2016:1. Jobbhälsobarometern

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2016:1. Jobbhälsobarometern"

Transkript

1 2016:1 Jobbhälsobarometern Var femte anställd, personer, i Sverige känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet några gånger i månaden eller flera gånger varje vecka. Delrapport 2016:1 Sveriges Företagshälsor

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 All time LOW aldrig har vi haft så få helårsfriska i den yngre svenska arbetskraften... 6 Unga män och kvinnor sjukanmäler sig dubbelt så ofta som äldre män... 7 Oftare sjukt i offentlig sektor jämfört med privat... 8 Psykiskt obehag i jobbet allt vanligare särskilt bland de yngre... 9 Leder obehagskänslor inför att gå till arbetet till psykisk ohälsa? Närmare känner psykiskt obehag inför jobbet Psykiskt obehag på jobbet dubbelt upp för yngre kvinnor jämfört med äldre män Att känna psykiskt obehag inför jobbet är vanligt bland de sjuka men ovanligt bland friska Sömnlöst bland de som känt psykiska obehag inför jobbet Psykiskt obehag på grund av jobbet vanligast inom offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg Anställda som känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet möter också mobbning och trakasserier i större utsträckning Att känna psykiskt obehag inför jobbet går hand i hand med bristande möjligheter att påverka arbetsuppgifterna Arbetet påverkar hälsan negativt för de som känner psykiskt obehag att gå till jobbet Att kunna påverka brister i arbetsmiljön verkar positivt för den psykiska hälsan hos anställda Att trivas med arbetskamraterna ger större chans till psykisk hälsa Att känna psykiskt obehag inför jobbet ger ingen bra balans mellan jobb och privatliv Dålig goodwill för arbetsgivare med anställda som känner psykiskt obehag inför jobbet

3 Sammanfattning Denna rapport fokuserar på olika frågeställningar och bakgrundsvariabler kring psykisk ohälsa i arbetslivet I årets jobbhälsobarometer ser vi en fortsatt minskning av andelen helårsfriska. I den yngsta åldersgruppen, de i åldern 20 till 31 år, har vi aldrig tidigare uppmätt lägre andel helårsfriska var 36 procent helårsfriska i åldersgruppen 20 till 31 år. Tio år senare, 2016, hade andelen helårsfriska i denna åldersgrupp minskat till 21 procent. Undersökningen visar också att i likhet med tidigare år så är det de yngre som oftare sjukanmäler sig jämfört med sina äldre kollegor. Unga män såväl som kvinnor, de i åldern 20 till 31 år, sjukanmäler sig dubbelt så ofta som äldre män, de över 55 år. Vi ser också att nästan 20 procent uppger att de minst några gånger i månaden känner psykiska obehag inför att gå till jobbet, det motsvarar ca personer på hela arbetsmarknaden. Av rapporten framgår vidare att de som har varit frånvarande mycket på grund av egen sjukdom också känt psykiskt obehag av att gå till jobbet i betydligt större utsträckning än de som inte varit frånvarande. Det är exempelvis bara fyra procent av de som varit helårsfriska som känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka. Motsvarande andel för de som varit frånvarande mer än 90 dagar är hela 34 procent, dvs det är mer än 8 gånger vanligare för långtidssjuka att ha känt psykiskt obehag av att gå till jobbet. Kvinnor är oftare frånvarande på grund av sjukdom jämfört med männen i alla sektorer, sjukast är det dock i landstingen som uppvisar den lägsta andelen helårsfriska såväl män som kvinnor jämfört med övriga sektorer. Störst risk för att känna psykiskt obehag av att gå till jobbet är det inom offentlig förvaltning, skola, vård och omsorg. Vi ser att de, som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet, också i betydligt större utsträckning inte har möjlighet att påverka arbetsuppgifternas utformning eller brister i arbetsmiljön. De trivs också i mindre utsträckning med sina arbetskamrater och kollegor och har ingen bra balans mellan arbete och fritid. Psykiska obehag bland anställda ger dessutom dålig goodwill till arbetsgivare. Av undersökningen framgår att de som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet heller inte rekommenderar andra att söka jobb sin organisation. 3

4 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern, som sedan 2007 genomförs årligen, bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser av hur arbetsmiljö, hälsa och medarbetartrivsel utvecklas bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher med mera, samt att visa på samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Jobbhälsobarometern har för åren byggt på telefonintervjuer. Det har varit till fördel för svarsfrekvensen men succesivt till ökande nackdel för representativitet. En förutsättning för att genomföra en telefonundersökning är att det finns ett telefonnummer kopplat till en individ. Allt fler väljer att enbart ha mobilabonnemang. I de fall det är kontantabonnemang eller att arbetsgivaren äger mobilabonnemanget så saknas oftast en koppling mellan individ och telefonnummer. Slutsatsen är alltså att vi genom enbart telefonintervjuer missar de som har arbetsgivare som betalar abonnemanget och/eller har kontantabonnemang och som inte har ett eget privat abonnemang - fast eller mobilt. Jobbhälsobarometern är landets största nationella årliga undersökning Detta är huvudskälet till att vi från 2014 har valt att också inhämta data via postala och elektroniska utskick. I samband med det har vi även kraftigt utökat antalet respondenter från ca till ca personer. Detta gör Jobbhälsobarometern till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera (Den officiella AKU/AMU-undersökningen genomförs vartannat år.) Vid jämförelser av data från Jobbhälsobarometern mellan olika år måste man dock ha denna metodförändring som vi infört 2014 i minnet. Man kan inte bortse från att svaren kan påverkas av om datainsamlingen sker genom telefonintervju eller framför en dataskärm eller smartphone. Något om redovisningsprinciper Jobbhälsobarometern består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. Några frågor besvaras med ja eller nej, några med flera olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange hur nöjd man är eller hur mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala. När vi i olika diagram redovisar de sistnämnda frågorna (10-skals frågorna) använder vi ibland medelvärde men oftast redovisar vi andelen som ger ett tydligare uttryck för att man instämmer alternativt inte instämmer eller är nöjd alternativt inte nöjd. Värdena 8-10 på en tiogradig skala där 10 = Instämmer helt och 1= instämmer inte alls 4

5 kategoriserar vi som Instämmer medan värden 1-4 kategoriseras som Instämmer inte. Motsvarande sker vad gäller nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc. Tiotusen anställda ger svar på tal För 2016 har totalt respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsobarometern av ett totalt representativt urval på ca personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen år samt med en årsinkomst över kr (minst halvtid). Ungefär 60 procent har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande ca 40 procent genom telefonintervjuer. Genom att Jobbhälsobarometern nu omfattar ca personer kan vi också göra fler nedbrytningar på exempelvis ålder, kön, sektorer, näringsgrenar, vissa yrken, regioner, inkomst, utbildning, sjukdagar etc. Denna rapport fokuserar på olika frågeställningar och bakgrundsvariabler kring psykisk ohälsa i arbetslivet Av totalt respondenter har 99 procent eller besvarat frågan om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet upplevt psykiskt obehag att också gå till jobbet. Här har 713 respondenter (7,3 procent) uppgett att de på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till arbetet flera gånger varje vecka. Detta är statistiskt signifikant ner till +/- 0,5 procentenheter. När vi sedan i olika diagram redovisar hur dessa 7,3 procent också upplever andra frågeställningar i relation till arbetet minskar naturligtvis den statistiska säkerheten. En tumregel kan vara att skillnader bör ligga på mellan 2,5-4 procentenheter för att vara statistiskt säkerställda (på en 95-% signifikansnivå). Det hindrar dock inte att även mindre skillnader kan vara väl så intressanta. Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex och LMH Partner när det gäller datainsamling till och bearbetning av Jobbhälsobarometern. Om Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Vi verkar för att säkerställa en god kvalitet hos landets företagshälsor. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Kontakt för mer information Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor Telefon direkt: E-post: 5

6 All time LOW aldrig har vi haft så få helårsfriska i den yngre svenska arbetskraften Utveckling av andel helårsfriska senaste 12 månaderna åren 2007 till 2016 i olika åldersgrupper < Diagram1. Utveckling av andelen personer i olika åldersgrupper respektive år som uppgett att de inte haft en enda sjukdag (helårsfrisk) senaste 12-månadersperioden. -30 Med helårsfrisk menas de som inte haft en enda sjukdag senaste 12 månaderna. En av de viktigaste effekterna av att mäta hur många friska det är i en grupp, ett företag eller inom en sektor är att uppmärksamheten flyttas från sjukdom och sjukfrånvaro till hälsa och närvaro. Vår erfarenhet inom företagshälsovården är att även hälsa är smittsam inte bara sjukdomar. När arbetskamraten mår bra, mår man själv bättre. Av diagrammet framgår att den övergripande trenden sedan Jobbhälsobarometern infördes 2007 har varit negativ, dvs allt färre helårsfriska. Det framgår också tydligt att den äldre arbetskraften i mindre utsträckning är sjukfrånvarande jämfört med de unga uppger endast 21 procent av arbetskraften 20 till 30 år att de inte haft en enda sjukfrånvarodag senaste 12 månaderna. Det är den lägsta andelen sedan Jobbhälsobarometern infördes. 6

7 Unga män och kvinnor sjukanmäler sig dubbelt så ofta som äldre män Andel helårsfriska de senaste 12 månaderna uppdelat på kön och åldersgrupp. 5 45% 4 27% 38% 31% 36% Män 21% 21% 22% Kvinnor max 30 år år år 55 och äldre Diagram 2: Andel kvinnor respektive män i olika åldersgrupper som varit helårsfriska. Med helårsfrisk menas de som inte haft en enda sjukfrånvarodag senaste 12-månadersperioden. Av diagrammet framgår att endast 21 procent av de som är 30 år eller yngre har varit helårsfriska senaste året. Vi ser också att det inte är någon skillnad mellan könen i den yngsta åldersgruppen. Bland de äldre männen, de som fyllt 55 år, är det hela 45 procent som varit helårsfriska mer än dubbelt så vanligt som bland de yngre. Vi ser också att skillnaderna mellan könen, vad avser hur stor andel som är helårsfrisk, ökar med stigande ålder. 7

8 Oftare sjukt i offentlig sektor jämfört med privat Andel helårsfriska män och kvinnor de senaste 12 månaderna uppdelat på sektor. 4 37% 33% 35% 28% 31% 33% 29% 24% Män Kvinnor Privat sektor Statlig sektor Landsting Kommun Diagram 3. Andelen män och kvinnor som varit helårsfriska den senaste 12-månadersperioden uppdelat på sektor. Med helårsfrisk menas de som inte haft en enda sjukfrånvarodag senaste 12- månadersperioden. Diagrammet redovisar andelen helårsfriska män och kvinnor uppdelat på olika sektorer. I privat sektor har 37 procent av männen och 33 procent av kvinnorna varit helårsfriska senaste 12-månadersperioden. Av redovisningen framgår att anställda i privat sektor i större utsträckning är helårsfriska jämfört med de offentliganställda. Lägst andel helårsfriska återfinns inom landstingen Av diagrammet framgår också att kvinnor i mindre utsträckning är helårsfriska än sina manliga kollegor och att detta gäller oavsett sektor. 8

9 Psykiskt obehag i jobbet allt vanligare särskilt bland de yngre Andel som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet åren 2010 till år och äldre Diagram 4: Andel anställda i olika åldersgrupper som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Obs! Ökningen 2015 jämfört med 2014 förklaras åtminstone delvis av ändrade svarsalternativ. Av diagrammet framgår att andelen anställda som på grund av arbetet upplevt psykiskt obehag av att gå till jobbet ökade kraftigt under Denna ökning var särskilt markant för den yngre delen av arbetskraften. Vi ser också att denna höga andel låg kvar 2014 eller till och med ökade ytterligare. Det är huvudorsaken till att vi från och med 2015 har förändrat svarsalternativen. Fram till och med 2014 fanns tre svarsalternativ: ja, nej samt vet ej. Från och med 2015 har ja-alternativet delats upp i tre olika intervall; (a) ja flera ggr varje vecka, (b) ja några ggr per månad och (c) ja några ggr per år. Denna förändring av svarsalternativen gör att den ökning vi ser i diagrammet för 2015 sannolik i huvudsak beror på just ändrade svarsalternativ. Inga andra data i Jobbhälsobarometern pekar på några större förändringar av den psykiska ohälsan mellan åren 2014 och Den kraftiga ökningen av upplevda psykiska obehag inför jobbet som skedde 2013 framförallt för den yngre åldersgruppen kvarstår och har till och med ökat

10 Leder obehagskänslor inför att gå till arbetet till psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa kan orsakas av faktorer både i och utanför arbetet. Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för ett samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa. Det är dock ofta svårt eller till och med omöjligt att särskilja olika faktorers inverkan. Olika faktorer kan ge upphov till samma typ av besvär till exempel depression. Samma faktor kan också ge upphov till olika slags besvär såsom ångest hos vissa och depression eller stressreaktion hos andra. Dessutom påverkar problem i arbetet funktionen i privatlivet och vice versa. En av frågorna i Jobbhälsobarometern handlar om huruvida jag på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet och i så fall hur ofta jag känt sådant obehag. I denna rapport visar vi på sambandet mellan sådana obehagskänslor inför arbetet och ohälsa i olika avseenden. Vi visar också på samband mellan arbetsmiljö, organisation, påverkansmöjligheter, organisationens varumärke som arbetsgivare etc å ena sidan och upplevelse av psykiskt obehag å andra sidan. Vi kan visa på samband men inte vad som orsakar det ena eller andra. Begreppet arbetsrelaterad innefattar såväl att arbetet både kan orsaka och påverka psykisk ohälsa samt att psykisk ohälsa kan påverka både arbetsförmåga och arbetsförhållandena. 10

11 Närmare känner psykiskt obehag inför jobbet Andel som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Ja, flera gånger varje vecka; 7,3% Nej; 53,4% Ja, några gånger i månaden; 13,2% Ja, några enstaka gånger per år; 26,1% Diagram 5. Redovisning av hur stor andel av landets anställda som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet och om så är fallet i vilken utsträckning man känt sådant obehag. Fyra svarsalternativ (jämte vet ej); - Ja flera gånger varje vecka - Ja några gånger i månaden - Ja några enstaka gånger per år - Nej Av diagrammet framgå att drygt 7,3 procent känt psykiskt obehag på grund av arbetet att gå till jobbet flera gånger varje vecka. Ytterligare 13,2 procent upplever samma obehag några gånger i månaden. Det är sammanlagd drygt 20 procent var femte anställd. Det motsvarar på hela den svenska arbetsmarknaden närmare personer som alltså känt psykiskt obehag att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. De 7,3 procent som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka motsvarar på hela arbetsmarknaden drygt personer. 11

12 Psykiskt obehag på jobbet dubbelt upp för yngre kvinnor jämfört med äldre män Andel som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. 27% 25% 23% 23% 23% 21% 19% 21% 15% 14% Kvinnor Män 5% max 30 år år år 55 och äldre Diagram 6. Redovisning av hur stor andel av landets anställda som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden uppdelat på ålder och kön. Av diagrammet framgår att ca 27 procent av kvinnor yngre än 31 år angett att de har känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller i varje fall några gånger per månad. Det är mer än dubbelt så vanligt jämfört med män 55 år eller äldre. Bland dessa är det knappt 14 procent som känt psykiskt obehag inför jobbet några gånger i månaden eller oftare. 12

13 Att känna psykiskt obehag inför jobbet är vanligt bland de sjuka men ovanligt bland friska Andel som känt psykiskt obehag att gå till jobbet uppdelat på antal sjukfrånvarodagar senaste 12 månaderna % 25% 17% 34% 11% 8% 14% 4% 5% 7% 0 dagar 1-3 dagar 4-14 dagar dagar dagar 91 eller mer Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Diagram 7. Andel anställda som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden uppdelat på hur många sjukfrånvarodagar den anställde haft. Diagrammet visar hur stor andel och hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet uppdelat på antal sjukdagar som den anställde haft de senaste 12 månaderna. Bland de helårsfriska (0 sjukdagar) är det bara 4 procent som på grund av arbetet har känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka (blå del av stapeln). Motsvarande andel bland de som varit sjukfrånvarande 91 dagar eller mer är hela 34 procent. Mönstret är detsamma om vi slår samman de som upplevt psykiskt obehag flera gånger varje vecka (blå del av stapeln) med de som upplevt samma obehag några gånger i månaden (ljus del av stapeln). Bland de helårsfriska (0 sjukdagar) är det 12 procent som upplevt psykiskt obehag några gånger varje månad eller oftare. Motsvarande andel bland de med minst 91 dagars sjukfrånvaro är hela 56 procent. 13

14 Sömnlöst bland de som känt psykiska obehag inför jobbet Andel anställda som på grund av arbetet haft problem att sova % Ja, flera gånger varje vecka 32% 9% Ja, några gånger i månaden 12% 5% Ja, några enstaka gånger per år 2% 1% Nej Ja, någon gång per vecka Ja, dagligen Har du, och i så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 8. Andel av landets anställda som uppger att man dagligen (blå stapeldel) eller någon gång per vecka (ljusstapeldel) har problem att sova uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag inför jobbet. Av diagrammet framgår att nästan hela 70 procent ( procent) av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka också har problem att sova någon gång varje vecka. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är bara ca 6 procent (5 + 1 procent). 14

15 Psykiskt obehag på grund av jobbet vanligast inom offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg Har på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Offentlig förvaltning, försvar, socialförsäkring, socialtjän Utbildning 8% 16% 14% Vård o Omsorg 9% 15% Bygg- och anläggningsverksamhet 6% 16% Annan tjänste- och serviceverksamhet 12% Hela arbetsmarknaden 7% 13% Handel (inkl partihandl) och bilverkstäder Transport (person, post och gods) magasinering och service t Kultur, nöje, sport och fritid, turism 8% 7% 9% 13% 13% 12% Fordon/Teknik 7% 11% Annan tillverkning Informationsteknologi, Telekom, datakonsulter ovh liknande s Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, FoU Verksamhet inom finans, (bank och försäkring) samt servicefö 5% 4% 3% 4% 13% 12% 12% 5% 15% 25% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Diagram 9. Andel av de anställda inom olika näringsgrenar som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka (blå) eller några gånger i månaden (ljus). Av diagrammet framgår det är betydligt vanligare att på grund av arbetet känna psykiskt obehag av att gå till jobbet inom offentlig förvaltning, skola, vård och omsorg jämfört med verksamheter inom ekonomi, finans, försäkring, juridik etc. Närmare 24 procent av de anställda inom offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg har på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger varje månad. Motsvarande andel bland bank- och försäkringsanställda är ca 14 procent. 15

16 Anställda som känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet möter också mobbning och trakasserier i större utsträckning Andel som instämmer i att det förekommer trakasserier eller mobbning på arbetet uppdelat på förekomst av psykiskt obehag av att gå till jobbet. 4 35% 25% 15% 5% 34% 24% 14% 9% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 10. Andel av landets anställda som uppgett att man själv eller någon kollega blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet senaste året uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbet. Av diagrammet framgår att ju oftare man på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet desto vanligare är det att man också instämmer i att man själv eller någon kollega blivit utsatt för trakasserier eller mobbning. Bland de som uppgett att de på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka är det hela 34 procent som också anger att de själva eller någon kollega blivit utsatt för trakasserier eller mobbning. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är endast 9 procent. 16

17 Att känna psykiskt obehag inför jobbet går hand i hand med bristande möjligheter att påverka arbetsuppgifterna Andel anställda som är missnöjda med möjligheterna att ta eget ansvar för arbetet uppdelat på förekomst av psykiskt obehag. 45% 4 35% 25% 42% 15% 23% 5% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år 4% Nej Har du, och i så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 11. Andelen anställda som inte är nöjda med möjligheterna att ta ansvar för sina arbetsuppgifters utformning uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag inför att gå till jobbet. Av diagrammet framgår att 42 procent av de som uppgett att de på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka också uppgett att de inte är nöjda med möjligheterna att ta ansvar för arbetsuppgifternas utformning. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är endast 4 procent. 17

18 Arbetet påverkar hälsan negativt för de som känner psykiskt obehag att gå till jobbet Andel som anser att nuvarande arbete påverkar hälsan negativt under de närmaste två åren % Ja, flera gånger varje vecka 27% Ja, några gånger i månaden 11% Ja, några enstaka gånger per år 4% Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 12. Andel anställda som anser att nuvarande arbete påverkar hälsan negativt uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Diagrammet visar hur stor andel av landets anställda som uppgett att arbetet påverkar hälsan negativt uppdelat på om och i så fall hur mycket man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbat. Av diagrammet framgår att hela 57 procent över hälften - av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka också anger att arbetet kommer att påverka hälsan negativt de kommande åren. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är endast 4 procent. 18

19 Att kunna påverka brister i arbetsmiljön verkar positivt för den psykiska hälsan hos anställda Andel som anser att man på ett bra sätt kan påverka brister i arbetsmiljön i relation till att känna psykiskt obehag inför jobbet % 14% 28% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 13. Andel av landets anställda som tycker man på ett bra sätt kan påverka fysiska och psykiska brister i arbetsmiljön uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbet. Av diagrammet framgår att ju oftare man känt psykiskt obehag av att gå till jobbet desto sämre upplever man möjligheterna att påverka brister i arbetsmiljön. Vi ser att endast 10 procent av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka tycker att de på ett bra sätt kan påverka brister i arbetsmiljön. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är hela 53 procent. 19

20 Att trivas med arbetskamraterna ger större chans till psykisk hälsa Andel som trivs med sina arbetskamrater och kollegor i relation till psykiska obehag inför att gå till jobbet % 6 37% 43% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 14. Andel av landets anställda som uppgett att man trivs med sina arbetskamrater uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag inför att gå till jobbet. Diagrammet visar att de som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet i mindre utsträckning trivs med sina arbetskamrater och kollegor. Av diagrammet framgår att bara 37 procent av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka trivs med sina arbetskamrater och kollegor. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är mer än dubbelt så hög, 78 procent. 20

21 Att känna psykiskt obehag inför jobbet ger ingen bra balans mellan jobb och privatliv Andel som tycker balansen arbete - fritid är bra i relation till hur ofta man känt psykiskt obehag inför jobbet % 7% Ja, flera gånger varje vecka 15% Ja, några gånger i månaden 28% Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 15. Andel av landets anställda som tycker att det är bra balans mellan arbetet och privatlivet uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbet. Anställda som inte känt psykiskt obehag inför jobbet instämmer i större utsträckning i att det är bra balans mellan arbete och fritid jämfört med de som känt psykiskt obehag. Av diagrammet framgår att endast 7 procent av de som uppgett att de på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka tycker att det är bra balans mellan arbetet och privatlivet. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är hela 58 procent. 21

22 Dålig goodwill för arbetsgivare med anställda som känner psykiskt obehag inför jobbet Andel som rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation i relation till hur ofta man känt psykiskt obehag inför jobbet % 42% 15% 21% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 16. Andel av landets anställda som uppger att de rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbet. Diagrammet visar att ju oftare man upplevt psykiskt obehag inför jobbet desto mindre benägen är man att rekommendera andra att söka jobb i sin organisation. Av diagrammet framgår exempelvis att bara 15 procent av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka rekommenderar andra söka jobb i sin organisation. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är hela 64 procent. 22

23 23

24 24 Jobbhälsobarometern Delrapport 2016:1 Sveriges Företagshälsor

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare 2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor 2015-12-17 Innehåll

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

2015:3. Jobbhälsobarometern. Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016.

2015:3. Jobbhälsobarometern. Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016. 2015:3 Jobbhälsobarometern Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016. Delrapport 2015:3 Sveriges Företagshälsor 2016-02-03 2 Innehåll Innehåll...

Läs mer

2016:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor

2016:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor 2016:2 Jobbhälsobarometern En miljon svenskar upplever ett psykiskt obehag av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare, 700 tusen har upplevt trakasserier och mobbning på arbetet det senaste

Läs mer

2016:3. Jobbhälsobarometern. Anställ 55-åringar eller äldre då blir sjukskrivningskostnaderna lägre för arbetsgivaren

2016:3. Jobbhälsobarometern. Anställ 55-åringar eller äldre då blir sjukskrivningskostnaderna lägre för arbetsgivaren 2016:3 Jobbhälsobarometern Anställ 55-åringar eller äldre då blir sjukskrivningskostnaderna lägre för arbetsgivaren Delrapport 2016:3 Sveriges Företagshälsor 2017-03-02 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning...

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016 Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna Resultat Bilaga Antal arbetstimmar Information Personlig

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

2016:26 B. Tillit på jobbet

2016:26 B. Tillit på jobbet 2016:26 B Tillit på jobbet Innehåll Sammanfattande iakttagelser 5 1 En undersökning om tillit på jobbet 9 2 Kartläggning av tillit på jobbet 13 3 Kartläggning av detaljstyrning och kontroll 19 4 Kartläggning

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Branschstatistik 2013, delrapport 1. Vilka insatser arbetar företagshälsan med? 5% 17% 20% 13% 14%

Branschstatistik 2013, delrapport 1. Vilka insatser arbetar företagshälsan med? 5% 17% 20% 13% 14% Branschstatistik 213, delrapport 1 Denna branschstatistik bygger på uppgifter som Sveriges Företagshälsor samlade in i maj/juni 213. Materialet bygger på svar från företagsledningen på 93 företagshälsor,

Läs mer

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Om medarbetarundersökningar hos Arbetsförmedlingen... 4 2.2. Arbetsförmedlingens index...

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Haparanda stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Totalt (Exklusive timanställda)

Haparanda stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Totalt (Exklusive timanställda) Haparanda stad Medarbetarundersökning hösten Totalt (Exklusive timanställda) Presentation Om undersökningen Svarsfrekvens per förvaltning Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Prioriteringsdiagram

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Studentnöjdhet vid LTU 2009

Studentnöjdhet vid LTU 2009 Studentnöjdhet vid LTU 2009 Sammanfattande mått Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med Fråga Andel nöjd (4-5) Andel missnöjd (1-2) Medelbetyg Felmarginal 2.14 den utbildning du hittills

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

En företagshälsovård. i arbetslinjen

En företagshälsovård. i arbetslinjen En företagshälsovård i arbetslinjen aktuella frågor om branschens utveckling och utmaningar Lars Hjalmarson, vd, FSF FHV-branschen i korthet, aug 2010 Omsättning 4 mdr SEK ( < 50% jmfr Finland ) FSFs medlemmar

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002

Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002 Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002 2 (104) Innehåll sidan Inledning 3 Syfte, omfattning och genomförande 3 Redovisning 3 En kort bakgrund 4 Resultat 5 En översikt 6 1. Allmänt

Läs mer

1000 RÖSTER OM SVENSK SJUKVÅRD.

1000 RÖSTER OM SVENSK SJUKVÅRD. 1000 RÖSTER OM SVENSK SJUKVÅRD. MEDVERKANDE: JOHAN PARMLER, VD,. INGA-KARI FRYKLUND, FÖRBUNDSDIREKTÖR, VÅRDFÖRETAGARNA. ANNA ANDERSSON, VICE ORDFÖRANDE, VÅRDFÖRBUNDET DAG LARSSON, OPPOSITIONSLANDSTINGSRÅD,

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt Om undersökningen Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Prioriteringsdiagram Sammanfattning Presentation Om undersökningen Metoden som använts

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017 Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna Resultat Uppdragsgivare Regler Information Beteende

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

November 2010 Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag. Rapport från Soliditet

November 2010 Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag. Rapport från Soliditet November 2010 Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag Rapport från Soliditet 1 Jämförelse av andelen Kreditvärdiga/icke kreditvärdiga bolag per 2009-10-01 och 2010-10-01 I Soliditets expertmodell får

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Sjukfrånvaro per bransch och sektor

Sjukfrånvaro per bransch och sektor Statistik från Försäkringskassan Sjukfrånvaro per bransch och sektor november 2016 Sid 1 November 2016 Sjukfrånvaro per bransch och sektor Syftet med statistik på branschnivå Ger möjlighet att följa sjukfrånvarons

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

JUSEKS stressbarometer

JUSEKS stressbarometer JUSEKS stressbarometer FAKTORER SOM KAN FÖRKLARA STRESS I ARBETSLIVET STRESS ETT HINDER FÖR UTVECKLING 1 2 Inledning Stress i arbetslivet har varit på agendan i flera decennier. Få framsteg har skett trots

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Smarta företag 2011-01-23

Smarta företag 2011-01-23 Smarta företag 2011-01-23 1 Övergripande mål med projektet Målet är att 50% av alla företag skall vara Smarta Företag 2015. Ett Smart Företag: erbjuder ett mobilt arbetssätt för de som behöver det erbjuder

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande.

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Den fysiska arbetsmiljön, inklusive att arbetsplatsen är säker och inte orsakar fysiska skador eller besvär, är väldigt

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Vobbning Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Vobbning Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: Vobbning 2017 Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 161222 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen

Läs mer