Kundundersökning inom handikappomsorgen, Karlstads kommun 2012 Kundundersökning

Transkript

1 Kundundersökning inom handikappomsorgen, Karlstads kommun 2012 Kundundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB Attityd i Karlstad AB

2 Sammanfattning Den nu föreliggande undersökningen inom LSS-området (LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) avser tio insatser. Undersökningen syftar till att undersöka kvaliteten inom handikappomsorgen. I årets mätning har vi på Attityd i Karlstad AB genomfört datainsamling samt rapportering av undersökningen. Undersökningarna är genomförda hjälp av en kvantitativ metod och datainsamlingen har skett hjälp av en postenkät. Datainsamlingen genomfördes under perioden 26 mars till 4 maj och svarsfrekvensen blev totalt sett 61 procent. Svarsfrekvensen varierar mellan procent beroende på LSS-insats. Samtliga insatser visar totalt sett på positiva resultat. De fyra gemensamma frågorna (som återfinns i respektive insats); att få hjälp av personalen det brukaren inte klarar själv, att få vara och bestämma vad man vill ha hjälp, nöjd den hjälp man får samt om personalen är snäll och trevlig. Medelvärdena för de fyra gemensamma frågorna ligger, totalt sett, över 4,0 på den femgradiga skalan och i princip samtliga insatser levererar värden över 4,0 på dessa frågor. Även de unika frågorna för respektive LSS-initiativ levererar höga värden, däremot något lägre vad gäller de frågor som rör inflytande. När det gäller frågan om hur nöjd brukaren är kan vi konstatera att andelen nöjda brukare totalt sett inom LSS sjunker jämfört tidigare mätningar. Vård- och omsorgsförvaltningens mål att graden av andelen kunder som sammantaget är nöjda ska öka infrias där inte i årets mätning. År Nöjd hjälpen När det gäller frågan om bemötande, att personalen är snäll och trevlig, ser vi också mycket höga värden. Även här ligger samtliga värden över 4 på den femgradiga skalan. Högsta elvärdena får insatserna korttidsfamilj (5,0), ledsagare (4,91) och avlösare (4,87). De lägsta elvärdena, även dessa mycket höga, får korttidsboende (4,45) och servicebostad (4,59). Vi kan konstatera att ju yngre respondenterna är desto mer positiva är de i sin bedömning av om personalen är snäll och trevlig. Vi ser också att i de fall brukarna har besvarat frågan själv är svaren mer positiva jämfört om de fått hjälp att besvara frågan eller om anhörig/god man besvarat frågan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att brukarna trivs i boendet eller i den dagliga verksamheten. Däremot har värdena försämrats något sedan tidigare mätningar vad gäller gruppbostad och daglig verksamhet. När vi ser till trivsel uppdelat på män och kvinnor ser vi att kvinnorna trivs i högre grad på gruppbostaden, däremot inga skillnader utifrån kön på övriga insatser. Det finns även en grupp yngre brukare på gruppbostäderna som upplever att de inte trivs i sina boenden. Det är flera frågor i undersökningen som handlar om inflytande, det vill säga att brukaren får vara och bestämma i olika avseenden. Lägre värden får frågorna om brukaren får vara och bestämma när brukaren ska få hjälp samt om brukaren får vara och bestämma mat. Det är också en större andel respondenter som har valt att inte besvara frågorna. Jämfört tidigare mätningar kan vi konstatera att det är färre som anser sig få vara och bestämma, skillnaderna är inte stora, men det föreligger ändå en liten försämring i resultatet. Vård- och omsorgsförvaltningens mål att graden av valfrihet ska öka infrias där inte i årets mätning. Attityd i Karlstad AB

3 Det finns en ny fråga i undersökningen för servicebostad som handlar om att få möjlighet till en egen aktivitet en gång i veckan. Majoriteten instämmer, men en femtedel instämmer inte i påståendet och ytterligare 18 procent har valt att inte besvara frågan. Frågan är ny för i år och får anses vara en nollmätning att jämföra i kommande mätningar. Vård- och omsorgsförvaltningens mål är att alla kunder ska uppleva en meningsfull vardag, vilket inbegriper att få möjlighet till en egen aktivitet en gång i veckan. Attityd i Karlstad AB

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Frågorna... 5 Om svarsfrekvens och bortfall... 6 Svarsfrekvens per insats, fördelning av kön och vem som svarat... 7 Resultat... 9 Totalt samtliga LSS-initiativ... 9 De gemensamma frågorna... 9 Boende särskild service Gruppbostad Servicebostad Daglig verksamhet Personlig assistans Avlösarservice Boendestöd Kontaktperson Korttidsboende Korttidsfamilj Ledsagare Analys Vård- och omsorgsnämndens mål Om respondenterna och enkäten Nöjdhet och bemötande Trivsel Inflytande Aktiviteter Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Bilaga Bilaga 1: LSS-insatsernas enkäter inklusive följebrev Bilaga 2: Brev till gode män Bilaga 3: Brev till vårdnadshavare Attityd i Karlstad AB

5 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. En kund- och brukarundersökning i Karlstads kommun har flera syften, bland annat ge information om kvaliteten i verksamheten, vara ett underlag för val samt vara underlag för utveckling av verksamheten. Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) har vartannat år sedan 1990-talet genomfört undersökningar som syftat till att mäta kvaliteten inom äldre- och handikappomsorgen. Den nu föreliggande undersökningen inom LSS-området (LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) avser tio insatser genomfördes en undersökning där samtliga tio insatser ingick, an undersökningen 2011 fokuserade på tre av insatserna. I årets mätning har vi på Attityd i Karlstad genomfört datainsamling samt rapportering av undersökningen. Syfte Syftet undersökningen är att undersöka kvaliteten på handikappomsorgen utifrån kundens perspektiv. Årets mätning inkluderar handikappomsorgens tio insatser: Bostad särskild service gruppbostad Bostad särskild service - servicebostad Daglig verksamhet Kontaktperson Ledsagare Avlösarservice Korttidsboende Korttidsfamilj Personlig assistans Boendestöd/mobilt team Genomförande Vård- och omsorgsförvaltningen har sedan tidigare genomfört undersökningar riktade mot de tio insatserna. Dessa erfarenheter har vi tagit oss in i årets undersökning sett till processen för själva genomförandet samt frågekonstruktion. När det gäller frågekonstruktion har en granskning och till viss del revidering av frågorna gjorts tillsammans vård- och omsorgsförvaltningen. En granskning har även gjorts av de följebrev och påminnelsebrev som gått ut tillsammans enkäten. Se bilaga 1 för enkäterna inkl följebrev. Datainsamlingen har liksom tidigare skett hjälp av postenkät till respektive brukare. I de fall en brukare har flera insatser har en samordning mellan de tio insatserna skett så att det har gått ut ett kuvert samtliga undersökningar till brukaren. Vård- och omsorgsförvaltningen bistod register över samtliga brukare per insats, varpå vi på Attityd gjorde en matchning mellan insatserna. Förutom utskick av enkäten till brukaren har information även gått ut till god man, i de fall det funnits en god man. I samband att den första enkäten gick ut skickades även en allmän information utan koppling till brukarna till den gode mannen. Syftet brevet till god man var att informera om undersökningen samt att de vid behov hjälpa brukaren ifyllandet av enkäten. Inför påminnelsen förstärktes brevet information om vilka av brukarna som inte svarat, koppling till den gode mannen (se bilaga 2). I de fall brukaren var minderårig skickades enkäterna samt kompletterande i information till vårdnadshavaren (bilaga 3). Datainsamlingen var planerad till den 26 mars-13 april, men fick förlängas till den 4 maj. Löpande under datainsamlingen har enkätsvaren matats in i SPSS, inför resultatgenerering. Frågorna Frågorna per insats är snarlika, varav fyra stycken är gemensamma samt 1-4 frågor som är specifika för den aktuella insatsen. De frågor som är gemensamma är: Attityd i Karlstad AB

6 Jag får hjälp av min personal det jag inte klarar av själv. vad min personal ska hjälpa mig. Jag är nöjd den hjälp jag får av min personal. (Helhetsintryck) Min personal är snäll och trevlig (Bemötande) Övriga frågor berör kännedom om vilken personal som ska hjälpa brukaren, bestämma vilken tid brukaren får hjälp, hur brukaren trivs, om brukaren får bestämma mat, om man träffar kontaktpersonen/ledsagaren/avlösaren/personalen så ofta som det är bestämt, om man är på korttidsboendet/korttidsfamiljen så ofta som det är bestämt, inflytande och aktivitet. Själva utformningen av enkäterna har anpassats till målgruppen för att få en så god förståelse som möjligt. Frågorna har ställs på en femgradig skala både text och symbol (smileys) för respektive svarsalternativ. Om svarsfrekvens och bortfall Undersökningarna inom LSS-området har skickats till brukaren, men det har funnits möjlighet att få hjälp själva ifyllandet, t ex av anhörig, vårdnadshavare eller god man. Det är många äldre eller funktionshindrade barn eller vuxna som har svårt att svara själva och därför är det anhöriga, vårdnadshavare eller gode män som svarar. Att låta dessa personer svara i kundernas ställe är dock ett sätt att låta kunderna komma till tals. Resultatet måste dock tolkas försiktighet men samtidigt är svaren viktiga eftersom anhöriga oftast svarar för kunder som har stort behov av vård och omsorg. Inom LSS-området har totalt 565 enkäter, 61 procent av 926 möjliga enkäter besvarats. Nedan följer en redovisning av antalet utskickade enkäter och svarsfrekvens uppdelat på verksamhet, utförare och insatser inom LSS-området. Brutto Har ej tjänsten Dubblett Fel adress Netto Vill ej delta Har ej svarat Svarat Frekvens Gruppbostad % Servicebostad % Daglig verksamhet % Personlig assistans % Avlösarservice % Boendestöd % Kontaktperson % Korttidsboende % Korttidsfamilj % Ledsagare % Totalt % Attityd i Karlstad AB

7 Svarsfrekvens per insats, fördelning av kön och vem som svarat Antal utlämnade enkäter Antal svar Antal svar i % Antal svar från vårdnadshavare /god man i % Antal svar vårdnadshavare och kund i % Bostad särskild service ,4 37,6 Flicka/kvinna 60 Pojke/man 65 Daglig verksamhet ,5 35,3 Flicka/kvinna 71 Pojke/man 66 Personlig assistans ,6 28,9 Flicka/kvinna 26 Pojke/man 20 Avlösarservice ,5 4,0 Flicka/kvinna 6 Pojke/man 10 Boendestöd ,9 11,8 Flicka/kvinna 13 Pojke/man 4 Kontaktperson ,9 19,0 Flicka/kvinna 82 Pojke/man 43 Korttidsboende ,1 28,6 Flicka/kvinna 7 Pojke/man 14 Korttidsfamilj ,1 54,5 Flicka/kvinna 7 Pojke/man 4 Ledsagare ,2 36,9 Flicka/kvinna 35 Pojke/man 31 Tabell 1. Svarsfrekvens uppdelat på insats, kön och vem som svarat. Högst svarsfrekvens har liksom tidigare mätning personlig assistans. Flickor/kvinnor har i högre grad svarat än pojkar/män. Attityd i Karlstad AB

8 Ålder 0-20 år år år 61 år - Gruppbostad/servicebostad Daglig verksamhet Personlig assistans Avlösarservice Boendestöd Kontaktperson Korttidsboende Korttidsfamilj Ledsagare Tabell 2. Antal kunder som svarat uppdelat i ålder och insats. Attityd i Karlstad AB

9 Resultat Nedan presenteras resultatet för de tio genomförda undersökningarna inom LSS-området. Varje insats presenteras för sig. I de fall frågorna överensstämmer tidigare mätning (2011) presenteras detta inom (parentes) bakom årets resultat. I texten har vi valt att kommentera även resultat från 2009 års mätning. Vi inleder att presentera ett totalt resultat för samtliga LSS-initiativ och därefter resultaten för de frågor som är gemensamma för samtliga LSS-insatser, vilket inkluderar de två koncernövergripande frågorna om helhetsintryck och bemötande. Därefter presenteras resultatet för respektive initiativ. Totalt samtliga LSS-initiativ Totalt LSS, alla insatser Totalt LSS Gruppbostad Servicebostad Daglig verksamhet 4,41 4,32 4,22 4,41 Personlig assistans Avlösare 4,63 4,63 Boendestöd 4,23 Kontaktperson Korttidsboende 4,25 4,42 Korttidsfamilj 4,93 Ledsagare 4, Medelvärde Diagram 1: Diagrammet visar ett totalt elvärde per initiativ. Samtliga LSS-initiativ får ett elvärde som ligger över 4,0 på den femgradiga skalan. Högsta elvärdet får initiativet korttidsfamilj på 4,93. Höga värden får även personlig assistans samt avlösare. Lägst värden får servicebostad och boendestöd. De gemensamma frågorna Nedan följer de fyra frågor som är gemensamma för samtliga LSS-initiativ. Två av dessa överensstämmer även de koncerngemensamma frågor som Karlstads kommun beslutat ska ingå i en kund- och brukarundersökning, det vill säga frågorna om helhetsintryck och bemötande. Högst elvärden av samtliga insatser ger respondenter som har insatsen korttidsfamilj, men även insatserna ledsagare och personlig assistans får höga betyg. Högsta totala elvärdet få påståendet att personalen är snäll och trevlig på 4,75. Lägst elvärde, 4,38, får påståendet om att få vara och bestämma vad brukaren ska ha hjälp. Ser vi till varje enskild insats är det i sex av tio insatser som respondenterna ger sitt lägsta värde till detta påstående, utav de fyra gemensamma påståendena. Attityd i Karlstad AB

10 Jag får hjälp av min personal det jag inte klarar av själv Totalt LSS Gruppbostad Servicebostad Daglig verksamhet 4,48 4,55 4,40 4,50 Personlig assistans 4,93 Avlösare 4,56 Boendestöd 4,12 Kontaktperson 4,31 Korttidsboende 4,53 Korttidsfamilj 4,82 Ledsagare 4, Medelvärde Diagram 1: Diagrammet visar ett totalt elvärde per initiativ. Diagrammet visar att respondenterna som utvärderat personlig assistans och korttidsfamilj är mest nöjda. Minst nöjda, men fortfarande ett bra betyg, ges insatsen boendestöd. vad min personal ska hjälpa mig Totalt LSS 4,38 Gruppbostad 4,18 Servicebostad 4,37 Daglig verksamhet 4,17 Personlig assistans Avlösare 4,59 4,53 Boendestöd 4,12 Kontaktperson 4,54 Korttidsboende 3,90 Korttidsfamilj 4,91 Ledsagare 4, Medelvärde Diagram 1: Diagrammet visar ett totalt elvärde per initiativ. Attityd i Karlstad AB

11 Även vad gäller att få vara och bestämma vad min personal ska hjälpa till är det höga elvärden. Högst värden ger respondenter som värderat insatsen korttidsfamilj, an de som värderat korttidsboende ger lägst värde. Jag är nöjd den hjälp jag får av min personal Totalt LSS Gruppbostad 4,49 4,56 Servicebostad 4,26 Daglig verksamhet 4,48 Personlig assistans Avlösare 4,72 4,73 Boendestöd 4,25 Kontaktperson 4,55 Korttidsboende 4,15 Korttidsfamilj 5,00 Ledsagare 4, Medelvärde Diagram 1: Diagrammet visar ett totalt elvärde per initiativ. Respondenterna är nöjda den hjälp de får av personalen, totalt sett får samtliga LSS-initiativ 4,49 i betyg på den femgradiga skalan. Högst värde får korttidsfamilj och lägst värde får korttidsboende. Attityd i Karlstad AB

12 Min personal är snäll och trevlig Totalt LSS Gruppbostad Servicebostad Daglig verksamhet Personlig assistans Avlösare Boendestöd Kontaktperson Korttidsboende Korttidsfamilj Ledsagare 4,75 4,76 4,59 4,67 4,82 4,87 4,71 4,83 4,45 5,00 4, Medelvärde Diagram 1: Diagrammet visar ett totalt elvärde per initiativ. Att personalen är snäll och trevlig genomsyrar samtliga insatser. Lägst ligger korttidsboende på 4,45. Attityd i Karlstad AB

13 Boende särskild service Boende särskild service inkluderar gruppbostad och servicebostad. Av respondenter på gruppbostad har 74 procent besvarat enkäten, vilket är en ökning sedan förra mätningen, då 63 procent besvarande undersökningen. Svarsfrekvensen för servicebostad är 60 procent, vilket är lägre än förra årets mätning då 68 procent svarade. Gruppbostad Servicebostad Ålder Antal % Antal % 0-20 år 0 0,0 0 0, år 16 32, , år 20 40, ,1 61 år , ,2 Total , ,0 Tabell 3. Antal svar uppdelat efter ålder och typ av boende. Majoriteten av respondenterna på gruppbostad är år, an majoriteten på servicebostad är år. Gruppbostad Håller Håller inte Kan inte svara Jag får hjälp av min personal det jag inte klarar själv vad min personal ska hjälpa mig vilken tid jag får hjälp Jag vet vilken personal som ska hjälpa mig Jag är nöjd den hjälp jag får av min personal 70,0 (60,4) 18,0 (25,6) 6,0 (11,7) 2,0 (2,3) 2,0 2,0 40,0 (32,6) 20,0 (34,9) 12,0 (25,6) 4,0 (4,7) 2,0 22,0 24,0 26,0 14,0 8,0 4,0 24,0 59,2 10,2 12,2 2,0 0,0 16,3 66,0 (43,2) 16,0 (45,5) 4,0 (9,1) 0,0 (2,3) 4,0 10,0 Min personal är snäll och trevlig 78,0 (70,5) 4,0 (20,5) 6,0 (9,1) 2,0 0,0 10,0 Jag trivs i min bostad 75,5 (72,7) 4,1 (20,5) 2,0 (4,5) 2,0 (2,3) 6,1 10,2 vilken mat jag ska ha 39,6 14,6 18,8 10,4 4,2 12,5 Jag har möjlighet att få egen aktivitet en gång i veckan 51,0 8,2 8,2 4,1 12,2 16,3 Tabell 4. Antal svar i procent efter gradering håller - håller inte för gruppbostad i jämförelse 2011 (i parentes). Respondenterna upplever i hög utsträckning att de får hjälp av personalen det de inte klarar själva, det är 88 procent som håller (betyg 4 och 5). Respondenterna är även nöjda den hjälp de får av personalen samt bedömningen att personalen är snäll och trevlig. Mindre nöjda är respondenterna däremot vad gäller att få vara och bestämma vilken tid de ska få hjälp, att få vara och bestämma vilken mat de ska ha samt möjligheten att få en egen aktivitet en gång i veckan. På två av påståendena ser vi höga andelar som svarar vet ej och det gäller att få vara och bestämma vad personalen ska hjälpa brukaren samt bestämma vilken tid de får hjälpen. Vi kan Attityd i Karlstad AB

14 notera att det är fler i årets undersökning som valt att ge det högsta betyget i högre grad jämfört 2011 års mätning, till förmån för betyg 4. Däremot är den totala andelen nöjda (betyg 4 och 5) lägre både jämfört 2011 och 2009 års mätning. Notera att nytt för i år är svarsalternativet Kan inte svara, vilket gör en direkt jämförelse mellan åren lite svårare. Kön Vi kan konstatera att kvinnorna är mer nöjda generellt sett i gruppbostaden, de upplever i högre grad att personalen är snäll och trevlig, de trivs mer än männen och de vet även vilken personal som ska hjälpa dem. Kvinnorna är även mer nöjda påståendet att vara och bestämma vad personalen ska hjälpa mig, an männen i högre utsträckning svarar att de inte kan svara. Detsamma gäller påståendena om att få vara och bestämma vilken tid brukaren får hjälp samt bestämma vilken mat brukaren vill ha. Kvinnorna upplever också i högre grad att de har möjlighet att få en egen aktivitet en gång i veckan. Ålder Ju äldre brukaren är, ju mer nöjd är respondenten vad gäller att brukaren tillsammans familjen får vara och bestämma vad personalen ska hjälpa brukaren. Detta gäller även hur nöjd brukaren är hjälpen de får av personalen och bedömningen av om personalen är snäll och trevlig. När det gäller påståendet att få vara och bestämma vilken tid jag får hjälp ser vi att det framförallt är de yngsta (21-40 år) som inte är nöjda, en tredjedel håller inte i påståendet. Detsamma gäller påståendet om att veta vilken personal som ska hjälpa brukaren. En mindre andel unga uppger även att de inte trivs i sin bostad samt att de inte instämmer i att de får vara och bestämma vilken mat de ska ha. Vem som fyllt i enkäten Det är inga stora skillnader beroende på vem som fyllt i enkäten. Servicebostad Håller Håller inte Kan inte svara Jag får hjälp av min personal det jag inte klarar själv vad min personal ska hjälpa mig vilken tid jag får hjälp Jag vet vilken personal som ska hjälpa mig 61,6 (55,0) 19,2 (16,2) 9,6 (22,5) 2,7 (5,0) 2,7 (1,2) 4,1 57,3 (47,5) 25,3 (26,2) 9,3 (17,5) 4,0 (6,2) 1,3 (2,5) 2,7 25,3 26,7 17,3 6,7 14,7 9,3 53,3 21,3 13,3 2,7 8,0 1,3 Jag är nöjd den hjälp jag får av min personal 53,3 (45,6) 26,7 (31,6) 13,3 (19,0) 1,3 (2,5) 4,0 (1,3) 1,3 Min personal är snäll och trevlig 74,0 (54,4) 16,4 (27,8) 5,5 (15,2) 2,7 (2,5) 1,4 0,0 Jag trivs i min bostad 70,7 (70,9) 13,3 (15,2) 8,0 (7,6) 2,7 (3,8) 2,7 (2,5) 2,7 vilken mat jag ska ha 58,1 18,9 12,2 2,7 1,4 6,8 Jag har möjlighet att få egen aktivitet en gång i veckan 37,0 15,1 9,6 5,5 15,1 17,8 Tabell 5. Antal svar i procent efter gradering håller håller inte för servicebostad i jämförelse 2011 (i parantes). Respondenterna upplever i hög utsträckning att personalen är snäll och trevlig, det är 90 procent som håller (betyg 4 och 5). Respondenterna trivs även i sin bostad samt att de får vara och Attityd i Karlstad AB

15 bestämma vad personalen ska hjälpa brukaren. Mindre nöjda är brukarna däremot vad gäller att få vara och bestämma vilken tid de ska få hjälp, samt möjligheten att få en egen aktivitet en gång i veckan. På det sistnämnda ser vi även en högre andel som uppger att de inte kan svara på påståendet. Även för servicebostad ser vi att det är fler i årets undersökning som valt att ge det högsta betyget i högre grad än i fjolårets mätning, till förmån för betyg 3 och 4. Totalt sett har andelen nöjda (betyg 4 och 5) ökat på flera av påståendena jämfört Värdena överensstämmer ganska väl 2009 års resultat. Notera att nytt för i år är svarsalternativet Kan inte svara, vilket gör en direkt jämförelse mellan åren lite svårare. Kön Vi kan konstatera att kvinnorna är mer nöjda när det gäller påståendet att få hjälp av personalen det brukaren inte klarar själv. Däremot ser vi att det är fler kvinnor som inte håller i påståendet om att få vara och bestämma vilken tid de ska få hjälp samt att få möjlighet till en aktivitet en gång i veckan. Det är cirka 28 procent av kvinnorna som svarar betyg 1 och 2 på dessa påståenden, vilket ska jämföras 14 procent av männen. Männen har i högre grad svarat betyg 3 på dessa påståenden. Ålder Andelen som i lägst utsträckning svarar att de är nöjda att de får hjälp av personalen det de inte klarar själva är som störst bland de som är 61 år eller äldre. 57 procent av dessa svarar betyg 4 och 5, jämfört 90 procent av de mellan år och 83 procent av de mellan år. Vi ser även att de äldsta är mindre nöjda den hjälp de får, de svarar betyg 3 i större utsträckning än övriga åldersgrupper. Samma mönster gäller även påståendet om att personalen är snäll och trevlig, att få vara och bestämma vilken tid de får hjälp samt vilken mat de ska ha. Vem som fyllt i enkäten I de fall anhörig/god man fyllt i enkäten brukaren ser vi att svaren är mindre positiva vad gäller om brukaren och dennes familj får vara och bestämma vad personalen ska hjälpa till. Det är 94 procent av brukarna som svarat själv jämfört 78 procent då anhörig svarat som ger betyg 4 och 5. Då anhörig/god man fyllt i enkäten tillsammans brukaren har man i högre grad svarat betyg 3. Samma mönster ser vi på påståendena om hur nöjd respondenten är hjälpen de får av personalen, om personalen upplevs som snäll och trevlig, om brukaren får vara och bestämma vilken mat denne ska ha samt om brukaren har möjlighet till en aktivitet en gång per vecka. Attityd i Karlstad AB

16 Daglig verksamhet Det är 63 procent av brukarna som har daglig verksamhet som har svarat på undersökningen, vilket är några procentenheter mer än 2011 års mätning. Ålder Antal % 0-20 år år 82 61, år 40 29,9 61 år- 12 9,0 Total ,0 Tabell 6. Antal svar uppdelat efter ålder. Majoriteten av respondenterna som har daglig verksamhet är år. Håller Håller inte Kan inte svara Jag får hjälp av personalen på daglig verksamhet det jag inte klarar av själv Jag får vara och bestämma vad personalen på daglig verksamhet ska hjälpa mig Jag vet vilket personal på daglig verksamhet som ska hjälpa mig Jag är nöjd den hjälp jag får av personalen på daglig verksamhet Personalen på daglig verksamhet är snäll och trevlig Jag trivs på min dagliga verksamhet 63,2 (57,7) 16,9 (23,6) 12,5 (14,6) 0,7 (3,3) 0,7 (0,8) 5,9 52,9 (42,9) 16,2 (31,3) 10,3 (17,6) 3,7 (5,0) 6,6 (3,4) 10,3 64,2 16,8 12,4 1,5 1,5 3,6 64,2 (50,8) 16,8 (34,2) 8,0 (12,5) 2,2 (1,7) 2,2 (0,8) 6,6 76,5 (76,0) 8,1 (17,4) 10,3 (5,0) 0,0 (1,7) 0,7 4,4 68,4 (66,4) 13,2 (21,3) 8,8 (9,8) 2,9 (2,5) 1,5 5,1 Jag får vara och bestämma vilka av arbetsuppgifterna på min dagliga verksamhet som jag vill göra 54,8 (32,8) 17,0 (31,1) 9,6 (26,9) 2,2 (5,0) 8,1 (4,2) 8,1 Tabell 7. Antal svar i procent efter gradering håller håller inte för daglig verksamhet i jämförelse 2011 (i parantes). Respondenterna upplever i hög utsträckning att personalen är snäll och trevlig, det är 85 procent som håller (betyg 4 och 5). Respondenterna trivs även i sin dagliga verksamhet, de vet vilken personal som ska hjälpa dem och de är nöjda själva hjälpen. Något mindre nöjda är respondenterna däremot vad gäller att få vara och bestämma vad de ska få hjälp samt få vara och bestämma vilka av arbetsuppgifterna de vill göra. På de två sistnämnda påståendena ser vi även en andel på 8-10 procent som uppger att de inte kan svara. Vi kan notera att det är en försämring i resultat på majoriteten av påståendena jämfört både 2011och 2009 års mätning. Notera att nytt för i år är svarsalternativet Kan inte svara, vilket gör en direkt jämförelse mellan åren lite svårare. Attityd i Karlstad AB

17 Kön Vi kan konstatera att det är små skillnader mellan kvinnor och män inom daglig verksamhet. Det är egentligen endast på påståendet om att vara och bestämma vilka av mina arbetsuppgifter på min dagliga verksamhet som jag vill göra som vi ser en skillnad. Här är kvinnorna mer positiva, an männen är mer negativa. Ålder Det är inga nämnvärda skillnader utifrån ålder. Vem som fyllt i enkäten Det är inga stora skillnader beroende på vem som fyllt i enkäten. Vi kan se att då gode män själva fyllt i enkäten är andelen som inte kan svara högre. Personlig assistans Det är 73 procent av brukarna som har personlig assistans som besvarat undersökningen, vilket är lägre jämfört 2011 års mätning då 81 procent svarade. Ålder Antal % 0-20 år år 10 22, år 18 40,9 61 år ,4 Total ,0 Tabell 8. Antal svar uppdelat efter ålder. Håller Håller inte Kan inte svara Jag får hjälp av min personliga assistent/mina personliga assistenter det jag inte klarar av själv vad min personliga assistent/mina personliga assistenter ska hjälpa mig vilken tid jag får hjälp Jag vet vilken personlig assistent/vilka personliga assistenter som ska hjälpa mig Jag är nöjd den hjälp jag får av min personliga assistent/mina personliga assistenter Min personliga assistent/mina personliga assistenter är snälla och trevliga 89,1 (80,0) 6,5 (15,6) 0,0 (4,4) 0,0 0,0 4,3 60,9 (60,5) 8,7 (27,9) 8,7 (7,0) 2,2 (2,3) 0,0 (2,3) 19,6 56,5 8,7 10,9 4,3 2,2 17,4 58,7 17,4 8,7 0,0 2,2 13,0 73,9 (57,8) 13,0 (37,8) 6,5 (2,2) 0,0 (2,2) 0,0 6,5 80,4 (66,7) 13,0 (28,9) 2,2 (4,4) 0,0 0,0 4,3 vem eller vilka som ska hjälpa mig 52,2 (51,2) 8,7 (23,3) 4,3 (16,3) 2,2 (2,3) 10,9 (7,0) 21,7 Tabell 9. Antal svar i procent efter gradering håller håller inte för personlig assistans i jämförelse 2011 Attityd i Karlstad AB

18 Respondenterna upplever i mycket hög utsträckning att de får hjälp av de personliga assistenterna det brukaren inte klarar av själv, det är 96 procent som håller (betyg 4 och 5). Respondenterna tycker även att de är snälla och trevliga. Något mindre nöjda är respondenterna däremot vad gäller att få vara och bestämma vem eller vilka som ska hjälpa brukaren. Här har vi även en högre andel som uppger att de inte kan svara på påståendet. Detta gäller även påståendet att brukaren får vara och bestämma vad de personliga assistenterna ska hjälpa brukaren. Vi kan notera att det är en försämring i resultat på några av påståendena jämfört 2011 års mätning, bland annat att brukaren får vara och bestämma vad de personliga assistenterna ska hjälpa brukaren. Notera att nytt för i år är svarsalternativet Kan inte svara, vilket gör en direkt jämförelse mellan åren lite svårare. Notera även att andelen brukare som svarat helt själva är lägre jämfört tidigare mätning var det 46 procent som svarade helt själva, jämfört 36 procent i åretsmätning. Som vi redogör nedan är brukarna mer nöjda om de svarar själva, jämfört om det svarar tillsammans anhörig eller god man, eller om denne svarar själv. Kön Vi kan konstatera att det är små skillnader mellan kvinnor och män inom insatsen personlig assistans. Vid några påståenden ser vi en högre andel av kvinnorna som inte kunnat svara på påståendet, som t ex påståendet om att brukaren familj får vara och bestämma vad personalen ska hjälpa brukaren samt om man vet vilka personliga assistenter som ska hjälpa brukaren. Ålder Det är inga nämnvärda skillnader utifrån ålder. Unga brukare har i lägre grad svarat betyg 5 på påståendet om brukaren familj får vara och bestämma vad personalen ska hjälpa brukaren. De har i högre grad uppgivit att de inte kan svara på påståendet. Detsamma gäller påståendet att brukaren får vara och bestämma vilken tid denne ska få hjälp, samt vem eller vilka som ska hjälpa brukaren. Vem som fyllt i enkäten Det är inga stora skillnader beroende på vem som fyllt i enkäten. Vi kan se att då gode män fyllt enkäten själva är andelen som inte kan svara högre. Vi kan också konstatera att då anhöriga/gode män fyllt i enkäten tillsammans brukaren då är svaren något mindre positiva, t ex på påståendet att brukaren familj får vara och bestämma vad personalen ska hjälpa brukaren, hur nöjda de är den hjälp de får av personalen, vilken personal som ska hjälpa brukaren samt påståendet om att vara och bestämma vilka av arbetsuppgifterna som brukaren vill göra på den dagliga verksamheten. Avlösarservice Det är endast 46 procent av brukarna som har avlösarservice som har svarat på undersökningen, vilket ska jämföras 55 procent i den första mätningen (2009). Ålder Antal % 0-20 år 12 75, år 2 12, år 1 6,3 61 år- 1 6,3 Total ,0 Tabell 10. Antal svar uppdelat efter ålder. Attityd i Karlstad AB

19 Håller Håller inte Kan inte svara Jag får hjälp av min avlösare det jag inte klarar av själv Jag och min familj får vara och bestämma vad min avlösare ska hjälpa mig Jag och min familj får vara och bestämma när avlösaren ska komma 75,0 18,8 0,0 0,0 6,3 0,0 62,5 18,8 12,5 0,0 0,0 6,3 62,5 12,5 18,8 0,0 0,0 6,3 Jag och min familj är nöjda den hjälp jag får av avlösaren 75,0 12,5 6,3 0,0 0,0 6,3 Min avlösare är snäll och trevlig 81,3 12,5 0,0 0,0 0,0 6,3 Min avlösare kommer så ofta som det är bestämt 75,0 6,3 12,5 0,0 0,0 6,3 Tabell 11. Antal svar i procent efter gradering håller håller inte för avlösarservice. Generellt sett är det höga betyg på samtliga frågor för avlösarservice, högst värderar respondenterna att de får hjälp av avlösaren det brukaren inte klarar av själv samt att avlösaren är snäll och trevlig. Det är 94 procent som håller (betyg 4 och 5) i dessa två påståenden. Resultaten har även jämförts 2009 års resultat och vi kan konstatera att på några av påståendena har resultatet förbättrat sig avseende att brukaren får hjälp av avlösaren det brukaren inte klarar själv (80 procent 2009). Däremot har en försämring skett avseende att brukaren familj får vara och bestämma vad avlösaren ska hjälpa brukaren (95 procent 2009), att brukaren är nöjd hjälpen (199 procent 2009), att avlösaren är snäll och trevlig (100 procent 2009) och att avlösaren kommer så ofta som det är bestämt (100 procent 2009). Kön Antalet respondenter är litet varför resultat uppdelat på bakgrundsvariablerna bör tolkas stor försiktighet. Vi kan se en tendens till att det är flickorna som i högre utsträckning än pojkarna svarat att de helt håller i påståendet att brukaren familj får vara och bestämma vad personalen ska hjälpa brukaren. Detsamma gäller även påståendet att brukaren familj får vara och bestämma när avlösaren ska komma. Ålder Majoriteten är upp till 20 år, varför skillnad utifrån ålder ej går att göra. Vem som fyllt i enkäten Det är inga skillnader beroende på vem som fyllt i enkäten. Attityd i Karlstad AB

20 Boendestöd Det är 40 procent av brukarna som har boendestöd som har deltagit i undersökningen. Första mätningen genomfördes 2009 och då var det 25 procent som svarade. Ålder Antal % 0-20 år år 13 76, år 4 23,5 61 år- 0 0 Total ,0 Tabell 12. Antal svar uppdelat efter ålder för boendestöd. Majoriteten av respondenterna är mellan år. Håller Håller inte Kan inte svara Jag får hjälp av min personal det jag inte klarar av själv Jag och får vara och bestämma vad min personal ska hjälpa mig vilken tid jag får hjälp Jag vet vilken personal som ska hjälpa mig 52,9 23,5 5,9 17,6 0,0 0,0 64,7 0,0 23,5 5,9 5,9 0,0 52,9 5,9 11,8 11,8 17,6 0,0 70,6 17,6 5,9 5,9 0,0 0,0 Jag är nöjd den hjälp jag får av min personal 47,1 29,4 11,8 5,9 0,0 5,9 Min personal är snäll och trevlig 82,4 5,9 11,8 0,0 0,0 0,0 Personalen kommer så ofta som det är bestämt 64,7 11,8 17,6 0,0 5,9 0,0 Tabell 13. Antal svar i procent efter gradering håller håller inte för boendestöd. Höga betyg ger respondenterna påståendena att de vet vilken personal som ska hjälpa dem samt att personalen är snäll och trevlig, det är 88 procent som håller (betyg 4 och 5) i dessa påståenden. Något mindre nöjda är respondenterna däremot vad gäller att få vara och bestämma vilken tid som brukaren ska få hjälp. Det är drygt en fjärdedel av respondenterna som svarar att de inte håller i detta påstående (betyg 1 och 2). Vi kan notera att det är en försämring i resultat på några av påståendena jämfört 2009 års mätning, bland annat att brukaren får vara och bestämma vad personalen ska hjälpa brukaren (83 procent 2009) samt att personalen kommer så ofta som det är bestämt (92 procent 2009). Då det är ett litet antal respondenter görs inga bakgrundskörningar för boendestöd. Attityd i Karlstad AB

21 Kontaktperson Det är 62 procent av brukarna som har kontaktperson som har deltagit i undersökningen, vilket kan jämföras 49 procent vid den första mätningen (2009). Ålder Antal % 0-20 år 17 13, år 56 45, år 33 26,8 61 år ,8 Total ,0 Tabell 14. Antal svar uppdelat efter ålder för kontaktperson. Majoriteten av de som har kontaktperson är år. Håller Håller inte Kan inte svara Jag får hjälp av min kontaktperson det jag inte klarar av själv vad min kontaktperson ska hjälpa mig när jag ska träffa min kontaktperson Jag är nöjd den hjälp jag får av min kontaktperson Min kontaktperson är snäll och trevlig Jag träffar min kontaktperson så ofta som det är bestämt 50,4 22,0 4,9 2,4 4,9 15,4 59,0 18,9 5,7 0,8 1,6 13,9 53,3 13,9 11,5 7,4 4,9 9,0 67,5 12,2 7,3 2,4 1,6 8,9 86,4 4,8 5,6 0,0 0,0 3,2 54,8 16,1 11,3 3,2 8,9 5,6 vad jag och min kontaktperson ska göra 69,4 11,3 8,9 3,2 1,6 5,6 Tabell 15. Antal svar i procent efter gradering håller håller inte för kontaktperson. Högst värderar respondenterna att kontaktpersonen är snäll och trevlig. Det är 91 procent som håller (betyg 4 och 5) i påståendet. Respondenterna är även nöjda att de får vara och bestämma vad de och kontaktpersonen ska göra samt nöjda den hjälp de får av kontaktpersonen. Något sämre betyg ger respondenterna påståendet att de får vara och bestämma när de ska träffa sin kontaktperson samt att de träffar sin kontaktperson så ofta som det är bestämt. Observera även att det är en större andel som uppger att de inte kan svara på två av påståendena. Resultaten har även jämförts 2009 års resultat och vi kan konstatera att resultatet har försämrats på samtliga påståenden som var Försämringen är störst för följande påståenden: Jag är nöjd den hjälp jag får av min kontaktperson (90 procent 2009) Jag träffar min kontaktperson så ofta som det är bestämt (81 procent 2009) Attityd i Karlstad AB

22 Kön Det är få skillnader utifrån kön. När det gäller påståendet att de får vara och bestämma när de ska träffa sin kontaktperson svarar männen i högre grad att de inte håller i påståendet, an kvinnorna instämmer i påståendet. Ålder Respondenter upp till 20 år upplever i högre grad att de inte träffar sin kontaktperson så ofta som det är bestämt, det är 18 procent av 0-20-åringarna som inte håller i påståendet. Vem som fyllt i enkäten När vårdnadshavaren/god man svarar själva svarar de oftare än i övriga fall att de inte kan svara på påståendet. När vårdnadshavare/god man hjälper brukaren att svara är svaren något mindre positiva jämfört när brukaren svarar själv. Korttidsboende Det är 58 procent av brukarna av insatsen korttidsboende som besvarat undersökningen, vilket kan jämföras 72 procent vid den första mätningen Ålder Antal % 0-20 år 16 76, år 5 23, år 0 0,0 61 år - 0 0,0 Total ,0 Tabell 16. Antal svar uppdelat efter ålder för korttidsboende. Majoriteten av respondenterna är 0-20 år. Attityd i Karlstad AB

23 Jag får hjälp av personalen på korttidsboendet det jag inte klarar av själv Jag och min familj får vara och bestämma vad personalen på korttidsboendet ska hjälpa mig Jag och min familj får vara och bestämma när jag ska vistas på mitt korttidsboende Jag vet vilken personal som ska hjälpa mig Jag och min familj är nöjda den hjälp jag får av personalen på korttidsboendet Håller Håller inte Kan inte svara 61,9 14,3 14,3 0,0 0,0 9,5 38,1 23,8 23,8 4,8 4,8 4,8 19,0 47,6 14,3 4,8 4,8 9,5 42,9 28,6 9,5 0,0 9,5 9,5 52,4 14,3 19,0 9,5 0,0 4,8 Personalen är snäll och trevlig 61,9 23,8 4,8 0,0 4,8 4,8 Jag trivs i mitt korttidsboende 65,0 20,0 0,0 0,0 0,0 15,0 vilken mat jag ska ha Jag bor på mitt korttidsboende så ofta som det är bestämt 35,0 30,0 15,0 0,0 0,0 20,0 80,0 15,0 5,0 0,0 0,0 0,0 Tabell 17. Antal svar i procent efter gradering håller håller inte för korttidsboende. Det är 95 procent av respondenterna som håller i påståendet att brukaren bor på korttidsboendet så ofta som det är bestämt. Respondenterna anser även att personalen är snäll och trevlig samt att de trivs på korttidsboendet. Något lägre värderas att brukaren familj får vara och bestämma vad personalen ska hjälpa brukaren. Observera även att det är en större andel som uppger att de inte kan svara på två av påståendena. Resultaten har även jämförts 2009 års resultat och vi kan konstatera att resultatet har försämrats på några påståenden som var Försämringen gäller följande påståenden: Jag får hjälp av personalen på korttidsboendet det jag inte klarar själv. (88 procent 2009) Jag och min familj får vara och bestämma vad personalen på korttidsboendet ska hjälpa mig. (77 procent 2009) Jag och min familj är nöjda den hjälp jag får av personalen på korttidsboendet (88 procent 2009) Personalen är snäll och trevlig (88 procent 2009) Då det är ett litet antal respondenter görs inga bakgrundskörningar för korttidsboende. Attityd i Karlstad AB

24 Korttidsfamilj Det är 44 procent av brukarna som har insatsen korttidsfamilj som besvarat undersökningen, vilket kan jämföras 42 procent vid den första mätningen Ålder Antal % 0-20 år 7 63, år 3 27, år 1 9,1 61 år - 0 0,0 Total ,0 Tabell 18. Antal svar uppdelat efter ålder för korttidsfamilj. Majoriteten av respondenterna är 0-20 år. Håller Håller inte Kan inte svara Jag får hjälp av min korttidsfamilj det jag inte klarar av själv Jag och min familj får vara och bestämma vad korttidsfamiljen ska hjälpa mig Jag och min familj får vara och bestämma när jag ska vistas hos korttidsfamiljen Jag och min familj är nöjda den hjälp jag får av korttidsfamiljen 81,8 18,2 0,0 0,0 0,0 0,0 90,9 9,1 0,0 0,0 0,0 0,0 90,9 9,1 0,0 0,0 0,0 0,0 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Min korttidsfamilj är snäll och trevlig 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Jag trivs hos min korttidsfamilj 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Jag är hos min korttidsfamilj så ofta som det är bestämt 81,8 9,1 0,0 0,0 0,0 9,1 Tabell 19. Antal svar i procent efter gradering håller håller inte för korttidsfamilj. Utifrån ovanstående tabell kan vi konstatera att samtliga respondenter inom insatsområdet korttidsfamilj är mycket nöjda. Resultatet överensstämmer den tidigare mätningen från Attityd i Karlstad AB

25 Ledsagare Det är 60 procent av respondenterna som har insatsen ledsagare som svarat på undersökningen, vilket kan jämföras 63 procent i 2009 års mätning. Ålder Antal % 0-20 år 31 47, år 24 36, år 7 10,8 61 år- 3 4,6 Total ,0 Tabell 20. Antal svar uppdelat efter ålder för ledsagare. Majoriteten av respondenterna är 0-20 år. Håller Håller inte Kan inte svara Jag får hjälp av min ledsagare det jag inte klarar av själv vad min ledsagare ska hjälpa mig när jag ska träffa min ledsagare 63,6 16,7 12,1 3,0 1,5 3,0 65,2 21,2 4,5 1,5 0,0 7,6 60,6 15,2 21,2 0,0 0,0 3,0 Jag är nöjd den hjälp jag får av ledsagare 65,2 24,2 9,1 0,0 1,5 0,0 Min ledsagare är snäll och trevlig 90,9 6,1 1,5 0,0 0,0 1,5 Jag träffar min ledsagare så ofta som det är bestämt 59,1 19,7 9,1 3,0 4,5 4,5 vad jag och min ledsagare ska göra 65,2 21,2 4,5 1,5 0,0 7,6 Tabell 21. Antal svar i procent efter gradering håller håller inte för ledsagare. Att ledsagaren är snäll och trevlig instämmer i princip samtliga respondenter i. Vi kan konstatera att respondenterna även är nöjda den hjälp de får av ledsagaren. Däremot är det en mindre andel, 7,5 procent som inte instämmer i att de får träffa ledsagaren så ofta som det är bestämt, samt motsvarande andel som inte anser sig kunna svara på påståendet om att få vara och bestämma vad brukaren och ledsagaren ska göra. Vid jämförelse 2009 ser vi att samtliga påståenden har försämrats och största försämringen ser vi på påståendet att brukaren får vara och bestämma vad brukaren och ledsagaren ska göra. Kön Det är få skillnader utifrån kön. När det gäller påståendet att de är nöjda den hjälp de får ger männen ett något högre betyg jämfört kvinnorna. Ålder och vem som fyllt i enkäten. Det är inga skillnader utifrån ålder eller vem som fyllt i enkäten. Attityd i Karlstad AB

26 Analys Syftet undersökningen har varit att kartlägga kvaliteten på de insatser som görs inom ramen för LSS. Totalt sett är det tio insatser som har utvärderats i årets mätning. Tre av dessa utvärderades 2011 an samtliga utvärderades En sammanfattning av resultatet visar positiva resultat för samtliga insatser. Medelvärdena för de fyra gemensamma frågorna ligger, totalt sett, över 4,0 på den femgradiga skalan och i princip samtliga insatser levererar värden över 4,0 på dessa frågor. Även de unika frågorna för respektive LSS-initiativ levererar höga värden, däremot något lägre vad gäller de frågor som rör inflytande. I detta avsnitt följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till det framkomna resultatet. Här för vi också ett resonemang om resultatet kopplat till våra tidigare erfarenheter, de tidigare genomförda undersökningarna från 2009 respektive 2011, samt vad som framkommit i vår diskussion er som uppdragsgivare. Våra egna reflektioner och slutsatser till resultatet presenterar vi bakom en pilmarkering. I analysen kommer vi belysa undersökningsresultatet utifrån följande frågeområden. Vi inleder analysen att resonera kring nöjdhet och bemötande. Sedan följer en diskussion kring trivsel och inflytande. Vi avslutar att resonera kring uppfattningar om aktiviteter. Först några rader om vårdoch omsorgsnämndens mål för perioden samt om respondenterna utifrån bakgrundsinformationen. Vård- och omsorgsnämndens mål Vård- och omsorgsnämndens antagna mål för bygger på Koncernens styrning utifrån visioner. Några av målen kan delvis eller helt följas upp utifrån kundundersökningen; Graden av valfrihet ska öka Antalet kunder som sammantaget är nöjda och trygga hur insatserna utförs skall öka (andel nöjda och trygga kunder samt nöjd inflytande och delaktighet) Alla kunder ska uppleva en meningsfull vardag Vi återkopplar till dessa mål senare i analysen. Om respondenterna och enkäten Åldersmässigt överensstämmer strukturen per initiativ och totalt sett för samtliga initiativ väl tidigare mätningar. Fördelningen mellan könen varierar däremot inom respektive insats. Det är i årets mätning, jämfört 2009 års mätning då samtliga insatser utvärderades, färre brukare som har svarat helt själv och fler brukare som fått hjälp ifyllandet av anhörig eller god man, alternativ att anhörig eller god man svarat helt själva. Vi ser i flera fall i undersökningen att svaren tenderar att bli något sämre då anhörig eller god man svarar själva alternativt tillsammans brukaren och att svaren blir bättre då brukarna svarar helt själva. Detta kan vara en förklaring till de något lägre värdena som framkommer i årets undersökning jämfört tidigare mätningar. Vi har, liksom Vård- och omsorgsförvaltningen tidigare, haft samtal och e-postkonversation brukare, anhöriga och gode män anledning av undersökningen. Ofta har konversationen handlat om respondenternas förmåga att svara på frågorna. Det finns en efterfrågan på att ge vårdnadshavare och gode män en egen möjlighet att svara på motsvarande frågor bland annat anledning av respondenternas förmåga att svara. Det är ett önskemål att ta sig inför kommande mätningar. Som vi nämnt ovan ser vi att resultaten skiljer sig åt beroende på vem som svarat, däremot kan vi konstatera att respondenternas svarsmönster följer samma struktur från tidigare år. När det gäller utformningen av enkäten har en anpassning gjorts till Karlstads kommuns riktlinjer för Kund- och brukarundersökningar. För denna undersökning innebär detta att svarsskalan har Attityd i Karlstad AB

27 kompletterats ett Kan inte svara jämfört tidigare. Detta kan påverka respondenternas sätt att svara varför resultaten ska jämföras detta i åtanke. Vi kan se att det vid vissa frågor innebär att andelen som svarat betyg 3 har minskat till förmån för Kan inte svara -alternativet. Fördelen det nya svarsalternativet är att det blir tydligare vilka som faktiskt inte har någon uppfattning, som t ex gode män och till viss del anhöriga, vilket vi också kan se i resultatet. Nöjdhet och bemötande Årets undersökning visar på nöjda brukare i samtliga insatser, när det gäller frågan om man är nöjd den hjälp man får av personalen. Samtliga värden ligger över 4 på den femgradiga skalan vilket är bra. Högsta elvärdena får insatserna korttidsfamilj (5,0), avlösare (4,73) och personlig assistans (4,72). Lägsta elvärdena får korttidsboende (4,15), boendestöd (4,25) och servicebostad (4,26). Vi kan konstatera att det är fler respondenter som har valt att betygsätta betyg 5 jämfört tidigare år, däremot ser vi vid en sammanslagning av betyg 4 och 5 att den totala andelen nöjda har gått ner något jämfört tidigare mätningar. Andelen nöjda brukare totalt sett inom LSS sjunker jämfört tidigare mätningar. Vård- och omsorgsförvaltningens mål att graden av andelen kunder som sammantaget är nöjda ska öka infrias där inte i årets mätning. År Nöjd hjälpen Hur kommer det sig att den totala andelen som är nöjda har sjunkit något samtidigt som de som är nöjda väljer att svara det allra högsta betyget? Har det enkom att göra den större andelen svar från anhöriga och gode män, eller finns det andra förklaringar? Hur har till exempel resurserna sett ut jämfört tidigare? Antalet brukare per personal? När det gäller frågan om bemötande, att personalen är snäll och trevlig, ser vi också mycket höga värden. Även här ligger samtliga värden över 4 på den femgradiga skalan. Högsta elvärdena får insatserna korttidsfamilj (5,0), ledsagare (4,91) och avlösare (4,87). Lägsta elvärdena, även dessa mycket höga, får korttidsboende (4,45) och servicebostad (4,59). Vi kan konstatera att ju yngre respondenterna är desto mer positiva är de i sin bedömning av om personalen är snäll och trevlig. Vi ser också att i de fall brukarna har besvarat frågan själv är svaren mer positiva jämfört om de fått hjälp att besvara frågan eller om anhörig/god man besvarat frågan. Trivsel Frågan om trivsel är ställd till insatserna: Gruppbostad Servicebostad Daglig verksamhet Korttidsboende Korttidsfamilj Sammanfattningsvis kan vi konstatera att brukarna trivs i boendet eller i den dagliga verksamheten. Däremot har värdena försämrats något sedan tidigare mätningar vad gäller gruppbostad och daglig verksamhet. När vi ser till trivsel uppdelat på män och kvinnor ser vi att kvinnorna trivs i högre grad på gruppbostaden, däremot inga skillnader utifrån kön på övriga insatser. Det finns även några yngre på gruppbostäderna som upplever att de inte trivs i sina boenden. Attityd i Karlstad AB

28 Vad är det som gör att en brukare trivs eller inte? Hur kommer det sig att de yngre på gruppbostäderna inte trivs i lika hög grad som övriga? Vad behöver göras för att de yngre ska trivas ännu bättre? Inflytande Det är flera frågor i undersökningen som handlar om inflytande, det vill säga att brukaren får vara och bestämma i olika avseenden. Det gäller till exempel att få vara och bestämma vad man behöver hjälp, när man ska få hjälpen, samt bestämma mat och aktiviteter. Det är framförallt frågorna om brukaren får vara och bestämma när brukaren ska få hjälp samt om brukaren får vara och bestämma mat som får lägre värden i undersökningen. Det är även flera respondenter som har valt att svara Kan inte svara på dessa påståenden, det vill säga de har ingen uppfattning om de får vara och bestämma när de ska få hjälp. Jämfört tidigare mätningar kan vi konstatera att det är färre som anser sig få vara och bestämma, skillnaderna är inte stora, men det föreligger ändå en liten försämring i resultatet. Vård- och omsorgsförvaltningens mål att graden av valfrihet ska öka infrias där inte i årets mätning. Vi ser också att det finns skillnader utifrån ålder, men skillnaderna varierar utifrån vilken insats det gäller. I gruppbostäderna är det något fler yngre som är missnöjda. Detsamma gäller för insatsen personlig assistans. I servicebostäderna däremot ser vi det motsatta, där är de yngre mer nöjda än de äldre vad gäller t ex att få bestämma vilken tid man ska få hjälp och vilken mat de vill ha. Resultatet visar även på att om anhörig/god man deltagit vid ifyllandet av undersökningen är svaren mer neutrala, jämfört om brukaren besvarat själv. Då är svaren mer positiva. Vad beror dessa svar på egentligen? Hur informeras brukarna om rätten att bestämma, t ex vilken mat de ska få, tider och aktiviteter? Handlar det om att synliggöra brukarnas möjligheter att bestämma eller har det skett en försämring i bestämmanderätten? Aktiviteter Brukarna i servicebostad har fått besvara frågan om att få möjlighet till en egen aktivitet en gång i veckan. Det är drygt hälften av respondenterna som instämmer i påståendet och en femtedel som inte håller. Ytterligare 18 procent har valt att inte besvara frågan. Frågan är ny för i år och får anses vara en nollmätning att jämföra i kommande mätningar. Vård- och omsorgsförvaltningens mål är att alla kunder ska uppleva en meningsfull vardag, vilket inbegriper att få möjlighet till en egen aktivitet en gång i veckan. Varför har de som idag inte upplever att de har möjlighet till en egen aktivitet en gång i veckan svarat som de gör? Har de inte fått möjlighet till aktivitet eller är de inte vetna om att de har fått möjligheten? Handlar det om att synliggöra brukarnas möjlighet till aktivitet? Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete i verksamheten, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och de unika rapporterna som finns för respektive gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet bör användas. De unika resultaten kan fördel jämföras tidigare genomförda undersökningar. Observera att det kan finnas skillnader vad gäller skala och uppbyggnad av frågorna mellan undersökningarna. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse mellan LSS-insatserna i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka frågor har LSS-insatsen höga respektive låga betyg för? Vilka nya frågor väcks anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från brukare, personal, anhöriga och gode män för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer Attityd i Karlstad AB