Kallelse Sammanträdesdatum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-09"

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Tid Bohusrummet, Stadshuset Onsdagen den 9 april kl 8:00-12:00 (OBS! Ny tid!) Ledamöter Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Oppositionsledare Mikael Wintell (M) Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S) Hadi Ala (S) Ersättare Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Anna Ljungkvist Sekreterare SOCIALA UTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information från sektorerna 4 Sektor vård och äldreomsorg Månadsrapport Information av Denny Kraft klockan Antecknas Ärenden som stannar i utskottet 5 KS2013/ Information om verksamhetsberättelse 2013 för sektor vård och äldreomsorg (Dnr KS2013/ ) Bilaga Information av Denny Kraft, Elisabeth Sjöberg, Birgitta Bjärsved och Kristina Söderström klockan Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen 6 KS2014/153-1 Redovisning av synpunkter och klagomål 2013 (Dnr KS2014/153-1) Bilaga Information av Lena Colliard klockan KS2014/483-2 Redovisning av Lex Sarah 2013 (Dnr KS2014/483-2) Bilaga Information av Lena Colliard klockan KS2014/210-2 Remiss angående regional folkhälsomodell för Västra Götaland (Dnr KS2014/210-2) Bilaga Information av Johan Sjöholm klockan Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen SOCIALA UTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum KS2014/381-2 Insatser mot langning av alkohol i Västra Götalands län 2014 (Dnr KS2014/381-2) Bilaga Information av Johan Sjöholm klockan Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Kaffe klockan Information från sektorerna 10 Sektor arbetsliv och stöd Uppföljning av verksamhetsplan Månadsrapport Information av Ann-Mari Broberg och Jonas Arngården klockan Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen 11 KS2010/ Svar på motion om handlingsplan för hemlöshet (Dnr KS2010/1339-4) Bilaga Information av Jonas Arngården klockan KS2013/508-2 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och Västra Götalandsregionen om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Dnr KS2013/508-2) Bilaga Information av Lars Berfenhag klockan KS2013/141-5 Revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd (Dnr KS2013/141-5) Bilaga Information av Martin Östebo klockan Förslag till kommunfullmäktige Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Rapporter 14 Rapporter Klockan Antecknas SOCIALA UTSKOTTET

4 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Denny Kraft Information om verksamhetsberättelse 2013 för sektor vård och äldreomsorg (Dnr KS2013/ ) Sammanfattning Information ges från sektor vård och äldreomsorg om hur verksamheten har bedrivits under Verksamheternas årsberättelse för 2013 innefattar verksamheterna: - Vård- och omsorgsboende - Hälso- och sjukvård - Hemtjänst, larm och öppen verksamhet. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Denny Kraft Sektorchef Vård och äldreomsorg Elisabeth Sjöberg Verksamhetschef Hemtjänst/Larm/Öppen verksamhet Birgitta Bjärsved Verksamhetschef Vård- och omsorgsbonden Kristina Söderström Verksamhetschef Hälso- och sjukvård För kännedom till: Sektor vård och äldreomsorg/denny Kraft, Verksamhetschefer ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

5 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Lena Colliard Redovisning av synpunkter och klagomål 2013 (Dnr KS2014/153-1) Sammanfattning Sektor vård och äldreomsorg har under 2013 tagit mot 21 synpunkter och klagomål enligt Socialstyrelsens föreskrifter 5 kapitlet 3. Till sektor arbetsliv och stöd har det under samma period inkommit 15 ärenden med synpunkter och klagomål. Av den årliga sammanställningen av synpunkter och klagomål framkommer att förbättringar behöver göras i verksamheterna gällande bemötande, omvårdnad, handläggning, information och kommunikation. Bakgrund Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, framgår att systematiskt förbättringsarbete ska bedrivas gällande utredning av avvikelser avseende klagomål och synpunkter. Vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från: Vård- och omsorgstagare och deras närstående Personal Vårdgivare Den som bedriver socialtjänst De som bedriver verksamhet enligt LSS Myndigheter Föreningar, andra organisationer och intressenter Det är viktigt att ledningen har en positiv inställning till de som lämnar synpunkter och klagomål. Avvikelser i sig är något negativt, men i det systematiska förbättringsarbetet är det positivt att avvikelser uppmärksammas och kan åtgärdas och att liknande avvikelser inte återupprepas. De synpunkter och klagomål som har inkommit till sektor vård och äldreomsorg, har framförallt gällt bemötande om omvårdnad. De synpunkter och klagomål som lämnats till arbetsliv och stöd gäller i huvudsak bemötande och handläggning. I ett fall har det inlämnande klagomålet rört bristen på varmvatten i boendet. Alla åtta personer lämnade varsitt klagomål men i sammanställningen redovisas det som ett ärende eftersom klagomålet gäller samma situation/händelse och har åtgärdats med en och samma insats. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

6 2(3) Vidare ska synpunkter och klagomål sammanställas och analyseras för att vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamheten. Tabell över inkomna synpunkter och klagomål, arbetsliv och stöd samt vård och äldreomsorg Synpunkter och klagomål Arbetsliv och stöd samt Vård och äldreomsorg IFO IFO FH FH ÄO ÄO Total Bemötande Handläggning Dokumentation Information/kommunikation Lokal/resurs Omvårdnad Våld och övergrepp Vård och behandling Arbetsrutin (avsaknad/felaktig arbetsrutin som leder till brist i tillsyn/vård/omvårdnad) Insats (utebliven/försenad/ej verkställd) Informationsöverföring 0 0 Läkemedel/hjälpmedel 0 0 Brottslig handling 0 0 Kommentar: Indelningen i rubrikområden motsvarar Socialstyrelsens områden för klassificering av olika avvikelsetyper. Sammanställningen redovisar inte lex Sarah eller lex Maria ärenden. Total 2013 Verksamhetens bedömning Inom sektorerna vård och äldreomsorg och arbetsliv och stöd hanteras varje klagomål som uppkommer av ansvarig chef på arbetsplatsen. Dessutom diskuteras klagomålen även i arbetsgruppen och på arbetsplatsträff (APT) samt följs upp i verksamheternas ledningsgrupper två gånger per år. I den årliga sammanställningen av synpunkter och klagomål går det att urskilja ett mönster att åtgärder framförallt behövs sättas in för att förbättra bemötande, omvårdnad, handläggning samt information/kommunikation. Ekonomisk bedömning Eventuella kostnader tas inom den budget som sektorn tilldelats.

7 3(3) Förslag till kommunstyrelsen Informationen antecknas till protokollet Denny Kraft Sektorchef Ann-Mari Broberg Sektorchef Jonas Arngården Sektorchef Expedieras till: För kännedom till: Denny Kraft, Ann-Mari Broberg, Jonas Arngården, Elisabeth Sjöberg, Birgitta Bjärsved, Kristina Söderlund, Elisabeth Svartholm, Susanne Albinsson, Monica Fundin, Helen Berghog, Eva Regnell, Lena Colliard

8 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Lena Colliard Redovisning av Lex Sarah 2013 (Dnr KS2014/483-2) Sammanfattning Sektor Vård och äldreomsorg har under år 2013 tagit emot 34 stycken Lex Sarah-rapporter. En av rapporterna har lett till beslut om att ett allvarligt missförhållande förelegat och tre av rapporterna har lett till beslut om att en påtaglig risk för allvarligt missförhållande förelegat, enligt 14 kapitlet 7 socialtjänstlagen (SoL). Under samma tid har sektor arbetsliv och stöd tagit emot nio Lex Sarah-rapporter, enligt 24 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och en Lex Sarah-rapport enligt 14 kapitlet 7 SoL. Tre av besluten avser allvarliga missförhållanden. Åtgärder har vidtagits i syfte att förhindra att liknande händelser uppkommer igen. Bakgrund Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om Lex Sarah i socialtjänsten (SoL) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas i hela socialtjänsten. Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd i SOSFS 2011:5(S). Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om Lex Sarah publicerades under våren Anmälningar av allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande enligt Lex Sarah handläggs av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun beslutade den 27 juni 2011 om en rutin för hur anmälningarna ska hanteras. Sociala myndighetsnämnden har gett sektorchefer/verksamhetschefer delegation att besluta i Lex Sarah-ärenden. Beslutet avser om det har förelegat missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Under år 2013 har sektor vård och äldreomsorg tagit emot 34 Lex Sarah-rapporter och sektor arbetsliv och stöd har tagit emot nio Lex Sarah-rapporter. I ett ärende inom vård och äldreomsorg har beslut tagits att allvarligt missförhållande förelegat: Brister i omvårdnaden kring matsituationen på Fridhemskullen. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avser inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet. I tre av ärendena inom vård och äldreomsorg har beslut tagits att en påtaglig risk för allvarligt missförhållande förelegat: Brister i rörelselarm på Båtsmansgärdet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avser inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet. IVO vill dock uppmärksamma nämnden på SOSFS 2012:12, nämnden ska ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

9 2(3) säkerställa att ett boende där person med demenssjukdom bor ska vara bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person med demenssjukdom är i behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge honom/henne sådant stöd och hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Pengar har försvunnit hos en brukare i ordinärt boende. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har inte meddelat beslut i ärendet. Lotter med vinst på har försvunnit från en brukare i ordinärt boende. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har inte meddelat beslut i ärendet. I 29 ärenden har beslutet varit att allvarligt missförhållande eller påtagliga risker för allvarligt missförhållande inte förelegat. Utredning pågår fortfarande i en rapport. I tre av ärendena inom arbetsliv och stöd har beslut tagits att allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande har förelegat: Allvarligt missförhållande då brukares hälsotillstånd försämras succesivt med extremt låga blodvärden, brister på systemnivå i kommunikation och informationsöverföring. IVO har begärt och fått kompletteringar till utredningen, och ärendet är nu avslutat. Påtaglig risk för allvarligt missförhållande i samband med att brukare lämnar bostaden under natten utan att personalen upptäcker det. Brister i rutiner och strukturer för arbetet leder till brister i brukarens trygghet. Åtgärder har vidtagits och ärendet är lämnat till IVO. Allvarligt missförhållande då brukares identitet röjs i samband med utlämnande av handlingar till annan brukare. IVO har avslutat ärendet. I fyra ärenden inom arbetsliv och stöd har enligt beslut allvarligt missförhållande eller påtagliga risker för allvarligt missförhållande inte förelegat och i de två övriga ärendena har beslut ännu inte tagits, utredning pågår. Åtgärder har vidtagits inom sektorerna arbetsliv och stöd samt vård och äldreomsorg i syfte att förhindra att liknande händelser inträffar igen. Verksamhetens bedömning De nya reglerna gällande Lex Sarah har inneburit stora förändringar för alla i verksamheten. Äldreomsorgen och verksamheten enligt LSS har fått nya regler utifrån tidigare lagstiftning. För socialtjänstens individ- och familjeomsorg inklusive familjerätten är bestämmelserna om Lex Sarah helt nya. De nya reglerna innebär också att alla allvarliga missförhållanden och påtagliga risker för allvarliga missförhållanden ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Den handbok som getts ut om tillämpningen av lex Sarah kommer att vara ett stöd för verksamheterna. Lex Sarah ska ses som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet med Lex Sarah är att verksamheten ska utvecklas och missförhållanden rättas till. Återkoppling av utförda Lex Sarah utredningar sker till berörda arbetsgrupper. Det är ett viktigt lärande. Bedömningen är att personal i allmänhet är uppmärksamma på de risker som kan förekomma och rapporterar då det är befogat.

10 3(3) Under 2012 tog sektor vård och äldreomsorg emot 29 rapporter och sektor arbetsliv och stöd fem rapporter. Den ökade rapporteringen är troligen ett resultat av ökad kunskap om rutinen av Lex Sarah samt ökad förståelse för att använda rutinen. Lex Sarahs koppling till god kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet går att urskilja i de åtgärder som vidtagits i verksamheterna: Utveckling av den sociala dokumentationen i form av utbildning och uppdaterade genomförandeplaner, vilket är ett arbetsinstrument för personalen har uppmärksammats. Genomgång och upprättande av rutiner gällande omvårdnadsarbetet och bemötande har genomförts och ska implementeras. Rutiner för informationsöverföring till och från hemsjukvård och verksamhet har utformats. Basutbildning i hälso- och sjukvård för personal i funktionshinderverksamhet. Risk- och handlingsplaner har upprättats. Handledning av personal har genomförts. Arbete har startats för att förbättra samverkan mellan olika verksamheter. Handlingsplaner för att stärka kommunikation med närstående i svåra/utsatta situationer. Utvecklad introduktionsplan för nya medarbetare. Installation av magnetlarm och nya telefonrutiner. Teknikfrågor har lyfts upp. Genomgång och upprättande av rutiner för verkställighet av boende ska göras och implementeras. Rutiner för hantering av brukares värdeföremål och kontanter. Information och dialog sker även med personal såväl i det dagliga arbetet, på verksamhetsmöten och på arbetsplatsträffar (APT), vilket gör att kunskaper om kvalitet ökar i verksamheterna. Ekonomisk bedömning Eventuella kostnader tas inom den budget som sektorn tilldelats. Förslag till kommunstyrelsen Informationen antecknas till protokollet. Denny Kraft Sektorchef Ann-Mari Broberg Sektorchef Jonas Arngården Sektorchef För kännedom till: Kristina Söderlund, Birgitta Bjärsved, Elisabeth Sjöberg, Susanne Albinsson, Helen Berghog, Monica Fundin, Eva Regnell, Annica Emanuel, Lena Colliard.

11 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johan Sjöholm Remiss angående regional folkhälsomodell för Västra Götaland (Dnr KS2014/210-2) Sammanfattning I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Utifrån det nu framtagna förslaget till regional folkhälsomodell i Västra Götaland, ska Kungälvs kommun formulera ett remissvar. Syftet med den regionala folkhälsomodellen är att skapa förutsättningar för en hållbar och effektiv samverkan. Utifrån lokalt folkhälsoarbete föreslås att: folkhälsoavtalen ska delfinansieras mellan kommun och region minst en strategisk tjänst för folkhälsoarbete ska finnas i kommunen/stadsdelen tjänsten ska organisatoriskt vara centralt placerad i kommunen tvärsektoriellt råd eller motsvarande ska finnas i kommunen/stadsdelen verksamhetsplan ska upprättas för folkhälsoområdet uppföljning ska ha en regiongemensam bas och genomföras årligen folkhälsomedlen ska ge möjlighet till att finansiera tillfälliga tjänster vid implementering eller liknande regelbunden samverkan ska ske på chefsnivå mellan primärvård, tandvård och den kommunala verksamheten. Detta kan vara i folkhälsoråd/tvärsektoriella råd eller andra befintliga strukturer. Bakgrund Remissen syftar till att få svar på om samarbetsparter inom folkhälsoområdet i Västra Götaland anser förslag på regional folkhälsomodell ökar tydligheten för samverkan och skapar effektivare folkhälsoarbete. Svaret ska utgå från nedanstående frågeställningar: 1. Utvärderingen framhåller att det behövs ett förtydligande av folkhälsokommitténs mandat och uppdrag. Anser ni att det är relevant och att förslaget kan leda till det? 2. Utvärderingen framhåller att det behövs en ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Anser ni att förslaget kan leda till en ökad samverkan och ett effektivare folkhälsoarbete? 3. Regionstyrelsen beredning för hållbar utveckling arbetar med strategiska frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland. Anser ni att folkhälsoområdet bidrar till den strategiska utvecklingen av Västra Götaland? ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

12 2(2) 4. Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och externa samverkansparter såsom samordningsförbud och idéburna sektorn gynnar folkhälsoområdet. På vilket sätt gynnas folkhälsoarbetet i Västra Götaland av en ökad strukturerad samverkan mellan parterna? Verksamhetens bedömning Folkhälsans olika utmaningar måste mötas i bred samverkan, vilket är en återkommande slutsats i folkhälsorådets välfärdsbokslut. Kungälvs kommun ställer sig därför positiva till den regionala folkhälsomodellen, som har i syfte att kvalitétssäkra denna samverkan. En viktig utgångspunkt för Kungälvs kommun är att äga lokalt och stötta centralt. Utifrån ett regionalt perspektiv har Kungälvs kommun behov av stöd när det gäller exempelvis utvärdering, uppföljning och visionsarbete. Konkret efterfrågar Kungälvs kommun ökat stöd vid framtagande av det årliga Välfärdsbokslutet och processtöd för rådets prioriterade insatser. En ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdskansliet har indirekt positiv betydelse för det lokala folkhälsoarbetet, eftersom detta skapar ökad tydlighet för det lokala arbetet. För att utveckla det lokala folkhälsoarbetet betonar Kungälvs kommun även betydelsen av att krav- och kvalitetsboken ger primärvåden ännu tydligare incitament för en aktiv roll i folkhälsoarbetet. Sammantaget är förslag till regional folkhälsomodell ett viktigt led att synliggöra folkhälsoarbetets strategiska funktion i Kungälvs kommun och Västra Götalandsregionen. Ekonomisk bedömning Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner remissvar angående regional folkhälsomodell. Robert Hallman Sektorchef kultur och samhällsservice Expedieras till: För kännedom till:

13 1 (3) Datum Diarienummer FHK REMISS Förslag på regional folkhälsomodell Remisstid: 10 februari till den 4 april. I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén. Bakgrund Västra Götalandsregionen har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har dock förändrats sedan regionen bildades. En trend är att folkhälsoarbetet har gått från fokus på levnadsvanor till två starka perspektiv, levnadsvanor och livsvillkor. WHO:s hälsostrategi Hälsa 2020 beskriver detta och betonar vikten av en ändamålsenlig ledning, styrning och samverkan mellan centrala samhällsaktörer. Flera styrdokument som har koppling till Västra Götaland och folkhälsa beskriver också vikten av en bred samverkan, t.ex. det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, Västra Götalands folkhälsopolitiska policy, utvärderingen Organisering för folkhälsa, utförd av Göteborgs universitet och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom så väl det offentliga som det civila samhället. Förslaget på regional folkhälsomodell syftar till att förbättra organisering och samverkan för att på så sätt få ett effektivare folkhälsoarbete. Arbetet med modellförslaget startade när utvärdering av folkhälsoarbetet presenterades hösten Vid samma tillfälle hölls runda-bords-diskussioner om hur folkhälsoarbetet skulle kunna se ut i framtiden, detta för att få inspel till modellarbetet. Deltog gjorde representanter från hälso- och sjukvårdsnämnderna, kommunala politiker och tjänstemän, folkhälsokommittén, folkhälsoplanerare, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och folkhälsokommitténs sekretariat. Sammanställning ifrån mötet i november skickades ut för synpunkter till folkhälsoplanerarna i kommunerna. Arbetsgruppen, som bestått av tjänstemän från hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli, folkhälsoplanerare i kommunerna och folkhälsokommitténs sekretariat, har därefter arbetat vidare. Förslaget på regional folkhälsomodell har föregåtts av de två regionfullmäktigeuppdrag från VGR:s budget 2011, som båda lämnats över till folkhälsokommittén; att utvärdera Postadress: Regionens Hus Mariestad Besöksadress: Drottninggatan 1 Mariestad Telefon: Webbplats: E-post:

14 2 (3) regionens folkhälsoarbete och att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa. 1 Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland antogs av regionfullmäktige i september 2013 och därefter har modelluppdraget kunna slutföras. Syftet Denna remiss syftar till att få svar på om samarbetsparter inom folkhälsoområdet i Västra Götaland anser att detta förslag på regional folkhälsomodell ökar tydligheten för samverkan och skapar effektivare folkhälsoarbete. Remissen Vi ber er att besvara nedanstående frågor. 1. Utvärderingen framhåller att det behövs ett förtydligande av folkhälsokommitténs mandat och uppdrag. Anser ni att det är relevant och att förslaget kan leda till det? 2. Utvärderingen framhåller att det behövs en ökad samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Anser ni att förslaget kan leda till en ökad samverkan och ett effektivare folkhälsoarbete? 3. Regionstyrelsen beredning för hållbar utveckling arbetar med strategiska frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland. Anser ni att folkhälsoområdet bidrar till den strategiska utvecklingen av Västra Götaland? 4. Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och externa samverkansparter såsom samordningsförbud och idéburna sektorn gynnar folkhälsoområdet. På vilket sätt gynnas folkhälsoarbetet i Västra Götaland av en ökad strukturerad samverkan mellan parterna? FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Jan Alexandersson Ordförande Yttrande över remissen sänds senast den 4 april till: 1 Rapporterna Organisering för folkhälsa och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland finns på

15 3 (3) Upplysningar Anne Svensson, utvecklingsledare folkhälsokommitténs sekretariat, tel Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef, tel Bilaga 1. Remisshandling Förslag på Regional folkhälsomodell för Västra Götaland 2. Sändlista

16 1 (16) Förslag till beslut Datum Diarienummer FHK Folkhälsokommitténs sekretariat Handläggare: Anna Svensson Telefon: Förslag till regional folkhälsomodell Postadress: Folkhälsokommitténs sekretariat Regionens Hus Mariestad Besöksadress: Regionens hus Drottninggatan Mariestad Telefon: Webbplats: E-post:

17 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Innehåll Förslag till regional folkhälsomodell... 1 Sammanfattning... 3 Förslag till modell för folkhälsoarbete... 4 Regional nivå (regionstyrelsen, folkhälsokommittén)... 4 Delregional nivå (hälso-och sjukvårdsnämnderna)... 4 Lokal nivå (kommunerna)... 4 Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt... 5 Samverkan inom folkhälsoområdet externt... 6 Bakgrund... 7 Uppdraget... 7 Tolkning och avgränsning... 9 Arbetsprocess... 9 Utgångspunkter Regional nivå Delregional nivå Lokal nivå Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Samverkan inom folkhälsoområdet externt Strategiskt arbete för effektivare folkhälsoarbete Definitioner... 16

18 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Sammanfattning I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén. Uppdraget har en nära koppling till två andra regionfullmäktigeuppdrag från Västra Götalandsregionensbudget 2011, som båda lämnades över till folkhälsokommittén. Det ena var att utvärdera regionens folkhälsoarbete, vilket avrapporterades till regionstyrelsen i november Det andra uppdraget att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa, Samling för social hållbarhet åtgärder för en jämlik hälsa i Västra Götaland som antogs av regionfullmäktige i september Modellförslaget har med utgångspunkt från de båda andra regionfullmäktigeuppdragen som syfte att förbättra organisering och samverkan och på så sätt få ett effektivare folkhälsoarbete i Västra Götaland. Förslaget är framarbetat av en tjänstemannagrupp med representanter från regional, delregional och lokalnivå. Modellförslaget utgår ifrån nuvarande ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen. Modellen innebär förslag på nya samverkansformer på politisk och tjänstemannanivå. Modellen lyfter fram områden som är viktiga för ett strategiskt, effektivt och långsiktigt folkhälsoarbete.

19 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Förslag till modell för folkhälsoarbete Syftet med en regional folkhälsomodell är att skapa organisering och samverkan för att få ett effektivare folkhälsoarbete. De som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbetet i dag kan delas in i tre domäner; regional nivå, delregional nivå och lokal nivå. Här följer förslag inom respektive domän: Regional nivå (regionstyrelsen, folkhälsokommittén) Folkhälsokommittén ska även fortsättningsvis vara underställd regionstyrelsen. Folkhälsokommitténs uppdrag och mandat ska tydliggöras. Folkhälsokommittén ska fortsatt vara pådrivande i det regiongemensamma folkhälsoarbetet och arbeta med strategisk och långsiktig utveckling inom området. Delregional nivå (hälso-och sjukvårdsnämnderna) Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska ha ett fortsatt uppdrag för det lokala folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier och kommunernas politiska ledning ska ha regelbundna dialoger med utgångspunkt från folkhälsoavtalen. Folkhälsomedel som används i samverkan med kommunerna ska redovisas på ett enhetligt sätt. Tydliggöra uppdraget och utveckla incitament för hälso- och sjukvårdens utförare, t ex primärvården och tandvården, för att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ska skapa strukturer för likvärdigt stöd till lokala folkhälsoplanerare. Stödet ska utgå ifrån lokala behov. Lokal nivå (kommunerna) Folkhälsoavtalen ska ha en regiongemens bas som ska kompletteras utifrån lokala behov. Förslag till regiongemensam bas: - folkhälsoavtalen ska delfinansieras mellan kommun och region - minst en strategisk tjänst för folkhälsoarbete ska finnas i kommunen/stadsdelen - tjänsten ska organisatoriskt vara centralt placerad i kommunen - tvärsektoriellt råd eller motsvarande ska finnas i kommunen/stadsdelen - verksamhetsplan ska upprättas för folkhälsoområdet - uppföljning ska ha en regiongemensam bas och genomföras årligen - folkhälsomedlen ska ge möjlighet till att finansiera tillfälliga tjänster vid implementering eller liknande

20 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Regelbunden samverkan ska ske på chefsnivå mellan primärvård, tandvård och den kommunala verksamheten. Detta kan vara i folkhälsoråd/tvärsektoriella råd eller andra befintliga strukturer. Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Etablera regelbundna möten mellan Folkhälsokommittén och Hälso- och sjukvårdsnämnderna, se fig. 1. Folkhälsokommittén ska ingå i Beredningen för hållbar utveckling, så att folkhälsoperspektivet ingår i arbetet med den sociala dimensionen för hållbar utveckling, se fig. 1. Figur 1. Folkhälsoarbetets politiska struktur inom och utanför Västra Götalandsregionen. De vita cirklarna visar föreslagna samarbetsytor för folkhälsofrågor. Etablera en styrgrupp på tjänstemannanivå för regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Styrgruppen ska bestå av cheferna från tillväxt och utveckling och hälso- och sjukvård. Styrgruppen ska ledas av folkhälsochefen. Styrgruppens uppgift är att hantera övergripande strategiska folkhälsofrågor, fig. 2

21 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Figur 2. Organisering på tjänstemannanivå. Följande uppgifter är av betydelse för ett gemensamt, strategiskt och effektivt folkhälsoarbete i Västra Götaland: - Ta fram långsiktiga planer för VGR - Verka för tydliga och uppföljningsbara mål - Ta fram underlag och indikatorer för att mäta befolkningens hälsa över tid - Samordna uppföljningen för folkhälsoarbetet - Ta fram förslag till regiongemensamma satsningar - Utveckla modeller för att investera i folkhälsa och social hållbarhet - Kontinuerlig kompetensutveckling för politiker och tjänstemän - Spetskompetens som stöd till det lokala folkhälsoarbetet Samverkan inom folkhälsoområdet externt Möjliggör för en flexiblare representation av Västra Götalandsregionen i Samordningsförbundens styrelser. FHK ska etablera en samverkansgrupp med den idéburna sektorn, med representanter från regionala och delregionala aktörer.

22 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete och vad som påverkar befolkningens hälsotillstånd har förändrats sedan regionen bildades. En trend är att folkhälsoarbetet har gått från fokus på levnadsvanor till livsvillkor. Livsvillkor är samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållande som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Människor i Sverige lever allt längre och blir allt friskare men hälsan är ojämlikt fördelad. WHO:s hälsostrategi Hälsa 2020 beskriver detta och betonar vikten av en ändamålsenlig ledning, styrning och samverkan mellan centrala samhällsaktörer. Flera tongivande styrdokument beskriver vikten av en bred samverkan, t.ex. det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, Västra Götalands folkhälsopolitiska policy samt utvärderingen Organisering för folkhälsa utförd av Göteborgs universitet. Västra Götalandsregionen har i kraft av att vara en region, med ansvar för flera områden där befolkningens hälsotillstånd kan påverkas, potential att nyttja möjligheterna inom så väl det offentliga som det civila samhället. Det här förslaget syftar till att förbättra organisering och samverkan och på det sättet få ett effektivare folkhälsoarbete. Uppdraget I regionfullmäktiges budget 2011 fick regionstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att utforma en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna. Uppdraget lämnades vidare från regionstyrelsen till folkhälsokommittén (FHK) som därmed fick ansvaret för att genomföra uppdraget. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från folkhälsokommitténs sekretariat (FHKS), hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) och folkhälsoplanerare i kommunerna, för att arbeta fram ett förslag till modell för folkhälsoarbetet i VGR. Bakgrund till uppdraget går att läsa i VGR:s budget 2011: Utgångspunkten för regionens samlade folkhälsoarbete måste grunda sig på invånarnas hälsa och ohälsa samt den enskildes eller gruppers behov av stöd och andra insatser. Framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter ansvarstagande från såväl den enskilde som flera samhällssektorer. Utan ett väl utvecklat samarbete med kommuner och frivilligorganisationer blir folkhälsoarbetet inte effektivt För att möta den negativa hälsoutvecklingen krävs riktade insatser och fördelning av folkhälsomedel till socialt utsatta områden i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen ska med anledning av detta ta initiativ till att, i samverkan med kommunerna, utforma en regional folkhälsomodell.

23 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Uppdraget att ta fram en regional modell för folkhälsoarbetet har föregåtts av två regionfullmäktigeuppdrag från VGR:s budget 2011, som båda lämnats över till folkhälsokommittén; att utvärdera regionens folkhälsoarbete och att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa. 1 Utvärderingen genomfördes av Göteborgs universitet, enheten för socialmedicin. Den utgick från nuvarande organisation för regionens folkhälsoarbete (fig. 3), vilken i princip varit densamma sedan Folkhälsokommittén har dessutom utifrån dagens syn på folkhälsoarbete tagit fram en kartläggning över viktiga strategiska aktörer för framtidens folkhälsoarbete - myndigheter, universitet och högskolor, idéburna sektorn och interna aktörer inom VGR 2. Figur 3. Boxarna visar det som är motorn i folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen 2012 och som har varit föremål för utvärdering. 1 Rapporterna Organisering för folkhälsa och Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland finns på 2 Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser, redovisning av slutsatserna i Göteborgs universitets utvärdering och av de kompletterande kartläggningarna

24 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Tolkning och avgränsning Fördelningen av folkhälsomedel till utsatta områden som en följd av demografiska förändringar fanns med i uppdraget men har inte hanterats i modellförslaget. Anledningen är att regionstyrelsen i sep 2011 beslutade att ge ägarutskottet i uppdrag att göra en översyn av resursfördelningsmodellen och att i den inkludera fördelningen av folkhälso- och barntandvårdsresurser. Ägarutskottet beslöt i oktober 2011 bl.a. att uppdraget ska utgöra en del i budgetoch planprocessen för På grund av detta hanterar föreliggande förslag inte resursfördelningsfrågan. Utgångspunkter för vad modellen ska hantera för att utveckla och förbättra folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen har identifierats utifrån utvärderingen gjord av Göteborgs universitet Organisering för folkhälsa samt vad som förespråkas inom forskning som framgångsfaktorer för folkhälsoarbetet. Dessa är: - Folkhälsoarbetet ska vara strategiskt - Uppdrag, ansvar och roller ska vara tydliga - Folkhälsoarbete är tvärsektoriellt, det är många aktörers ansvar och samverkan är en förutsättning - Folkhälsoarbetet ska vara lokalt förankrat - Folkhälsoarbete ska ses som en investering - Folkhälsoarbetet ska bygga på kompetens och kunskap - Gemensamt arbetssätt ger möjlighet till effektivisering Arbetsprocess Arbetet med modellförslaget startade då utvärderingen av folkhälsoarbetet presenterades den 23 november Vid samma tillfälle hölls runda-bords-diskussioner om hur folkhälsoarbetet skulle kunna se ut i framtiden, för att få inspel till modellarbetet. Deltog gjorde representanter från hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN), kommunala politiker och tjänstemän, folkhälsokommittén, folkhälsoplanerare, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och folkhälsokommitténs sekretariat. Utifrån utvärderingen och diskussionerna den 23 november sammanställdes ett antal utgångspunkter för vad modellen ska hantera för att utveckla och förbättra folkhälsoarbetet, se punkter ovan. Detta skickades ut för synpunkter till folkhälsoplanerarna i kommunerna i december Arbetsgruppen har arbetat vidare med inkomna synpunkter. Fler synpunkter har därefter inhämtats från samtliga tolv HSN-presidier, HSNK och FHKS. Modelluppdraget har också en nära koppling till arbetet med åtgärdsplanen Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Åtgärdsplanen antogs av regionfullmäktige i september 2013 och därefter kunde också modelluppdraget slutföras.

25 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Utgångspunkter Folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsnämnderna har ansvar för folkhälsoarbetet i VGR enligt reglemente. VGR:s övergripande styrmodell innefattar ägare, beställare och utförare, vilka är de olika perspektiv som sätter ramarna för de politiska uppdragen. Styrmodellen innebär att ett företrädaransvar fördelas mellan de olika nivåerna, den regionala (centrala), den delregionala och den lokala nivån. Folkhälsokommitténs, som underställd regionstyrelsen, har delegerats uppdraget att företräda regionen i folkhälsofrågor och att stå för policyperspektivet. Hälsooch sjukvårdsnämnderna på den delregionala nivån har utifrån sina geografiska områden ett generellt beställaransvar. De ansvarar för att företräda befolkningen och utifrån behovsbedömningar avtala om folkhälsoinsatser. Den lokala nivån, kommunerna, är regionens viktigaste samarbetsparter i genomförandet av folkhälsoarbetet. Samarbetet regleras genom folkhälsoavtal som knyts mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och kommunerna. Regional nivå Folkhälsokommittén är en av regionstyrelsens kommittéer och har i uppdrag att vara initiativtagare, förslagsställare, remissorgan och rådgivare när det gäller folkhälsofrågor i Västra Götalandsregionen. Tillsammans med företrädare för verksamheter inom Västra Götalandsregionen, kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer ska kommittén utveckla metoder, följa upp folkhälsoinsatser och sprida erfarenheter. Kopplat till folkhälsokommittén finns en förvaltning organisatoriskt placerad inom tillväxt och utveckling. Utvärderingen gjord av Göteborgs universitet visar att folkhälsokommitténs uppdrag uppfattas som otydligt och pekar på den nuvarande styrmodellen som en av orsakerna. Folkhälsokommittén har som underställd regionstyrelsen uppdraget att vara pådrivande i det regiongemensamma folkhälsoarbetet och otydligheten ligger bland annat i kommitténs beslutsmandat. Folkhälsokommitténs främsta avnämare är enligt reglementet regionstyrelsen, men i policy- och utvecklingsansvaret finns en indirekt motpart till övriga folkhälsoaktörer vilket inte är lika tydligt reglerat. Vidare framgår att det behövs en tydlig central politisk nivå för folkhälsofrågor. Det är därför av avgörande betydelse för utvecklingen av folkhälsoarbetet i regionen att den centrala nivån i styrmodellen klargörs och att folkhälsokommitténs uppdrag och mandat stärks och tydliggörs. Delregional nivå Inom VGR finns idag tolv Hälso- och sjukvårdsnämnder. Genom sitt reglemente har HSN uppdraget att tillsammans med kommuner/stadsdelar verka för en förbättring av folkhälsan. HSN har även ett samlat ansvar för befolkningens tillgång till folkhälsoinsatser och ska bedriva folkhälsoarbete med ett aktivt uppföljningsansvar. HSN tecknar folkhälsoavtal med kommunerna/stadsdelar. Kopplat till HSN finns ett Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli med kontor i Göteborg, Uddevalla, Mariestad och Borås. De medarbetare inom HSNK som

26 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) arbetar med folkhälsofrågor med koppling till kommuner/stadsdelar har ett gemensamt nätverk för att hantera olika frågor. Folkhälsoavtalen kräver en god dialog emellan HSN och kommunerna för fortsatt utveckling av folkhälsoarbetet. Utvärderingen från Göteborgs Universitet påtalar att det idag finns olikheter i hälso- och sjukvårdsnämndernas ekonomiska redovisningar av det som anses vara folkhälsomedel vilket ger en otydlighet. En ökad tydlighet i redovisningen skulle syfta till att kunna jämföra och utveckla folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvården har kontakt med stora delar av befolkningen i VGR vilket gör att de har en unik möjlighet i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på individnivå och gruppnivå. Utvärderingen pekar på att denna möjlighet inte används full ut. Tydligare uppdrag och incitament till hälso- och sjukvårdens utförare krävs för att öka deras aktiva deltagande och samverkan i folkhälsoarbetet på lokal nivå. När det gäller vårdvalsmodeller ska Hälso-och sjukvårdsutskottet och Hälso- och sjukvårdsavdelningen säkerställa att samverkan i folkhälsofrågor sker på lokal nivå. För att nå ett framgångsrikt folkhälsoarbete behöver kunskap och kompetensstöd finnas för den kommunala nivån, vilket tydligt framgår i utvärderingen. Lokal nivå Regionens folkhälsoarbete på lokal nivå regleras via folkhälsoavtalen. Avtalen tecknas mellan HSN och kommunerna och Göteborgs stadsdelar och avser det lokala folkhälsoarbetet som är samfinansierat av VGR och respektive kommun. Folkhälsoplanerarna är anställda av kommunen förutom i HSN-område östra och västra Skaraborg där folkhälsoplanerarna är anställda av VGR men placerade i kommunens organisation. Folkhälsoarbete ska utgå ifrån lokala förutsättningar och därför är folkhälsoavtalen mellan kommun/stadsdelar och VGR avgörande. För att befolkningen i Västra Götaland ska ha förutsättningar för en jämlik hälsa krävs en regiongemensam basnivå för folkhälsoavtalen. Avgörande faktorer för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att det finns personer med folkhälsokompetens för att driva arbetet; att folkhälsofrågorna ses som tvärsektoriella och att det finns samverkan på ledningsnivå inom kommunen men också mellan kommunen och VGR och att samverkan även sker med regionala ansvarsområden såsom primärvård och tandvård i kommunen eftersom dessa verksamheter har en stor möjlighet att arbeta främjande och förebyggande. Avtalen anger ofta att folkhälsomedel ska används för att initiera, samordna och följa upp insatser. Men för att implementera insatser kan det krävas personella resurser, vilket även avtalen bör ge möjlighet till. Folkhälsa är ett tvärsektoriellt område och yrkesrollen består av flera delar. Många folkhälsoplanerare upplever att mycket tid går åt till förankring för att skapa förståelse för innebörden av folkhälsoarbete och hälsofrämjande insatser 3. Det saknas idag nationell standard för yrkesrollen. För att stärka yrkeslegitimiteten för folkhälsoplanerarna/folkhälsostrategerna/folkhälsosamordnarna/ 3 Folkhälsa Inte bara en morot i handen En kvalitativ studie av det kommunala folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen, Elin Millén, Johanna Sälgeback. Examensarbete i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi I, VT 2012

27 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) utvecklingsledare för folkhälsa, vore det till fördel om yrkets delar hade en mer regiongemensam basnivå än idag. En tydlighet i yrkesroll och innehåll bidrar till större legitimitet. Det är viktigt att yrkesrollen och innehåll inte blir begränsande för möjligheten att prioritera arbetsområden utifrån lokala förutsättningar. Styrning och ledning för folkhälsoområdet internt Idag finns ingen sammanhållen styrning och ledning för folkhälsofrågor inom VGR, istället sker arbetet i separata beslutsdomäner. Utvärderingen visar att Folkhälsokommittén inte har det mandat som behövs för att kunna uppfylla uppdraget att driva ett samlat folkhälsoarbete i regionen. Folkhälsoområdet är tvärsektoriellt vilket innebär att frågorna är komplexa och att de inte kan lösas av en separat enhet utan måste integreras i större delar av regionen, se figur 1. Med den regionala möjlighet som VGR ger och utifrån dagens folkhälsoarbetes breda samhällsinsats bör strukturerad samverkan ske på politik- och tjänstemannanivå inom regionen. Bättre strukturerad samverkan mellan de nämnder och kommittéer som har ett uttalat ansvar för folkhälsoarbete kan gynna möjligheterna till utveckling och regiongemensamma satsningar. En möjlighet till bred samverkan inom Västra Götaland och för att arbeta med Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland kan vara att folkhälsa ingår i Beredningen för hållbar utveckling (BHU). Det nämns också som en möjlighet i inriktningsdokumntet inför den politiska organisationen i VGR. Ytterligare ett sätt att ta vara på regionens möjligheter att arbeta med tvärsektoriella frågor är att etablera en styrgrupp på tjänstemannanivå för regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Styrgruppen ska bestå av representanter från områdena tillväxt och utveckling och hälso- och sjukvård. Styrgruppens uppgift är att hantera övergripande strategiska folkhälsofrågor för att driva de regiongemensamma folkhälsofrågorna. Styrgruppen bör därför ledas av folkhälsochefen, se fig. 2. Figur 5. Sambandet mellan folkhälsa och politik. Befolkningens hälsa påverkas av ett stort antal samhällssektorer och politikerområden. Med downstream menas faktorer som påverkar hälsan hos en enskild individ som livsstil och levnadsvanor. Med upstream menas faktorer som ligger på samhällsnivå. Med miljö menas de sammanhang man lever och bor i. Källa: Sven Bremberg

28 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Samverkan inom folkhälsoområdet externt Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt och spänner över många aktörer i samhället som till exempel kommunerna, de idéburna organisationerna samt myndigheter. Även universitet och högskolor är centrala aktörer för ett kunskapsdrivet folkhälsoarbete. Med kommunerna är samverkan inom folkhälsoområdet strukturerat via folkhälsoavtal. Men folkhälsoarbetet innefattar även samhällssektorer där andra externa aktörer är centrala och det finns behov av ett strategiskt och strukturerat gemensamt arbete. För en effektiv och långsiktig samverkan eller samarbete med externa aktörer behövs strukturer och ömsesidig kunskap om varandras uppdrag. Samverkansstrukturerna måste bygga på mer än bara arbete i avgränsade projekt. Istället behövs gemensamma ytor där relevanta utmaningar tillsammans identifieras och möjliga lösningar arbetas fram. Då de externa folkhälsoaktörerna är organiserade på olika sätt, krävs det flexibla lösningar. I relation till exempelvis myndigheter fungerar samordningsförbunden redan som en modell för samverkan. Via dem borde VGR:s resurser i större utsträckning kunna användas för att nå marginaliserade grupper. Idag är HSN representerade i samordningsförbundens styrelser, en mer flexibel representation från VGR skulle innebära att samordningsförbund kunna arbeta effektivare inom ett breddat folkhälsoområde, genom att relevant regional aktör tidigt inkluderas. En långsiktig samverkan med den idéburna sektorn behöver även den en tydlig struktur. Idéburen sektor når många gånger grupper som offentlig verksamhet har svårt att nå. Den samverkan mellan FHK och idéburen sektor som finns idag behöver en tydligare struktur och utvidgas med fler aktörer från regional och delregional nivå för att på bästa sätt ta tillvara den idéburen sektorns möjligheter. Ett kunskapsdrivet folkhälsoarbete behöver en nära samverkan med universitet och högskolor. Det måste finnas ett långsiktigt utbyte mellan politik, praktik och teori och det är centralt att bland annat använda sig av befintliga avtalsförhållanden mellan VGR och universitetet. För kunskap om hur olika samhällsstrukturer påverkar hälsan behövs en tvärsektoriell forskarbas där den breda kompetensen tas tillvara och utbyte forskare emellan kan ske. Figur 6. Samverkan mellan olika aktörer. Den vänstra figuren visar ett exempel när samverkan sker med projektet. När projektet sedan tar slut finns ingen samverkan kvar. Detta till skillnad från den högra figuren där samverkan sker mellan aktörer och där ett enskilt projekt kan innesluta samverkan.

29 Förslag till regional folkhälsomodell, (16) Strategiskt arbete för effektivare folkhälsoarbete För att nå framgång i folkhälsoarbetet är det viktigt att arbetet sker långsiktigt och utgår ifrån lokala förutsättningar men med stöd från central nivå. De områden som lyfts fram nedan är särskilt betydelsefulla för att utveckla samarbete inom, såväl internt i VGR som mellan region och kommuner/stadsdelar. Långsiktiga planer Folkhälsoområdet är tvärsektoriellt och det är viktigt att det strategiska regiongemensamma folkhälsoarbetet har en långsiktig agenda där inriktningsmål och prioriteringar görs. Det skulle innebära att den regionala folkhälsopolitiken fick större genomslag i folkhälsoarbetet, att arbetsprocesser internt i regionen skulle understödjas och att samverkan mellan region och kommun/stadsdelar skulle kunna utvecklas. Underlag och statistik kring befolkningens levnadsvillkor och hälsa Prioriteringar i folkhälsoarbetet bör grunda sig på invånarnas hälsa och på de bestämningsfaktorer som påverkar den. Det finns för närvarande ingen samordnad redovisning av befolkningens hälsotillstånd och livsvillkor i Västra Götaland. Fördelar med att centralisera detta arbete i regionen är att data blir jämförbar mellan kommunerna. VGR:s arbetsgrupp för statistikdatabasen samlar de större förvaltningarnas statistik och det borde finnas möjlighet att komplettera med ytterligare folkhälsodata. Uppföljning En gemensam struktur för uppföljning av lokalt folkhälsoarbete och utvärderingar av vissa delar inom folkhälsoområdet skulle ge möjlighet till jämförelser och en tydligare bild och visa på förbättrings- och utvecklingsområden. Processtödjare Implementeringsarbetet av regionala styrdokument inom folkhälsoarbetet kan bli bättre enligt Göteborgs universitets utvärdering, som även visar att folkhälsoplanerare i kommuner/stadsdelar har uttryckt behov av att få stöd i sitt arbete. Även implementering av och samverkan kring regionala satsningar kan förbättras genom processtödjare. Folkhälsoplanerarna besitter erfarenhet och kunskap som behöver tas tillvara för att öka kvalitén i Västra Götalands folkhälsoarbete. Idag överförs kunskap kollegor emellan, inom nätverk och RUFF (Regional Utveckling För Folkhälsa) men en tydligare struktur för arbetet kan behövas. Att skapa en struktur för implementering och kunskapsöverföring ökar möjligheterna för utveckling av folkhälsoarbetet i regionen. Folkhälsoarbete ska ses som en investering Att förbättra folkhälsan är ett långsiktigt arbete och resultatet av de insatser som görs idag ses oftast på längre sikt. Att prioritera folkhälsoarbetet idag är en investering i befolkningens hälsa och en förutsättning för arbetet med en social hållbarhet. Ett långsiktigt perspektiv ger möjlighet att följa utvecklingen inom området, kunskap om och metoder för att identifiera insatsområden och sätt att beräkna investeringar och vinster. Folkhälsoarbetet måste därför ha tydliga och uppföljningsbara mål med indikatorer eller andra mätetal kopplade till sig. Metoder för att beräkna värdet av en insats kontra investeringskostnaden måste också utvecklas ytterligare för att innefatta flera dimensioner.

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (10)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (10) Sida 1 (10) Plats och tid Bohusrummet, Stadshuset, klockan 13:00-17:00 ande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) 40-45, Oppositionsledare klockan 13.00-16.45 Mikael Wintell (M) 40-43,

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (10)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (10) Sida 1 (10) Plats och tid Bohusrummet Stadshuset, klockan 13:00-16.30 Beslutande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Oppositionsledare Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-29 Sida 1 (14)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-29 Sida 1 (14) Sida 1 (14) Plats och tid Bohusrummet, klockan 13:00-16.00 Beslutande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Oppositionsledare Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S)

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (9) Sida 1 (9) Plats och tid Bryggan klockan 12:00-13:30 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Kent Lagrell (M) Fredrik Gullbrantz (S) Charlotta Windeman (M) Sekreterare Johan Sjöholm Paragraf 25-31 Ordförande

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-08-27 Sida 1 (12)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-08-27 Sida 1 (12) Sida 1 (12) Plats och tid Bohusrummet, stadshuset, klockan 13:00-16:15 Beslutande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S) Sekreterare

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Tid: Onsdagen den 26 mars 2014 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Tid: Onsdagen den 26 mars 2014 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 26 mars 2014 kl. 08.00 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter

Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter FÖRFATTNINGSSAMLING (6.4.7) Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter Dokumenttyp Rutin Ämnesområde Klagomål och synpunkter Ägare/ansvarig Förvaltningsområdeschef Antagen av 2012-11-27

Läs mer

OBS! Ändrad mötesplats!

OBS! Ändrad mötesplats! Kallelse Sammanträdesdatum 2014-09-24 Plats Gamla Rådhuset Tid Onsdagen den 24 september kl 13:00-17:00 OBS! Ändrad mötesplats! Ledamöter Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Mikael

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

DNR: HSNV DNR:

DNR: HSNV DNR: DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens stab Avdelningen för analys

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-03-05 Sida 1 (22)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-03-05 Sida 1 (22) Sida 1 (22) Plats och tid Bohusrummet/Carlstensrummet klockan 13:00-18.30 Beslutande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Oppositionsledare Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda

Läs mer

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning 1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3

Läs mer

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande. Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS 2011:5

Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS 2011:5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-04-24 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00105-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Ritwa Frang Epost: ritwa.frang@vasteras.se Äldrenämnden Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS

Läs mer

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah.

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah. 1 (5) Områdescheferna ansvarar för att personal kontinuerligt informeras och påminns om lex Sarah-bestämmelserna och om skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Informationen

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Ändring i äldrenämndens delegationsordning och fastställande av rutiner för 14 kap 3-7 socialtjänstlagen, lex Sarah

Ändring i äldrenämndens delegationsordning och fastställande av rutiner för 14 kap 3-7 socialtjänstlagen, lex Sarah 2012-01-10 1 (8) Äldrenämnden Ändring i äldrenämndens delegationsordning och fastställande av rutiner för 14 kap 3-7 socialtjänstlagen, lex Sarah Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse den 10 januari 2012 Sammanfattning

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Beslutade av Älvsjö stadsdelsnämnd xxxxx stockholm.se 2 (11) Innehåll Lokala rutiner för Lex Sarah 3 Inledning 3 Vem är rapporteringsskyldig? 3 Vad ska rapporteras?

Läs mer

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Tyresö kommun 2015-03-02 Socialförvaltningen 1 (10) Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Fastställt av socialnämnden 2015-xx-xx, x 2 (10) Innehållsförteckning Riktlinje för

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

PROTOKOLL. Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00

PROTOKOLL. Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 1(9) Plats och tid ande Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra

Läs mer

Reglemente. Folkhälsorådet. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Reglemente. Folkhälsorådet. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad Reglemente Folkhälsorådet Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-09-09 Datum: 2012-01-24 Dnr: Sida: 2 (5) Reglemente för folkhälsorådet Kommunstyrelsens beslut 128/10. 1 Syfte Folkhälsorådet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (13)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (13) Sida 1 (13) Plats och tid Hörsal 1 Mimers Hus klockan 9:00-12:00 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Kent Lagrell (M) Vice ordförande Gun-Marie Daun (KD) Fredrik Gullbrantz (S) Charlotta Windeman (M) Kerstin

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR E TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-04-23 Handläggare: Monika Lind Telefon: 08-508 18 122 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-05-23 Avvikelsehantering inom äldreomsorgen

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 LYSEKILS KOMMUN Verksamhetsplan 2016 För folkhälsoarbetet i Lysekils kommun Folkhälsopolitiska rådet Verksamhetsplanen utgår från folkhälsoavtal mellan Lysekils kommun och hälso- och sjukvårdsnämnd norra

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Kallelse till Demokratiberedningen

Kallelse till Demokratiberedningen DEMOKRATIBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Demokratiberedningen Tid Fredag den 14 oktober 2016, klockan 13:15 Plats Kyrkan i Flemingsberg, Diagnosvägen 14 16 Ärenden Diarienummer 0 Upprop och

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

PROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00

PROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Plats och tid ande Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra HSN

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Handläggare Per-Ola Hedberg Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS ansvara för att de som

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Diarienummer 183/ Socialförvaltning Id AN LEX SARAH

TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Diarienummer 183/ Socialförvaltning Id AN LEX SARAH TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) 2013-09-16 Diarienummer 183/2012.739 Socialförvaltning Id 2013.1821 AN LEX SARAH Rutiner beträffande rapportering och anmälan av missförhållanden inom socialtjänsten och omsorgen

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-04 Sida 1 (11)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-03-04 Sida 1 (11) Sida 1 (11) Plats och tid Stadshuset, sammanträdesrum Västra porten, plan 2 klockan 13:00-17:30 Beslutande Linda Åshamre (S) Ordförande Gun-Marie Daun (KD) Vice ordförande Glenn Ljunggren (S) Kerstin Petersson

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2016.46 Datum: 2016-03-03 Miljöplanerare Annika Friberg E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden inom individ och familjeomsorg (IFO)

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden inom individ och familjeomsorg (IFO) 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-10-16 Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden inom individ och familjeomsorg (IFO) samt Rutin för Lex Sarah-anmälningar

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund I SOSFS 2011:9, för systematiskt kvalitetsarbete, finns föreskrifter och allmänna råd som reglerar hur socialtjänstens kvalitetsarbete ska ledas. Författningen

Läs mer

Lex Sarah. Grästorps kommun Social verksamhet

Lex Sarah. Grästorps kommun Social verksamhet Social verksamhet Lex Sarah Information om Lex Sarah samt rutiner för rapport/anmälan och handläggning av missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap. 2-7 SoL och 24 a-g

Läs mer

Rutin hantering av Lex Sarah

Rutin hantering av Lex Sarah Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport 2006:76 Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport

Läs mer

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016 Redovisning av avvikelser januari-juni 2016 Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. I detta syfte ska personalen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Övergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn

Övergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn Övergripande rutin för lex Sarah Omsorg- och välfärdssektorn 1 Inledning Alla som arbetar inom socialnämndens eller vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska medverka till att den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010

Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 1 (6) FÖRSLAG 17 februari 2010 Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 Denna uppföljningsplan anger struktur och innehåll för socialnämndens uppföljning år 2010, men det är också en struktur för nämndens

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-08-25 Sida 1 (10)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-08-25 Sida 1 (10) Sida 1 (10) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen klockan 08:30-12:10 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Anders Holmensköld (M) Vice ordförande Ulrika Winblad (S) Jan Tollesson (FP) Gun-Marie Daun (KD)

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 1 (12)

Sammanträdesprotokoll 1 (12) Sammanträdesprotokoll 1 (12) Plats och tid Garvaren Röd, kl. 13.15 16.20 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Sten Fransson, Ordförande (S) Maria Rönnehäll, Vice ordförande (S) Per-Olov Ålander, Vice

Läs mer

Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande

Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande ansvarig: Enhetschef, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sida 1 av 6 Bilaga 6 Kommunstyrelsen 75 SYFTE: OMFATTNING: Upptäcka och komma till rätta med brister i verksamheten och förhindra att liknande n

Läs mer

Riktlinjer för missförhållanden enligt Lex Sarah. Antagen av socialnämnden Dnr: SN 2015/0132

Riktlinjer för missförhållanden enligt Lex Sarah. Antagen av socialnämnden Dnr: SN 2015/0132 Riktlinjer för missförhållanden enligt Lex Sarah Antagen av socialnämnden 2015-09-02 Dnr: SN 2015/0132 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Information om rapporteringsskyldighet... 2 Anställda rapporterar

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Ändringar i riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Ändringar i riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-07-28 SN-2014/3215.111 1 (1) HANDLÄGGARE William-Olsson, Gabriel 08-535 316 70 Gabriel.William-Olsson@huddinge.se Socialnämnden Ändringar i riktlinje

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer