Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Tid Bohusrummet, Stadshuset Onsdagen den 9 april kl 8:00-12:00 (OBS! Ny tid!) Ledamöter Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Oppositionsledare Mikael Wintell (M) Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S) Hadi Ala (S) Ersättare Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Anna Ljungkvist Sekreterare SOCIALA UTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information från sektorerna 4 Sektor vård och äldreomsorg Månadsrapport Information av Denny Kraft klockan Antecknas Ärenden som stannar i utskottet 5 KS2013/ Information om verksamhetsberättelse 2013 för sektor vård och äldreomsorg (Dnr KS2013/ ) Bilaga Information av Denny Kraft, Elisabeth Sjöberg, Birgitta Bjärsved och Kristina Söderström klockan Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen 6 KS2014/153-1 Redovisning av synpunkter och klagomål 2013 (Dnr KS2014/153-1) Bilaga Information av Lena Colliard klockan KS2014/483-2 Redovisning av Lex Sarah 2013 (Dnr KS2014/483-2) Bilaga Information av Lena Colliard klockan KS2014/210-2 Remiss angående regional folkhälsomodell för Västra Götaland (Dnr KS2014/210-2) Bilaga Information av Johan Sjöholm klockan Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen SOCIALA UTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum KS2014/381-2 Insatser mot langning av alkohol i Västra Götalands län 2014 (Dnr KS2014/381-2) Bilaga Information av Johan Sjöholm klockan Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Kaffe klockan Information från sektorerna 10 Sektor arbetsliv och stöd Uppföljning av verksamhetsplan Månadsrapport Information av Ann-Mari Broberg och Jonas Arngården klockan Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen 11 KS2010/ Svar på motion om handlingsplan för hemlöshet (Dnr KS2010/1339-4) Bilaga Information av Jonas Arngården klockan KS2013/508-2 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och Västra Götalandsregionen om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Dnr KS2013/508-2) Bilaga Information av Lars Berfenhag klockan KS2013/141-5 Revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd (Dnr KS2013/141-5) Bilaga Information av Martin Östebo klockan Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Rapporter 14 Rapporter Klockan Antecknas SOCIALA UTSKOTTET

4 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Denny Kraft Information om verksamhetsberättelse 2013 för sektor vård och äldreomsorg (Dnr KS2013/ ) Sammanfattning Information ges från sektor vård och äldreomsorg om hur verksamheten har bedrivits under Verksamheternas årsberättelse för 2013 innefattar verksamheterna: - Vård- och omsorgsboende - Hälso- och sjukvård - Hemtjänst, larm och öppen verksamhet. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Denny Kraft Sektorchef Vård och äldreomsorg Elisabeth Sjöberg Verksamhetschef Hemtjänst/Larm/Öppen verksamhet Birgitta Bjärsved Verksamhetschef Vård- och omsorgsbonden Kristina Söderström Verksamhetschef Hälso- och sjukvård För kännedom till: Sektor vård och äldreomsorg/denny Kraft, Verksamhetschefer ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

5 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Lena Colliard Redovisning av synpunkter och klagomål 2013 (Dnr KS2014/153-1) Sammanfattning Sektor vård och äldreomsorg har under 2013 tagit mot 21 synpunkter och klagomål enligt Socialstyrelsens föreskrifter 5 kapitlet 3. Till sektor arbetsliv och stöd har det under samma period inkommit 15 ärenden med synpunkter och klagomål. Av den årliga sammanställningen av synpunkter och klagomål framkommer att förbättringar behöver göras i verksamheterna gällande bemötande, omvårdnad, handläggning, information och kommunikation. Bakgrund Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, framgår att systematiskt förbättringsarbete ska bedrivas gällande utredning av avvikelser avseende klagomål och synpunkter. Vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från: Vård- och omsorgstagare och deras närstående Personal Vårdgivare Den som bedriver socialtjänst De som bedriver verksamhet enligt LSS Myndigheter Föreningar, andra organisationer och intressenter Det är viktigt att ledningen har en positiv inställning till de som lämnar synpunkter och klagomål. Avvikelser i sig är något negativt, men i det systematiska förbättringsarbetet är det positivt att avvikelser uppmärksammas och kan åtgärdas och att liknande avvikelser inte återupprepas. De synpunkter och klagomål som har inkommit till sektor vård och äldreomsorg, har framförallt gällt bemötande om omvårdnad. De synpunkter och klagomål som lämnats till arbetsliv och stöd gäller i huvudsak bemötande och handläggning. I ett fall har det inlämnande klagomålet rört bristen på varmvatten i boendet. Alla åtta personer lämnade varsitt klagomål men i sammanställningen redovisas det som ett ärende eftersom klagomålet gäller samma situation/händelse och har åtgärdats med en och samma insats. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

6 2(3) Vidare ska synpunkter och klagomål sammanställas och analyseras för att vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamheten. Tabell över inkomna synpunkter och klagomål, arbetsliv och stöd samt vård och äldreomsorg Synpunkter och klagomål Arbetsliv och stöd samt Vård och äldreomsorg IFO IFO FH FH ÄO ÄO Total Bemötande Handläggning Dokumentation Information/kommunikation Lokal/resurs Omvårdnad Våld och övergrepp Vård och behandling Arbetsrutin (avsaknad/felaktig arbetsrutin som leder till brist i tillsyn/vård/omvårdnad) Insats (utebliven/försenad/ej verkställd) Informationsöverföring 0 0 Läkemedel/hjälpmedel 0 0 Brottslig handling 0 0 Kommentar: Indelningen i rubrikområden motsvarar Socialstyrelsens områden för klassificering av olika avvikelsetyper. Sammanställningen redovisar inte lex Sarah eller lex Maria ärenden. Total 2013 Verksamhetens bedömning Inom sektorerna vård och äldreomsorg och arbetsliv och stöd hanteras varje klagomål som uppkommer av ansvarig chef på arbetsplatsen. Dessutom diskuteras klagomålen även i arbetsgruppen och på arbetsplatsträff (APT) samt följs upp i verksamheternas ledningsgrupper två gånger per år. I den årliga sammanställningen av synpunkter och klagomål går det att urskilja ett mönster att åtgärder framförallt behövs sättas in för att förbättra bemötande, omvårdnad, handläggning samt information/kommunikation. Ekonomisk bedömning Eventuella kostnader tas inom den budget som sektorn tilldelats.

7 3(3) Förslag till kommunstyrelsen Informationen antecknas till protokollet Denny Kraft Sektorchef Ann-Mari Broberg Sektorchef Jonas Arngården Sektorchef Expedieras till: För kännedom till: Denny Kraft, Ann-Mari Broberg, Jonas Arngården, Elisabeth Sjöberg, Birgitta Bjärsved, Kristina Söderlund, Elisabeth Svartholm, Susanne Albinsson, Monica Fundin, Helen Berghog, Eva Regnell, Lena Colliard

8 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Lena Colliard Redovisning av Lex Sarah 2013 (Dnr KS2014/483-2) Sammanfattning Sektor Vård och äldreomsorg har under år 2013 tagit emot 34 stycken Lex Sarah-rapporter. En av rapporterna har lett till beslut om att ett allvarligt missförhållande förelegat och tre av rapporterna har lett till beslut om att en påtaglig risk för allvarligt missförhållande förelegat, enligt 14 kapitlet 7 socialtjänstlagen (SoL). Under samma tid har sektor arbetsliv och stöd tagit emot nio Lex Sarah-rapporter, enligt 24 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och en Lex Sarah-rapport enligt 14 kapitlet 7 SoL. Tre av besluten avser allvarliga missförhållanden. Åtgärder har vidtagits i syfte att förhindra att liknande händelser uppkommer igen. Bakgrund Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om Lex Sarah i socialtjänsten (SoL) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas i hela socialtjänsten. Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd i SOSFS 2011:5(S). Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om Lex Sarah publicerades under våren Anmälningar av allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande enligt Lex Sarah handläggs av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun beslutade den 27 juni 2011 om en rutin för hur anmälningarna ska hanteras. Sociala myndighetsnämnden har gett sektorchefer/verksamhetschefer delegation att besluta i Lex Sarah-ärenden. Beslutet avser om det har förelegat missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Under år 2013 har sektor vård och äldreomsorg tagit emot 34 Lex Sarah-rapporter och sektor arbetsliv och stöd har tagit emot nio Lex Sarah-rapporter. I ett ärende inom vård och äldreomsorg har beslut tagits att allvarligt missförhållande förelegat: Brister i omvårdnaden kring matsituationen på Fridhemskullen. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avser inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet. I tre av ärendena inom vård och äldreomsorg har beslut tagits att en påtaglig risk för allvarligt missförhållande förelegat: Brister i rörelselarm på Båtsmansgärdet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avser inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet. IVO vill dock uppmärksamma nämnden på SOSFS 2012:12, nämnden ska ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

9 2(3) säkerställa att ett boende där person med demenssjukdom bor ska vara bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person med demenssjukdom är i behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge honom/henne sådant stöd och hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Pengar har försvunnit hos en brukare i ordinärt boende. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har inte meddelat beslut i ärendet. Lotter med vinst på har försvunnit från en brukare i ordinärt boende. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har inte meddelat beslut i ärendet. I 29 ärenden har beslutet varit att allvarligt missförhållande eller påtagliga risker för allvarligt missförhållande inte förelegat. Utredning pågår fortfarande i en rapport. I tre av ärendena inom arbetsliv och stöd har beslut tagits att allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande har förelegat: Allvarligt missförhållande då brukares hälsotillstånd försämras succesivt med extremt låga blodvärden, brister på systemnivå i kommunikation och informationsöverföring. IVO har begärt och fått kompletteringar till utredningen, och ärendet är nu avslutat. Påtaglig risk för allvarligt missförhållande i samband med att brukare lämnar bostaden under natten utan att personalen upptäcker det. Brister i rutiner och strukturer för arbetet leder till brister i brukarens trygghet. Åtgärder har vidtagits och ärendet är lämnat till IVO. Allvarligt missförhållande då brukares identitet röjs i samband med utlämnande av handlingar till annan brukare. IVO har avslutat ärendet. I fyra ärenden inom arbetsliv och stöd har enligt beslut allvarligt missförhållande eller påtagliga risker för allvarligt missförhållande inte förelegat och i de två övriga ärendena har beslut ännu inte tagits, utredning pågår. Åtgärder har vidtagits inom sektorerna arbetsliv och stöd samt vård och äldreomsorg i syfte att förhindra att liknande händelser inträffar igen. Verksamhetens bedömning De nya reglerna gällande Lex Sarah har inneburit stora förändringar för alla i verksamheten. Äldreomsorgen och verksamheten enligt LSS har fått nya regler utifrån tidigare lagstiftning. För socialtjänstens individ- och familjeomsorg inklusive familjerätten är bestämmelserna om Lex Sarah helt nya. De nya reglerna innebär också att alla allvarliga missförhållanden och påtagliga risker för allvarliga missförhållanden ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Den handbok som getts ut om tillämpningen av lex Sarah kommer att vara ett stöd för verksamheterna. Lex Sarah ska ses som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet med Lex Sarah är att verksamheten ska utvecklas och missförhållanden rättas till. Återkoppling av utförda Lex Sarah utredningar sker till berörda arbetsgrupper. Det är ett viktigt lärande. Bedömningen är att personal i allmänhet är uppmärksamma på de risker som kan förekomma och rapporterar då det är befogat.

10 3(3) Under 2012 tog sektor vård och äldreomsorg emot 29 rapporter och sektor arbetsliv och stöd fem rapporter. Den ökade rapporteringen är troligen ett resultat av ökad kunskap om rutinen av Lex Sarah samt ökad förståelse för att använda rutinen. Lex Sarahs koppling till god kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet går att urskilja i de åtgärder som vidtagits i verksamheterna: Utveckling av den sociala dokumentationen i form av utbildning och uppdaterade genomförandeplaner, vilket är ett arbetsinstrument för personalen har uppmärksammats. Genomgång och upprättande av rutiner gällande omvårdnadsarbetet och bemötande har genomförts och ska implementeras. Rutiner för informationsöverföring till och från hemsjukvård och verksamhet har utformats. Basutbildning i hälso- och sjukvård för personal i funktionshinderverksamhet. Risk- och handlingsplaner har upprättats. Handledning av personal har genomförts. Arbete har startats för att förbättra samverkan mellan olika verksamheter. Handlingsplaner för att stärka kommunikation med närstående i svåra/utsatta situationer. Utvecklad introduktionsplan för nya medarbetare. Installation av magnetlarm och nya telefonrutiner. Teknikfrågor har lyfts upp. Genomgång och upprättande av rutiner för verkställighet av boende ska göras och implementeras. Rutiner för hantering av brukares värdeföremål och kontanter. Information och dialog sker även med personal såväl i det dagliga arbetet, på verksamhetsmöten och på arbetsplatsträffar (APT), vilket gör att kunskaper om kvalitet ökar i verksamheterna. Ekonomisk bedömning Eventuella kostnader tas inom den budget som sektorn tilldelats. Förslag till kommunstyrelsen Informationen antecknas till protokollet. Denny Kraft Sektorchef Ann-Mari Broberg Sektorchef Jonas Arngården Sektorchef För kännedom till: Kristina Söderlund, Birgitta Bjärsved, Elisabeth Sjöberg, Susanne Albinsson, Helen Berghog, Monica Fundin, Eva Regnell, Annica Emanuel, Lena Colliard.

11 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johan Sjöholm Remiss angående regional folkhälsomodell för Västra Götaland (Dnr KS2014/210-2) Sammanfattning I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Utifrån det nu framtagna förslaget till regional folkhälsomodell i Västra Götaland, ska Kungälvs kommun formulera ett remissvar. Syftet med den regionala folkhälsomodellen är att skapa förutsättningar för en hållbar och effektiv samverkan. Utifrån lokalt folkhälsoarbete föreslås att: folkhälsoavtalen ska delfinansieras mellan kommun och region minst en strategisk tjänst för folkhälsoarbete ska finnas i kommunen/stadsdelen tjänsten ska organisatoriskt vara centralt placerad i kommunen tvärsektoriellt råd eller motsvarande ska finnas i kommunen/stadsdelen verksamhetsplan ska upprättas för folkhälsoområdet uppföljning ska ha en regiongemensam bas och genomföras årligen folkhälsomedlen ska ge möjlighet till att finansiera tillfälliga tjänster vid implementering eller liknande regelbunden samverkan ska ske på chefsnivå mellan primärvård, tandvård och den kommunala verksamheten. Detta kan vara i folkhälsoråd/tvärsektoriella råd eller andra befintliga strukturer. Bakgrund Remissen syftar till att få svar på om samarbetsparter inom folkhälsoområdet i Västra Götaland anser förslag på regional folkhälsomodell ökar tydligheten för samverkan och skapar effektivare folkhälsoarbete. Svaret ska utgå från nedanstående frågeställningar: 1. Utvärderingen framhåller att det behövs ett förtydligande av folkhälsokommitténs mandat och uppdrag. Anser ni att det är relevant och att förslaget kan leda till det? 2. Utvärderingen framhåller att det behövs en ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Anser ni att förslaget kan leda till en ökad samverkan och ett effektivare folkhälsoarbete? 3. Regionstyrelsen beredning för hållbar utveckling arbetar med strategiska frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland. Anser ni att folkhälsoområdet bidrar till den strategiska utvecklingen av Västra Götaland? ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

12 2(2) 4. Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och externa samverkansparter såsom samordningsförbud och idéburna sektorn gynnar folkhälsoområdet. På vilket sätt gynnas folkhälsoarbetet i Västra Götaland av en ökad strukturerad samverkan mellan parterna? Verksamhetens bedömning Folkhälsans olika utmaningar måste mötas i bred samverkan, vilket är en återkommande slutsats i folkhälsorådets välfärdsbokslut. Kungälvs kommun ställer sig därför positiva till den regionala folkhälsomodellen, som har i syfte att kvalitétssäkra denna samverkan. En viktig utgångspunkt för Kungälvs kommun är att äga lokalt och stötta centralt. Utifrån ett regionalt perspektiv har Kungälvs kommun behov av stöd när det gäller exempelvis utvärdering, uppföljning och visionsarbete. Konkret efterfrågar Kungälvs kommun ökat stöd vid framtagande av det årliga Välfärdsbokslutet och processtöd för rådets prioriterade insatser. En ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdskansliet har indirekt positiv betydelse för det lokala folkhälsoarbetet, eftersom detta skapar ökad tydlighet för det lokala arbetet. För att utveckla det lokala folkhälsoarbetet betonar Kungälvs kommun även betydelsen av att krav- och kvalitetsboken ger primärvåden ännu tydligare incitament för en aktiv roll i folkhälsoarbetet. Sammantaget är förslag till regional folkhälsomodell ett viktigt led att synliggöra folkhälsoarbetets strategiska funktion i Kungälvs kommun och Västra Götalandsregionen. Ekonomisk bedömning Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner remissvar angående regional folkhälsomodell. Robert Hallman Sektorchef kultur och samhällsservice Expedieras till: För kännedom till:

13 1 (3) Datum Diarienummer FHK REMISS Förslag på regional folkhälsomodell Remisstid: 10 februari till den 4 april. I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén. Bakgrund Västra Götalandsregionen har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har dock förändrats sedan regionen bildades. En trend är att folkhälsoarbetet har gått från fokus på levnadsvanor till två starka perspektiv, levnadsvanor och livsvillkor. WHO:s hälsostrategi Hälsa 2020 beskriver detta och betonar vikten av en ändamålsenlig ledning, styrning och samverkan mellan centrala samhällsaktörer. Flera styrdokument som har koppling till Västra Götaland och folkhälsa beskriver också vikten av en bred samverkan, t.ex. det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, Västra Götalands folkhälsopolitiska policy, utvärderingen Organisering för folkhälsa, utförd av Göteborgs universitet och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom så väl det offentliga som det civila samhället. Förslaget på regional folkhälsomodell syftar till att förbättra organisering och samverkan för att på så sätt få ett effektivare folkhälsoarbete. Arbetet med modellförslaget startade när utvärdering av folkhälsoarbetet presenterades hösten Vid samma tillfälle hölls runda-bords-diskussioner om hur folkhälsoarbetet skulle kunna se ut i framtiden, detta för att få inspel till modellarbetet. Deltog gjorde representanter från hälso- och sjukvårdsnämnderna, kommunala politiker och tjänstemän, folkhälsokommittén, folkhälsoplanerare, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och folkhälsokommitténs sekretariat. Sammanställning ifrån mötet i november skickades ut för synpunkter till folkhälsoplanerarna i kommunerna. Arbetsgruppen, som bestått av tjänstemän från hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli, folkhälsoplanerare i kommunerna och folkhälsokommitténs sekretariat, har därefter arbetat vidare. Förslaget på regional folkhälsomodell har föregåtts av de två regionfullmäktigeuppdrag från VGR:s budget 2011, som båda lämnats över till folkhälsokommittén; att utvärdera Postadress: Regionens Hus Mariestad Besöksadress: Drottninggatan 1 Mariestad Telefon: Webbplats: E-post: anne.m.svenssont@vgregion.se

14 2 (3) regionens folkhälsoarbete och att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa. 1 Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland antogs av regionfullmäktige i september 2013 och därefter har modelluppdraget kunna slutföras. Syftet Denna remiss syftar till att få svar på om samarbetsparter inom folkhälsoområdet i Västra Götaland anser att detta förslag på regional folkhälsomodell ökar tydligheten för samverkan och skapar effektivare folkhälsoarbete. Remissen Vi ber er att besvara nedanstående frågor. 1. Utvärderingen framhåller att det behövs ett förtydligande av folkhälsokommitténs mandat och uppdrag. Anser ni att det är relevant och att förslaget kan leda till det? 2. Utvärderingen framhåller att det behövs en ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Anser ni att förslaget kan leda till en ökad samverkan och ett effektivare folkhälsoarbete? 3. Regionstyrelsen beredning för hållbar utveckling arbetar med strategiska frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland. Anser ni att folkhälsoområdet bidrar till den strategiska utvecklingen av Västra Götaland? 4. Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och externa samverkansparter såsom samordningsförbud och idéburna sektorn gynnar folkhälsoområdet. På vilket sätt gynnas folkhälsoarbetet i Västra Götaland av en ökad strukturerad samverkan mellan parterna? FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Jan Alexandersson Ordförande Yttrande över remissen sänds senast den 4 april till: anne.m.svensson@vgregion.se 1 Rapporterna Organisering för folkhälsa och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland finns på

15 3 (3) Upplysningar Anne Svensson, utvecklingsledare folkhälsokommitténs sekretariat, tel Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef, tel Bilaga 1. Remisshandling Förslag på Regional folkhälsomodell för Västra Götaland 2. Sändlista

16 1 (16) Förslag till beslut Datum Diarienummer FHK Folkhälsokommitténs sekretariat Handläggare: Anna Svensson Telefon: Förslag till regional folkhälsomodell Postadress: Folkhälsokommitténs sekretariat Regionens Hus Mariestad Besöksadress: Regionens hus Drottninggatan Mariestad Telefon: Webbplats: E-post: Anna.s.svensson@vgregion.se

17 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Innehåll Förslag till regional folkhälsomodell... 1 Sammanfattning... 3 Förslag till modell för folkhälsoarbete... 4 Regional nivå (regionstyrelsen, folkhälsokommittén)... 4 Delregional nivå (hälso-och sjukvårdsnämnderna)... 4 Lokal nivå (kommunerna)... 4 Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt... 5 Samverkan inom folkhälsoområdet externt... 6 Bakgrund... 7 Uppdraget... 7 Tolkning och avgränsning... 9 Arbetsprocess... 9 Utgångspunkter Regional nivå Delregional nivå Lokal nivå Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Samverkan inom folkhälsoområdet externt Strategiskt arbete för effektivare folkhälsoarbete Definitioner... 16

18 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Sammanfattning I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén. Uppdraget har en nära koppling till två andra regionfullmäktigeuppdrag från Västra Götalandsregionensbudget 2011, som båda lämnades över till folkhälsokommittén. Det ena var att utvärdera regionens folkhälsoarbete, vilket avrapporterades till regionstyrelsen i november Det andra uppdraget att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa, Samling för social hållbarhet åtgärder för en jämlik hälsa i Västra Götaland som antogs av regionfullmäktige i september Modellförslaget har med utgångspunkt från de båda andra regionfullmäktigeuppdragen som syfte att förbättra organisering och samverkan och på så sätt få ett effektivare folkhälsoarbete i Västra Götaland. Förslaget är framarbetat av en tjänstemannagrupp med representanter från regional, delregional och lokalnivå. Modellförslaget utgår ifrån nuvarande ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen. Modellen innebär förslag på nya samverkansformer på politisk och tjänstemannanivå. Modellen lyfter fram områden som är viktiga för ett strategiskt, effektivt och långsiktigt folkhälsoarbete.

19 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Förslag till modell för folkhälsoarbete Syftet med en regional folkhälsomodell är att skapa organisering och samverkan för att få ett effektivare folkhälsoarbete. De som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbetet i dag kan delas in i tre domäner; regional nivå, delregional nivå och lokal nivå. Här följer förslag inom respektive domän: Regional nivå (regionstyrelsen, folkhälsokommittén) Folkhälsokommittén ska även fortsättningsvis vara underställd regionstyrelsen. Folkhälsokommitténs uppdrag och mandat ska tydliggöras. Folkhälsokommittén ska fortsatt vara pådrivande i det regiongemensamma folkhälsoarbetet och arbeta med strategisk och långsiktig utveckling inom området. Delregional nivå (hälso-och sjukvårdsnämnderna) Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska ha ett fortsatt uppdrag för det lokala folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier och kommunernas politiska ledning ska ha regelbundna dialoger med utgångspunkt från folkhälsoavtalen. Folkhälsomedel som används i samverkan med kommunerna ska redovisas på ett enhetligt sätt. Tydliggöra uppdraget och utveckla incitament för hälso- och sjukvårdens utförare, t ex primärvården och tandvården, för att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ska skapa strukturer för likvärdigt stöd till lokala folkhälsoplanerare. Stödet ska utgå ifrån lokala behov. Lokal nivå (kommunerna) Folkhälsoavtalen ska ha en regiongemens bas som ska kompletteras utifrån lokala behov. Förslag till regiongemensam bas: - folkhälsoavtalen ska delfinansieras mellan kommun och region - minst en strategisk tjänst för folkhälsoarbete ska finnas i kommunen/stadsdelen - tjänsten ska organisatoriskt vara centralt placerad i kommunen - tvärsektoriellt råd eller motsvarande ska finnas i kommunen/stadsdelen - verksamhetsplan ska upprättas för folkhälsoområdet - uppföljning ska ha en regiongemensam bas och genomföras årligen - folkhälsomedlen ska ge möjlighet till att finansiera tillfälliga tjänster vid implementering eller liknande

20 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Regelbunden samverkan ska ske på chefsnivå mellan primärvård, tandvård och den kommunala verksamheten. Detta kan vara i folkhälsoråd/tvärsektoriella råd eller andra befintliga strukturer. Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Etablera regelbundna möten mellan Folkhälsokommittén och Hälso- och sjukvårdsnämnderna, se fig. 1. Folkhälsokommittén ska ingå i Beredningen för hållbar utveckling, så att folkhälsoperspektivet ingår i arbetet med den sociala dimensionen för hållbar utveckling, se fig. 1. Figur 1. Folkhälsoarbetets politiska struktur inom och utanför Västra Götalandsregionen. De vita cirklarna visar föreslagna samarbetsytor för folkhälsofrågor. Etablera en styrgrupp på tjänstemannanivå för regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Styrgruppen ska bestå av cheferna från tillväxt och utveckling och hälso- och sjukvård. Styrgruppen ska ledas av folkhälsochefen. Styrgruppens uppgift är att hantera övergripande strategiska folkhälsofrågor, fig. 2

21 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Figur 2. Organisering på tjänstemannanivå. Följande uppgifter är av betydelse för ett gemensamt, strategiskt och effektivt folkhälsoarbete i Västra Götaland: - Ta fram långsiktiga planer för VGR - Verka för tydliga och uppföljningsbara mål - Ta fram underlag och indikatorer för att mäta befolkningens hälsa över tid - Samordna uppföljningen för folkhälsoarbetet - Ta fram förslag till regiongemensamma satsningar - Utveckla modeller för att investera i folkhälsa och social hållbarhet - Kontinuerlig kompetensutveckling för politiker och tjänstemän - Spetskompetens som stöd till det lokala folkhälsoarbetet Samverkan inom folkhälsoområdet externt Möjliggör för en flexiblare representation av Västra Götalandsregionen i Samordningsförbundens styrelser. FHK ska etablera en samverkansgrupp med den idéburna sektorn, med representanter från regionala och delregionala aktörer.

22 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har förändrats sedan regionen bildades. En trend är att folkhälsoarbetet har gått från fokus på levnadsvanor till livsvillkor. Livsvillkor är samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållande som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Människor i Sverige lever allt längre och blir allt friskare men hälsan är ojämlikt fördelad. WHO:s hälsostrategi Hälsa 2020 beskriver detta och betonar vikten av en ändamålsenlig ledning, styrning och samverkan mellan centrala samhällsaktörer. Flera tongivande styrdokument beskriver vikten av en bred samverkan, t.ex. det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, Västra Götalands folkhälsopolitiska policy samt utvärderingen Organisering för folkhälsa utförd av Göteborgs universitet. Västra Götalandsregionen har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom så väl det offentliga som det civila samhället. Det här förslaget syftar till att förbättra organisering och samverkan och på det sättet få ett effektivare folkhälsoarbete. Uppdraget I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén (FHK) som därmed fick ansvaret för att genomföra uppdraget. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från folkhälsokommitténs sekretariat (FHKS), hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) och folkhälsoplanerare i kommunerna, för att arbeta fram ett förslag till modell för folkhälsoarbetet i VGR. Bakgrund till uppdraget går att läsa i VGR:s budget 2011: Utgångspunkten för regionens samlade folkhälsoarbete måste grunda sig på invånarnas hälsa och ohälsa samt den enskildes eller gruppers behov av stöd och andra insatser. Framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter ansvarstagande från såväl den enskilde som flera samhällssektorer. Utan ett väl utvecklat samarbete med kommuner och frivilligorganisationer blir folkhälsoarbetet inte effektivt För att möta den negativa hälsoutvecklingen krävs riktade insatser och fördelning av folkhälsomedel till socialt utsatta områden i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen ska med anledning av detta ta initiativ till att, i samverkan med kommunerna, utforma en regional folkhälsomodell.

23 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Uppdraget att ta fram en regional modell för folkhälsoarbetet har föregåtts av två regionfullmäktigeuppdrag från VGR:s budget 2011, som båda lämnats över till folkhälsokommittén; att utvärdera regionens folkhälsoarbete och att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa. 1 Utvärderingen genomfördes av Göteborgs universitet, enheten för socialmedicin. Den utgick från nuvarande organisation för regionens folkhälsoarbete (fig. 3), vilken i princip varit densamma sedan Folkhälsokommittén har dessutom utifrån dagens syn på folkhälsoarbete tagit fram en kartläggning över viktiga strategiska aktörer för framtidens folkhälsoarbete - myndigheter, universitet och högskolor, idéburna sektorn och interna aktörer inom VGR 2. Figur 3. Boxarna visar det som är motorn i folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen 2012 och som har varit föremål för utvärdering. 1 Rapporterna Organisering för folkhälsa och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland finns på 2 Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser, redovisning av slutsatserna i Göteborgs universitets utvärdering och av de kompletterande kartläggningarna

24 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Tolkning och avgränsning Fördelningen av folkhälsomedel till utsatta områden som en följd av demografiska förändringar fanns med i uppdraget men har inte hanterats i modellförslaget. Anledningen är att regionstyrelsen i sep 2011 beslutade att ge ägarutskottet i uppdrag att göra en översyn av resursfördelningsmodellen och att i den inkludera fördelningen av folkhälso- och barntandvårdsresurser. Ägarutskottet beslöt i oktober 2011 bl.a. att uppdraget ska utgöra en del i budgetoch planprocessen för På grund av detta hanterar föreliggande förslag inte resursfördelningsfrågan. Utgångspunkter för vad modellen ska hantera för att utveckla och förbättra folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen har identifierats utifrån utvärderingen gjord av Göteborgs universitet Organisering för folkhälsa samt vad som förespråkas inom forskning som framgångsfaktorer för folkhälsoarbetet. Dessa är: - Folkhälsoarbetet ska vara strategiskt - Uppdrag, ansvar och roller ska vara tydliga - Folkhälsoarbete är tvärsektoriellt, det är många aktörers ansvar och samverkan är en förutsättning - Folkhälsoarbetet ska vara lokalt förankrat - Folkhälsoarbete ska ses som en investering - Folkhälsoarbetet ska bygga på kompetens och kunskap - Gemensamt arbetssätt ger möjlighet till effektivisering Arbetsprocess Arbetet med modellförslaget startade då utvärderingen av folkhälsoarbetet presenterades den 23 november Vid samma tillfälle hölls runda-bords-diskussioner om hur folkhälsoarbetet skulle kunna se ut i framtiden, för att få inspel till modellarbetet. Deltog gjorde representanter från hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN), kommunala politiker och tjänstemän, folkhälsokommittén, folkhälsoplanerare, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och folkhälsokommitténs sekretariat. Utifrån utvärderingen och diskussionerna den 23 november sammanställdes ett antal utgångspunkter för vad modellen ska hantera för att utveckla och förbättra folkhälsoarbetet, se punkter ovan. Detta skickades ut för synpunkter till folkhälsoplanerarna i kommunerna i december Arbetsgruppen har arbetat vidare med inkomna synpunkter. Fler synpunkter har därefter inhämtats från samtliga tolv HSN-presidier, HSNK och FHKS. Modelluppdraget har också en nära koppling till arbetet med åtgärdsplanen Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Åtgärdsplanen antogs av regionfullmäktige i september 2013 och därefter kunde också modelluppdraget slutföras.

25 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Utgångspunkter Folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna har ansvar för folkhälsoarbetet i VGR enligt reglemente. VGR:s övergripande styrmodell innefattar ägare, beställare och utförare, vilka är de olika perspektiv som sätter ramarna för de politiska uppdragen. Styrmodellen innebär att ett företrädaransvar fördelas mellan de olika nivåerna, den regionala (centrala), den delregionala och den lokala nivån. Folkhälsokommitténs, som underställd regionstyrelsen, har delegerats uppdraget att företräda regionen i folkhälsofrågor och att stå för policyperspektivet. Hälsooch sjukvårdsnämnderna på den delregionala nivån har utifrån sina geografiska områden ett generellt beställaransvar. De ansvarar för att företräda befolkningen och utifrån behovsbedömningar avtala om folkhälsoinsatser. Den lokala nivån, kommunerna, är regionens viktigaste samarbetsparter i genomförandet av folkhälsoarbetet. Samarbetet regleras genom folkhälsoavtal som knyts mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och kommunerna. Regional nivå Folkhälsokommittén är en av regionstyrelsens kommittéer och har i uppdrag att vara initiativtagare, förslagsställare, remissorgan och rådgivare när det gäller folkhälsofrågor i Västra Götalandsregionen. Tillsammans med företrädare för verksamheter inom Västra Götalandsregionen, kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer ska kommittén utveckla metoder, följa upp folkhälsoinsatser och sprida erfarenheter. Kopplat till folkhälsokommittén finns en förvaltning organisatoriskt placerad inom tillväxt och utveckling. Utvärderingen gjord av Göteborgs universitet visar att folkhälsokommitténs uppdrag uppfattas som otydligt och pekar på den nuvarande styrmodellen som en av orsakerna. Folkhälsokommittén har som underställd regionstyrelsen uppdraget att vara pådrivande i det regiongemensamma folkhälsoarbetet och otydligheten ligger bland annat i kommitténs beslutsmandat. Folkhälsokommitténs främsta avnämare är enligt reglementet regionstyrelsen, men i policy- och utvecklingsansvaret finns en indirekt motpart till övriga folkhälsoaktörer vilket inte är lika tydligt reglerat. Vidare framgår att det behövs en tydlig central politisk nivå för folkhälsofrågor. Det är därför av avgörande betydelse för utvecklingen av folkhälsoarbetet i regionen att den centrala nivån i styrmodellen klargörs och att folkhälsokommitténs uppdrag och mandat stärks och tydliggörs. Delregional nivå Inom VGR finns idag tolv Hälso- och sjukvårdsnämnder. Genom sitt reglemente har HSN uppdraget att tillsammans med kommuner/stadsdelar verka för en förbättring av folkhälsan. HSN har även ett samlat ansvar för befolkningens tillgång till folkhälsoinsatser och ska bedriva folkhälsoarbete med ett aktivt uppföljningsansvar. HSN tecknar folkhälsoavtal med kommunerna/stadsdelar. Kopplat till HSN finns ett Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli med kontor i Göteborg, Uddevalla, Mariestad och Borås. De medarbetare inom HSNK som

26 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) arbetar med folkhälsofrågor med koppling till kommuner/stadsdelar har ett gemensamt nätverk för att hantera olika frågor. Folkhälsoavtalen kräver en god dialog emellan HSN och kommunerna för fortsatt utveckling av folkhälsoarbetet. Utvärderingen från Göteborgs Universitet påtalar att det idag finns olikheter i hälso- och sjukvårdsnämndernas ekonomiska redovisningar av det som anses vara folkhälsomedel vilket ger en otydlighet. En ökad tydlighet i redovisningen skulle syfta till att kunna jämföra och utveckla folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvården har kontakt med stora delar av befolkningen i VGR vilket gör att de har en unik möjlighet i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på individnivå och gruppnivå. Utvärderingen pekar på att denna möjlighet inte används full ut. Tydligare uppdrag och incitament till hälso- och sjukvårdens utförare krävs för att öka deras aktiva deltagande och samverkan i folkhälsoarbetet på lokal nivå. När det gäller vårdvalsmodeller ska Hälso-och sjukvårdsutskottet och Hälso- och sjukvårdsavdelningen säkerställa att samverkan i folkhälsofrågor sker på lokal nivå. För att nå ett framgångsrikt folkhälsoarbete behöver kunskap och kompetensstöd finnas för den kommunala nivån, vilket tydligt framgår i utvärderingen. Lokal nivå Regionens folkhälsoarbete på lokal nivå regleras via folkhälsoavtalen. Avtalen tecknas mellan HSN och kommunerna och Göteborgs stadsdelar och avser det lokala folkhälsoarbetet som är samfinansierat av VGR och respektive kommun. Folkhälsoplanerarna är anställda av kommunen förutom i HSN-område östra och västra Skaraborg där folkhälsoplanerarna är anställda av VGR men placerade i kommunens organisation. Folkhälsoarbete ska utgå ifrån lokala förutsättningar och därför är folkhälsoavtalen mellan kommun/stadsdelar och VGR avgörande. För att befolkningen i Västra Götaland ska ha förutsättningar för en jämlik hälsa krävs en regiongemensam basnivå för folkhälsoavtalen. Avgörande faktorer för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att det finns personer med folkhälsokompetens för att driva arbetet; att folkhälsofrågorna ses som tvärsektoriella och att det finns samverkan på ledningsnivå inom kommunen men också mellan kommunen och VGR och att samverkan även sker med regionala ansvarsområden såsom primärvård och tandvård i kommunen eftersom dessa verksamheter har en stor möjlighet att arbeta främjande och förebyggande. Avtalen anger ofta att folkhälsomedel ska används för att initiera, samordna och följa upp insatser. Men för att implementera insatser kan det krävas personella resurser, vilket även avtalen bör ge möjlighet till. Folkhälsa är ett tvärsektoriellt område och yrkesrollen består av flera delar. Många folkhälsoplanerare upplever att mycket tid går åt till förankring för att skapa förståelse för innebörden av folkhälsoarbete och hälsofrämjande insatser 3. Det saknas idag nationell standard för yrkesrollen. För att stärka yrkeslegitimiteten för folkhälsoplanerarna/folkhälsostrategerna/folkhälsosamordnarna/ 3 Folkhälsa Inte bara en morot i handen En kvalitativ studie av det kommunala folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen, Elin Millén, Johanna Sälgeback. Examensarbete i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi I, VT 2012

27 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) utvecklingsledare för folkhälsa, vore det till fördel om yrkets delar hade en mer regiongemensam basnivå än idag. En tydlighet i yrkesroll och innehåll bidrar till större legitimitet. Det är viktigt att yrkesrollen och innehåll inte blir begränsande för möjligheten att prioritera arbetsområden utifrån lokala förutsättningar. Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Idag finns ingen sammanhållen styrning och ledning för folkhälsofrågor inom VGR, istället sker arbetet i separata beslutsdomäner. Utvärderingen visar att Folkhälsokommittén inte har det mandat som behövs för att kunna uppfylla uppdraget att driva ett samlat folkhälsoarbete i regionen. Folkhälsoområdet är tvärsektoriellt vilket innebär att frågorna är komplexa och att de inte kan lösas av en separat enhet utan måste integreras i större delar av regionen, se figur 1. Med den regionala möjlighet som VGR ger och utifrån dagens folkhälsoarbetes breda samhällsinsats bör strukturerad samverkan ske på politik- och tjänstemannanivå inom regionen. Bättre strukturerad samverkan mellan de nämnder och kommittéer som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbete kan gynna möjligheterna till utveckling och regiongemensamma satsningar. En möjlighet till bred samverkan inom Västra Götaland och för att arbeta med Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland kan vara att folkhälsa ingår i Beredningen för hållbar utveckling (BHU). Det nämns också som en möjlighet i inriktningsdokumntet inför den politiska organisationen i VGR. Ytterligare ett sätt att ta vara på regionens möjligheter att arbeta med tvärsektoriella frågor är att etablera en styrgrupp på tjänstemannanivå för regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Styrgruppen ska bestå av representanter från områdena tillväxt och utveckling och hälso- och sjukvård. Styrgruppens uppgift är att hantera övergripande strategiska folkhälsofrågor för att driva de regiongemensamma folkhälsofrågorna. Styrgruppen bör därför ledas av folkhälsochefen, se fig. 2. Figur 5. Sambandet mellan folkhälsa och politik. Befolkningens hälsa påverkas av ett stort antal samhällssektorer och politikerområden. Med downstream menas faktorer som påverkar hälsan hos en enskild individ som livsstil och levnadsvanor. Med upstream menas faktorer som ligger på samhällsnivå. Med miljö menas de sammanhang man lever och bor i. Källa: Sven Bremberg

28 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Samverkan inom folkhälsoområdet externt Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt och spänner över många aktörer i samhället som till exempel kommunerna, de idéburna organisationerna samt myndigheter. Även universitet och högskolor är centrala aktörer för ett kunskapsdrivet folkhälsoarbete. Med kommunerna är samverkan inom folkhälsoområdet strukturerat via folkhälsoavtal. Men folkhälsoarbetet innefattar även samhällssektorer där andra externa aktörer är centrala och det finns behov av ett strategiskt och strukturerat gemensamt arbete. För en effektiv och långsiktig samverkan eller samarbete med externa aktörer behövs strukturer och ömsesidig kunskap om varandras uppdrag. Samverkansstrukturerna måste bygga på mer än bara arbete i avgränsade projekt. Istället behövs gemensamma ytor där relevanta utmaningar tillsammans identifieras och möjliga lösningar arbetas fram. Då de externa folkhälsoaktörerna är organiserade på olika sätt, krävs det flexibla lösningar. I relation till exempelvis myndigheter fungerar samordningsförbunden redan som en modell för samverkan. Via dem borde VGR:s resurser i större utsträckning kunna användas för att nå marginaliserade grupper. Idag är HSN representerade i samordningsförbundens styrelser, en mer flexibel representation från VGR skulle innebära att samordningsförbund kunna arbeta effektivare inom ett breddat folkhälsoområde, genom att relevant regional aktör tidigt inkluderas. En långsiktig samverkan med den idéburna sektorn behöver även den en tydlig struktur. Idéburen sektor når många gånger grupper som offentlig verksamhet har svårt att nå. Den samverkan mellan FHK och idéburen sektor som finns idag behöver en tydligare struktur och utvidgas med fler aktörer från regional och delregional nivå för att på bästa sätt ta tillvara den idéburen sektorns möjligheter. Ett kunskapsdrivet folkhälsoarbete behöver en nära samverkan med universitet och högskolor. Det måste finnas ett långsiktigt utbyte mellan politik, praktik och teori och det är centralt att bland annat använda sig av befintliga avtalsförhållanden mellan VGR och universitetet. För kunskap om hur olika samhällsstrukturer påverkar hälsan behövs en tvärsektoriell forskarbas där den breda kompetensen tas tillvara och utbyte forskare emellan kan ske. Figur 6. Samverkan mellan olika aktörer. Den vänstra figuren visar ett exempel när samverkan sker med projektet. När projektet sedan tar slut finns ingen samverkan kvar. Detta till skillnad från den högra figuren där samverkan sker mellan aktörer och där ett enskilt projekt kan innesluta samverkan.

29 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Strategiskt arbete för effektivare folkhälsoarbete För att nå framgång i folkhälsoarbetet är det viktigt att arbetet sker långsiktigt och utgår ifrån lokala förutsättningar men med stöd från central nivå. De områden som lyfts fram nedan är särskilt betydelsefulla för att utveckla samarbete inom, såväl internt i VGR som mellan region och kommuner/stadsdelar. Långsiktiga planer Folkhälsoområdet är tvärsektoriellt och det är viktigt att det strategiska regiongemensamma folkhälsoarbetet har en långsiktig agenda där inriktningsmål och prioriteringar görs. Det skulle innebära att den regionala folkhälsopolitiken fick större genomslag i folkhälsoarbetet, att arbetsprocesser internt i regionen skulle understödjas och att samverkan mellan region och kommun/stadsdelar skulle kunna utvecklas. Underlag och statistik kring befolkningens levnadsvillkor och hälsa Prioriteringar i folkhälsoarbetet bör grunda sig på invånarnas hälsa och på de bestämningsfaktorer som påverkar den. Det finns för närvarande ingen samordnad redovisning av befolkningens hälsotillstånd och livsvillkor i Västra Götaland. Fördelar med att centralisera detta arbete i regionen är att data blir jämförbar mellan kommunerna. VGR:s arbetsgrupp för statistikdatabasen samlar de större förvaltningarnas statistik och det borde finnas möjlighet att komplettera med ytterligare folkhälsodata. Uppföljning En gemensam struktur för uppföljning av lokalt folkhälsoarbete och utvärderingar av vissa delar inom folkhälsoområdet skulle ge möjlighet till jämförelser och en tydligare bild och visa på förbättrings- och utvecklingsområden. Processtödjare Implementeringsarbetet av regionala styrdokument inom folkhälsoarbetet kan bli bättre enligt Göteborgs universitets utvärdering, som även visar att folkhälsoplanerare i kommuner/stadsdelar har uttryckt behov av att få stöd i sitt arbete. Även implementering av och samverkan kring regionala satsningar kan förbättras genom processtödjare. Folkhälsoplanerarna besitter erfarenhet och kunskap som behöver tas tillvara för att öka kvalitén i Västra Götalands folkhälsoarbete. Idag överförs kunskap kollegor emellan, inom nätverk och RUFF (Regional Utveckling För Folkhälsa) men en tydligare struktur för arbetet kan behövas. Att skapa en struktur för implementering och kunskapsöverföring ökar möjligheterna för utveckling av folkhälsoarbetet i regionen. Folkhälsoarbete ska ses som en investering Att förbättra folkhälsan är ett långsiktigt arbete och resultatet av de insatser som görs idag ses oftast på längre sikt. Att prioritera folkhälsoarbetet idag är en investering i befolkningens hälsa och en förutsättning för arbetet med en social hållbarhet. Ett långsiktigt perspektiv ger möjlighet att följa utvecklingen inom området, kunskap om och metoder för att identifiera insatsområden och sätt att beräkna investeringar och vinster. Folkhälsoarbetet måste därför ha tydliga och uppföljningsbara mål med indikatorer eller andra mätetal kopplade till sig. Metoder för att beräkna värdet av en insats kontra investeringskostnaden måste också utvecklas ytterligare för att innefatta flera dimensioner.