Samverkan mellan polis och kommun

Transkript

1 Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser 1

2 Bakgrund samverkansöverenskommelser Nationell handlingsplan från RPS 2008 Överenskommelserna ska tydliggöra parternas åtaganden. Arbete utifrån en särskild samverkansmodell 2

3 Samverkansöverenskommelser i dag I dag har cirka 85 procent av kommunerna en överenskommelse. Undertecknas av länspolismästare och ks-ordförande Samverkan via lokala brottsförebyggande råd 3

4 Samverkansmodellen 4

5 Frågeställningar 1. I vilken utsträckning samverkar polis och kommun enligt den samverkansmodell som Brå, RPS och SKL rekommenderar? 2. Hur upplever de berörda aktörerna det brottsförebyggande arbetet knutet till samverkansöverenskommelser? 5

6 Metod 1. Nationell enkätstudie till samtliga kommuner och polismyndigheter. 2. Intervjustudie i tre kommuner. 6

7 Arbetar polis och kommun enlig modellen? Ungefär hälften följer samverkansmodellens samtliga fem steg. Uppföljning och gemensam problembild skulle ofta inte ha gjorts utan överenskommelsen. 7

8 Kartläggning Vanligaste källorna: - Statistik över anmälda brott - Trygghetsundersökningar - Hobit - Uppgifter från socialtjänst 8

9 Gemensamma förberedelser Samma syn på lokala brottsproblemen De flesta sätter upp mål för sitt arbete 9

10 Vanligaste områdena för åtgärder Ungdomar och alkohol Trygghet Övrigt alkoholrelaterat Trafik 10

11 Vanligaste typen av åtgärder Informationsåtgärder (allra vanligast) Krogkontroller Grannsamverkan Kronobergsmodellen Snabb borttagning av klotter 11

12 Uppföljning Vanligaste källorna: - Brottsstatistik - Genomgång av dokumentation - Informell uppföljning - Effektuppföljning i 60 procent av fallen 12

13 Förbättringsområden utifrån modellen Många har inte analyserat brottsproblemen närmare. Många genomför samma åtgärder som innan. Polisen väljer åtgärder utifrån interna mål. Effektuppföljningarna kan utvecklas. 13

14 Överenskommelserna upplevs ha förbättrat samverkan Upplevs överlag ha förbättrat samverkan Störst förbättring: Själva samarbetet Förbättringar i samverkansorganisationen Bättre struktur på samverkan, man arbetar mer systematiskt 14

15 Upplevs ha förbättrats något: Kvaliteten på BF-arbetet Långsiktigheten i BF-arbetet Intresset hos beslutsfattare för BF-frågor Omfattningen av BF-arbetet 15

16 Upplevda svårigheter Att få tillräckligt med resurser klart största svårigheten Att få överenskommelsen förankrad och prioriterad Att hålla intresset för överenskommelsen uppe 16

17 Brås bedömning Överenskommelserna har överlag stärkt samverkan. Fokus i dag: själva samarbetet. Önskvärt fokus: Effekterna på brottsligheten. Arbetet behöver bli mer kunskapsbaserat... med bättre problembilder och bättre uppföljningar. Överenskommelserna måste bli en levande del av verksamheterna. 17

18 Förslag till RPS. Tydliggör överenskommelsernas roll i förhållande till nationella mål. Konkretisera vad som krävs i arbetet. Tryck på för mer vidareutbildning kring frågorna inom polisen. Realisera tankarna på en nationell utbildning ihop med SKL. 18

19 Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser 19