Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat
|
|
- Johannes Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att bokföringskostnaden beräknar ett företags explicita kostnader: de kostnader som uppstår för att betala de produktionsfaktorer (inputs) man använder. Sedan beräknas vinsten genom att subtrahera denna kostnad från totala intäkter. Den ekonomiska kostnaden är alternativkostnaden som består både av explicita och implicita kostnader. En implicit alternativkostnad för fysiskt kapital är att genom köpa maskiner och byggnader avstår man från ränteintäkter som man tjänat om man istället t ex köpt statsobligationer. Antag att en entreprenör inte tar ut någon lön i det egna företaget. Alternativkostnaden för hans tid i det egna företaget är vad han skulle tjänat i den bästa alternativa sysselsättningen. Tabell 1 Accounting Versus Economic Cost Accounting Economic Approach Approach Explicit Cost $60,000 (purchased inputs) $60,000 Implicit: opportunity cost of entrepreneur s 30,000 time Implicit: opportunity cost of funds 10,000 Total Cost $60,000 $100,000
2 Antag 2 produktionsfaktorer: fysiskt kapital () och arbete (L) TOTALA OSTNADER (TC) = apitalkostnader (R*) + Lönekostnader (W*L) Där R = hyran per maskin per tidsperiod, t ex år. = antal maskiner per tidsperiod W= lönekostnad per enhet arbetskraft per tidsperiod, t ex lönekostnad per arbetad timme. Eller lönekostnad per arbetare per tidsperiod. L= antal arbetskraftsenheter per tidsperiod, dvs. antal timmar per tidsperiod eller antal arbetare i heltidsekvivalenter per tidsperiod. I läroböcker brukar det antas att företagen hyr både arbetare och maskiner (= fysiskt kapital). Det brukar också antas att hyran per maskin och hyresperiod (R) = Priset per maskin *räntan (r) + värdeminskningen av maskinen under hyresperioden. Hyrkostnaden för en maskin per tidsenhet är lika med den ränta ägaren till maskinen avstår ifrån genom att inte t ex köpa en statsobligation för pengarna (som då skulle då vara det näst bästa alternativet). Om maskinen därtill förlits när den används så måste hyrkostnaden för maskinen per tidsenhet inte enbart täcka alternativkostnaden för kapital som är de ränteintäkter ägaren till maskinen avstår ifrån genom att inte äga en statsobligation) utan också kostnaden för förslitningen per tidsenhet; dvs. minskningen av marknadsvärdet av maskinen till följd av förslitning: Antagandet att Hyran per maskin och hyresperiod (R) = Priset per maskin *räntan (r) + värdeminskningen av maskinen under hyresperioden motiveras av att man antar att hyr/leasingmarknaden för kapital kännetecknas av perfekt konkurrens. Dvs. hyran = kapitalkostnaden. (anske det förenklar genom att anta att en hyresperiod är 1 år.) R = MarknadsPriset per maskin *(r + d) Där d= deprecieringstakten som är värdeminskning i % till följd av att maskinen används. Exempel: Antag att en maskin kostar 100 kronor i nypris. Räntan = 5 procent. Deprecieringstakten = 10 procent på 1 år. Vad blir hyran? R = 100 kronor*( ) = 15 kronor. Således kommer hyran vara 15 kronor för en hyresperiod av 1 år. På denna kurs antar vi att ett enskilt företag varken kan påverka lönekostnaden per timme (W) eller hyrkostnaden per maskin (W) som antas vara bestämda på arbetsmarknaden respektive på kapitalmarknaden.
3 2.ORTSITIGA OSTNADER Totala kostnader (TC)= Fasta kostnader (FC)+ Rörliga kostnader (VC) Fasta kostnader är kostnader som företaget måste betala även om produktionen minskas till 0. T.ex. kostnader för ett leasingavtal av maskiner som löper på flera år. Styckkostnad: ATC = TC/Q = (FC+VC)/Q = FC/Q + VC/Q Fasta kostnader per producerad enhet: AFC = FC/Q AFC faller med ökad produktion. Rörlig styckkostnad: AVC = VC/Q Om den enda variabla produktionsfaktorn är L så är VC=W*L där W=lönekostnaden per arbetare per tidsenhet och L=antal arbetare. AVC = TVC/Q=W*L/Q=W/(Q/L)=W/APL Dvs. när APL ökar (minskar) så minskar (ökar) AVC. För ett enskilt företag brukar man anta att APL först ökar (till följd av specialisering) och senare minskar pga. att kapitalet per arbetare minskar. Det innebär att AVC först minskar för att senare öka när Q ökar. Styckkostnaden (ATC) faller först pga. AFC faller och pga. att AVC eventuellt faller men kommer till slut att stiga pga. principen om avtagande avkastning för arbetskraften. ATCkurvan kommer ha en U-form eftersom man inledningsvis vinner mycket pga. att de fasta kostnaderna sprids ut på fler producerade enheter. Marginalkostnaden: MC= TC/ Q= FC/ Q+ VC/ Q =0+ VC/ Q Dvs. marginalkostnaden är ökningen av TC när Q ökar med 1 enhet. Om den enda variabla produktionsfaktorn är L så gäller: MC= TC/ Q = (WL)/ Q=W* L/ Q=W/( Q/ L)=W/MPL Dvs. när MPL ökar (minskar) så minskar (ökar) MC och vice versa. MPL MC MPL MC L Q
4 Fasta kostnader (FC) är oberoende av produktionsnivån. De rörliga kostnaderna (VC) stiger med ökad produktion. T ex pga. fler anställda som krävs för en ökad produktion. TC= FC+VC. Figur 2 Notera: att TVC=VC, STC=TC Marginalkostnaden (MC), som visar hur mycket totalkostnaden (TC) ökar när produktionen ökar med 1 enhet, är lutningen på TC- och VC-kurvorna. Efter en viss produktionsnivå stiger MC pga. en avtagande marginalprodukt av arbete. ATC-kurvan kommer ha en U-form eftersom man inledningsvis vinner mycket pga. att de fasta kostnaderna kan spridas ut på fler producerade enheter. Figur 3 SAVC=AVC, SATC=ATC, SMC=MC.
5 Marginal- och styckkostnadskurvor MC MC= TC/ Q ATC=AFC+AVC AVC= VC/Q Q Var i figuren finns AFC? Relationen mellan marginal- och styckkostnadskurvor: Om marginalkostnaden är lägre än styckkostnaden kommer styckkostnaden att sjunka. Om marginalkostnaden är högre än styckkostnaden kommer styckkostnaden att öka. Detta innebär att marginalkostnadskurvan alltid kommer att skära styckkostnadskurvorna (ATC och AVC) i dessa kurvors lägsta punkt. Varför? Om du i nästa kurs (kursen på marginalen) får ett betyg som är lägre än ditt betygsgenomsnitt då sjunker ditt genomsnitt. Om du i nästa kurs (kursen på marginalen) får ett betyg som är högre än ditt betygsgenomsnitt då stiger ditt genomsnitt.
6 Övningsexempel 1: Anta att kostnaden för produktion ökar enligt nedan Räkna ut AVC, ATC och MC Q FC VC TC AVC ATC MC Vad händer med AVC, ATC och MC när Q ökar? Övningsexempel 2: Q FC VC TC AFC AVC ATC MC Vad händer med AFC, AVC, ATC och MC när Q ökar?
7 Ex. med fallande MPL och Q/L när L ökar och och A är konstanta: Antag att Q A L 9 L L L Q Q Q1 Q0 MPL L L1L0 APL= Q/L /1= = /2= /3= ( )/2= /5= ( )/3= /8= /7= Om R = 2 och W=1 och =9 L Q MC=W/MPL= MC=1/MPL AVC= W/(Q/L) AFC=FC/Q= 18/Q ATC = AVC + AFC = 1/APL Slutsatser: * När APL faller så stiger AVC. *ATC faller först och stiger senare trots att AVC alltid ökar. Det beror på att AFC faller mer än AVC stiger till en början. Vad händer med MC- och styckkostnaderna om lönekostnaden per timme eller arbetsproduktiviteten förändras? En lägre lönekostnad per timme (W) skiftar MC=W/( Q/ L), AVC=W/(Q/L) och ATC nedåt. En högre Q/ L och Q/L skiftar ner MC-kurvan, AVC-kurvan och ATC-kurvan. Q/ L och Q/L ökar vid en given nivå på Q (och L) om ökar eller om teknologin (A) förbättras.
8 (Läs själva:) 3. OSTNADER PÅ LÅNG SIT På lång sikt är alla produktionsfaktorer rörliga. Om vi antar 2 produktionsfaktorer: fysiskt kapital och arbetskraft. 3A. Den kostnadsminimerande input-kombination En viss produktion antas kunna produceras på en mängd olika sätt: Med få arbetare och många maskiner eller med många arbetare och få maskiner. Den inputkombination som minimerar kostnaderna för en viss produktionsnivå, och som därmed är optimal för företagen, beror på de relativa faktorpriserna; dvs. på lönekostnaden per arbetare (per tidsenhet) relativt kostnaden per kapitalenhet (per tidsenhet). Ett vinstmaximerande företag vill minimera kostnaderna: ostnadsminimerande /L = f(w/r) = f(relativa faktorpriserna) Om lönekostnaden per arbetare (per tidsenhet) (W) ökar (minskar) relativt kostnaden per kapitalenhet (per tidsenhet) (R), då kommer ett företag som minimerar kostnaderna att använda fler (färre) maskiner och färre (fler) arbetare för att producera en given mängd varor. ostnadsminimering följer av vinstmaximering. T ex i u-länder där lönekostnaden per arbetare är låg relativt kostnaden per kapitalenhet använder företagen många arbetare och få maskiner i produktionen. I i-länder där lönekostnaden per arbetare är hög relativt kostnaden per kapitalenhet använder företagen få arbetare och mycket kapital. Ex.: På Indiska sjukhus få maskiner och apparater men många sjuksystrar och undersköterskor. Svenska sjukhus använder många maskiner och apparater och lite personal. Den inputkombination, /L, som minimerar kostnaderna för en viss produktion är således en funktion av lönekostnaden per arbetare (per tidsenhet) relativt (hyr)kostnaden per kapitalenhet (per tidsenhet): /L=f(lönekostnaden per arbetsenhet/(hyr)kostnaden per kapitalenhet)
9 (Föreläsning:) Isocost linjen: - Isocost linjen - alla möjliga kombinationer av arbetskraft och kapital till en given kostnad. Totalkostnaden: TC W L R TC W L R R Intercept lutningen på isocost linjen TC/R Lutningen=-W/R TC/W L
10 (Föreläsning:) ostnadsminimering sker då isokvanten tangerar isocosten: L W R Vi vet att MRTS L MPL MP MPL MP W R Grafiskt: A Isoqvant Isocost L Vid A: MRTS W MPL L R MP
11 Exempel: anta att > -W L R Grafiskt så illustreras detta som att A Isokvant Isocost L Producerar till en högre kostnad än vad som är möjligt. Genom att minska och öka L så kan företaget producera samma mängd varor till ett lägre pris. Ju högre TC desto längre till höger i diagrammet ligger isokost-kurvan. Om W/R ökar då kommer /L minska. Gör figur som visar detta! Om W ökar och R är konstant, då kommer /L att minska och TC öka. Om faktorpriserna R och W är konstanta och företaget ökar produktionen då behövs mer och L och då ökar totala kostnaderna (TC). Gör figur som visar detta!
12 Ex.: Effekt på kort och på lång sikt om produktpriset ökat L Antag att i period 1 så har företaget en kostnadsminimerande faktormix. I period 2 ökar produktpriset som innebär att företaget vill öka produktionen för att öka vinsten. På kort sikt är konstant, så företaget kan endast öka produktionen genom att öka insatsen av L. På kort sikt: Endast L är rörlig L ökar från L 1 L 2 Företaget producerar nu inte längre till lägsta möjliga kostnad I period 3: Antas företagen kunna anpassa : På lång sikt: är rörlig ökar från 1 2 Den ökade mängden kapital ersätter arbetskraft som nu minskar från L 2 L 3
13 Ex.: Innan investeringsbeslutet att köpa maskiner eller leasa på lång sikt: Företaget har i figuren 4 anläggningsstorlekar att välja emellan. ATC = totala kostnaderna på kort sikt när företaget valt anläggningsstorlek. ATC, LAC ATC 1 ATC 2 ATC 3 ATC4 LAC= Q LAC : den långsiktig styckkostnaden visar alla kombinationer av och L som minimerar kostnaden vid olika produktionsnivåer för givna faktorpriser. Om faktorpriserna ändras så skiftar kurvan. T ex om lönekostnaden per arbetare ökar medan kostnaden per kapitalenhet är konstant då skiftar styckkostnadskurvan uppåt. (Företagen kommer då använda färre arbetare och fler maskiner för en viss produktionsnivå.). Frivillig läsning: ostnadsminimerande inputkombination vid Cobb-Douglas pf: 0,5 0,5 Antag Q A L MPL dq / dl 0,5 A L, 0,5 0,5 1 MP dq / d 0,5 A L 0,51 0,5 ostnadsminimering innebär: MPL MP W R, där MPL MP 0,5 A L 0,5 A L 0,5 0,51 0,51 0,5 L L W R Slutsats: Om W/R ökar så kommer /L öka om företaget minimerar kostnaderna. Det är oberoende av produktionsnivån.
14 3B. Stordriftsfördelar (fallande LAC) och stordriftsnackdelar (stigande LAC): På lång sikt är ett företag är helt flexibelt i dess val av inputs (d v s inga produktionsfaktorer är fasta/konstanta). Ett företags långsiktiga styckkostnad betecknas LAC. Relation mellan skalavkastning och långsiktig styckkostnad: onstant skalavkastning innebär en konstant LAC som = LMC. Avtagande skalavkastning innebär att LAC och LMC ökar med produktionsnivån. LMC-kurvan ligger ovanför LAC-kurvan. Tilltagande skalavkastning (stordriftsfördelar) innebär att AC och MC minskar med produktionsnivån. LMC-kurvan ligger nedanför LAC-kurvan. En orsak till stordriftsfördelar (= minskade styckkostnader) är: Odelbara inputs: En input är odelbar (indivisible inputs) om den inte kan reduceras då man vill producera färre enheter av något. De flesta produktionsprocesser har åtminstone någon odelbar input. Ett exempel är t ex för ett tågbolag. Skall man producera tågresor mellan två orter kan man inte reducera kvantiteten räls som används även om man vill minska antalet passagerare/tåg. Odelbara inputs leder till en negativt lutad LAC. Figur 4 En annan orsak till stordriftsfördelar är rabatter på insatsvaror. En annan möjlig orsak till stordriftsfördelar är att då man producerar små enheter av något är att man då inte kan specialisera arbetskraften. En orsak till stordriftsnackdelar (stigande LAC när Q ökar) kan vara att när företag/organisationer blir stora blir de svårstyrda.
F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk
Läs merUtbudsidan Produktionsteori
Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR
KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader
Läs merKapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader
Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merTentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!
Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga
Läs merF7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se
F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut
Läs merInstruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.
Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.
Läs merFöreläsning 4: Produktion
Utbudsteori Föreläsning 4: Produktion Parallell med efterfrågeanalysen Produktionsfunktionen Marginalprodukt Utbudskurvan Perfekt konkurrens Läsanvisningar K&W 4 och 11-12 Produktionsfunktionen Produktionsfunktionen
Läs merKapitel 6 Imperfekt konkurrens
Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens
Läs merMall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010
Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merMP L AP L. MP L = q/ L
F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merÖvningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *
Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) * Del 1 (kap. 6): Företagets produktion på kort och lång sikt Perloff upplaga 5: övningsuppgifter 1, 6, 10, 19, 22, 25, 26, och 30 (kapitel 6) Perloff
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merSVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:
Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida
Läs mer- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer
FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare
Läs merDefinitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser
F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merINTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden
Läs merTENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011
1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merEtt företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.
Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs merFunktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen
Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen
Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merEkonomisk Analys: Ekonomisk Teori
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-02-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.
Läs merMARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)
MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK
Läs merFACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1
17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1
Läs merMycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan
Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med
Läs merGör det själv uppgifter 3 : konsumentteori
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder
Läs merKONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)
KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För
Läs merNORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)
NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet
Läs merLösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L
Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer
Läs merARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.
ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. Föreläsning: Arbetsmarknaden från ett mikroperspektiv. Dvs. sett från ett företags perspektiv. Ett perfektkonkurrensföretags efterfrågan på
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merDen globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15
Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71
Läs merF7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merGör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt
Läs merTAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER
Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER Datum: 10 januari 201 Tid: 1.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kurslitteratur: Kaj Holmberg: Optimering Anteckningar
Läs merProvmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merLösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A
Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan
Läs merF alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p
Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 20 augusti 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 08 20 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter
Läs mera) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Läs merStål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.
Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merTillväxt och konjunkturer
Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten
Läs merNågra frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler
Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras
Läs merDel 11 Indexbevis. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission
Del 11 Indexbevis 1 Innehåll 1. Grundpositionerna 1.1 Köpt köpoption 1.2 Såld köpoption 1.3 Köpt säljoption 1.4 Såld säljoption 2. Konstruktion av indexbevis 3. Avkastningsanalys 4. Knock-in optioner 5.
Läs merSAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori
SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori LÄST SOM EN DEL AV CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I INDUSTRIELL EKONOMI VID LITH, VT 2016 Version: 1.0 Senast reviderad: 2016-04-01 Författare: Viktor
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G
Läs merHej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.
Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.
Läs merNational- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior
National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten
Läs merSammanfattning kapitel 9 Produktion
Sammanfattning kapitel 9 Produktion Produktion är ett brett koncept som innefattar allt från produktion av en vara (mjölk, bilar osv.) till tjänster (utbildning, sjukvård). Produktion kan beskrivas som
Läs merMiljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Läs merMaxcertifikat. Istället. för aktier. En produkt från Handelsbanken Capital Markets
Maxcertifikat Istället för aktier En produkt från Handelsbanken Capital Markets Handelsbankens maxcertifikat Maxcertifikat ger dig möjlighet till god avkastning, till lägre risk än aktier. Handelsbankens
Läs merEnkät om köandet i SKB
Enkät om köandet i SKB Under perioden 1 januari till 8 februari 00 har föreningens köande medlemmar haft möjlighet att, på SKBs hemsida, svara på frågor om: - Köandet i SKB - Informationen om befintliga
Läs merMatematik och grafik i mikroekonomiska modeller
Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna
Läs merÖvningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion
Läs merLektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING
Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall
1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis
Läs merTentamen förslag till lösningar
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.
Läs merE D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p
Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter
Läs merHandbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning
Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 18 Liggtid i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan på
Läs merF8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2011-11-25 F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Flöden och bestånd på arbetsmarknaden Utbud och efterfrågan av arbetskraft Olika typer av arbetslöshet -
Läs mera), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.
PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än
Läs merFöreläsning 6. Lagerstyrning
Föreläsning 6 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder, produktegenskaper, ABC klassificering Produktionssystem Fö 2 Prognostisering
Läs merSannolikhetslära. 1 Grundläggande begrepp. 2 Likformiga sannolikhetsfördelningar. Marco Kuhlmann
Marco Kuhlmann Detta är en kompakt sammanfattning av momentet sannolikhetslära som ingår i kurserna Matematik 1b och 1c på gymnasiet. I slutet av dokumentet hittar du uppgifter med vilka du kan testa om
Läs merMIKROTEORI N \: ~ 1-ou
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2010-06-07 Sid 2 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-06-07 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merRäntemodeller och marknadsvärdering av skulder
Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 1 INTRODUKTION TILL RÄNTEMARKNADEN 1 Kreditmarknaden Penningmarknaden
Läs merF8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER
F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merF alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p
Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 2 februari 29 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 29 2 2 Tentamen består av sammanlagt 5 uppgifter om
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merDiskussionsproblem för Statistik för ingenjörer
Diskussionsproblem för Statistik för ingenjörer Måns Thulin Rolf Larsson rolf.larsson@math.uu.se Jesper Rydén jesper.ryden@math.uu.se Senast uppdaterad 27 januari 2016 Diskussionsproblem till Lektion 3
Läs merUtbud och efterfrågan och jämviktspris figur
Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs merTrogna bankkunder med bunden ränta
Trogna bankkunder med bunden ränta - bolånemarknadens förlorare SBAB:s uppdrag från ägaren, staten, är att bidra till konkurrens och mångfald på bolånemarknaden. Bolånerapporten belyser trender på bolånemarknaden
Läs merTentamen i: Industriell ekonomi E
1 Tentamen i: Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Tisdagen den 11 mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2014!!! Tillåtna!hjälpmedel:" Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation
Läs mer