Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006"

Transkript

1 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6

2 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och på fritiden 1 BMI 12 Säkerhet, arbetsmiljö och trivsel i skolan 15 Säkerhet i trafiken 16 Arbetsmiljön och trivseln i skolan 17 Fysisk och psykisk hälsa 25 Tobak, alkohol och narkotika 33 Jämförelser 37 2

3 Inledning Under läsåret 5-6 deltog skolorna i Luleå kommun i Hälsosamtal på webben, ett projekt som inletts för att undersöka och få siffror på hur barn och ungdomar i Norrbotten mår liksom på vissa av deras levnadsvanor, som kan relateras till hälsa. Övertorneå kommun och Överkalix kommun deltog också under 5-6 och förhoppningen är att samtliga kommuner i Norrbottens län kommer att delta i undersökningen med tiden. I projektet kopplas en enkät med hälso- och livsstilsfrågor till skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna i årskurs 4, 7 och gymnasiets första år. Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifierade svaren i en databas som förvaltas av Norrbottens läns landsting. I denna rapport visas de sammanställda enkätsvaren från Luleå kommun. Projektet är ett led i folkhälsoarbetet för Norrbottens län. Den svenska folkhälsopolitiken är inriktad på de strukturella faktorer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan. Genom att inrikta sig på faktorer som påverkar hälsan kan vi stödja de faktorer som gör oss friska (friskfaktorer) och åtgärda de faktorer som gör oss sjuka (riskfaktorer). Därigenom blir folkhälsoarbetet mer effektivt för en god hälsa i befolkningen. 3

4 Sammanfattning De flesta av eleverna äter frukost, lunch och middag varje skoldag och de flesta är också fysiskt aktiva. Flera är dock överviktiga eller feta, och i årskurs fyra finns den största andelen, där 25% har övervikt eller fetma, oavsett kön. Läsk dricks oftare med ökande ålder, och också oftare av pojkarna än av flickorna. Pojkarna spenderar genomgående mer tid framför datorn eller spelar TV-spel än flickorna. I sjuan och gymnasiet är det också fler pojkar än flickor som har övervikt eller fetma och elever med fetma tenderar i alla årsgrupper att motionera mindre ofta på fritiden än övriga elever. Medan de allra flesta känner sig lugna och trygga på väg till och från skolan är det anmärkningsvärt få i sjuan och gymnasiet som använder cykelhjälm. De flesta tycker att skolgården eller skolans utemiljö är bra eller ganska bra, även om eleverna är mindre nöjda med stigande ålder. Majoriteten tycker också gympasalen eller idrottshallen är bra eller ganska bra, liksom matsalsmiljön. I årskurs sju är mindre än hälften av eleverna nöjda med skolans toaletter och eleverna i samma årskurs är också de som är minst nöjda med duscharna i omklädningsrummet, där drygt hälften beskriver dessa som bra eller ganska bra. Även om de allra flesta har kompisar i skolan som bryr sig om dem uppger samtidigt var sjätte flicka i årskurs fyra och sju, liksom var femte pojke i årskurs fyra, att de själva blir retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade av andra elever. De flesta har alltid eller ofta arbetsro i skolan och kan alltid eller ofta koncentrera sig. Samtidigt uppger bara var femte till var fjärde elev i årskurs sju och gymnasiet att de alltid kan koncentrera sig i skolan. Av eleverna i årskurs sju är det också bara 14% som alltid har arbetsro. Det är mer vanligt bland eleverna att känna sig stressade i skolan med ökande ålder, och då särskilt bland flickorna. I alla årskurser är det vanligare att pojkarna mår bra än att flickorna gör det och det är också betydligt vanligare att flickorna känner sig ledsna eller nedstämda än att pojkarna gör det. Det är i sjuan och gymnasiet också betydligt vanligare bland pojkarna att alltid vara nöjd med sig själv, än bland flickorna. I årskurs sju och i gymnasiet har också flickorna oftare än pojkarna huvudvärk, magont, liksom ont i rygg, nacke och axlar. I årskurs fyra ser man däremot inte någon skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller de flesta av dessa symptom. Istället ses ett mönster, där skillnaderna mellan könen i både det psykiska och det fysiska välbefinnandet utvecklar sig främst efter årskurs fyra och där, i de avseenden vi har mätt, flickorna är de som tveklöst mår sämst. De flesta har någon vuxen de kan prata med om de har problem, men för flickorna ökar andelen som inte har det till 1% i gymnasiet, en högre andel än för pojkarna. Även om de flesta elever trivs med sin fritid, är hela 18% av 4

5 flickorna i gymnasiet stressade på sin fritid, vilket är en tre gånger så hög andel som hos pojkarna i samma ålder. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades också om alkoholtobaks- och narkotikavanor. Av flickorna i gymnasiet uppger 8% att de röker varje dag, jämfört med 5% av pojkarna. De som snusar varje dag, är 4% av flickorna i gymnasiet, jämfört med hela 21% av pojkarna. En mycket hög andel elever uppgav att de aldrig dricker alkohol, över 9% i årskurs sju och 41% av gymnasieeleverna. Mycket få elever dricker alkohol så ofta som varje vecka. Andelen icke-konsumenter av alkohol bland niondeklassarna på riksnivå är enligt drogvaneundersökningen (Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning, CAN) 26% av flickorna och 29% av pojkarna, en betydligt lägre siffra än den för första års-eleverna i gymnasiet i Luleå. Jämfört med siffrorna från drogvaneundersökningen, där 7% av elever i årskurs nio på riksnivå uppger att de någon gång har provat narkotika, är den andel gymnasieelever i denna undersökning, som anger att de har provat narkotika, mycket låg, 3%. Även om siffrorna antyder att andelen gymnasieelever som aldrig dricker alkohol är högre i Luleå än i riket i övrigt, liksom antyder att andelen som provat narkotika är lägre, bör man dock vara försiktig med att dra större slutsatser av detta i och med att drogvaneundersökningen baseras på anonyma svar, medan eleverna i denna undersökning samtalar om sina svar i efterhand med skolsköterskan. Därför finns det anledning att tro att risken är större i hälsosamtalets undersökning att eleverna inte är helt öppna om sin användning av tobak, alkohol och droger. En framtida utvidgning av hälsosamtalsundersökningen till fler kommuner och regioner kommer att möjliggöra mer rättvisande jämförelser, eftersom samma metod kommer att ha använts för inhämtning av svar. 5

6 Vi som var med Läsåret 5-6 insamlade skolsköterskorna i Luleå kommun enkätsvar om hälsa och levnadsvanor från 2353 elever. Fördelningen var 745 elever från årskurs 4, 873 elever från årskurs 7 och 735 elever från gymnasiets första år. Antalet elever inskrivna i årskurs fyra var under 5 i Luleå kommun 766 elever, i årskurs sju 965 elever och i gymnasiets första år 1131 elever (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen). Därmed har enkäten besvarats av 97% av eleverna i årskurs fyra, 9% i årskurs sju och av 65% i gymnasiets första år, vilket ger en total täckning på 82% av de inskrivna eleverna. 5 4 Antal elever som svarade på enkäten, Luleå kommun Antal 3 1 Fördelningen mellan pojkar och flickor var likartad i årskurs 4 och 7, medan fler flickor än pojkar svarade på enkäten i gymnasiet. 6

7 Kost, fysisk aktivitet och BMI Sammanfattning De flesta av eleverna äter frukost, lunch och middag varje skoldag. Man kan dock se att ungefär var fjärde elev i årskurs sju och var femte i gymnasiet, inte äter lunch varje skoldag. Samtidigt äter nästan var femte gymnasieelev i studien frukost högst två gånger i veckan. I samtliga årskurser dricker pojkarna oftare läsk än flickorna och läskdrickandet ökar i omfattning med ökande ålder. De som dricker läsk flera gånger per vecka eller varje dag utgör i årskurs sju 15% av eleverna och i gymnasiet 29%. De flesta av eleverna deltar alltid i gymnastiken, men 8% av flickorna och 6% av pojkarna i gymnasiet deltar så sällan som aldrig eller någon gång i månaden. I grundskolan motionerar eller idrottar dessutom över 8% av eleverna minst tre gånger i veckan på sin fritid. I årskurs sju och i gymnasiet använder hela 14% av pojkarna 4-6 timmar om dagen till att spela TV-spel och sitta vid datorn. Den andelen är tre gånger så hög som den hos flickorna i årskurs sju och dubbelt så hög som den hos flickorna i gymnasiet. Den största andelen barn med övervikt finner man i årskurs fyra, där 25% har övervikt eller fetma, oavsett kön. Det finns en tendens till att ju mer överviktiga eleverna är, desto mindre nöjda är de med sig själva. Elever med fetma motionerar också mer sällan än de övriga eleverna. 7

8 Matvanor Jag äter frukost, Luleå kommun skoldagar/vecka 3-4 skoldagar/vecka Varje skoldag De flesta av eleverna äter frukost varje skoldag, men detta är mindre vanligt ju äldre de är. Nästan var femte elev på gymnasiet (18%) uppger att de antingen aldrig äter frukost eller äter frukost högst två gånger i veckan. Jag äter lunch, Luleå kommun skoldagar/vecka 3-4 skoldagar/vecka Varje skoldag De flesta av eleverna äter också lunch varje skoldag, men detta tenderar liksom för frukost att bli något mindre vanligt med ökande ålder. I årskurs 4 är det 7% som inte äter lunch varje dag, i årskurs 7 är motsvarande siffra 25% och i gymnasiet 22%. Det betyder att bland de äldre eleverna äter ungefär var femte elev inte lunch varje dag. Trots allt är det 96% av gymnasieeleverna och 94% av sjuorna som äter lunch minst tre skoldagar i veckan. 8

9 Jag äter middag, Luleå kommun 1-2 skoldagar/vecka 3-4 skoldagar/vecka Varje skoldag De allra flesta äter också middag varje skoldag. I gymnasiet är det 6% som inte äter middag varje skoldag, med de flesta av dem äter ändå middag minst 3 skoldagar i veckan. Så ofta dricker jag läsk, Luleå kommun gång/vecka Flera gånger/vecka Varje dag Eleverna i Luleå dricker läsk oftare ju äldre de är och det ses både för flickor och pojkar. De som dricker läsk ofta, dvs flera gånger per vecka eller varje dag utgör i årskurs fyra ungefär 5%, i årskurs sju utgör de 15% och i gymnasiet hela 29%. I alla årskurser är det pojkarna som oftare dricker läsk än flickorna. I gymnasiet dricker hela 45 % av pojkarna läsk flera gånger per vecka eller varje dag, jämfört med 17 % av flickorna. I gymnasiet dricker 2% av flickorna och 8% av pojkarna läsk varje dag. 9

10 Fysisk aktivitet i skolan och på fritiden Jag är med på gymnastiken, Luleå kommun 1 8 Alltid 6 4 Ibland Någon gång/månad Ofta Varannan gång I Luleå är de flesta av eleverna alltid med på gymnastiklektionerna, över 8% av både pojkar och flickor i årskurs 4 och 7, med en minskande tendens mot gymnasiet. I gymnasiet deltar 75% av flickorna alltid i gymnastiken, jämfört med 8% av pojkarna. Av både flickor och pojkar i sjuan deltar 4% så sällan i gymnastiken som aldrig eller någon gång i månaden och i gymnasiet är motsvarande siffror 8% av flickorna och 6% av pojkarna. 1 Jag motionerar/idrottar på fritiden, Luleå kommun gång/vecka 3-4 gång/vecka Sällan Varje dag I grundskoleklasserna motionerar eller idrottar över 8% av eleverna minst tre gånger i veckan på sin fritid, oavsett kön. För gymnasieeleverna är siffrorna något lägre, men det är fortfarande en bra bit över hälften, 68% av flickorna och 72% av pojkarna, som motionerar eller idrottar så pass ofta. I gymnasiet är det 11% av flickorna och 12% av pojkarna som sällan motionerar. 1

11 Jag spelar TV-spel eller sitter vid datorn, Luleå kommun tim/dag 4-6 tim/dag Någon gång/vecka Andelen elever som spelar TV-spel eller sitter vid datorn varje dag är högre med högre ålder. I fyran utgör varje dags-användarna 26% av flickorna och 44% av pojkarna. I sjuan ökar siffrorna till 58% av flickorna och 69% av pojkarna, medan de i gymnasiet utgör 56% av flickorna och 76% av pojkarna. Oavsett årskurs sitter alltså pojkarna i betydligt högre utsträckning varje dag vid datorn eller spelar TV-spel, än flickorna. I sjuan använder 5% flickorna och 14% av pojkarna 4-6 timmar om dagen till att spela TV-spel och sitta vid datorn och i gymnasiet är motsvarande siffror 7% av flickorna och 14% av pojkarna. Jag tittar på TV/video, Luleå kommun tim/dag 4-6 tim/dag Någon gång/vecka Även TV-tittandet ökar i omfattning med ökande ålder. I fyran tittar 71% av flickorna och 6% av pojkarna på TV någon gång i veckan, i högre åldrar tittar lite över hälften av eleverna på TV varje dag. Pojkar och flickor tittar ungefär lika mycket på TV. Bland dem som tittar på TV 4-6 timmar per dag, syns 6% av flickorna och 4% av pojkarna i sjuan och 6% av flickorna och 5% av pojkarna i gymnasiet. 11

12 BMI Övervikt och fetma, Luleå kommun Fetma Övervikt BMI (body mass index) är ett vanligt sätt att beräkna om en person har övervikt eller inte. Metoden mäter förhållandet mellan vikt och längd. Värdena som presenteras här är åldersanpassade. I Luleå finner man största andelen barn med övervikt i årskurs fyra. Andelen är då likartad bland pojkar och flickor, med en liten tendens till högre andel med fetma bland pojkarna. Den tendensen blir alltmer tydlig i de högre åldrarna, där vi ser en aning högre grad av både övervikt och fetma bland pojkarna än flickorna i studien. Medan andelen barn med övervikt eller fetma sjunker med stigande ålder från 25% i fyran till 13% i gymnasiet bland flickorna, är motsvarande sänkning lägre bland pojkarna, från 25% till % som har antingen övervikt eller fetma. Nedanstående diagram och stycke utgör ett försök att få en bild av vad som utmärker de olika BMI-grupperna med avseende på motionsvanor på fritiden och dessutom med avseende på om någon skillnad finns för hur nöjda eleverna i olika BMI-grupper är med sig själva. Den minsta BMI-gruppen är den med fetma, som utgörs av 83 personer (4%). Då den är så pass liten, får man tolka skillnader mellan BMI-grupperna med försiktighet om skillnaderna är små. Gruppen normalviktiga utgörs av 1785 personer (8%) och överviktiga av 366 personer (16%). På grund av det låga antalet med fetma, blir slutsatser osäkra, och därför har här endast ett fåtal analyser gjorts och materialet har inte heller delats upp vidare på kön. Man bör dock komma ihåg att olika åldersgrupper och kön kan ha olika faktorer som kännetecknar BMIgruppen, och därför måste vidare analyser istället göras med större material, baserat på länsnivå. 12

13 Jag är nöjd med mig själv - uppdelat på BMI-grupp, årskurs sju och gymnasiet, Luleå kommun Normal Övervikt Fetma Ofta eller alltid Ibland eller aldrig Bland elever i årskurs sju och i gymnasiet ses att ju mer överviktiga eleverna är, desto mindre nöjda tenderar de vara med sig själva. Den minsta gruppen utgörs här av 53 personer (fetma). Elever i årskurs fyra som motionerar på fritiden i olika BMI-grupper, Luleå kommun Normal Övervikt Fetma 1 gång/vecka 3-4 gång/vecka Sällan Varje dag 13

14 Elever i årskurs sju och gymnasiet som motionerar på firtiden i olika BMI-grupper, Luleå kommun Normal Övervikt Fetma 1 gång/vecka 3-4 gång/vecka Sällan Varje dag Elevernas motionsvanor på fritiden delades upp i ett diagram för elever i årskurs fyra och ett gemensamt för eleverna i årskurs sju och gymnasiet. Samma mönster indikeras i båda diagrammen. Det framgår inga tydliga skillnader i motionsvanorna mellan dem med normalvikt och övervikt. Däremot ser man både för fjärdeklassare och de äldre eleverna att de med fetma motionerar mer sällan än de övriga eleverna. 14

15 Säkerhet, arbetsmiljö och trivsel i skolan Sammanfattning Över 9% i varje årskurs känner sig alltid eller ofta lugna och trygga på väg till och från skolan. I årskurs fyra använder 8% av eleverna alltid cykelhjälm när de cyklar. I sjuan är det istället över 4% som aldrig använder hjälm, och i gymnasiet använder över 9% aldrig cykelhjälm. De flesta av eleverna trivs bra med skolarbetet, men bara runt % uppger att de alltid har arbetsro på lektionerna. Andelen som alltid eller ofta kan koncentrera sig, är runt 8% oavsett årskurs och kön, men de som alltid kan koncentrera sig är så pass få som 25% av flickorna och 19% av pojkarna i sjuan. Med ökande ålder anger också fler att de känner sig stressade i skolan, särskilt ses detta hos flickorna. De allra flesta uppger att de har kompisar i skolan som bryr sig om dem och också att personalen på skolan bryr sig om dem. I årskurs sju vet nästan var fjärde flicka och var sjätte pojke om någon som blir retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra elever på skolan. Den högsta andelen elever som säger att de själva blir utsatta för detta finns på grundskolan, där 16% av flickorna i årskurs fyra och sju uppger att de själva blir retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade, liksom 21% av pojkarna i årskurs fyra och 12% av pojkarna i årskurs sju. De flesta tycker att skolgården eller skolans utemiljö är bra eller ganska bra, även om eleverna är mindre nöjda med stigande ålder. Majoriteten tycker också gympasalen eller idrottshallen är bra eller ganska bra, liksom matsalsmiljön. I årskurs sju är mindre än hälften av eleverna nöjda med skolans toaletter och var femte flicka och var fjärde pojke beskriver toaletterna som dåliga. Eleverna i samma årskurs är också de som är minst nöjda med duscharna i omklädningsrummet, där drygt hälften beskriver dessa som bra eller ganska bra. 15

16 Säkerhet i trafiken Jag känner mig lugn och trygg på väg till och från skolan, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta De flesta, över 9% i varje årskurs, känner sig alltid eller ofta lugna och trygga på väg till och från skolan. Pojkarna svarade något oftare än flickorna att de alltid känner sig lugna och trygga på väg till och från skolan. 1 Jag använder cykelhjälm när jag cyklar Alltid Ibland Ofta Det sker en tydlig förändring i användandet av cykelhjälm mellan årskurs fyra, där över 8% alltid använder cykelhjälm, oavsett kön, och årskurs sju, där 21% av flickorna och 16% av pojkarna alltid använder hjälm, och över 4% aldrig använder hjälm, oavsett kön. I gymnasiet använder över 9% av eleverna aldrig hjälm, oavsett kön. 16

17 Arbetsmiljön och trivseln i skolan Jag trivs med skolarbetet, Luleå kommun Bra Dåligt Ganska bra Ganska dåligt De flesta av eleverna, runt 9%, svarade att de trivs bra eller ganska bra med skolarbetet, utan skillnad mellan pojkar och flickor, eller mellan årskurser. Dock kan man se att andelen som trivs bra tydligt sjunker med ökad ålder, för både pojkar och flickor, medan en ökning istället ses bland dem som trivs ganska bra. De som trivs dåligt eller ganska dåligt uppvisar ingen skillnad mellan könen i de högre årskurserna, där de utgör mellan 4 och 6% av eleverna. Dock svarade 6% av pojkarna i årskurs fyra att de trivs dåligt eller ganska dåligt med skolarbetet, jämfört med 1% av flickorna. 17

18 Jag har arbetsro på lektionerna, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta Bara runt % av eleverna har alltid arbetsro på lektionerna. I fyran är siffran som högst (25%) och i sjuan är siffran som lägst, där endast 14% alltid har arbetsro. Andelen som ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna stiger mellan grundskola och gymnasium för både flickor och pojkar. I fyran har 73% av eleverna ofta eller alltid arbetsro, oavsett kön, medan motsvarande andel är 81% av flickorna och 82% av pojkarna i gymnasiet. I sjuan har färre flickor (7%) än pojkar (78%) alltid eller ofta arbetsro. 1 Jag kan koncentrera mig i skolan, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta Andelen elever som alltid kan koncentrera sig i skolan, sjunker mellan grundskola och gymnasium. Nedgången sker redan mellan fyran och sjuan, från 4% till 25% bland flickorna och från 36% till 19% bland pojkarna. 18

19 Däremot ligger andelen som alltid eller ofta kan koncentrera sig på en ganska konstant och hög nivå mellan könen och årskurserna, runt 8%. 1 Jag känner mig stressad i skolan, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta Med ökande ålder anger fler att de känner sig stressade i skolan och färre att de aldrig gör det. Ökningen bland dem som känner sig stressade ibland, ofta eller alltid är störst för flickorna. Exempelvis är andelen flickor som ofta eller alltid känner sig stressade 3,5% i fyran, 8% i sjuan och 23% i gymnasiet. Motsvarande siffror för pojkarna är 5%, 5,5% och 13%, vilket visar att det här finns skillnader mellan könen, särskilt i gymnasiet Jag har kompisar på skolan som bryr sig om mig, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta De allra flesta, över 93%, uppger att de har kompisar i skolan som bryr sig om dem. Ingen skillnad ses här mellan kön eller årskurser. 19

20 1 Personalen på skolan bryr sig om mig Alltid Ibland Ofta På frågan om personalen bryr sig om dem, visar svaren mellan pojkar och flickor liknande tendenser. De som uppger att personalen alltid bryr sig om dem är ungefär 8% i fyran, och siffran sjunker med stigande ålder, till 48% av flickorna och 46% av pojkarna i gymnasiet. Istället ökar andelen som svarar ibland eller ofta. Nästan ingen anger att personalen aldrig bryr sig. 1 Jag vet någon på skolan som blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever på skolan, Luleå kommun Ja Nej De flesta, ungefär 8%, vet inte om någon på skolan som blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad. Bland dem som vet om någon som blir det, är siffrorna liknande mellan pojkar och flickor i fyran, 18% av pojkarna vet om någon jämfört med 15% av flickorna. I högre årskurser är det fler flickor som tenderar att veta om någon än pojkar. I sjuan är siffrorna högre för

21 flickorna och en tydligare skillnad syns mellan könen, där nästan var fjärde flicka (24%) vet om någon som blir utsatt för detta, jämfört med ungefär var sjätte pojke (16%). I gymnasiet är siffrorna lägre, men med fortsatt skillnad mellan könen, med 18 % av flickorna och 8% av pojkarna som svarat ja Jag vet någon som blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av personalen på skolan, Luleå kommun Ja Nej De allra flesta, över 9% uppger att de inte vet någon som blir retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av personalen på skolan. Bland dem som svarat ja på frågan finns dock den högsta andelen i gymnasiet, där 7% av flickorna och 3% av pojkarna har svarat ja Jag har själv blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever på skolan, Luleå kommun Ja Nej De som uppger att de själva blivit retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade på skolan förekommer oftare i grundskolan än gymnasiet. I fyran svarar ungefär var sjätte (16%) flicka och ungefär var femte (21%) pojke ja 21

22 på frågan. Andelen är densamma för flickorna i sjuan som i fyran, medan den sjunker till 12% bland pojkarna. 1 8 Jag har själv blivit retad, utstött eller på annat sätt blivit illa behandlad av personal på skolan, Luleå kommun 6 4 Ja Nej Andelen elever som anger att de blivit retade, utstötta eller illa behandlade av personal på sin skola är låg. Den högsta andelen som svarat ja på frågan är 4% och ses i gymnasiet, utan skillnad mellan pojkar och flickor Jag tycker skolgården/skolans utemiljö är, Luleå kommun Bra Dålig Ganska bra Ganska dålig De flesta av eleverna tycker att skolgården eller skolans utemiljö är bra. I fyran tycker 87% av flickorna och 9% av pojkarna att skolgården är bra eller ganska bra. Något färre är nöjda i högre år. I sjuan tycker 76% att skolans utemiljö är bra eller ganska bra, jämfört med 71% av flickorna och 72% av pojkarna i gymnasiet, där 27% av eleverna tycker utemiljön är dålig eller ganska dålig. 22

23 Jag tycker gympasalen/idrottshallen är, Luleå kommun Bra Dålig Ganska bra Ganska dålig Eleverna är över lag mycket nöjda med gympasal/ idrottshall som minst 87% och som mest 99% tycker den är bra eller ganska bra. Jag trivs med miljön i matsalen, Luleå kommun Bra Dåligt Ganska bra Ganska dåligt De flesta av eleverna trivs med sin matsalsmiljö, även om tendensen är att de med ökande ålder mindre ofta tycker att miljön är bra, medan de oftare väljer alternativet ganska bra. Bland flickorna tycker 92% i årskurs fyra att miljön är bra eller ganska bra, jämfört med 88% i sjuan och gymnasiet. Av pojkarna tycker 88% i årskurs fyra och sju att miljön är bra eller ganska bra, jämfört med 84% i gymnasiet. Eleverna i årskurs sju och gymnasiet tillfrågades också om vad de tyckte om skolans lokaler avsedda för lektionsfri tid. De allra flesta, 86% av flickorna och 84% av pojkarna i sjuan tyckte att de lokalerna var bra eller ganska bra. I gymnasiet tyckte 77% av flickorna och 74% av pojkarna att de var bra eller ganska bra. 23

24 Jag tycker duscharna i omklädningsrummet är, Luleå kommun Bra Dåliga Ganska bra Ganska dåliga De elever som är mest nöjda med duscharna i omklädningsrummet, är pojkarna i gymnasiet, där 87% tycker de är bra eller ganska bra. Flickorna i gymnasiet är mindre nöjda, där motsvarande siffra är 64%. De som är minst nöjda är flickorna i årskurs sju, där bara drygt hälften, 52%, tycker duscharna är bra eller ganska bra. Pojkarna i samma årskurs är något mer nöjda, och 64% av dem tycker duscharna är bra eller ganska bra. Även bland pojkarna är dock denna siffra lägst för just årskurs sju. 1 Jag tycker skolans toaletter är, Luleå kommun Bra Dåliga Ganska bra Ganska dåliga Gymnasieeleverna är de som är mest nöjda med skolans toaletter, där 91% av flickorna och 82% av pojkarna tycker toaletterna är bra eller ganska bra. I fyran är motsvarande siffror 74% av flickorna och 63% av pojkarna, medan färre är nöjda i årskurs sju. Endast hälften av flickorna och 42% av pojkarna i sjuan tycker att toaletterna är bra eller ganska bra. Av flickorna i sjuan beskriver 19% toaletterna som dåliga, liksom 24% av pojkarna. 24

25 Fysisk och psykisk hälsa Sammanfattning Andelen elever som uppger att de mår bra vid frågetillfället sjunker med ökande ålder. I alla årskurser är det vanligare att pojkarna mår bra, än att flickorna gör det och skillnaden är som störst i årskurs sju och gymnasiet. Det är också betydligt vanligare bland flickorna att känna sig ledsen eller nedstämd, än det är bland pojkarna. Medan var fjärde pojke i årskurs sju och i gymnasiet uppger att de ibland, ofta eller alltid känner sig ledsna eller nedstämda, uppger över hälften av flickorna i sjuan detsamma, liksom tre av fyra flickor i gymnasiet. Över hälften av eleverna känner sig aldrig oroliga eller rädda, men i årskurs sju och i gymnasiet gäller detta mindre ofta för flickorna än pojkarna, en skillnad som är särskilt tydlig i gymnasiet. Att alltid vara nöjd med sig själv, blir mindre ovanligt med ökande ålder, och då blir också skillnaderna mellan könen tydliga. Medan sex av tio pojkar i sjuan och gymnasiet alltid är nöjda med sig själva, gäller detta bara för fyra av tio flickor i sjuan och två av tio flickor i gymnasiet. Fler än tre av fyra grundskoleelever uppger att de alltid eller ofta sover tillräckligt. I gymnasiet uppger hälften att de gör det. Flickorna har oftare än pojkarna huvudvärk, och detta blir tydligare med ökande ålder. Det är lika vanligt eller ovanligt med magont hos pojkar och flickor i årskurs fyra, men det är vanligare bland flickor än pojkar i både årskurs sju och i gymnasiet. Det är också vanligare bland flickorna i sjuan och gymnasiet att ha ont i rygg, nacke och axlar, än bland pojkarna. De allra flesta har någon vuxen de kan prata med om de har problem, även om detta blir något mindre vanligt med ökande ålder för både pojkarna och flickorna. De allra flesta trivs också bra med sin fritid, även om den andelen sjunker till runt 8% i gymnasiet, oavsett kön. I grundskolan känner sig färre än 5% alltid eller ofta stressade på sin fritid, men den siffran ökar på gymnasienivå till 18% av flickorna, och 6% av pojkarna. 25

26 Så här mår jag just nu, Luleå kommun Bra Dåligt Ganska bra Ganska dåligt Andelen elever som mår bra vid frågetillfället, blir lägre med ökande ålder. Hos flickorna sjunker andelen som mår bra från 78% i fyran, till 68% i sjuan och är bara 48% i gymnasiet. Hos pojkarna sjunker andelen också från grundskola till gymnasium, men inte så tidigt som mellan fyran och sjuan, till skillnad från flickorna. I alla årskurser anger fler pojkar än flickor att de mår bra. För pojkarna är denna andel 82% i fyran, 83%, dvs oförändrad i sjuan och 68% i gymnasiet. Jag känner mig ledsen eller nedstämd, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta I årskurs fyra uppger över hälften av eleverna att de aldrig känner sig ledsna eller nedstämda. Med stigande ålder sjunker denna siffra för flickor, medan den istället stiger för pojkarna. För flickorna sjunker siffrorna från 57% i årskurs fyra, till 46% i årskurs sju, och 22% i gymnasiet. För pojkar stiger 26

27 andelen från 59% i fyran, till 74% i sjuan, för att sedan sjunka till 64% i gymnasiet. Bland dem som alltid, ibland, eller ofta känner sig ledsna eller nedstämda i sjuan, finns 54% av flickorna och 26% av pojkarna. I gymnasiet är motsvarande siffror 77% av flickorna och 26% av pojkarna. 1 Jag känner mig orolig eller rädd, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta I årskurs fyra känner 62% av flickorna och 67% av pojkarna sig aldrig oroliga eller rädda. I sjuan är detta ännu vanligare, där 72% av flickorna och ännu högre andel, 89%, av pojkarna uppger att de aldrig känner sig oroliga eller rädda. I gymnasiet sjunker andelen till 58% för flickorna. Motsvarande siffra för pojkarna i gymnasiet är fortfarande hög, 85%. Av dem som alltid eller ofta känner sig oroliga eller rädda, återfinns den högsta siffran, 5%, bland flickor i gymnasiet. 27

28 Jag är nöjd med mig själv, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta Det är få pojkar som aldrig är nöjda med sig själva, i alla årskurser ungefär 1%. Av flickorna är det i årskurs fyra också 1% som aldrig är nöjda med sig själva. I årskurs sju och i gymnasiet är det 5% av flickorna som aldrig är nöjda med sig själva. Av flickorna är det 91% som alltid eller ofta är nöjda med sig själva, i sjuan sjunker siffran till 77% och i gymnasiet är den 67%. Bland pojkarna i fyran är 94% alltid eller ofta nöjda med sig själva. I sjuan är siffran densamma som i fyran och i gymnasiet 91%. Jag sover tillräckligt mycket, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta Den kategori elever som alltid sover tillräckligt mycket sjunker tydligt med ökande ålder. I fyran utgör ungefär hälften av eleverna den kategorin, oavsett kön, och i gymnasiet är siffran nere i 12%, oavsett kön. Andelen som aldrig sover tillräckligt tenderar också att öka med ökande ålder, och når de högsta siffrorna i gymnasiet, där 7% av flickorna och 6% av pojkarna uppger att de aldrig sover tillräckligt mycket. 28

29 De som alltid eller ofta sover tillräckligt utgör i fyran 87% av flickorna och 82% av pojkarna. I sjuan är dessa 75% av flickorna och 74% av pojkarna och i gymnasiet sover 5% av flickorna och 5% av pojkarna alltid eller ofta tillräckligt. 1 Jag har huvudvärk, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta Flickorna har oftare huvudvärk än pojkarna. Särskilt tydligt blir detta med ökande ålder. De som ibland, ofta, eller alltid har huvudvärk av Luleåeleverna, utgör i årskurs fyra 76% av flickorna och 71% av pojkarna. I sjuan har andelen bland flickorna ökat till 78%, medan den hos pojkarna utgör 67%. I gymnasiet är andelen 81% av flickorna jämfört med 66% av pojkarna. 1 Jag har ont i magen, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta Medan det i årskurs fyra är i det närmaste lika vanligt bland flickor som bland pojkar att ha ont i magen, blir detta vanligare bland flickor än bland pojkar i högre årskurser. De som har ont i magen alltid, ofta, eller ibland ut- 29

30 gör i årskurs fyra 67% av flickorna och 66% av pojkarna. För pojkarna sjunker siffrorna med ökande ålder och är i årskurs sju 48%, och i gymnasiet 5%. För flickorna visar inte siffrorna samma tendens att sjunka, utan ligger på ungefär samma nivå, 66%, i sjuan och har stigit något, till 71%, i gymnasiet. 1 Jag har ont i rygg/ nacke/ axlar, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta Andelen pojkar som aldrig har ont i rygg, nacke, eller axlar, ligger på en likartad nivå i de olika årskurserna, mellan 45% och 49%. Flickorna uppvisar en annan tendens, där motsvarande andel är 46% i fyran och sjuan, men där siffran i gymnasiet är betydligt lägre, 29%. Ökningen som ses hos flickorna, av andelen som har ont i rygg, nacke, eller axlar ses främst bland dem som svarar att de ofta eller alltid har ont, snarare än de som svarar att de har ont ibland. Andelen som har ont ofta eller alltid ökar hos flickorna från 6% i årskurs fyra och 12% i årskurs sju, till 26% i gymnasiet. Motsvarande siffra bland pojkarna i gymnasiet är 12% Jag har någon vuxen jag kan prata med om jag har problem, Luleå kommun Ja Nej 3

31 De allra flesta, 9% och över, uppger att de har någon vuxen de kan prata med om de har problem. För flickorna ökar andelen som uppger att de inte har det, från 2% i årskurs fyra till 1% i gymnasiet. För pojkarna är motsvarande ökning från 1% till 6% i gymnasiet. 1 Jag känner mig stressad på fritiden, Luleå kommun Alltid Ibland Ofta Flickorna i gymnasiet känner sig oftare än pojkarna stressade på sin fritid. Av flickor i årskurs fyra uppger 3% av flickorna och 2% av pojkarna att de alltid eller ofta är stressade på sin fritid. I sjuan är motsvarande siffror 4% av flickorna och 2% av pojkarna, medan en tydlig skillnad ses i gymnasiet, där 18% av flickorna och 6% av pojkarna uppger att de alltid eller ofta är stressade på sin fritid. 1 Jag trivs med min fritid, Luleå kommun Bra Dåligt Ganska bra Ganska dåligt De flesta av eleverna trivs med sin fritid. En nedåtgående tendens ses mellan grundskola och gymnasium, för både pojkar och flickor. För flickorna är det 31

32 91% som trivs bra med sin fritid i årskurs sju, jämfört med 78% i gymnasiet. För pojkarna trivs 94% bra med sin fritid i årskurs sju, jämfört med 85% i gymnasiet. I gymnasiet anger 3% av flickorna och 2% av pojkarna att de trivs dåligt eller ganska dåligt med sin fritid. 32

33 Tobak, alkohol och narkotika Sammanfattning Elever i årskurs sju och på gymnasiet tillfrågades också om sina alkoholnarkotika- och tobaksvanor. I årskurs sju röker 2% av flickorna och 1% av pojkarna så ofta som någon gång i veckan eller varje dag. I gymnasiet är dessa fler, drygt var tionde flicka och pojke, och det är i den åldern också något vanligare bland flickor än pojkar att röka varje dag. Snusning är allra vanligast på gymnasiet, där 4% av flickorna och hela 21% av pojkarna snusar varje dag. Ungefär nio av tio sjundeklassare och fyra av tio gymnasieelever uppger att de aldrig dricker alkohol. Inga elever i årskurs sju uppger att de dricker alkohol så ofta som varje vecka, medan den gruppen utgör 1% av gymnasieeleverna, oavsett kön. I årskurs sju skulle färre än 1% säga ja eller kanske ja om de blev erbjudna narkotika. Den andelen är på gymnasienivå oförändrad för flickorna, och 2% för pojkarna. I gymnasiet har 3% provat narkotika, oavsett kön. De som uppger att deras föräldrar inte vet något om deras beslut att inte använda eller använda tobak, alkohol, eller droger, är runt 5% av eleverna i årskurs sju och 7% av flickorna och 8% av pojkarna i gymnasiet. 33

34 Jag röker, Luleå kommun Någon gång/månad Någon gång/vecka Varje dag I årskurs sju, anger 92% av flickorna och 97% av pojkarna att de aldrig röker. Motsvarande siffror i gymnasiet är 76% av flickorna och 79% av pojkarna. De som röker mer frekvent, räknat som någon gång i veckan eller varje dag, utgör 2% av flickorna och 1% av pojkarna i årskurs sju, medan de i gymnasiet utgör 12% av flickorna och 11% av pojkarna. I gymnasiet röker 8% av flickorna och 5% av pojkarna varje dag. Jag snusar, Luleå kommun Någon gång/månad Någon gång/vecka Varje dag De som oftast snusar är pojkar på gymnasiet och de flesta av dem börjar efter årskurs sju. I årskurs sju uppger 97% av flickorna och 94% av pojkarna att de aldrig snusar. I gymnasiet är motsvarande siffror 87% för flickorna och 66% för pojkarna. I gymnasiet snusar 4% av flickorna och ungefär var femte (21%) av pojkarna varje dag. De som snusar minst en gång i veckan utgör 8% av flickorna och 27% av pojkarna på gymnasiet. I sjuan är motsvarande siffror,5% av flickorna och 2% av pojkarna. 34

35 1 Jag dricker alkohol, Luleå kommun Enstaka tillfällen Varje månad Varje vecka De elever som aldrig dricker alkohol minskar från 91% av flickorna och 94% av pojkarna i sjuan, till 41% i gymnasiet, utan skillnad mellan pojkar och flickor. Inga elever i årskurs sju uppger att de dricker alkohol så ofta som varje vecka, medan denna grupp utgör drygt 1% av eleverna i gymnasiet, oavsett kön. Om jag blir erbuden narkotika säger jag, Luleå kommun Bestämt nej Ja Kanske ja Troligen nej De allra flesta skulle säga bestämt nej om de blev erbjudna narkotika; i sjunde klass skulle 95% av flickorna och 93% av pojkarna säga bestämt nej, och i gymnasiet 87% av flickorna och 89% av pojkarna. De som skulle säga ja, eller kanske ja, är lägre än 1% av flickorna, oavsett årskurs, och inga av pojkarna i årskurs sju. I gymnasiet skulle däremot 2% av pojkarna säga ja. 35

36 Jag har provat narkotika, Luleå kommun Ja Nej Nästan samtliga elever, över 99% i årskurs sju och 97% i gymnasiet, svarar att de inte har provat narkotika. I gymnasiet har 3% provat narkotika, oavsett kön. 1 Om mitt beslut att inte använda eller använda tobak, eller alkohol, eller narkotika vet mina föräldrar, Luleå kommun Allt En del Ganska mycket Inget De flesta anger att deras föräldrar vet allt eller ganska mycket om deras beslut att använda eller inte använda tobak, alkohol, eller narkotika, 85% av eleverna i årskurs sju och 73% av gymnasieeleverna, oavsett kön. De som uppger att deras föräldrar inte vet något om detta, är 4% av flickorna och 6% av pojkarna i årskurs sju, liksom 7% av flickorna och 8% av pojkarna i gymnasiet. 36

37 Jämförelser Projektet med att använda sig av en enkät med frågor om hälsa och levnadsvanor utgår från ett initiativ i Västernorrland och samma enkät som använts i Västernorrland under läsåret, har också använts i Norrbotten. Det gör att, även om vi inte kan göra jämförelser för alla data på nationell nivå, har vi snart mycket goda möjligheter att göra jämförelser mellan Västernorrland och Norrbotten. Västernorrlands läns landsting har en hemsida med information om barn och ungdomars livsmiljö i Västernorrland, Epibarn, där resultaten av projektet presenteras (sex kommuner). Resultaten från projektet i Norrbotten kommer att kunna följas på Norrbottens läns landstings hemsida, inom området folkhälsa. Till dess att fler kommuner är med i Norrbottens projekt, är det dock svårt att göra länsjämförelser på ett rättvisande sätt. Att jämföra enstaka kommuner med resten av länet går inte heller bra i nuläget, på grund av att endast tre kommuner deltagit under 5-6, och att de allra flesta personerna utgörs av elever i Luleå kommun. Under läsåret 6-7 kommer fler kommuner att delta, varför intressanta jämförelser ska kunna göras efter det läsåret, både mellan kommuner, mellan en kommun och resten av länet, liksom mellan Norrbottens, Västernorrlands och kanske också Jämtlands län. En grov jämförelse görs dock i detta avsnitt, för att få någon bild i ett större sammanhang. I jämförelse med Västernorrlands elever, i sex kommuner, ser resultaten från Luleå kommun likartade ut vad gäller hur ofta eleverna är med i gymnastikundervisningen i skolan och hur ofta de motionerar på fritiden. Fördelningen i BMI-grupperna är också likartad, liksom elevernas lunchvanor. I Luleå är de sjundeklassare som uppger att de mår bra vid frågetillfället 68% av flickorna och 83% av pojkarna. I Västernorrland är siffrorna ungefär desamma. Drygt 8% av flickorna och knappt 8% av pojkarna i årskurs sju i Luleå, uppger att de har kompisar på skolan som alltid bryr sig om dem, och även här är siffrorna mycket lika dem från Västernorrland. Ungefär 6% av sjundeklassarna trivs bra med skolarbetet i Luleå. Siffran är ungefär densamma i Västernorrland; möjligen trivs något fler av pojkarna bättre med skolarbetet än pojkarna i Luleå. Jämförelser av siffror där inte samma metoder har använts för datainsamling, medför en tillförsel av möjliga felkällor. En bra datakälla på nationell nivå är CANs drogvaneundersökning, där siffror finns som kan användas om man vill göra grova jämförelser med riket. Vad man behöver tänka på, är att drogvaneundersökningen baseras på anonyma svar, till skillnad från hälsosamtalsundersökningen, där eleverna diskuterar igenom sina enkätsvar med skolsköterskan i ett efterföljande hälsosamtal. Man kan därför förvänta sig att elever i hälsosamtalsundersökningen kan vara mindre benägna att vara öppna med i vilken grad de röker, snusar, dricker alkohol, eller använder narkotika, än de som ingår i drogvaneundersökningen. Skillnader som antyder mindre konsumtion bland elever i hälsosamtalsundersökningen bör därför tolkas med försiktighet, medan en högre konsumtion i gengäld är mer alarmerande. De siffror från drogvaneundersökningen som närmast kan an- 37

38 vändas för jämförelse är baserade på elever i årskurs nio och gymnasiets andra år. I drogvaneundersökningen från år 5 som CAN gjort bland elever i årskurs nio, uppgav 7% av eleverna på riksnivå, oavsett kön, att de någon gång använt narkotika. Det kan närmast jämföras med hälsosamtalets undersökning av Luleås elever i gymnasiets första år, där 3%, det vill säga en betydligt lägre andel än rikets niondeklassare, uppger att de har provat narkotika. På riksnivå anger dubbelt så många flickor (9%) än pojkar (4%) i årskurs nio att de röker varje dag. Bland Luleås gymnasieelever, första året, var andelen elever som röker varje dag, 8% av flickorna och 5% av pojkarna, dvs ganska nära riksvärdena för niondeklassare. Sedan januari 1997 är det inte tillåtet att sälja tobak till ungdomar under 18 år, varför det inte ska vara möjligt för dessa elever att själva köpa cigaretter eller snus. Bland Luleås gymnasieelever, första året, angav 4% av flickorna och 21% av pojkarna att de snusar varje dag. Detta kan jämföras med siffrorna på riksnivå, där 12% av pojkarna snusade varje dag i nian och 21% i gymnasiets andra år. Bland flickorna är motsvarande riksnivåer 3% i årskurs nio och 5% i gymnasiets andra år (Drogvaneundersökningen, 5). Andelen icke-konsumenter av alkohol bland niondeklassarna på riksnivå är enligt drogvaneundersökningen 26% av flickorna och 29% av pojkarna. Av Luleås elever, i gymnasiets första år, angav så hög andel som 41% att de aldrig dricker alkohol, med andra ord en betydligt högre siffra än riksgenomsnittet för niondeklassarna. Återigen bör man dock vara försiktig med att dra alltför stora slutsatser utifrån denna indikerade skillnad till dess att jämförelser kan göras utifrån undersökningar där samma metod använts för insamlande av data och där samma åldersgrupp ungdomar också jämförs. Ansvarig för databearbetning och presentation: Annika Nordstrand, Utredare Folkhälsa Sekretariatet, Norrbottens läns landsting Telefon: E-post: 38

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 28/29 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 6 Delaktighet

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 211/212 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Innehåll sidan Sammanfattning Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning Delaktighet i samhället

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 214-215 Författare: Sven-Arne Jansson Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande...

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här: ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, HÄLSOENKÄT ÅK 4 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kommer att ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet.

Läs mer

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig.

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig. Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Hej! I det här häftet finns frågor som rör din skolmiljö, hälsa och levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik och de

Läs mer

Hälsofrågor gymnasiet

Hälsofrågor gymnasiet Hälsofrågor gymnasiet Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som passar

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a Hälsofrågor åk 4 Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola/klass: Längd:...cm Vikt:...kg Syn: Rygg: ARBETSMILJÖ 1. Jag tycker att... Sätt ett kryss i rutan som

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här: HÄLSOENKÄT ÅK 4-6 Gör så här: Svara på frågorna i tur och ordning, fråga om du behöver hjälp. Det finns inga rätt eller fel svar! Svara det som stämmer bäst för dig. Vissa frågor handlar om hur det varit

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Hälsosamtalet i skolan - resultat Hälsosamtalet i skolan - resultat Återföring till programberedningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna, samt regionala beredningen den 27 april 11 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, folkhälsostrateg,

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma 7 APRIL 1 Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Liksom föregående läsår är andelen överviktiga eller feta pojkar genomgående högre bland pojkar än flickor, utom i förskoleklass (Figur 2). Medan andelen minskar

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Folkhälsoenkät barn och unga 2012 2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

med symboler Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Elevens namn: Klass: Datum:

med symboler Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Elevens namn: Klass: Datum: Förenklad hälsoenkät med symboler Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Förenklad hälsoenkät med Widgitsymboler Enkäten med Widgitsymboler

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2015-2016 Författare: Åsa Rosendahl Innehåll Sammanfattning... 3 Elever i årskurs fyra... 3 Elever i årskurs sju... 4 Elever i år ett på

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Ungdomar i Norrbotten Enkätstudie bland elever årskurs 7, år 2002

Ungdomar i Norrbotten Enkätstudie bland elever årskurs 7, år 2002 Ungdomar i Norrbotten Enkätstudie bland elever årskurs 7, år 2002 Innehållsförteckning: Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Metod och utförande... 2 Resultat... 2 Ungdomarnas boende... 2 Ungdomarnas intressen...

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Hur mår barn och unga i Skåne?

Hur mår barn och unga i Skåne? Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län År 2012 en beskrivande rapport Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Löwex Maj 2013 Foto: Hans Runesson omslag, s. 32, 55 Elin Åkesson s. 9,19,

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer