2016:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor

Transkript

1 2016:2 Jobbhälsobarometern En miljon svenskar upplever ett psykiskt obehag av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare, 700 tusen har upplevt trakasserier och mobbning på arbetet det senaste året och 400 tusen kommer inte att kunna jobba kvar i sitt nuvarande arbete om två år. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor

2 Innehåll Innehåll... 2 Om Jobbhälsobarometern... 3 Något om redovisningen i denna rapport... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Sammanfattning... 6 Jurister, ekonomer, vetenskapsmän och forskare är friskast i landet... 7 Mer vanligt med psykiskt obehag i offentlig förvaltning... 8 Fysiskt smärtsamt på restaurangen... 9 Transportsektorn inte bra för hälsan Den egna hälsan ett hinder inom hotell, restaurang och handel Mer trakasserier och mobbning inom offentlig förvaltning och transport Ont om tid i skolan Mest meningsfullt inom vård, skola och omsorg Ingen oro att bli uppsagd inom skola, vård och omsorg På bygget är man inte orolig för att inte göra ett bra jobb Chauffören ser ingen utveckling i jobbet Outnyttjad kompetens inom transport Närmsta chefen ingen höjdare inom transport Lågt förtroende för högsta hönsen inom vården På banken har man en rimlig lön Servitrisen rekommenderar inte egna restaurangen som arbetsgivare

3 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern, som sedan 2007 genomförs årligen, bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser av hur arbetsmiljö, hälsa och medarbetartrivsel utvecklas bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher med mera, samt att visa på samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Jobbhälsobarometern har för åren byggt på telefonintervjuer. Det har varit till fördel för svarsfrekvensen men succesivt till ökande nackdel för representativitet. En förutsättning för att genomföra en telefonundersökning är att det finns ett telefonnummer kopplat till en individ. Allt fler väljer att enbart ha mobilabonnemang. I de fall det är kontantabonnemang eller att arbetsgivaren äger mobilabonnemanget så saknas oftast en koppling mellan individ och telefonnummer. Slutsatsen är alltså att vi genom enbart telefonintervjuer missar de som har arbetsgivare som betalar abonnemanget och/eller har kontantabonnemang och som inte har ett eget privat abonnemang - fast eller mobilt. Jobbhälsobarometern är landets största nationella årliga undersökning Detta är huvudskälet till att vi från 2014 har valt att också inhämta data via postala och elektroniska utskick. I samband med det har vi även kraftigt utökat antalet respondenter från ca till ca personer. Detta gör Jobbhälsobarometern till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera (Den officiella AKU/AMU-undersökningen genomförs vartannat år.) Vid jämförelser av data från Jobbhälsobarometern mellan olika år måste man dock ha denna metodförändring som vi infört 2014 i minnet. Man kan inte bortse från att svaren kan påverkas av om datainsamlingen sker genom telefonintervju eller framför en dataskärm eller smartphone. Något om redovisningsprinciper Jobbhälsobarometern består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. Några frågor besvaras med ja eller nej, några med flera olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange hur nöjd man är eller hur mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala. När vi i olika diagram redovisar de sistnämnda frågorna (10-skalsfrågorna) använder vi ibland medelvärde men oftast redovisar vi andelen som ger ett tydligare uttryck för att man instämmer alternativt inte instämmer eller är nöjd alternativt inte nöjd. Värdena 8-10 på en tiogradig skala där 10 = Instämmer helt och 1= instämmer inte alls kategoriserar vi som Instämmer medan värden 1-4 kategoriseras som Instämmer inte. Motsvarande sker vad gäller nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc. 3

4 Något om redovisningen i denna rapport För 2016 har totalt respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsobarometern av ett totalt representativt urval på ca personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen år samt med en årsinkomst över kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande hälft genom telefonintervjuer. Genom att Jobbhälsobarometern nu omfattar närmare personer kan vi också göra fler nedbrytningar på exempelvis ålder, kön, sektorer, näringsgrenar, vissa yrken, regioner, inkomst, utbildning, sjukdagar etc. I denna rapport redovisar vi olika frågeställningar uppdelade på näringsgrenar. Vissa näringsgrenar är större, andra mindre. De största näringsgrenarna, samt Vård och omsorg omfattar mellan 1300 och 1600 respondenter vardera. Vi särredovisar näringsgrenar, vilka omfattar minst ca 200 respondenter. Det blir 16 näringsgrenar. Övriga näringsgrenar liksom de som inte angivit någon näringsgren ingår dock i Hela arbetsmarknaden. Den statistiska signifikansnivån varierar därmed mellan näringsgrenarna och bör ligga på mellan 2,5-8 procentenheter (på en 95-% signifikansnivå). Det hindrar dock inte att även mindre skillnader kan vara väl så intressanta. De tre minsta näringsgrenarna som vi redovisar; Hotell och restaurang, Massmedia och marknadsföring samt Energi, värme och VA mm omfattar ca 200 respondenter vardera. Här blir det statistiska underlag litet och vi har i diagrammen tagit bort det exakta värdet i respektive stapel för att markera denna statistiska osäkerhet. Nedan följer en förteckning över vilka näringsgrenar som redovisas i undersökningen. Energi, värme, VA-verksamhet, avfall och sanering samt liknande Handel (inkl partihandel) och bilverkstäder Informationsteknologi, Telekom, datakonsulter och liknande Offentlig förvaltning, försvar, socialtjänst Transport (person, post och gods) magasinering Verksamhet inom finans, (bank och försäkring) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, FoU Verksamhet inom massmedia, marknadsföring, reklam, information Totalt/ Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex och LMH Partner när det gäller datainsamling till och bearbetning av Jobbhälsobarometern. 4

5 Om Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Vi verkar för att säkerställa en god kvalitet hos landets företagshälsor. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Kontakt för mer information Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor Telefon direkt: E-post: 5

6 Sammanfattning I denna undersökning har vi valt att titta på skillnader i upplevelsen av hälsa, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö mellan olika näringsgrenar. Undersökningen visar att det är stora skillnader mellan olika näringsgrenar på svensk arbetsmarknad både i upplevelsen av den egna hälsan men också i viktiga arbetsmiljöfaktorer som vi vet påverkar hälsan. Undersökningen visar att 19 procent av de som är anställda inom vård och omsorg anger att de varit frånvarande 15 dagar eller mer på grund av sjukdom. Samtidigt som det här också finns den lägsta andelen svarande som anger att de antingen inte varit frånvarande alls, eller att de har en frånvaro på en till tre dagar den senaste 12 månadersperioden. Den sektor där högst andel anger att de inte var frånvarande alls på grund av sjukdom eller bara en till tre dagar de senaste 12 månaderna återfinns inom juridik, ekonomi och vetenskap där 71 procent inte har någon nämnvärd frånvaro på grund av sjukdom. De olika näringsgrenarna skiljer sig åt inte bara avseende sjukskrivningsmönster, de skiljer sig också åt avseende hur man ser på viktiga faktorer i arbetsmiljön som vi vet påverkar frånvaron. Som exempel kan nämnas att: Störst andel svarande som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet orsakat av arbetet återfinns inom; Offentlig förvaltning, försvar och socialtjänst Vård och omsorg. Det är också inom dessa kategorier, tillsammans med anställda inom transport och magasinering där flest instämmer i påståendet om du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året! Lägst andel svarande som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet orsakat av arbetet återfinns inom; Verksamhet inom finans, (bank och försäkring) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU Energi, värme, VA-verksamhet, avfall och sanering Inom dessa kategorier är det minst andel som instämmer i påståendet om du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året! Undersökningen visar också att de mest meningsfulla arbetena finns inom vård och omsorg och inom utbildning, samtidigt som förtroendet för den högsta ledningen är lägst inom vård, skola, omsorg. Högst förtroende för högsta ledningen och för den närmsta chefens förmåga att leda finns inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU. 6

7 Jurister, ekonomer, vetenskapsmän och forskare är friskast i landet Svar på frågan: Hur många frånvarodagar uppskattar du att du har haft på grund av sjukdom det senaste 12 månaderna? VÅRD O OMSORG ANNAN TJÄNSTE- OCH SERVICEVERKSAMHET UTBILDNING TRANSPORT (PERSON, POST OCH GODS) OFFENTLIG FÖRVALTNING, FÖRSVAR, HOTELL, RESTAURANG, CATERING, STORHUSHÅLL HANDEL (INKL PARTIHANDL) OCH BILVERKSTÄDER KULTUR, NÖJE, SPORT OCH FRITID, TURISM ANNAN TILLVERKNING BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET ENERGI, VÄRME, VA-VERKSAMHET, AVFALL OCH INFORMATIONSTEKNOLOGI, TELEKOM, VERKSAMHET INOM FINANS, (BANK OCH VERKSAMHET INOM JURIDIK, EKONOMI, VERKSAMHET INOM MASSMEDIA, FORDON/TEKNIK 30% 31% 29% 35% 33% 37% 33% 35% 39% 34% 31% 36% 36% 26% 49% 34% 30% 26% 25% 19% 27% 24% 18% 28% 27% 16% 28% 23% 14% 29% 24% 13% 31% 20% 13% 31% 24% 12% 30% 23% 12% 24% 24% 12% 30% 24% 12% 37% 21% 11% 24% 30% 10% 31% 22% 10% 39% 26% 10% 22% 20% 10% 36% 21% 9% 31% 30% 9% 0 dagar (Helårsfrisk) 1-3 dagar 4-14 dagar 15 eller fler sjukdagar FIGUR 1. DIAGRAMMET VISAR HUR MÅNGA FRÅNVARODAGAR DEN TILLFRÅGADE HAR HAFT PÅ GRUND AV EGEN SJUKDOM DEN SENASTE 12-MÅNADERSPERIODEN UPPDELAT PÅ BRANSCHTILLHÖRIGHET. Av diagrammet framgår att 19 procent av anställda inom vård och omsorg anger att de varit frånvarande 15 dagar eller mer på grund av sjukdom. Detta ska jämföras med anställda inom fordon/teknik där endast 9 procent anger att de att de varit frånvarande 15 dagar eller mer på grund av sjukdom. Högst andel medellång frånvaro mellan 4-14 dagar anger anställda inom fordon/teknik och energi, värme, VA-verksamhet. Lägst andel anges av anställda inom juridik, ekonomi, vetenskap och FOU samt inom offentlig förvaltning, försvar och socialtjänst där 20 procent anger att de var frånvarande. Den sektor där högst andel anger att de inte var frånvarande alls på grund av sjukdom eller bara en till tre dagar den senaste 12 månadersperioden återfinns inom juridik, ekonomi, vetenskap, och den sektor där lägsta andelen angav det samma återfinns inom vård och omsorg. 7

8 Mer vanligt med psykiskt obehag i offentlig förvaltning Svar på frågan; Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Hela arbetsmarknaden 24% 21% 14% 0% 10% 20% 30% FIGUR 2. AV DIAGRAMMET FRAMGÅR DEN ANDEL, SOM PÅ GRUND AV ARBETET, KÄNT PSYKISKT OBEHAG ATT GÅ TILL JOBBET NÅGRA GÅNGER I MÅNADEN ELLER OFTARE UPPDELAT PÅ BRANSCHTILLHÖRIGHET. Diagrammet visar att endast 14 procent av de anställda inom finans, bank och försäkring känt psykiskt obehag av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. Motsvarande andel bland anställda inom offentlig förvaltning, försvar och socialtjänst är hela 24 procent. 8

9 Fysiskt smärtsamt på restaurangen Svar på frågan; Har du på grund av ditt arbete känt fysisk smärta såsom ont i nacke, leder, rygg etc? 20% 10% 30% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% FIGUR 3. DIAGRAMMET VISAR ANDEL INOM RESPEKTIVE BRANSCH SOM GRUND AV ARBETET FLERA GÅNGER VARJE VECKA KÄNT FYSISK SMÄRTA I FORM AV ONT I NACKE, LEDER, RYGG ETC. De arbeten där lägst andel upplevt fysisk smärta flera gånger varje vecka på grund av arbetet finns inom branscherna IT-Telecom och Juridik, ekonomi samt vetenskap. Inom dessa sektorer har 10 procent av de svarande upplevt smärta på grund av arbetet. Detta ska jämföras med hotell, restaurang, catering och storhushåll där 30 procent har upplevt fysisk smärta flera gånger varje vecka på grund av arbetet. I vård och omsorgsbranschen har 25 procent upplevt detsamma. 9

10 Transportsektorn inte bra för hälsan Instämmer i påståendet; Ditt nuvarande arbete kommer att påverka din hälsa negativt under de närmaste två åren! 13% 6% 19% 0% 5% 10% 15% 20% 25% FIGUR 4. DIAGRAMMET VISAR ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM BEDÖMER ATT NUVARANDE ARBETE KOMMER ATT PÅVERKA HÄLSAN NEGATIVT UNDER DEN NÄRMASTE 2-ÅRSPERSIODEN. De yrken som har lägst andel som tror att deras hälsa kommer att påverkas negativt under det två närmsta åren på grund av arbetet återfinns inom verksamhetsgrenarna -massmedia och marknadsföring; -energi, värme, VA-verksamhet, avfall och sanering samt inom juridik, ekonomi och vetenskap där 6 procent anger detta. Dessa följs tätt av IT, Telecom där 7 procent tror att deras arbete kommer att påverka hälsan negativt de närmsta två åren. Inom transport och lager tror 19 procent att deras hälsa kommer att påverkas negativt av arbetet de närmsta åren. För hotell, restaurang, catering och storhushåll samt för utbildning är det 17 procent som anger samma sak. Snittet på hela arbetsmarknaden är 13 procent. 10

11 Den egna hälsan ett hinder inom hotell, restaurang och handel Instämmer i påståendet; Din hälsa kommer att vara ett hinder för dig att arbeta kvar i ditt nuvarande arbete om två år! 3% 8% 11% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% FIGUR 5. DIAGRAMMET VISAR ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM TROR ATT HÄLSAN KOMMER ATT VARA ETT HINDER FÖR ATT ARBETA KVAR I DET NUVARANDE ARBETET OM TVÅ ÅR. Inom hotell och restaurang samt inom handel och bilverkstäder tror 11 procent att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att kunna arbeta kvar i sitt nuvarande arbete om två år. Inom transport och magasinering samt inom vård och omsorg menar 10 procent samma sak. Bäst framtidsprognos på detta område anger anställda inom energi, värme, VA, avfall och sanering där bara 3 procent anger att hälsan kommer att vara ett hinder för att arbeta kvar i sitt arbete om två år. På hela arbetsmarknaden tror 8 procent att hälsan kommer att vara ett hinder för att kunna arbeta kvar i sitt nuvarande arbete om två år. 11

12 Mer trakasserier och mobbning inom offentlig förvaltning och transport Instämmer i påståendet; Du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året! 9% 19% 14% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% FIGUR 6. DIAGRAMMET BESKRIVER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM SJÄLV ELLER HAR HAFT NÅGON KOLLEGA SOM HAR BLIVIT UTSATT FÖR TRAKASSERIER, MOBBNING PÅ ARBETET UNDER DET SENASTE ÅRET. De verksamhetsgrenar där flest instämmer i påståendet att du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året finns inom offentlig förvaltning, försvar och socialförvaltning, samt inom transport och magasinering, där 19 procent anger att de antingen själva eller någon kollega har blivit utsatt. Inom finans och försäkrings verksamhet, inom energi, värme, VA-verksamhet avfall och sanering samt inom juridik, ekonomi och vetenskap är det 9 procent som anger att de antingen själva eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier på arbetet under det senaste året. 12

13 Ont om tid i skolan Instämmer i påståendet; Du känner att du hinner med dina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid! 37% 34% 25% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% FIGUR 7. DIAGRAMMET REDOVISAR ANDEL SOM UPPGER ATT DE HINNER MED SINA ARBETSUPPGIFTER INOM ORDINARIE ARBETSTID UPPDELAT PÅ BRANSCHTILLHÖRIGHET. Inom de flesta verksamhetsområden anger mellan 34 till 37 procent av de svarande att de hinner med sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid. Den sektor som skiljer sig från övriga är verksamhetsområdet utbildning där endast 25 procent anger att de hinner med sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid. 13

14 Mest meningsfullt inom vård, skola och omsorg Instämmer i påståendet; Ditt arbete är meningsfullt! Energi, värme, VA-verksamhet, avfall 76% 64% 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% FIGUR 8. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT ARBETET ÄR MENINGSFULLT. Inom verksamhetsområdet vård och omsorg anger 76 procent att arbetet är meningsfullt, och inom verksamhetsområde utbildning är det 75 procent som anger detsamma. De verksamhetsområden där minst andel av de svarande anger att de instämmer i påståendet; ditt arbete är meningsfullt, återfinns inom transport och magasinering samt inom annan tillverkning. Där anger bara 52 respektive 50 procent att de upplever arbetet som meningsfullt. 14

15 Ingen oro att bli uppsagd inom skola, vård och omsorg Instämmer i påstående; Du känner ibland oro för att bli uppsagd, permitterad eller omplacerad mot din vilja! 19% 13% 28% 0% 10% 20% 30% FIGUR 10. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM UPPGER ATT DE IBLAND KÄNNER ORO FÖR ATT BLI UPPSAGD, PERMITTERAD ELLER OMPLACERAD MOT SIN VILJA. Flest svarande som instämmer i påståendet att de ibland känner oro för att bli omplacerad, uppsagd eller permitterad mot sin vilja finns inom IT, telecom och datakonsulter där 28 procent anger att de känner oro. Dessa följs av anställda inom finans och försäkring, samt inom massmedia och marknadsföring där 26 respektive 25 procent anger att de ibland känner en oro för att bli uppsagda, permitterade eller omplacerade mot sin vilja. De verksamheter där minst andel känner en oro för att bli uppsagda, permitterade, eller omplacerade mot sin vilja finns inom verksamhetsområdena utbildning och vård och omsorg, där 13 procent anger att de känner en sådan oro. 15

16 På bygget är man inte orolig för att inte göra ett bra jobb Instämmer i påståendet; Du har känt oro för att inte göra ett tillräckligt bra jobb! Energi, värme, VA-verksamhet, avfall 35% 30% 25% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% FIGUR 11. DIAGRAMMET VISAR ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM KÄNNER ORO FÖR ATT INTE GÖRA ETT TILLRÄCKLIGT BRA JOBB. Inom kultur, nöje, sport och fritid, turism anger 35 procent att de känt oro för att inte göra ett tillräckligt bra jobb. Snittet på hela den svenska arbetsmarknaden är 30 procent. Inom bygg och anläggningsverksamhet anger endast 25 procent att de känt oro för att inte göra ett bra jobb. 16

17 Chauffören ser ingen utveckling i jobbet Instämmer i påståendet; Du har goda möjligheter att utvecklas på arbetet! 54% 37% 23% 0% 20% 40% 60% FIGUR 13. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM SER GODA MÖJLIGHETER TILL ATT UTVECKLAS PÅ ARBETET. Anställda inom juridik, ekonomi, vetenskap, och FOU är de som upplever att de har bäst möjligheter att utvecklas på jobbet. Här svarar hela 54 procent att de upplever att de har den möjligheten. Den verksamhetsgren där minst antal respondenter anger att de har goda möjligheter att utvecklas i arbetet finns inom transport, där endast 23 procent upplever detta. Det är mer än dubbelt så vanligt att träffa på anställda som ser goda möjligheter att utvecklas på jobbet inom juridik, ekonomi, vetenskap, FOU som inom näringsgrenen transport. 17

18 Outnyttjad kompetens inom transport Instämmer i påståendet; Du känner att din kompetens tas tillvara på din arbetsplats! 57% 38% 27% 0% 20% 40% 60% FIGUR 14. DIAGRAMMET VISAR ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT DERAS KOMPETENS TAS TILLVARA PÅ ARBETSPLATSEN På hela den svenska arbetsmarknaden anger 38 procent att kompetensen tas till vara på arbetsplatsen. Den verksamhetsgren där flest anger att kompetensen tas tillvara finns inom juridik, ekonomi, vetenskap och FOU där 57procent upplever detta. Detta ska ställas mot verksamhetsgrenen transport där endast 27 procent tycker att deras kompetens tas tillvara. 18

19 Närmsta chefen ingen höjdare inom transport Instämmer i påståendet; Din närmaste chefs ledaregenskaper är höga! 32% 51% 40% 0% 20% 40% 60% FIGUR 15. DIAGRAMMET ANGER ANDELEN I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT DEN NÄRMASTE CHEFEN HAR HÖGA LEDAREGENSKAPER. Verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och FOU skattar sin närmsta chefs ledaregenskaper högst. 57 procent av respondenterna instämmer i påståendet att din närmsta chefs ledaregenskaper är höga. Inom verksamhetsområdet transport bedömer man sin närmsta chefs ledaregenskaper lägst där endast 27 procent av respondenterna anger att den närmsta chefens ledaregenskaper är höga. 19

20 Lågt förtroende för högsta hönsen inom vården Instämmer i påståendet; Högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är hög! 38% 25% 20% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% FIGUR 15. DIAGRAMMET VISAR ANDELEN I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT HÖGSTA LEDNINGENS FÖRMÅGA ATT LEDA OCH UTVECKLA VERKSAMHETEN ÄR HÖG. Förtroendet för högsta ledningen är störst inom verksamheter som juridik, ekonomi, vetenskap och FOU och lägst inom vård och omsorg. Inom juridik, ekonomi vetenskap och FOU instämmer 38 procent i påståendet: Högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är hög. Inom Vård och omsorg är motsvarande siffra endast 20 procent. 20

21 På banken har man en rimlig lön Instämmer i påståendet; Du känner att din lön står i rimlig proportion till din insats! 21% 15% 33% 0% 10% 20% 30% 40% FIGUR 16. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT LÖNEN STÅR I RIMLIG PROPORTION TILL INSATSEN. Inom vård och omsorg samt inom utbildning anger endast 15 procent att de känner att deras lön står i rimlig proportion till deras insats. Inom verksamhetsområdena finans och försäkring samt IT, Telecom och datakonsulter anger däremot 33, respektive 32 procent att lönen står i rimlig proportion till insatsen. 21

22 Servitrisen rekommenderar inte egna restaurangen som arbetsgivare Instämmer i påståendet; Du rekommenderar andra att söka jobb i din organisation! 56% 49% 42% 0% 20% 40% 60% FIGUR 17. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM REKOMMENDERAR ANDRA ATT SÖKA ARBETE INOM SIN ORGANISATION. Av diagrammet framgår att hela 56 procent av de anställda inom finans, bank och försäkring rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation. Lägst andel finns inom Hotell och restaurang näringen där bara drygt 40 procent uppger att de rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation. 22

23 23

24 24 Jobbhälsobarometern Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor