Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Transkript

1 Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens utbjudna kvantitet. 1

2 Marknadsstruktur Konkurrens kan förekomma i olika grader mellan idealtyperna av Perfekt konkurrens och av Monopol. Graden av konkurrens påverkar marknadens fastställande av pris och kvantitet under jämvikt. 2

3 Monopol En producent/försäljare av en vara i en viss industri (dvs. på en viss delmarknad) Inträdeshinder av något slag existerar Företaget möter en sluttande efterfrågekurva Vid jämvikt produceras en kvantitet vid vilken MR = MC < p mo. Graden av monopolmakten mäts som: (p - MC) 3

4 Monopolistens vinstmaximering vinst P p m MC AC Monopolistens vinstmax erhålls då produktionen väljs så att MR=MC. Vid den kvantiteten kommer vinsten att bli: π = (p m - AC) Q m AC Notera att monopolisten inte kan sätta pris! Monopolisten sätter kvantitet, priset sätts av marknaden. MR D = AR Q m Q 4

5 Monopolets marknadspåverkan Högre pris Lägre producerad kvantitet Detta leder i normalfallet till dödviktsförluster på marknaden. Konsumenter drabbas av monopol - dock finns undantag: Naturliga monopol kostnadsstruktur som innebär fallande styckkostnader på grund av stordriftsfördelar i det relevanta efterfrågeintervallet. (samt externa effekter ) 5

6 Vad bestämmer marknadsstrukturen? Minsta möjliga effektiva produktionsvolym (MES), är där LAC för det enskilda företaget planar ut. Om MES < D på marknaden finns utrymme för många företag konkurrens Om MES > (eller =) D på marknaden så finns det bara plats för ett företag monopolisten. Förutsatt att produktionen skall vara effektiv. Statlig reglering, patenträttigheter, unik kunskap eller resurs, samt hot om våld kan också orsaka monopol. 6

7 Diskriminerande monopol Monopolisten kan ibland välja sina kunder Antag att vi har två åtskiljbara kundgrupper vars efterfrågefunktioner har olika priselasticiteter. Allmänna resenärer har låg priselasticitet men studenter har hög priselasticitet då de köper sina tåg-/flygbiljetter. Monopolisten kan då diskriminera vanliga resenärer genom att ta ut ett högre pris från de som saknar studentlegitimation. Diskriminering mellan kundgrupper är lättare för tjänster (t.ex. frisörer, tandläkare osv. ) där varan inte kan återsäljas (t.ex. bärbara datorer osv.). 7

8 Perfekt prisdiskriminering P MC En Monopolists intäkter: R = pq M p R M,pp AC D = AR = En monopolist som har möjlighet till perfekt prisdiskriminering Q M, PP får : R M, pp = p Q dq 0 MR PP Q M MR M Q M,PP Q 8

9 Imperfekt konkurrens Oligopol en industri men få producenter alla producenter vet att marknadspriset beror dels dem själva men även på konkurrenterna Monopolistisk konkurrens många företag producerar nära substitut till varandras produkter. varje företag har en begränsad förmåga att påverka sitt pris. 9

10 Monopolistisk konkurrens KARAKTERSTIKA: många företag inga inträdeshinder produktdifferentiering (varje företag möter en negativt lutande efterfrågekurva) ekonomiska vinster elimineras av konkurrens från andra varor som är nära substitut 10

11 Långsiktig jämvikt under monopolistisk konkurrens P P = LAC p MC LAC Varje företags enskilda efterfrågekurva tangerar LAC vid den kvantitet (q MK ) där MC=MR. Om positiva vinster görs så dyker fler företag med liknande produkter upp. D skiftar då vänster ut för alla befintliga företag. D = AR q MK MR M q 11

12 Oligopol En marknad/industri med ett fåtal säljare/producenter Varje företag måste förstå hur de egna besluten påverkar konkurrenterna och det egna företaget strategisk interaktion. Samarbeten mellan konkurrerande företag kallas till som karteller. De kan t.ex. simulera monopol genom en uppdelning av marknaden. 12

13 Sammanfattning av marknadsstrukturer Perfekt konkurrens (PK) Monopolistisk konkurrens (MK) Oligopol Antal företag Många Många Få Möjlighet att påverka priset Nej Liten Medium Inträdeshinder Inga Inga Endel Exempel Bonde Liten affär Bilar Monopol Ett Stor Stora Riksbanken, Systembolaget, 13 Vattenfall

14 Spelteori - några nyckelbegrepp Spel består av situationer där olika aktörers beslut ömsesidigt påverkar varandra genom strategisk interaktion. Strategi består av en fullständig plan för alla upptänkliga händelseutvecklingar Payoff-funktion anger alla spelares behållning i alla tänkbara strategikombinationer Dominant strategi en strategi som väljs oavsett motspelarens val Nashjämvikt en strategiprofil för spelet vid vilken ingen spelare har incitament att unilateralt byta strategi. Ex. q-beslut i en marknadsjämvikt på t.ex. PK-marknad. 14

15 Fångarnas dilemma Två företag utgör duopol och väljer mellan att antingen producera en hög eller en låg produktionsvolym (nedre vänstra hörnet visar pay-off för Företag 1, högra övre hörnet för Företag 2). HÖG VOLYM FÖRETAG 2 LÅG VOLYM HÖG 1 0 VOLYM 1 3 FÖRETAG 1 LÅG VOLYM

16 Konkurrens eller samarbete Varje företag kan avgöra huruvida man vill konkurrera eller samarbeta (samarbete är oftast är olagligt) Karteller överlever när medlemmarna kan ingå bindande avtal Trovärdiga hot för brott mot avtalet måste finnas Risk för att bli upptäckt måste finnas Det vet konkurrensverket om 16

17 Konkurrensverket avgör Huruvida ett samarbete är otillbörligt eller inte avgörs av Marknadsdomstolen. Om det kan motiveras med effektivitetsvinster och dessa delvis kommer konsumenterna tillgodo så kan samarbete tillåtas. Om samarbetet innebär lägre samhällsekonomisk aktivitet (dvs. lägre kvantitet och högre priser) så ifrågasätts det av konkurrensverket. 17

18 Contestable markets Fritt in- och utträde inga sunk costs Tillåter hit-and-run-strategier Utnyttjande av sin marknadsställning kan begränsas av hot om konkurrens Monopolisten agerar som om marknaden karakteriserades av PK för att hindra nyetablering. 18

19 Strategisk inträdesavskräckning Ett inträdeshinder kan skapas av de etablerade företagen genom trovärdiga hot hot om priskrig investera i produktionskapacitet annonsera om FoU nätverkseffekter 19

20 Strategisk inträdesavskräckning Ett inträdeshinder kan skapas av de etablerade företagen genom trovärdiga hot hot om priskrig investera i produktionskapacitet annonsera om FoU nätverkseffekter 20

21 Kapitel 7 och 8 Produktionsfaktormarknaden och inkomstfördelning Marknadsstrukturen på marknaden för en produktionsfaktor påverkar produktionsfaktorns pris och nyttjad kvantitet vid jämviktssituationen. 21

22 Viktiga frågor på faktormarknaden: Varför tjänar fotbollsproffs mer än universitetslektorer? Varför tjänar lågutbildad arbetskraft i Europa mer än lågutbildad arbetskraft i Indien? Varför lyckas inte marknadsekonomier ge alla sina innevånare jobb? Varför används olika produktionsteknologier i olika länder? 22

23 Det enskilda företagets efterfrågan på arbetskraft på lång sikt Bestäms av: Teknologi Priset på varje produktionsfaktor Efterfrågan på slutprodukten 23

24 Det enskilda företagets efterfrågan på arbetskraft på lång sikt Bestäms av: Teknologi Priset på varje produktionsfaktor Efterfrågan på slutprodukten 24

25 Det enskilda företagets efterfrågan på arbetskraft på kort sikt Bestäms av arbetskraftens marginalintäckt MRP L, dvs den extraintäckt som följer av att engagera ytterligare en enhet arbete. Arbetskraftens marginalprodukt MP L, den extra produktion som en extra enhet av arbetskraft (allt annat lika) ger upphov till. Priset på den sålda varan MRP L = p * MP L 25

26 Efterfrågan på arbetskraft (kort sikt) w, Lön Under perfekt konkurrens och avtagande marginalavkastning vinstmaximerar företaget då marginalintäckten av att anställa ytterligare en arbetare (MRP L ) = lönen (w) MRP L L 26

27 Monopol- och monopsonimakt på arbetsmarknaden Företag kan vara monopolister i sin försäljning/produktion Sluttande efterfrågekurva, fallande MR map Q producerad. Företaget kan vara monopsonister på sin marknad för produktionsfaktorer Arbetskrafts- (produktionsfaktors-) utbudet lutar positivt, lönen (för alla) stiger map L antalet anställda. 27

28 Monopol- och monopsonimakt på arbetsmarknaden (forts) Sammanfattning fyra fall: 1. företaget agerar under PK på såväl varu- som faktormarknaderna => L PK = L 1 och w PK = w 0 w, Lön MCL 2. Monopsonisten väljer att pressa lönen genom att minska sin verksamhet Lmo = L 2 och w mo = w 2 < w 0 w 3. Monopolisten väljer att pressa upp priset genom att minska sin produktion w 3 =w 0 w 2 w 4 MRP L, M L 4 L 3 L 2 L 1 MRP L L lönen bland andra anställare bestämmer monopolistens anställdas lönenivå.. 4. Monopolisten är även monopsonist och minskar sin produktion samt pressar därmed såväl priser som löner Lm = L 3 och w m = w 3 = w 0 => L m+mo = L 4 och w m+mo = w 4 < w 0 28

29 Minimilöner under monopsoni Om utgångspunkten är en monopsonimarknad så anställs färre och på grund av det kan lönen pressas ner. Införs en minimilön som är högre än monopsonlönen men lägre än eller lika stor som marknadens jämviktslönenivå så kan sysselsättningen ökas. Se sysselsättningsutrymmet mellan L 2 och L PK samt lönenivåutrymmet mellan w 2 och w 0 i föregående figur. 29

30 Jämvikt på arbetsmarknaden i en viss industri (delmarknad) Reallön w 1 w 0 S L Vi utgår från en jämviktssituation Efterfrågan på arbetskraft ökar. För en given ökning så är det utbudet som bestämmer hur mycket lönen påverkas. Vad påverkar S L? Aktuarier och Revisorer Ingenjörer och kassabiträden N 0 N 1 D L0 D L1 N 30

31 Kapital och land Fysiskt kapital Mängden av produktionsfaktorer som bidrar till produktionen av varor och tjänster. Land Naturens bidrag till produktionen av varor och tjänster. 31

32 Marknaderna för kapital och land Land är en fix resurs i en viss given ekonomi, detta på såväl kort som på lång sikt. Kapital är en fix resurs endast på kort sikt (en viss uppsättning fabriker t ex) men rörlig genom nyinvesterngar på lång sikt. 32

33 Långsiktig jämvikt för kapital Kapitalkostnad p 0&1 SK KS SK KS När efterfrågan på kapital faller får vi en kortsiktig prisanpassning i och med att utbudet på kapital är fixt K o på kort sikt. På långsikt kommer dock kapitalutbudet anpassa sig efter den lägre efterfrågan och priset stiger därmed tillbaka till den ursprungliga nivån på lång sikt. DK DK K 1 K 0 KAPITAL 33

34 Långsiktig jämvikt för land Landkostnad p 0 p 1 SL KS DL DL När efterfrågan på land faller får vi en kortsiktig prisanpassning i och med att utbudet på land är fixt K o på kort sikt. På lång sikt kommer landutbudet inte att anpassa sig efter den lägre efterfrågan. Priset blir därmed kvar på den nya lägre nivån även på lång sikt. L 0&1 Land 34