälsoplan 2009-2011 Götene kommun Fastställd 2008-11-17 Trygghet- och folkhälsoplan 2009-2011 1. Inledning Trygghet- och folkhälsoplanen tar sin utgångspunkt

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer