Jobbhälsoindex Rapport 2: Är jobbet meningsfullt?

Transkript

1 Jobbhälsoindex 2019 Rapport 2: Är jobbet meningsfullt? - Allt färre anser att arbetet är meningsfullt - Och allt färre ser betydelsen av vad de gör på jobbet - Yngre anställda har svårare att se det meningsfulla i jobbet jämfört med äldre - Den som på grund av arbetet har problem med nattsömnen har också svårare att se de meningsfulla med jobbet jämfört med den som sover gott Jobbhälsoindex 2019 Rapport 2: Meningsfullt arbete Jobbhälsoindex I Sverige AB Svenskt Kvalitetsindex, SKI

2 Jobbhälsoindex 2019: (17)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Om Jobbhälsoindex... 5 Om Svenskt Kvalitetsindex... 5 Något om redovisningsprinciper... 5 Om denna rapport... 6 Allt färre tycker att jobbet är meningsfullt Och allt färre ser betydelsen av det man gör på jobbet Äldre upplever sitt arbete meningsfullt i större utsträckning än yngre oavsett kön Bättre nattsömn om jobbet anses meningsfullt De som varit sjukfrånvarande ser inte betydelsen av vad man gör på jobbet i samma utsträckning som de utan sjukfrånvaro Den som känt psykisk obehag inför jobbet ser heller inte betydelsen av vad man gör på jobbet Lättare se betydelsen av vad man gör i kommuner och landsting/regioner jämfört med statlig och privat sektor Den som vill se betydelsen av vad man gör på jobbet bör arbeta inom vård och omsorg eller utbildning Inte ovanligt att den som vill gå från heltid till deltid har svårt se det meningsfulla i arbetet En orsak till önskan om tidig pension kan vara att man inte ser betydelsen av vad man gör på jobbet Försäljare och montörer har svårt att se det meningsfulla i arbetet Jobbhälsoindex 2019: (17)

4 Sammanfattning Jobbhälsoindex visar att allt färre anser att det nuvarande arbetet är meningsfullt och sedan 2013 är det allt färre som ser betydelsen av det man gör på jobbet. Synen på om arbetet är meningsfullt eller inte varierar med ålder de äldre ser i större utsträckning jobbet som meningsfullt jämfört med sina yngre kollegor. Kvinnor ser också sitt arbete något mer meningsfullt än vad männen gör oavsett åldersgrupp. De som har problem med nattsömnen på grund av jobbet har också svårare att se det meningsfulla med jobbet. Det är Svårare att se betydelsen av vad man gör på jobbet om man känner psykiskt obehag inför jobbet eller har fler frånvarodagar på grund av sjukdom. Lättast att se betydelsen av vad man gör är det inom näringsgrenarna vård och omsorg samt utbildning. Det är vanligare att de som önskar gå ner från hel- till deltid inte ser jobbet som meningsfullt jämfört med de som är nöjda med sin arbetstid. o o Rapporten fokuserar på de två frågeställningarna; är jobbet meningsfullt och ser du betydelsen av vad du gör på jobbet. Det är upp till den som svarar att definiera och bedöma vad som är meningsfullt arbete eller inte. Detsamma gäller vad det är som gör att man ser betydelsen av vad man gör på jobbet. I ett antal kommande rapporter tar vi upp flera olika områden kring arbetsmiljö, arbetshälsa, psykisk ohälsa, jobbtillfredsställelse, hållbarhet, produktivitet etc. Jobbhälsoindex 2019: (17)

5 Om Jobbhälsoindex Jobbhälsoindex, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsoindex består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. För 2019 har totalt respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsoindex. Studien bygger på ett representativt urval utifrån åldersgruppen och man har behövt arbetat minst halvtid för att ingå i målgruppen. Enkäten har besvarats via e-post med kompletterande telefonintervjuer. Intervjuperioden var 16 april till 18 maj med en svarsfrekvens närmare 5. Detta gör Jobbhälsoindex till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden, medarbetarnöjdhet etc. Den officiella arbetsmiljöundersökningen (AMU) genomförs vartannat år. Syftet med Jobbhälsoindex är att visa på trender, nivåer och jämförelser av de anställdas syn på arbetet i en mängd olika avseenden inom hela den svenska arbetsmarknaden. Genom att Jobbhälsoindex omfattar ett så stort antal personer kan ett flertal olika nedbrytningar göras på exempelvis ålder, kön, sektorer, näringsgrenar, vissa yrken, regioner, inkomst, utbildning, sjukdagar etc. Jobbhälsindex tas fram av Jobbhälsoindex i Sverige AB och Svenskt Kvalitetsindex, SKI. Fram till 2017 har flera rapporter presenterats i samarbete med branschorganisationen Sveriges Företagshälsor under namnet Jobbhälsobarometern. Från och med 2018 presenteras allt material från denna databas under namnet Jobbhälsoindex. Jobbhälsoindex i Sverige AB ägs av grundaren till Jobbhälsobarometern/Jobbhälsoindex och SKI ägs av Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). Om Svenskt Kvalitetsindex Svenskt Kvalitetsindex, SKI är ett av landets ledande undersökningsföretag. Sedan 1989 har SKI tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm studerat sambandet mellan nöjda kunder, nöjda medarbetare och företags lönsamhet. SKI är det enda undersökningsföretag som visar hur samtliga aktörer i en bransch uppfattas av sina kunder. Branschapporterna från SKI emotses med stora förväntningar av marknaden. Inget annat undersökningsföretag kan erbjuda något motsvarande, med samma genomslagskraft. Utöver undersökningar bedriver SKI även forskning i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers, Karolinska Institutet samt Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) vilket också är ägare till SKI. Något om redovisningsprinciper Några frågor besvaras med ja eller nej, några med flera olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange exempelvis hur nöjd man är eller hur mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala. När vi i olika diagram redovisar de sistnämnda frågorna (tio-skals frågorna) använder vi ibland medelvärde men oftast redovisar vi andelen som ger ett tydligare uttryck för att man instämmer alternativt inte instämmer Jobbhälsoindex 2019: (17)

6 eller är nöjd alternativt inte nöjd. Värdena 8-10 på en tiogradig skala där 10 = Instämmer helt och 1= instämmer inte alls kategoriserar vi som Instämmer medan värden 1-4 kategoriseras som Instämmer inte. Motsvarande sker vad gäller nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc. Värdena 5-7 kategoriserar vi som. Om denna rapport I denna rapport fokuserar vi på om man anser att jobbet är meningsfullt och om man ser betydelsen av vad man gör på jobbet. Båda dessa frågeställningar ligger inom begreppet KASAM (begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet). De samverkar (korrelerar) i hög grad. De är dock inte identiska; den som ser betydelsen av vad man gör behöver inte nödvändigtvis också anse att jobbet är meningsfullt. Det omvända gäller också. Det är på totalnivå för hela arbetsmarknaden år 2019 marginellt något fler som anser jobbet meningsfullt jämfört med hur många som ser betydelsen av vad man gör på jobbet. I rapporten jämför vi dessa två frågeställningar mot en rad olika bakgrundsvariabler såsom, kön, ålder, sektor, näringsgrenar, sjukfrånvaro och psykisk ohälsa etc. Vad som upplevs som meningsfullt är självklart individuellt och det är den enskilde anställde respondenten - som själv gör denna bedömning. Detta gäller för övrigt för samtliga frågor i Jobbhälsoindex. Frågor om Jobbhälsoindex och denna rapport besvaras av: Lars Hjalmarsson, Jobbhälsoindex, Johan Parmler, Svenskt Kvalitetsindex, Ytterligare information finns även på: jobbhalsoindex.se Jobbhälsoindex 2019: (17)

7 Allt färre tycker att jobbet är meningsfullt % 64% 63% 59% Andel som anser jobbet meningsfullt 1 27% 27% 27% 29% 12% 1 9% 1 7% Andel som anger "varken eller" Andel som INTE anser jobbet meningsfullt Diagram 1. Utvecklingen av andel anställda i olika åldersgrupper som anser att arbetet är meningsfullt (grön del) respektive inte meningsfullt (röd del) åren Av diagrammet framgår att 2015 uppgav 66 procent av de anställda att de anser arbetet meningsfullt. I år 2019 hade den andelen sjunkit till 59 procent. På motsvarande sätt har andelen som anser att jobbet inte är meningsfullt ökat var det 7 procent som ansåg att jobbet inte var meningsfullt. Den andelen har nu i år ökat till 12 procent. Den grå stapeln anger hur stor andel som inte gett något klart uttryck för om man anser att jobbet är meningsfullt eller inte. Jobbhälsoindex 2019: (17)

8 Och allt färre ser betydelsen av det man gör på jobbet. Frågan om man ser arbetet som meningsfullt har funnits med i Jobbhälsoindex sedan 2015/16. Den andra frågeställningen i denna rapport jag ser betydelsen av vad jag gör har varit med något tidigare. Den korrelerar, som vi skrivit tidigare, mycket starkt med frågan om meningsfullhet. Även här visar Jobbhälsoindex på en långsiktig sjunkande trend % 68% 66% 63% 62% 58% 56% Andel som ser betydelsen av vad hen gör 5 "" 1 25% 26% 21% 7% 8% 8% 32% 28% 29% 1 9% 11% 14% Andel som INTE ser betydelsen av vad hen gör Diagram 2. Andel anställda på hela arbetsmarknaden åren 2013 till 2019 som instämmer i att man ser betydelsen av det man gör på jobbet Av diagrammet framgå att år 2013 uppgav hela 72 procent av de anställda att de ser betydelsen av vad de gör på jobbet. Motsvarande andel 2019 är bara 56 procent. Samtidigt har andelen anställda som inte ser betydelsen av vad de gör ökat från 7 procent 2013 till 14 procent i år. De båda diagrammen visar på en tydlig sjunkande trend när det gäller om jobbet är meningsfullt och om man ser betydelsen av det man gör på jobbet. I de följande diagrammen kommer vi att använda dessa frågor och visa på skillnader mellan kön, ålder, sektorer, näringsgrenar och olika andra faktorer som ohälsa antal frånvarodagar etc. Jobbhälsoindex 2019: (17)

9 Äldre upplever sitt arbete meningsfullt i större utsträckning än yngre oavsett kön. Är ditt arbete meningsfullt? Kvinnor Män % 52% 49% 65% 59% 72% 67% Andel som anser arbete är meningsfullt 31% 28% 25% 21% 16% 12% 9% 8% 30 år och yngre år år 55 år el äldre kvinnor kvinnor 38% 17% 13% 12% 11% 30 år och yngre Diagram 3. Andel som anser att arbetet är meningsfullt (grön del) respektive INTE meningsfullt (röd del) uppdelat på kön respektive åldersgrupper. 38% år män 29% år män 22% 55 år el äldre Andel som inte anser arbete är meningsfullt Av diagrammet framgår att 45 procent av män i åldersgruppen upp tom 30 år anser att arbetet är meningsfullt. Motsvarande andel bland kvinnor i åldersgruppen 55 år eller äldre är hela 72 procent. Diagrammet visar också att av kvinnor i åldersgruppen 55 år eller äldre är det bara 8 procent som anser att arbetet inte är meningsfullt medan motsvarande andel bland de yngre männen är 17 procent. Vi kan alltså se att kvinnor i alla åldersgrupper i något större utsträckning anser arbetet meningsfullt men att det är klart vanligare bland de äldre att se meningen med arbetet jämfört med de yngre kollegorna. Jobbhälsoindex 2019: (17)

10 Bättre nattsömn om jobbet anses meningsfullt Är ditt arbete meningsfullt? % 63% 48% Andel som anser arbete är meningsfullt 34% 32% 25% 27% 8% 9% Nej Ja, några enstaka gånger per år 17% Ja, några gånger i månaden 28% Ja, flera gånger i veckan Andel som inte anser arbete är meningsfullt Frekvens av sömnproblem pga jobbet Diagram 4. Andel som anser att arbetet är meningsfullt (grön del) respektive INTE meningsfullt (röd del) uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av jobbet haft svårt att sova (legat vaken minst 2 timmar) Av diagrammet framgår att 67 procent av de som inte haft några sömnproblem pga arbetet anser att arbetet är meningsfullt. Motsvarande andel bland de som upplever sömnproblem pga arbetet flera gånger per vecka är bara 40 procent. Diagrammet visar också att hela 28 procent av de som upplevt sömnproblem flera gånger i veckan anser att arbetet inte är meningsfullt. Vi kan alltså se att det finns ett visst samband mellan sömnproblem och om man upplever jobbet meningsfullt. Om vi istället hade speglat hur stor andel som ser betydelsen (eller inte ser betydelsen) mot sömnproblem är mönstret detsamma om än något tydligare. Jobbhälsoindex 2019: (17)

11 De som varit sjukfrånvarande ser inte betydelsen av vad man gör på jobbet i samma utsträckning som de utan sjukfrånvaro Du ser betydelsen av det du gör % 59% 27% 52% 32% 1 12% 15% 0 dagar 1-3 dagar 4-14 dagar dagar Antal sjukdagar senaste 12 månaderna 43% 45% 33% 29% 24% 26% 31 eller fler dagar Andel som ser betydelsen av det hen gör Andel som inte ser betydelsen av det hen gör Diagram 5. Andel som uppger att de ser betydelsen av det man gör på jobbet (grön del) respektive INTE ser betydelsen (röd del) uppdelat på om och i så fall hur många frånvarodagar på grund av sjukdom man haft senaste 12 månaderna. Av diagrammet framgår att 10 procent av de som inte haft några frånvarodagar alls senaste året uppger att de inte ser betydelsen av vad de gör på jobbet. Motsvarande andel bland de som haft 31 eller fler dagar med sjukfrånvaro är 26 procent. Mönstret är detsamma om vi istället jämför sjukdagar med hur meningsfullt man upplever jobbet. Jobbhälsoindex 2019: (17)

12 Den som känt psykisk obehag inför jobbet ser heller inte betydelsen av vad man gör på jobbet Du ser betydelsen av det du gör % 34% 27% 27% Andel som ser betydelsen av det hen gör 25% 5% Nej 35% 14% Ja, några enstaka gånger per år 39% 27% Ja, några gånger i månaden 46% Ja, flera gånger i veckan Andel som inte ser betydelsen av det hen gör Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Diagram 6. Andel som uppger att de ser betydelsen av det man gör på jobbet (grön del) respektive INTE ser betydelsen (röd del) uppdelat på om och i så fall hur ofta man känt psykiskt obehag att gå till jobbet Av diagrammet framgår att 70 procent av de som inte haft några psykiska obehagskänslor alls inför jobbet uppger att de ser betydelsen av vad de gör på jobbet. Motsvarande andel bland de som upplever psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger per vecka är bara 27 procent. Diagrammet visar också att hela 46 procent av de som upplevt psykiskt obehag inför jobbet flera gånger i veckan uppger att de inte ser betydelsen av vad de gör på jobbet. Vi kan alltså se att det också finns ett visst samband mellan psykiskt obehag inför jobbet och om man ser betydelsen av vad man gör på jobbet. Även här är mönstret detsamma, om än inte lika markant, om vi istället om vi hade speglat hur meningsfullt man anser jobbet vara. Jobbhälsoindex 2019: (17)

13 Lättare se betydelsen av vad man gör i kommuner och landsting/regioner jämfört med statlig och privat sektor Du ser betydelsen av det du gör % 53% 61% 63% Andel som ser betydelsen av det hen gör 31% 31% 26% 26% 15% 16% 13% 11% Privat Statlig Landsting Kommun Andel som inte ser betydelsen av det hen gör I vilken sektor är du anställd idag? Diagram 7. Andel som uppger att man ser betydelsen av vad man gör på jobbet (grön del) respektive INTE ser betydelsen (röd del) uppdelat på sektor. Av diagrammet framgår att 63 procent av de kommunanställda uppger att de kan se betydelsen av vad de gör på jobbet. Motsvarande andel bland statsanställda är 53 procent. Jobbhälsoindex 2019: (17)

14 Den som vill se betydelsen av vad man gör på jobbet bör arbeta inom vård och omsorg eller utbildning Du ser betydelsen av det du gör Andel som inte ser betydelsen av det hen gör Andel som ser betydelsen av det hen gör Vård och Omsorg 11% 24% 64% Utbildning 1 27% 63% Kultur, nöje, sport och fritid, turism 11% 26% 62% Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, FoU 11% 29% 59% Offentlig förvaltning, försvar, socialtjänst, 14% 29% 57% Annan tjänste- och serviceverksamhet 16% 28% 56% --- HELA ARBETSMARKNADEN % 56% IT, Telekom, Datakonsulter likn stödtjänst 13% 31% 56% Fordons-/Teknikindustri 15% 31% 55% Finans, bank, försäkring samt service finansverks 11% 35% 54% Bygg- och anläggningsverksamhet 14% 33% 53% Annat, vill/kan ej ange 18% 31% 52% Hotell, restaurang, catering, storhushåll 18% 31% 51% Energi, värme, VA, avfall likn 5 Annan tillverkningsindustri 16% 34% 5 Fastigheter, uthyrning, fastighetsservice, 13% 38% 5 Handel, partihandel, bilverkstäder 19% 33% 48% Transport (person, post och gods) magasinering 19% 35% 46% 8 10 Diagram 8. Andel som uppger att man ser betydelsen av vad man gör på jobbet (grön del) respektive INTE ser betydelsen (röd del) uppdelat på olika näringsgrenar (sorterade efter hur stor andel inom respektive näringsgren som ser betydelsen). Av diagrammet framgår att 64 procent av de anställda inom vård och omsorg uppger att de ser betydelsen av vad de gör på jobbet. Motsvarande andel bland anställda inom transport är bara 46 procent. Diagrammet visar också att av de anställda inom vård och omsorg är det bara 11 procent som anser att arbetet inte ser betydelsen av det man gör medan motsvarande andel bland anställda inom transport och handel är 19 procent. Jobbhälsoindex 2019: (17)

15 Inte ovanligt att den som vill gå från heltid till deltid har svårt se det meningsfulla i arbetet Är ditt arbete meningsfullt? % 45% 64% Andel som anser arbete är meningsfullt 33% 27% 16% 14% Jag arbetar nu deltid men vill arbeta heltid Jag arbetar nu deltid och är nöjd med det 32% 23% Jag arbetar nu heltid men vill arbeta deltid Diagram 9. Andel som anser att arbetet är meningsfullt (grön del) respektive INTE meningsfullt (röd del) uppdelat på om och i så fall på vilket sätt man vill förändra sin arbetstid. 27% 9% Jag arbetar nu heltid och är nöjd med det Andel som inte anser arbete är meningsfullt Av diagrammet framgår att 45 procent av de som nu arbetar heltid men vill arbeta deltid anser att arbetet är meningsfullt. Motsvarande andel bland de som arbetar heltid och är nöjda med det är 64 procent. Diagrammet visar också att 9 procent av de som är nöjda med att arbeta heltid anser att arbetet inte är meningsfullt medan motsvarande andel bland de som vill gå ner från hel- till deltid är hela 23 procent. Jobbhälsoindex 2019: (17)

16 En orsak till önskan om tidig pension kan vara att man inte ser betydelsen av vad man gör på jobbet Du ser betydelsen av det du gör % 57% 64% 26% 19% 13% 1 vid 64 års ålder eller tidigare vid 65 års ålder vid 66 års ålder eller senare Andel som ser betydelsen av det hen gör Andel som inte ser betydelsen av det hen gör Planerad pensionsålder Diagram 10. Andel som uppger att man ser betydelsen av vad man gör på jobbet (grön del) respektive INTE ser betydelsen (röd del) uppdelat på vid vilken ålder man avser att gå i pension Av diagrammet framgår att 50 procent av de som avser gå i pension vid 64 års ålder eller tidigare uppger att de ser betydelsen av vad de gör på jobbet. Motsvarande andel bland de som tänker vänta med pensioneringen till 66 års ålder eller senare är 64 procent. Jobbhälsoindex 2019: (17)

17 Försäljare och montörer har svårt att se det meningsfulla i arbetet Är ditt arbete meningsfullt? Andel som inte anser arbete är meningsfullt Andel som anser arbete är meningsfullt Montör, maskinoperatör Företagssäljare Försäljare (fackhandel- och dagligvaror) Chaufför, förare (buss, lastbil, taxi, spårtrafik) Annat arbetaryrke Personlig assistent --- HELA ARBETSMARKNADEN --- Systemerare, programmerare, it-tekniker Byggnads-, anläggningsarbetare, snickare Sjuksköterska (alla specialiteter) Annat tjänstemannayrke Annat, vill/kan ej ange Fritidspedagog, barnskötare, fritidsledare Lärare Underssköterska, vårdbiträde, vårdare, 23% 36% 38% 18% 18% 16% 13% 12% 11% 12% % 9% 9% 8% 38% 36% 32% 32% 29% 29% 28% 28% 24% 24% 22% 21% 41% 41% 44% 46% 52% 55% 59% 59% 59% 61% 62% 65% 67% 69% 71% 8 10 Diagram 11. Andelen anställda i de elva vanligaste yrkena som anser att arbetet är meningsfullt (grön del) eller inte meningsfullt (röd del) sorterade efter hur stor andel inom respektive yrke som anser att arbetet inte är meningsfullt. Av diagrammet framgår att 23 procent av montörer och maskinoperatörer anser att arbetet inte är meningsfullt. Motsvarande andel bland undersköterskor, vårdbiträden och vårdare är bara 8 procent. Diagrammet visar också att av montörer och maskinoperatörer är det bara 41 procent som anser att arbetet är meningsfullt medan motsvarande andel bland undersköterskor, vårdbiträden och vårdare är hela 71 procent. Det bör dock noteras att det bara är de 11 vanligaste yrkena som redovisas samtliga övriga återfinns inom kategorierna Annat arbetaryrke, Annat tjänstemannayrke eller Annat, vill/kan ej uppge. Jobbhälsoindex 2019: (17)