Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter
|
|
- Åsa Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Inom den egna regionorganisationen är Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden och Rättighetskommittén med tillhörande sekretariat och kansli viktiga folkhälsoaktörer. Utifrån den folkhälsopolitiska policyns sex utmaningsområden; jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande, ökat arbetsdeltagande, åldras med livskvalitet och goda levnadsvanor, finns det gemensamma ytor där samverkan på olika sätt är avgörande för ett effektivt folkhälsoarbete. 1. Varför är regionutvecklingen, kulturen och rättigheterna viktiga parter och vad värdet är i att utveckla en samverkan oss emellan? Samverkan mellan folkhälsa och regional utveckling handlar i förlängningen om samhällets hållbarhet, sårbarhet och utvecklingspotential och är i det sammanhanget en del av en större diskussion, med uppenbara politiska undertoner, kring i vilken riktning samhället utvecklas 1. Hälsa är en investeringsfaktor i den regionala utvecklingen som kan ge betydande effekter på tillväxten. Det finns tydliga effekter av investeringar i hälsa också på regional nivå, främst genom ett ökat utbud av arbetskraft, en ökad produktivitet och konkurrenskraft samt minskade kostnader för hälso- och sjukvård alternativt ökat utrymme för hälso- och sjukvårdstjänster (bild 1). Även indirekta effekter genom utbildning påverkar den regionala utvecklingen. 2 Den regionala utvecklingen i sin tur, påverkar hälsan. Den regionala utvecklingsplaneringen är involverad i utvecklingsprocesser som påverkar hälsan såväl direkt som indirekt genom att påverka tillväxten. Kommunikationer, näringslivsutveckling, utbildningsmöjligheter, kulturutbud, möjligheter till friluftsliv och rekreation är exempel på faktorer som direkt eller indirekt påverkar förutsättningar för en god hälsa. 3. Bild 1 Kopplingen mellan folkhälsa och regional utveckling 1 Slutrapport Frusamprojektet , Frusam står för folkhälsa och regional utveckling i samverkan
2 Det är dock inte enbart på övergripande regional nivå det finns ett samband mellan folkhälsa och regional utveckling. Samverkan kultur och hälsa berör också ett flertal aspekter för långsiktig och hållbar utveckling för befolkningen i Västra Götaland. Kulturen Kunskapen och forskning om kulturens betydelse för hälsa har ökat och väcker intresse för ytterligare samverkan 4. I exempelsamlingen Kultur för hälsa 5, om forskning och praktik publicerat av Statens folkhälsoinstitut från 2005 beskrivs folkhälsoarbetet kopplat till de nationella målområdena i folkhälsoarbetet. Det är särskilt målområdena ett (delaktighet och inflytande), tre (trygga goda och goda uppväxtvillkor), fyra (ökad hälsa i arbetslivet) och sex (mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård) som fokuseras. Den nationella forskningen har utvecklats genom riktade medel och satsningar bland annat från Vetenskapsrådet 6. Fokus har främst varit på hälsa och välbefinnande. Vikten av att forskning etableras inom ett vidare forskningsfält påpekas från rådet. Vidare understryks behovet av och risken för att inte omsätta forskningen i det praktiknära arbetet. Rättigheter Inledningsvis kan konstateras att det finns studier som visar på samband mellan ohälsa och brist på mänskliga rättigheter, demokrati och mänskliga rättigheter är nära förbundna med varandra och visar sig ha positiv inverkan på medborgarnas hälsa. Även delaktighet och inflytande är viktiga premisser för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Nedanstående förslag till utveckling av arbetet med mänskliga rättigheter bygger på forskningserfarenheter hämtade ur remissunderlaget från Statens folkhälsoinstitut 7 och visar forskning som är relevant utifrån ett folkhälsoperspektiv. Utgångspunkten i remissvaret är Rätten till hälsa som en mänsklig rättighet. Remissvaret utgår från det övergripande nationella folkhälsomålet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa som är centralt för folkhälsoarbetet i befolkningen. Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. 4 Tal vid seminariet Kulturens betydelse för hälsan 5 Statens folkhälsoinstitut2005:23 Kultur för hälsa, 6 Vetenskapsrådet Forskning om Kultur&Hälsa Statens folkhälsoinstitut. Remissyttrande Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter SOU
3 2. Hur ser det ut idag Samarbeten och samverkan utifrån policy och handlingsplanen? Alla tre organisationer har på olika sätt ett uppdrag att samverka med olika interna aktörer för att utföra sitt uppdrag. De olika reglementena och uppdragen definierar de ytor och områden som är aktuella att samverka kring. Utgångspunkten i denna rapport är att fokusera på de ytor som är relevanta för att kunna förverkliga den folkhälsopolitiska policyn och handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. 2.1 Regionutveckling och folkhälsa Folkhälsa och regionutveckling har flera gemensamma ytor. Regionutvecklingens ansvar för näringslivsutveckling innefattar bland annat den sociala ekonomin, vilken har en tydlig koppling till två av den folkhälsopolitiska policyns utmaningar att skapa förutsättningar för livslångt lärande och ökat arbetsdeltagande. Dessa policyområden finns även med i handlingsplanen för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Exempel på mer specifika ytor för samverkan är inom: - Tillväxtprogram 8 och en ny tillväxt- och utvecklingsstrategi, med gemensamma satsningar på att ta tillvara de mänskliga resurserna genom fokus på det livslånga lärandet, etnisk mångfald och förebyggande av ohälsa. - Kompetensplattform Västra Götaland 9, där region, kommuner och statliga aktörer tillsammans bättre kan samverka inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet för bland annat effektivare matchning mot arbetsmarknaden. - Program Social ekonomi i Västra Götaland , med det övergripande målet att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Där den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. 2.2 Kultur och folkhälsa Folkhälsa och kultur har förutsättningar att utveckla flera gemensamma ytor för samverkan. Följande beskrivning utgår från de erfarenheter som är gjorda i hittillsvarande samverkan och fokuseras därför samverkan som finns där de två utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyns att skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor och goda levnadsvanor, möter kulturstrategin. En mötesplats i världen. Kulturstrategin, bygger på visionen och pekar ut följande bärande fundament för kulturpolitiken: demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering. I strategin synliggörs fem områden: vidgat deltagande, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Kulturnämnden skriver i budget 2013 att samverkan är nödvändig för att utveckla kulturlivet och en förutsättning för att vara en ledande kulturregion. Kulturens betydelse för välfärd och demokrati ska tas tillvara genom en stärkt samverkan med Västra Götalandsregionens egna verksamheter. I Regelmente för kulturnämnden konstateras också att nämnden i syfte att bredda underlag för olika typer av beslut och stärka samverkan i regionen kan inrätta olika 8 Regionala tillväxtprogram är ett instrument som regeringen infört i syfte att samordna insatser för hållbar tillväxt. 9
4 nätverk och arbetsgrupper där representanter för t ex exempel näringsliv, det fria kulturlivet och högskola ingår. 10 Exempel på områden inom vilka samverkan sker: - Inflytande på riktigt, ett treårigt projekt i Rädda Barnens regi med syfte att öka det demokratiska inflytande och delaktighet i lokalpolitik och skola där barnen bor. - Kulturplaneterna, ett projekt där en kulturplanet är en verksamhet där barn och unga i kommunen, också de med sämre socioekonomiska förutsättningar, ska ha tillgång till meningsfulla och utvecklande kreativa aktiviteter. Projektet syftade till att inspirera kommunerna till liknande satsningar. - ERY; European region Youth, ett europeiskt nätverk för ungdomar. Samverkan sker i Västra Götalandsregionen mellan kulturnämnden, regionalutvecklingsnämnd och folkhälsokommittén. Syftet är att öka samarbete och utveckling av nätverk för ungdomsutbyte av olika slag. Utgångspunkterna för projektet är konventionen om barnets rättigheter, EU 2020:s framtida inriktning på ungdomspolitiken, samt att främja möjligheterna till formellt och informellt lärande och hållbar utveckling. - Ungas internationella rörlighet, en förstudie som vill belysa förutsättningarna för den internationella rörligheten bland unga i Västra Götaland. En annan intern samverkansaktör är regionens folkhögskolor, vilka också har en nära relation med Kulturnämnden. Vet ej hur samarbete/samverkan ser ut idag. 2.3 Rättigheter och folkhälsa Rättighetskommittén som är den första i sitt slag har för sitt ändamål tagit fram en handlingsplan för , vilken dock ska revideras under I den presenteras det strategiska arbetets inriktning; externt i relation till regionens invånare och dess övriga aktörer, respektive internt inom regionsorganisationen. Fem områden identifieras för utveckling av arbetet under perioden; 1. Stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter, 2. Lyfta fram fördelar för individen och organisationen med ett rättighetsbaserat arbetssätt, 3. Vara pådrivande i arbetet för att förhindra diskriminering, 4. Lyfta fram rättighetsfrågorna som förutsättning för regional tillväxt och utveckling, 5. Särskilt samverka med kommittén för folkhälsofrågor samt regionens patientnämnd. I verksamhetsplan för konkretiseras arbetssätt och arbetsområden som bygger strukturer för att skapa överblick, fördjupa den egna och regionorganisationens kunskap, utveckla den interna och externa dialogen samt initiera ett praktiskt rättighetsarbete. Arbetet sker utifrån fyra rättighetsområden; jämställdhet/hbtq, etnicitet/religion, funktionshinder och ålder(främst barn och äldre). I relation till utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyn har den konkreta samverkan mest berört utmaningarna; trygga och goda uppväxtvillkor samt åldras med livskvalitet. Under genomförde de båda kommittéerna en genomgång av reglementen för att kunna identifiera områden för samverkan och exempel på sådana ytor är: 10 Reglemente för Västra Götalandsregionens kulturnämnd. 11 Handlingsplan med utgångspunkt i reglemente 12 Verksamhetsplan 2013, Rättighetskommitténs kansli
5 - Åldrande och äldre är ett område inom där det pågått samverkan kring olika mer konkreta projekt så som föreläsning på MR-dagarna 2012, tillgänglighetsdatabasen och informationsbroschyren, samt framtagandet av ett äldreindex. - Barn och unga, via bland annat arbetet i det regionala nätverket för barnkonventionen med regionala insatser som konferenser och seminarium samt utbildning. På gemensamt uppdrag har också ett barnhälsoindex utvecklat av professor Lennart Köhler med syfte att följa utvecklingen, se trender och göra analyser av barn hälsa och välbefinnande. 2.4 Formerna för samarbete och samverkan idag I den samverkan vi idag har är det några olika former som är aktuella. För närvarande sker samarbetet främst på tjänstemannanivå inom vissa gemensamma områden men det är tveksamt om det handlar om samverkan och samordning. Det samarbete som förekommer beror snarare på personliga nätverk på tjänstemannanivå än på mandat från formella strukturer på politisk nivå och på tjänstemannachefsnivå. Där utskiljer sig dock Rättighetskommittén där de i reglementet finns namnade som samverkanspart, vilket i det här fallet innebär att de båda presidierna träffas regelbundet. 3. Vad är önskvärt för framtiden? 3.1 Vad behövs för att förverklig policy och handlingsplan framtida gemensamma ytor? Generellt sett gäller det att få in ett folkhälsoperspektiv redan tidigt i olika regionala utvecklingsprocesser och sammanhang. Det gäller inom samtliga av ovannämnda områden. Att bli inbjuden att medverka sent i processen kan innebära några små ändringar i dokument eller så, men det kan emellertid knappast leda till någon egentlig skillnad, än mindre se till att olika regionala verksamheter och dokument beaktar folkhälsoperspektivet. För att kunna arbete med policyn är det inte bara viktigt att kunna medverka i processer, utan även vara med tidigt för att i större utsträckning kunna driva och utveckla folkhälsoarbetet. I befintliga strukturer, som exempelvis Sociala ekonomins råd, eller nätverk inom arbetet med barnkonventionen eller ungdomars internationella utbyte finns det redan regional representation. Viktigt är även då att det finns någon i rådet eller nätverket som kan bidra med ett folkhälsoperspektiv. Då policyns utmaningar berör områden som även ligger inom regionutvecklingens, kulturens eller rättigheternas uppdrag måste ett folkhälsoperspektiv också finnas med. Rådet eller nätverken användas bland annat för ämnesspecifika diskussioner och vid behov bjuds även representanter och företrädare för fler förvaltningar, kommunalförbund, föreningar, företag och akademin in och kan då komma med viktig input till det regiongemensamma folkhäsloarbetet. Utöver de områden där sekretariaten och kansliet redan samarbetar på tjänstemannanivå finns det i handlingsplanen, som är en konkretisering av den folkhälsopolitiska policyn, strategiska områden och formella strukturer som behövs för att kunna förverkliga åtgärderna i handlingsplanen. Exempelvis behövs beslutsforum och verktyg för implementering, tvärsektoriell arbetsgrupp för samordning, regional mötesplats för dialog mellan teori, praktik och politik, samt upprättandet av ett uppföljningssystem med indikatorer för att följa utvecklingen. Rättighetskommittén arbetar på eget initiativ redan, i viss mån, med några av dessa. De uppmuntras bland annat att samverkan med FoU aktörer, för att studera och följa effekterna
6 av implementeringar. Ett ytterligare initiativ är att tillsätta ett forskningsråd partsammansatt av forskare, verksamhetsföreträdare, och representanter för civilsamhället, och då särskilt för grupper som nämns i diskrimineringssammanhang. Syftet är att skapa ett forum för idéer, stimulera till angelägna forskningsfrågeställningar och vara rådgivare till kommittén. En struktur där även intern samverka kring sådana utvecklingsområden skulle möjliggöra ett effektivare folkhälsoarbete. Ett annat angeläget område för framtida samverkan är inom uppföljning och statistik utifrån relevanta indikatorer. Rättighetskommittén har inom området mänskliga rättigheter och intersektionalitet efterfrågat detta. Exempelvis så rymmer den årliga nationella folkhälsoenkäten, som genomförs av statens FHI, uppgifter om olika grupper och mänskliga rättigheter, som också är prioriterade grupper i folkhälsoarbetet. ULF undersökningarna, med en tydlig folkhälsobas, är ett annat verktyg för utveckling av statistiken om de mänskliga rättigheterna. Kulturnämnden diskuterar forskning kopplat till ett investeringsperspektiv och detsamma är även relevant när kopplingen mellan folkhälsa och regionutveckling görs. Även folkhögskolorna kommer att vara aktörer som är centrala för arbetet med handlingsplanen, då det finns situationer och åtgärder som direkt knyter an till deras verksamhet. Vad vill vi? 3.2 Förslag på åtgärder för att nå önskvärt? (Idé på modell) För att ta steget från visst samarbete till samverkan och samordning behövs strukturer som ger ett tydligare mandat. I detaljutformningen av den politiska organisationen diskuteras folkhälsoarbetets anknytning till hälso- och sjukvårdsnämndernas uppdrag, men även regionutvcklings-, miljö- och kulturnämndens uppdrag. I de samverkansstrukturer som finns nu är den i reglemente endast mellan folkhälsokommittén och rättighetskommittén samverka måste finnas. Däremot ej kopplat till de andra regionala verksamheterna. Ett viktigt steg för att gemensamt och strukturerat kunna arbeta med policyn och handlingsplanen är att å ena sidan skapa strukturer för en tvärsektoriell arbetsgrupp, med tjänstemän från de olika förvaltningarna. Å andra sidan krävs en tydlig organisation där folkhälsofrågor tydligare kopplas till arbete med hållbar utveckling i regionen. Ett förslag hade kunnat vara att Folkhälsokommittén knyts an till Beredning för hållbar utveckling, som en representant för och pådrivare inom den sociala hållbarheten och fokusområdet hälsa. Ett annat förslag är att namna fler samverkansparter i reglementet, för att skapa en formell koppling på politikernivå mellan Folkhälsokommittén och de andra förvaltningarna. Samordningsförbunden är även befintliga strukturer där Folkhälsokommittén och då främst Folkhälsokommitténs sekretariat arbetar och där det skulle vara relevant att bjuda in andra delar av regionorganisationen. I dagsläget är det främst en fråga för hälso- och sjukvården och folkhälsan, men bör kunna vara relevant ur ett regionutvecklingsperspektiv. Förslag kring fhs?
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merHur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merPÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Läs merStrategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merVerksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Läs merFolkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Läs merFolkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2016-2018 Töreboda kommun 2017-01-12 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merHandlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015
Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015 Antagen av regionfullmäktige 2013-09-24, 127 Innehållsförteckning 1. Inledning. 2 1.1 Övergripande
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merMål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Läs merSamverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merFolkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Läs merDetaljbudget folkhälsokommittén 2016
Sida 1(5) Detaljbudget folkhälsokommittén 2016 1. Sammanfattning kommer under 2016 arbeta med de av regionfullmäktige prioriterade målen: - Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska - Den psykiska
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merÖverenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:
Läs merSOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merDetaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd
Sida 1(5) Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd 1. Sammanfattning Kommittén för mänskliga rättigheter har uppdraget att samordna Västra Götalandsregionens (VGR:s) arbete för att stärka
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merVerksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal
Läs merFortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
Läs merStrategi. Kulturstrategi
Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merSå verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merStyrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merÄrende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Läs merGuide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun
Folkhälsoplan 2019 Folkhälsorådet Hjo kommun Inledning Folkhälsoarbetet handlar om att med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ett
Läs merHandlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet
Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merAvtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-20 Diarienummer 1234/16 Utbildning, barn och unga, folkhälsa Välfärd och utbildning Anna Lagerquist Telefon 031-368 04 46 E-post: anna.lagerquist@stadshuset.goteborg.se
Läs merDet goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Läs merRemiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merTibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan
Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merFolkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018
Folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018 Diarienummer FHK 2017-00110 Suicidprevention ett fokusområde i Västra Götalandsregionen Suicidprevention är ett uppmärksammat
Läs merAvtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan
Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merUPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merLivsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
Läs merDetaljbudget Kultur i Väst. Kultur i Väst
Detaljbudget 2019 Kultur i Väst Kultur i Väst Detaljbudget 2019 Helår 2019 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Mål och fokusområden... 5 2.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16
w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet
Läs merFolkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Läs merKlimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merNämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka
Nämndplan 2011 Lokala nämnden i Kungsbacka Beslutad av Lokala nämnden i Kungsbacka 2011-05-09 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD... 3 LOKALA NÄMNDENS UPPDRAG... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH
Läs merMålarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Läs merMål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Läs merRegional kulturstrategi för Västra Götaland
Regional kulturstrategi för Västra Götaland 2020-2023 Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen styrs av lagen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:1919). Enligt
Läs merDatum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel
Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa 040-675 32 87 Mats.Brandstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-25 Dnr 1400873 1 (5) Folkhälsoberedningen Slutlig fördelning av samverkansmedel
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merFolkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merSocial hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs mer