Sammanfattning kapitel 9 Produktion

Transkript

1 Sammanfattning kapitel 9 Produktion Produktion är ett brett koncept som innefattar allt från produktion av en vara (mjölk, bilar osv.) till tjänster (utbildning, sjukvård). Produktion kan beskrivas som en process som förvandlar inputs (produktionsfaktorer) till outputs (den slutliga varan/tjänsten). Produktionsfunktion Beskriver hur produktionsresurser(-faktorer) som till exempel arbetskraft, råvaror och maskiner kombineras för att nå en viss produktionsnivå. Q=F(K,L) där Q=kvantitet, K=kapital (maskiner, byggnader) och L=arbetskraft. Denna funktion är produktionsfunktionen i allmän form, alltså mängden kvantitet beror på olika kombinationer av K och L. Denna funktion i exakt form kan variera beroende på situationen. Ett exempel på produktionsfunktionen i exakt form är Q=2KL. (En enhet K och enhet L ger i detta fall Q=2. Om K=2 och L=2 blir Q=8.) Kort och lång sikt Inom produktionen skiljer vi på kort och lång sikt. Under kort sikt hålls minst en produktionsresurs låst vid en viss nivå (exempelvis K hålls låst medan L kan variera). Under lång sikt är alla produktionsresurser variabla. Kort och lång sikt varierar från bransch till bransch. Bedriver du torghandel och behöver expandera så kan du till dagen efter till exempel ta med ett bord till. Om vi istället tar kärnkraft som exempel så tar det upp till tio år innan expansion går att nyttja. Kort sikt Om vi utgår från produktionsfunktionen Q=2KL och låser kapitalet vid en viss nivå så K 0 =2 Q=2*4L I detta exempel har vi en linjär produktionsfunktion men oftast gäller att produktionssambandet är icke-linjärt vilket för oss in på den fantastiska lagen om marginellt avtagande avkastning. Detta innebär att då en resurs ökar och övriga hålls konstanta så ökar produktionen till en början men förr eller senare så kommer ökningstakten avta i produktionen. Ett bra exempel på detta är att det i långa loppet inte är hållbart att så på hur mycket gödning som helst på en bit åkermark. Till en början kommer ökat utsäde generera större skördar men efter ett tag kommer det leda till övergödning av åkern och skördarna kommer att minska igen. Hade inte detta hänt hade man tekniskt sett kunna förse hela världen med mat från en liten bit mark vilket som sagt inte är så troligt.!58

2 Marginalprodukt den förändring i produktion som ges av en enhets förändring i en variabel resurs under kort sikt (minst en resurs låst). MP L = Den förändring i produktion som ges av en enhets förändring i L, arbetskraft. Ex. hur många fler klippningar hinner en frisörsalong med om de sätter in extrapersonal under en timme. MP K = Den förändring i produktion som ges av en enhets förändring i K, kapitalet. Ex. hur många fler bilar kan Volvo göra om de får en till maskin. Marginalprodukten är centralt för att avgöra om det lönar sig att till exempel anställa en person till eller att införskaffa en maskin till. Genomsnittsprodukt (average product AP) den totala produktionen delat på hur mycket man använt av en variabel resurs. AP L =Q/L L är den variabla resursen, K är låst. AP K =Q/K K är den variabla resursen, L är låst. Lång sikt När vi går över på lång sikt inom produktionen så är alla resurser variabla. Man strävar här efter att hitta olika kombinationer av L och K för att uppnå ett visst antal producerade enheter. Exempel: Vi använder oss av produktionsfunktionen Q=2KL. Hur kan vi kombinera K och L för att uppnå en viss produktion, tex Q=16? Oftast så löser man ut K som en funktion av L, K(L). I det här fallet så blir denna funktion: 16=2KL K=16/2L K=8/L. Nu kan vi sätta in olika värden på K och L och rita upp funktionen i ett diagram, med K på den vertikala axeln och L på den horisontella axeln. Denna graf kallas en isokvant och ger kombinationer av resurser som genererar en viss produktionsnivå (kvantitet). Var du än placerar dig i isokvanten så kommer den i detta fall ge en kombination av K och L som ger en kvantitet på 16.!59

3 Exempel då L=4 är K=2 Q=2x2x4=16. En isokvant visar på hur man kan substituera (byta) mellan K och L i produktionsprocessen. I ett land som Sverige där vi har en kapitalintensiv produktion ligger man ofta vid en punkt på isokvanten med relativt högt K och lågt L. I länder med arbetskraftsintensiv produktion, till exempel Indien, så gäller oftast det motsatta, med relativt lågt K och högt L. Oftast antar vi att K och L är icke-perfekta substitut. Med det menas att man kan byta mellan dem men sambandet är inte linjärt, utan isokvanten buktar in mot origo som i figuren ovan. Annars pratar vi om perfekta substitut och perfekta komplement: 1) 2) 1. Perfekta substitut: Isokvanten är linjär och varje enhet av den ena produktionsresursen motsvaras av exakt en enhet av den andra. Exempel på detta är bensin från Shell eller Preem, alltså det spelar ingen roll huruvida du köper en liter av den ena eller andra, bilen kommer rulla ändå. 2. Perfekta komplement: Isokvanten är L-formad och produktionsresurserna behövs i kombination med varandra och i fasta proportioner. Exempel på detta är att en traktor behöver en traktorförare för att göra någon nytta. Marginella tekniska substitutionskvoten MRTS Anger hur ett företag kan substituera mellan sina produktionsresurser utan att ändra produktionsnivån (substituerbarhet). Exempelvis, hur mycket man kan spara in på K om man ökar L med en enhet. MRTS ges av absolutvärdet av lutningen i isokvanten, alltså förändringen i K genom förändringen i L. MRTS härleds genom kapitalets och arbetskraftens marginalprodukter: MRTS handlar i grund och botten om helt vanliga beslut för företag. Tjänar vi på att anställa mer eller skaffa mer kapital osv?!60

4 Sammanfattning kapitel 10 Kostnader I detta kapitel så ska vi relatera företagets produktion till dess kostnader och se hur kostnaderna varierar med produktionsnivån och hur företaget kan producera en given mängd till lägsta möjliga kostnad. Även här skiljer vi på kort och lång sikt. Vid kort sikt är minst en produktionsresurs låst vid en viss nivå och ger upphov till fasta kostnader (FC). Vid lång sikt så är alla resurser variabla och därmed är också alla kostnader variabla. Kostnader på kort sikt 1. Fasta kostnader (FC): Kostnader för fasta produktionsresurser, till exempel lokaler och maskiner. Dessa kostnader är oberoende av produktionens storlek och är alltså konstanta på kort sikt. FC=r x K (r=räntesats på kapitalet och K=kapitalet). 2. Variabla kostnader (VC): Kostnader för variabla produktionsresurser som varierar med produktionens storlek. VC=w x L (w=priset på arbetskraft och L=arbetskraft). 3. Totala kostnader (TC): Summan av de fasta och variabla kostnaderna. TC=FC+VC TC= r x K + w x L 4. Genomsnittliga fasta kostnader (AFC): Den fasta kostnaden delat på antalet producerade enheter. AFC= FC/Q 5. Genomsnittliga variabla kostnader (AVC): Den variabla kostnaden delat på antalet producerade enheter. AVC= VC/Q 6. Genomsnittliga totala kostnader (ATC): Den totala kostnaden delat på antalet producerade enheter. ATC= TC/Q ATC= AFC+AVC 7. Marginalkostnaden (MC): Förändringen i TC (totala kostnader) som uppstår till följd av en förändring i Q. MC= Lite good to know om kurvorna grafiskt: - AFC-kurvan (genomsnittliga fasta kostnader) har alltid en negativ lutning. Detta på grund av att ju högre kvantitet desto mindre fasta kostnader per enhet. - AVC-kurvan sjunker till dess MC skär den, sedan börjar den stiga igen. Alltså genomsnittliga variabla kostnader är som lägst då AVC=MC - ATC-kurvan fungerar på samma sätt som AVC och de genomsnittliga totala kostnaderna är som lägst då ATC=MC. - Det vertikala avståndet mellan ATC och AVC, vid vilken som helst nivå på Q, är lika med storleken på AFC.!61

5 Skriva om isokostlinjen till en funktion av Q Kombinationer av produktionsfaktorer som ger upphov till en viss kostnadsnivå. Med två produktionsresurser K och L ges kostnaden av isokostlinjen C(L)= r x K + w x L (alltså samma sak som totala kostnader (TC(L))). Med hjälp med av en produktionsfunktion kan man skriva om isokostlinjen som en funktion av Q istället för L (TC(Q) istället för TC(L)). Bestämmelse av produktion mellan två olika produktionsprocesser Ibland så har ett företag fler än en produktionsprocess och då är det upp till företaget att bestämma hur fördelningen mellan de olika processerna ska se ut för att minimera kostnaderna. Kostnadsminimering sker då villkoret MC(1)=MC(2) är uppfyllt (härleds ur att MR=MC vid vinstmaximering vilket tas upp i kapitel 11). Exempel: MC 1 =12Q 1 och MC 2 =4Q 2. Hur mycket ska produceras i varje process för en total kvantitet på 32? Detta ger oss villkoret Q 1 + Q 2 =32. Lös ut till exempel Q 1 Q 1 =32- Q 2. MC 1 = MC 2-12Q 1 =4Q 2-12(32- Q 2 )=4Q 2 Q 2 =24 Q 1 =32-24=8!62

6 Kostnader på lång sikt På lång sikt är alla produktionsresurser på definition variabla vilket då innebär att alla kostnader är variabla. Vi behöver därför inte längre skilja på fasta och variabla kostnader. På lång sikt kan företaget välja vilken kombination av produktionsresurser man vill använda (L och K) och vi är här intresserade hur företaget kan producera en given kvantitet till lägsta möjliga kostnad. För att göra detta så kombinerar vi isokostlinjen (C=rK+wL) och isokvantlinjen (hur mycket L och K som behövs för att producera en viss kvantitet). Exempel: Anta att vi har en produktionsfunktion som är Q=2KL. För att ta fram isokvanten behöver vi ser vi efter vilken kombination av K och L som vi behöver för att uppnå exempelvis Q=16. Sätt in Q=16 och bryt sen ut tex K. 16=2KL 2K=16/LK=8/L Nästa steg är att hitta tangeringspunkten med en isokostlinje C=rK + wl. Bryter vi ut K får vi: rk=c-wlk=c/r w/r x L, dvs en rät linje w/r ger lutningen. Om vi antar r=2 och w=4 får vi K=C/2-2L Villkoret för kostnadsminimering är: MRTS=MP L /MP K =w/r. Ritar vi in isokosten kan vi finna tangeringspunkten. Om ett företag skulle vilja variera storleken på sin produktion, till exempel till följd av en hög- eller lågkonjunktur, så kan de på lång sikt anpassa sig så de köper den kostnadsminimerade kombinationen av produktionsresurser. Antag att företaget till följd av en högkonjunktur och ökad efterfrågan expanderar sin produktion från Q 1 Q 2 Q 3. För att få den långsiktiga totalkostnadskurvan LTC ritar vi in kostnads-kvantitetsparen från diagram 1 i diagram 2.!63

7 - Långsiktiga genomsnittliga kostnader: LAC=LTC/Q - Långsiktiga marginalkostnader: LMC= Hur LAC ser ut beror på skalfördelar/skalnackdelar i produktionsprocessen Stordriftsfördelar (skalfördelar; increasing returns to scale). Om insatsen av alla produktionsresurser ökar proportionellt och produktionen ökar mer än resursökningenlac avtar. Stordriftsnackdelar (skalnackdelar, decreasing returns to scale). Om insatsen av alla produktionsresurser ökar proportionellt och produktionen ökar mindre än resurskningen LAC ökar. Konstant skalavkastning (constant returns to scale). Om insatsen av alla produktionsresurser ökar och produktionen ökar lika mycket som resursökningen LAC konstant.!64

8 Kap 11 - Kung Erik af Kalmar - Fullkomlig Konkurrens Målet om vinstmaximering Ekonomer antar, traditionellt sätt, att företagens centrala mål är att maximera vinsterna. Men vad är då vinst (profit) och varför är det mest logiskt att anta att företagen vill maximera dem? Vinst, ekonomisk vinst, är definierad som skillnaden mellan total inkomst och totala kostnader, både direkt(explicit) och indirekta(implicit). (TR- TC) Den bokförda vinsten är endast total inkomst TR minus dem direkta kostnaderna. Dvs inkomsten från det producerade minus kostnaden för arbetskraft, hyror, amortering mm. I föregående exempel med ekonomisk vinst räknas de indirekta kostnaderna med och dessa kan vara alternativkostnaderna för kapitalet, dvs den potentiella vinsten du kunde fått genom att hyra ut dina maskiner, kapitalet, till en annan firma. Eller hyra ut din lokal istället för att använda den själv, förutsatt att du äger ditt kapital och lokal. Ex) Ditt förtag producerar 100 enheter/vecka, du har 10 anställda och 10 maskiner. Du säljer de producerade enheterna för 4 kr st (100x4=400kr/vecka). Dina anställda har 10kr/vecka i lön du äger dina maskiner och alternativkostnaderna för dina maskiner är 10kr/vecka per maskin. Ekonomiskt vinst= 400kr - 100kr(lön) 100kr(alt.kostnad maskiner) = 200 kr vinst. Bokförd vinst= 400kr 100kr (lön) = 300kr vinst. Vi utgår från att företagets mål är vinstmaximering Detta gäller oavsett om vi studerar en fullkomlig konkurrens marknad eller någon annan marknad. Även om företag kan ha andra mål (kostnadsminimering, dominerande position på markanden etc.) eller tidvis agerar som om de inte vinstmaximerar så är det rimligt att anta att målsättningen att nå högsta möjliga vinst ökar möjligheten att överleva på marknaden på längre sikt. Det finns en härlig historia om varför ekonomer antar att företag vill vinst maximera, där dem jämför det med evolutionsteorin mm. Läs den om ni vill. S Franks bok. 4 krav för fullkomlig konkurrens/ perfekt konkurrens 1. Företagen säljer standardiserade produkter. I en perfekt konkurrens är en vara som säljs av ett företag ett perfekt substitut åt en som säljs av ett annat företag. (Händer typ aldrig men nästan) Ex viner, t-shirts, mjölk. 2. Företag är pristagare. En individuell firma tar priset på en vara i marknaden för given. Dem tror inte att priset kommer att ändras oavsett hur mycket de säljer. Händer ofta när det är många företag på marknaden, var och en med en pytteliten bråkdel marknadsandelar. 3. Inga etablerings- eller exit-hinder. Dvs om man ser ett läge att tjäna pengar på marknaden finns alla resurser tillgängliga och skulle det inte vara lönsamt längre kan man göra sig av med dem enkelt och smärtfritt. Flytta på alla resurser dit där dem gör nytta. (Förmodligen funkar detta inte så. Arbetare tex är svåra att flytta runt i världen som man vill) 4.Producenter och konsumenter har perfekt information (om produkter, priser, etc.)!65

9 Alla gör alltid dem bästa möjliga valen hela tiden för man har all info som finns. (Stämmer bra med verkligheten eller?) Vinstmaximering på kort sikt Vinstmax π = TR TC givet marknadspriset P* Där TR är totala intäkter (total revenue) TR = P* q TC= Fc + Vc Rita upp en sådan grav med två kurvor. Tc och TR. Vid det Q där mellanrummet är som störst, till fördel för TR, är vinstmaximeringen. Det går också att göra en graf med kurvan π, vid det Q där den peakar, är som högst är vinstmaximeringen. Vi kan också räkna ut vinstmaximerande q* Vi visste från kap 10 att MC ΔTC / Δq På motsvarande sätt ger marginalintäkten MR (marginal revenue) förändringen i TR till följd av en enhets förändring i såld kvantitet MR ΔTR/ Δq Om Δq = 0 så kan vi derivera uttrycken TR med avseende på g och TC med avseende påg till lutningarna MR och MC. MC = dtc/dq MR= dtr/dq Kom ihåg att TR och TC hade samma lutning för den vinstmaximerande kvantiteten q. Vid fullkomlig konkurrens är lutningen på TR=P Och lutningen beräknas som MR, dvs MR=P Lutningen på kostnadsfunktionen beräknas med MC Detta innebär att vinstmaximerande kvantitet q ges då av MC = MR. ( OBS förutsatt att P är större än minimum AVC är men det kommer senare) Q* = vinstmaximerande. Q2 lönar sig att minska produktionen. Q1 lönar sig att öka produktionen. Om priset skulle vara högre än P* så skall man söka den kvantitet som gör att det högre priset och MC blir lika. Och om priset minskar under P* skall man söka den kvantitet som gör att det lägre priset och MC blir lika. Ju högre pris desto större vinst, men hur långt kan priset sjunka innan företaget går i konkurs?!66

10 Kortsiktig utbudskurva för perfekt konkurrens För att det ska vara värt att producera överhuvudtaget måste priset P vara över minimum AVC. Efter som att priset är fast i perfekt konkurrens är MR = AR hela tiden. Dvs AR (avarage revenue TR/Q) måste vara lika med P. Om AR (P) skulle vara mindre än AVC så kommer det att kosta mer i rörliga kostnader än vad inkomsten blir för den produkten (då kan man lika gärna lägga ner). Så det minsta priset företag kan acceptera för att producera är minimum AVC. Minimum AVC skärs av MC-kurvan. Och eftersom alla företag vill vinstmaximera (MR=MC) och MR=P kommer MC kurvan över minimum AVC vara företagets Utbudskurva. Q3= minimum pris Q2= Inkomsten täcker rörliga kostnader och lite av de fast kostnaderna. Q1= Vinst Så här räknar man enkelt ut marknadens utbudskurva: Detta går även att göra algebraiskt om allas utbudskurvor är identiska: 200 företag med utbudskurvan : P= Q För över Q ensam Q =-1/10 + 1/1000P n=200 firmor nq = 200Q =200(-1/10+1/1000P) = -20+1/5P = P=100+5Q som är marknadenutbudet (finns ett bättre exempel i Powerpointen föreläsning5 sida21) Kortsiktig jämvikt vid perfekt konkurrens Eftersom priset är fast och alla har vinstmaximering som mål vid perfekt konkurrens så har kan dem inte höja sitt pris, då hade alla kunder lämnat dem, eller sänka för den delen pga målet om vinst maximering. Vid priset 20 är Q = 80 för att vinsten ska vara maximerad. Dvs när MC skär MR(priset). I exemplet gör företaget vinst: π = TR TC =P* Qi* - ATCQi* Qi* = = $640!67

11 Effektivitet vid jämvikt Konsumentöverskott (KÖ): skillnaden mellan betalningsviljan och marknadspriset Producentöverskott (PÖ): skillnaden mellan marknadspriset och lägsta priset som producenterna accepterar Marknadsjämvikten vid fullkomlig konkurrens ger allokeringsmässig effektivititet. Dvs alla möjligheter till frivilliga byten utnyttjas till fullo. Vi har här maximal välfärd i bemärkelsen max KÖ+PÖ. Långsiktig anpassning På lång sikt är alla produktionsresurser rörliga och en fullkomlig konkurrensmarknad kännetecknas av att inte ha några etablerings- eller exit-hinder. Om företagen på markanden gör förlust så kommer de lämna marknaden, marknadens utbudskurva förskjuts åt vänster priset höjs tills dess att π = 0. Om företagen på markanden gör vinst så kommer det locka fler företag att etablera sig, marknadens utbudskurva förskjuts åt höger priset pressas nedåt tills dess att π = 0. I långsiktig jämvikt är π = 0 vilket innebär att inga företag har incitament att lämna eller etablera sig på marknaden. Begreppet långsiktig jämvikt ska kan betraktas som den trend kring vilken företagens kortsiktiga vinst varierar. π >0 lockar andra företag att etablera sig på marknaden S1 S2, P1 P2, Q1 Q2 på marknaden När P1 P2 minskar företaget sin utbjudna kvantitet q1 q2. Vid det nya marknadspriset P2 = minimum av ATC så är π=0 Långsiktig jämvikt: π=0, inget företag har incitament att lämna eller komma in på marknaden. (Ungefär likadant förklarat i boken men fett mycket längre ) The invisible hand Att företag, entreprenörer och så vidare är själviska och strävar endast efter vinst. I och med detta gör de helt omedvetet samhället en tjänst. De trycker ner priserna (perfekt konkurrens) så att samhället endast betalar de det hade kostat dem att göra det själva.( Företagen gör endast normal vinst, dvs bokförd vinst, den alternativa kostnaden för att hyra ut sina resurser. ) Dem gör sig själva tillgängliga allt för sin egen vinst men gör samtidigt samhället en tjänst.!68

12 Långsiktig utbudskurva Om företagen har U-formade LAC är marknadens långsiktiga utbudskurva horisontell: D1 D2 medför att P1 ökar till P2 men π>0 lockar nya företag till marknaden, S1 S2 priset pressas åter ner till P1 där π=0 och företagen producerar vid minimum av LAC Horisontell långsiktig utbud SLR. I föregående exempel så antar vi att input priserna för personal, kapital mm är oförändrade. Vid ökade input-priser till exempel hos stora flygbolag som konsumerar en stor andel av det titanium som säljs varje år. Om dem skulle öka sin produktion mycket behövs mer flygplan och mer titanium detta kommer att resultera i att titaniumet bjuds upp, dvs det blir dyrare och det i sin tur kommer att skifta deras LAC kurva uppåt för varje produktionsökning som innebär högre priser. Efter som att den långsiktiga utbudskurvan härleds från LAC kurvan så kommer den att vara uppåtlutande istället för horisontell. Detta kallas för pecuniary diseconomy, på svenska typ omkostnadsökning eller nåt.. Utbudselastisitet Procenten av skillnaden i kvantitet. När det sker en 1% förändring i pris vad händer med kvantiteten. Formel: ΔQ/ΔP P/Q Eller: P/Q 1/Slope På grund ut av lagen om avtagade avkastning är kortsiktiga industriers i perfekt konkurrens kommer alltid vara positivt lutad vilket innebär att utbudselastisiteten kommer alltid vara positiv. För industrier med en horisontel långsiktig utbudskurva är den långsiktiga utbudselastisiteten oändlig.!69

13 Kapitel 12. Monopol Exempelvis om vi går på bio, så kommer det vara olika pris för studenter, pensionärer och barn, eller om vi går på bio på dagen eller senare på kvällen. Ibland kan man även köpa 10-pack med biobiljetter till ett rabatterat pris. Det finns ingen definition av ett perfekt biopris och därför är detta inte ett exempel på en konkurrens där alla betalar samma standardiserat pris, vilket kallas för lagen om ett pris. Däremot kan vi se på andra varor som säljs på biosalongen, exempelvis som läsk och godis. Dessa varor har oftast samma pris på biograferna, och de är också oftast högre än i vanliga livsmedelsbutiker. Här är också priserna lika för samtliga kunder, och skiljer sig inte åt om man är barn eller student. Båda dessa priserna, för biljetten eller för godiset, är exempel på beteenden vi kommer se mer av i detta kapitel. Vad är monopol? Monopol är en marknadsstruktur där en producent står för hela marknadens utbud av en vara som inte har några närliggande substitut. Marknaden kännetecknas av höga eller fullständiga etableringshinder. Men vad utgör egentligen ett närliggande substitut? Detta är inte alltid en självklarhet. Ibland handlar monopolstrukturen om att veta vem som är ansvarig för ett område, ex. miljöförstöringsutsläpp eller för gatubelysning i en stad. Det är inte endast som en fördel på så sätt att man slipper konkurrens. Man brukar säga: En enda part äger allt. Så fort det finns närliggande substitut, då är det inte ett monopol längre. Det finns fem faktorer som har lett till denna marknadsstruktur: 1. Kontroll över viktiga insatsvaror/resurser - ex. företaget Dee Beers som har världsmonopol på diamanter, det finns liknande med sämre kvalitet men inget som är i jämförelse med dessa. Detta skapar ett etableringshinder för övriga parter på marknaden vilket i sin tur skapar en viss typ av monopol. 2. Ensamrätter/koncessioner som exempelvis Systembolaget. Ett annat exempel är tunnelbanesystemen i Stockholm. Här har vi ett bolag som ansvarar för detta och tar hand om de krav som finns kring kvalité och funktion. Hur skulle det se ut om vi hade flera konkurrerande tunnelbanor? 3. Patent vilket är vanligt inom läkemedelsindustrin. Patent brukar vara i 20 år. Dessa produkter är också oftast bra testade i labb osv. Har man patent gör man stora vinster, så kallade monopolvinster. Det krävs dock oftast stora kostnader för att framställa produkterna i första skedet med. Man vill ha tillbaka pengar för denna utvecklingskostnad, därför har vi patent. 4. Nätverksekonomi vilket innebär att en vara blir mer användbar ju fler som använder den. Exempel på detta är Microsoft Windows, sociala medier, bensin som drivmedel. Varför använder vi inte andra datorprogram eller varför har vi övergett kära Lunarstorm? Nätverksekonomi kan också knytas mycket till gemenskap och sociala relationer. 5. Stordriftsfördelar / naturliga monopol är LAC-kurvan nedåtlutande för hela marknadens efterfrågade kvantitet så blir det billigast för ett stort företag ex. infrastruktur, järnvägsspår, elnät. Vi kan inte skapa denna struktur genom konkurrens. De stordriftsfördelar som ger upphov till naturliga monopol anses vara den viktigaste orsaken till att monopol existerar. Ofta handlar det om produktion med initiala kostnader där produktionens övriga kostnader är mindre i jämförelse med dessa. Med fallande genomsnittskostnader får ett företag som!70

14 möter hela marknadsefterfrågan Q* lägre kostnader per enhet än två företag som delar på produktionen. Vi kan se detta på bilden till höger. En marknad som är billigast och som domineras av ett företag kallas för ett naturligt monopol. Vinstmaximerande monopol Vinstmaximering vid monopol innebär följande: π = TR TC Vi antar att maximera sin vinst är det största målet för monopolisten. På kort sikt innebär det att vi ska få den största skillnaden mellan de totala intäkterna och kortsiktiga totala kostnaderna. Men monopolisten möter trots allt inte samma konkurrensmotstånd som de företag som är i perfekt konkurrens. Det är inte lika svårt att överleva som på den perfekta konkurrensmarknaden då man har monopol kring sina varor eller tjänster, och därför blir inte vinstmaximeringen lika väsentlig. Vid fullkomlig konkurrens är TR (Totala intäkter) linjär med lutningen P* (marknadspriset). Detta innebär att marknadspriset inte går att påverka utav företagen. Monopolistens utbjudna kvantitet påverkar däremot priset, vilket medför att monopolistens TR skiljer sig från företagens vid fullkomlig konkurrens. Med andra ord kan vi säga att under fullkomlig konkurrens har vi fasta priser som inte kan påverkas utav företagen på marknaden, medan vi under monopol bestämmer både kvantitet och priset själva som ensam aktör på marknaden. Vi styr då om konsumtionen skall vara hög eller låg genom att justera utbud och pris. Marknadsefterfrågan ser ut enligt följande Kurvan för monopolets TR, vilket ges av P x Q, dvs priset multiplicerat med kvantiteten. Vi ser att intäkterna ökar i takt med kvantiteten för att sedan vid en viss kvantitet sjunka igen. I toppen där Q = 5,5 är vinsterna maximerade. I denna punkt har vi också enhetselasticitet. Det som skiljer sig mellan fullständig konkurrens och monopol är alltså intäkterna. Istället för att det som tidigare är linjära är de nu först ökande och sedan avtagande. Vi tittar nu istället på MR (marginalintäkten) vilket vi sedan tidigare vet är =!71

15 Då MR = 0 då når TR sin maximala punkt. Ser vi tillbaka på TR kurvan ovan ser vi att detta är i punkten vid 5,5 då kurvan vänder från sitt topp till att få sjunkande intäkter. I 5,5 skär även MR kurvan vilket innebär att när kvantiteten är större än 5,5 så kommer inte längre längre marginalintäkten vara 0. Det mest optimala för ett företag med monopol är att välja en produktionsnivå där marginalintäkten, MR, är lika med marginalkostnaden, MC. Vi ska nu titta på ett exempel på hur vi kan räkna på monopolets vinstmaximering. Efterfrågan ges av P = 11-Q Vinstmaximerande kvantiteten Q ges av MR = MC 1. Vi börjar med att beräkna MR = genom att TR = P x Q 2. Vi ersätter nu P med uttrycket för efterfrågan, TR =(11-Q) x Q = 11Q-Q 2 MR = = 11-2Q 3. Nu ska vi beräkna MC. Vi antar då att monopolets kostnader ges av TC = Q 2 +3Q+5 MC = = 2Q Vi sätter nu MC = MR och löser ut det vinstmaximerande Q. 2Q + 3 = 11 2Q 4Q = 8 Q = 2 5. Vi kan visa denna uträkning i en kurva!72

16 MC har sitt intercept i tredje punkten på den vertikala linjen och skär MR kurvan där kvantiteten = 2. Monopolet i exemplet vinstmaximerar vid Q =2 och priset = 9. Vi räknar nu vidare på vinsten. 6. Vi sätter Q = 2 i efterfrågefunktionen P = 11-Q och får P= 11-2 = 9. Enligt vår funktion är π = TR TC TR = P x Q = 9 x 2 = 18 TC = Q 2 + 3Q + 5 = x = 15 Vinsten = = 3 7. Vi skall nu utveckla detta och lägga till ATC-kurvan. Vi kan nu sätta in ATC kurvan i vårt diagram. Hur vet vi hur den ser ut? Vi tar reda på detta genom att sätta Q =1, Q=2 osv. och punktar på så sätt in kurvan. 8. Vinstmaximerande Q = 2 ger priset, P = 9 och ATC = 7,5 vilket i sin tur kommer att ge vinsten = π =TR-TC= =3. Vi kan se denna vinst i den gula rutan nedan. Carro hade uppskattat en sådan vinst och firat med pannkakor.!73

17 Monopol på lång sikt Situationen gällande ett företag med monopol, är oförändrad på längre sikt. De olika etableringshinder som finns gör att företaget kan fortsätta gå med vinst utan att nya företag etablerar sig på marknaden. Vi gör där med ingen skillnad på kort och lång sikt. Något viktigt att observera är att monopolet inte kan gå med förlust. Bestämmer man sig för att lägga ned verksamheten är de samma som under fullkomlig konkurrens. Anledningar till nedläggningar kan vara på grund av att monopol kan vara övergående. Patent kan gå ut, företag hittar substitut till nyckelresurser och licenser sägs upp vilket kan leda till att andra företag kan komma in på marknaden. På kort sikt, när den genomsnittliga intäkten för varje nivå av produktionen är lägre än den rörliga kostnaden, är det bäst att lägga ner produktionen. Fasta kostnader, är precis som under perfekt konkurrens, irrelevanta för beslut på kort sikt. En likhet mellan perfekt konkurrens och monopol är att man mäter fördelarna med att öka produktionen genom att titta på MR, alltså marginalintäkten. Däremot är priset och marginalintäkten samma sak under perfekt konkurrens, då man maximerar sin vinst genom att öka produktionen tills MC = P. Under monopol ser man istället att priset är högre än marginalintäkten. Man maximerar här vinsten genom att öka produktionen tills MC = MR och väljer därmed en högre nivå på vinsten än om man varit i perfekt konkurrens. Jämför vi nu utfallen för monopol och fullkomlig konkurrens så ser vi att vid fullkomlig konkurrens så är marknadsjämvikten P*=Q* effektiv i bemärkelse att alla möjligheter till frivilliga byten kan utnyttjas till fullo. Vi har då maximala KÖ och PÖ (konsument- och produktionsöverskott). Däremot vid monopol är situationen annorlunda. Antag att alla företag på marknaden köps upp av en ägare så att ett monopol bildas. Monopolet producerar en lägre kvantitet till ett högre pris. Detta innebär att monopolet jämfört med de konkurrensutsatta företagen bjuder ut: 1. En lägre kvantitet, Q M < Q* 2. Till ett högre pris P M > P* Marknadens S-kurva blir monopolets MC. Vi har alltså ingen utbudskurva under monopol på samma sätt som under fullkomlig konkurrens. Anledningen till detta är att monopolisten inte har samma förhållande kring pris och marginalintäkt när efterfrågan förändras som man har under perfekt konkurrens. Man säger istället att monopolisten har en utbudsregel vilket innebär att man som ensam aktör på marknaden har hela utbudet som sin marginalkostnad. Därför blir S = MC under monopol. Vi visar vad som händer med hjälp utav nedan bilder.!74

18 a) Denna yta utgör en omfördelning från KÖ till PÖ. Vi har nu ett större produktionsöverskott. Observera att vi förlorar den gula arean, företaget gör därför större vinst. Anledningen till att denna area finns är att man säljer en lägre kvantitet än vad som efterfrågas för att kunna hålla högre priser. Vi rör oss från Q* till Q M. b) och c) Denna yta utgör förlorat konsumentöverskott respektive produktionsöverskott. Detta benämns som välfärdsförlusten men är en vinst för företagen. Slutsatsen blir att konsumenterna på detta sätt får ett minskat konsumentöverskott vilket motsvaras av punkt a + b. Monopolisten får istället ett ökat produktionsöverskott med a till c som är större än 0. Som samhälle är detta inte omtyckt, då vi får nettoförluster för att vi inte kan konsumera det vi önskar. Detta scenario gör att vi har en så kallad effektivitetsförlust vid monopol. Detta gör att det finns invändningar mot monopolföretag. Man menar alltså att: 1. Vi har en effektivitetsförlust som gör att P > MC vilket leder till förlorat KÖ + PÖ. 2. Monopolet får en vinst och omfördelar KÖ till PÖ vilket skapar orättvisa. Det finns olika politiska instrument som används för att kontrollera monopol. Vi har myndigheter som kontrollerar monopol i Sverige. Vi vill inte ha några effektivitetsförluster. Naturliga monopol De monopol som är naturliga har avtagande ATC/LAC för hela marknadsefterfrågan. Exempel på detta är el- och vattenförsörjning samt järnvägar och telefonledningar. När vinsten = 0 så täcker monopolet precis sina kostnader. Vi pratar då om en prisreglering i form av genomsnittskostnadsprissättning där man har ett pristak vid P ATC där D skär ATC.!75

19 Man kan också ha en prisreglering i form av marginalkostnadsprissättning med ett pristak vid P = MC. Då producerar monopolet Q MC men går med förlust. Man behöver då en subvention (statligt ekonomiskt stöd) på ATC QMC minus P MC, för att gå runt. Vill man som monopol inte ha prisreglering så måste man ta till andra alternativ. Detta kan vara exempelvis: o o o o Offentligt övertagande/ägande där man kan sätta P=MC och finansiera förlusten med skatter. I boken ger man ett exempel på en nackdel med detta då kommunala byggarbetare på våren brukar fylla igen hål i asfalten. De är deras uppgift att se till att detta blir gjort, då vägarbetet sköts av statligt anställda. Men man ser ofta byggarbetare stå och röka vid sidan av vägen och fylla igen hålen väldigt sakta. Hade man istället haft konkurrerande företag som arbetade med detta hade det kanske gått betydligt fortare. Offentlig upphandling av tjänster av privata företag där företag med bästa anbudet får monopol en viss avtalad tid. Detta kräver noggrann specificering av tjänstens kvalitet och omfattning. Exempel man tar upp i boken är sophämtning och posten. Det finns dock i detta fall en viss risk för korruption. Konkurrenslagstiftning för att motverka monopolliknande situationer. Man förbjuder sammanslagningar eller uppköp av företag som leder till för hög koncentration på marknaden. Nackdelen är att man går miste om skalfördelar som man i annat fall kunnat vinna på detta. Priserna är också ofta högre än vad de hade kunnat vara om man inte förbjudit detta. Laissez-faire politik dvs när man låter naturliga monopol verka fritt på marknaden. Man går också i detta fall miste om skalfördelar. Exempelvis om det istället skulle varit flera konkurrerande företag som sköter gatubelysning hade vi förlorat skalfördelar och kostnaderna hade blivit större än om bara en aktör hanterade gatubelysningen (naturliga monopol har ju avtagande LAC/ATC) Något som går att diskutera är de orättvisor som uppstår i samband med monopol. När en enskild aktör har ensamrätt på en viss typ av produkter har de också makt att sätta priser. Slutsatsen av de hela blir att de är svårt att undvika att företag, oavsett marknadsmodell, inte får någon typ av vinst i sin verksamhet. En annan kritik mot monopol är att de kan hindra teknisk innovation. Exempelvis företag som har patent eller monopol på en viss typ av tekniska produkter hindrar nya företag att inspireras till att utveckla idén eller ens kunna framställa liknande produkter.!76

20 Kapitel 13. Ofullständig konkurrens Oligopol Vad är oligopol? Som vi nämnt i tidigare kapitel så kännetecknas en fullkomlig konkurrensmarknad utav: 1. Många små företag 2. Inga etablerings- eller exithinder 3. Homogen produkt 4. Perfekt information Vi jämför nu detta och ser att monopol istället kännetecknas av: 1. Ett företag står för hela marknadens utbud av en vara utan näraliggande substitut. 2. Det finns höga eller fullständiga etableringshinder. Oligopol, som vi kommer prata om i detta kapitel, befinner sig någonstans emellan dessa extremfall. Vi kan nu se att oligopolmarknaden kännetecknas av: 1. Relativt få företag 2. Ofta relativt höga etableringshinder 3. Ofta differentierade produkter (näraliggande substitut) Oligopol är en konkurrenssituation som kräver strategiskt beteende där den ena partens sätt att hantera marknaden påverkar och påverkas av den/de andra parternas beteende. Marknadsföring och reklam har en betydande roll. Tänker vi exempelvis på cigaretter så kommer de som gör mer reklam och visar sin produkt troligtvis sälja mer än de som inte gör det. Men det finns för- och nackdelar med allt, reklam kostar ju också pengar och företaget som inte annonserar sparar ju in dessa istället. Ibland uppstår kartellbildning mellan företag, där man försöker samverka istället för att konkurrera. Detta strider mot konkurrenslagen. Det är godkänt att bevaka andra konkurrenters arbetssätt och priser och göra på liknande sätt, men det är däremot inte lagligt att tillsammans med en annan part komma överens om priser som skall sättas på marknaden. I den svenska konkurrenslagen pratar man om några centrala förbud: o o Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag (vilket är detsamma som karteller) såsom prisöverenskommelser, gemensamma beslut om produktionsstorlek etc. Förbud mot att missbruka dominerande ställning på marknaden. Ex. där ett företag med stor makt på marknaden sätter för höga priser. Dessa kartellbildningar, där företag kommer överens om priser, produktionsnivåer osv. förutsätter strategis interaktion mellan företag. I en kartellbildning står man inför risker, vilket såklart är viktigt att överväga. Kommer de andra företaget hålla överenskommelsen om kartellen? Bör det egna företaget hålla överenskommelsen? Eller är det mer lönsamt att dra sig ur? Man pratar angående dessa frågor om en typ av spelteori mellan företagen. Vi ska nu titta på några olika exempel på när företag ingår i ett sådant spel och hur utfallet kan bli. EXEMPEL. Kartellbildning eller bryta samarbetet? 1. Vi antar att en marknad med höga etableringshinder består av två företag som bjuder ut en homogen vara (exempelvis mellanmjölk, mjöl eller glödlampor kanske) och har en identisk kostnadsstruktur. Vi har ett statiskt spel och båda företagen vinstmaximerar.!77

21 Varje företag bjuder ut en kvantitet som = 30 till ett pris som är = 6. I denna punkt på bilden till vänster, så tangerar ATC-kurvan i MC-kurvan i denna punkt vilket innebär att vi har en genomsnittlig kostnad som varken är högre eller lägre än marginalkostnaden. Tittar vi på bilden till höger så ser vi att har MR=MC i den punkt där MC-kurvan skär efterfrågekurvan, vilket innebär att företagen når den maximala vinsten. 2. Bestämmer sig företagen nu för att samverka i en kartell så kommer båda företagen att vinstmaximerar och har ett totalt utbud på marknaden som är Q = 40 och P = 9. Varje företag för sig bjuder ut q = 20. Vi har nu intäkter som är TR = P x q = 9 x 20 = 180 Kostnader är TC = ATC x q = 8 x 20 = 160 Vinsten blir då π = = I nästa fall antar vi att ett företag håller denna kartell och på så sätt bjuder ut Q = 20, medan ett företag bryter samarbetet och bjuder ut Q = 30. Det totala utbudet på marknaden blir nu Q = 50 och vi får ett pris som är P = 7,5. För företaget som samarbetar blir intäkterna då TR = 7,5 x 20 = 150 och kostnaderna TC = 8 x 20 = 160. Vinsten blir då = = -10 (dvs en förlust på -10) Vi ser att när ATC överstiger MC så stiger den genomsnittliga kostnaden, vilket är negativt. Detta kan visas enligt nedan.!78

22 4. Skulle nu istället båda företagen bryta kartellen så bjuds Q = 60 ut och priset P = 6. Varje företag för sig bjuder ut Q = 30. Vi får intäkter som är TR = 6 x 30 = 180 och kostnader som är TC = 6 x 30 = 180. Detta gör att vinsten blir = 0. Slutsatsen utav detta är att båda företagen rimligtvis kommer bryta överenskommelsen, då detta i båda fall är till företagets fördel. Vi kallar detta spel för fångarnas dilemma och för en dominerande strategi. Jämvikten som uppstår i spelet kallas för Nashjämvikt och kan förklaras enligt; Kombinationer av de strategier som medför att ingen av spelarna (företagen) har incitament att ändra strategi givet den andra spelarens val av strategi Vi ser ofta verklighetsbaserade exempel på detta. Man försöker lösa problemet genom att bland annat ha infört en lag som gör det till en fördel för det företag som ingår i en kartell att avslöja detta för konkurrensverket och på så sätt slippa betala skadeavgift. I boken ger man ett exempel på två män som sitter i fängelse i åtskilda celler. Man berättar för dem var och en för sig att om de erkänner brottet och den andre är tyst, så kommer de att få gå ostraffade. Skulle båda erkänna så får de sitta i fängelse i 5 år istället för 20. På detta sätt blir det både möjligt att begå ett brott och sedan erkänna det, och på så sätt komma undan helt/delvis. Dock känns det rimligtvis som ett ganska overkligt scenario. Det finns också spel där man inte har en dominerande strategi där det ena alternativet är bättre än det andra. Ett exempel på detta är annonseringen som nämndes tidigare. Annonsering lockar köpare men kostar också pengar, här gäller det verkligen att rätta sig efter övriga parter och se vad som blir mest lönsamt. Det finns en spelteori som skapats utav John von Neumann och Oskar Morgenstern under 1940-talet där man menar att varje spel på marknaden kännetecknas av tre element. Dessa är: 1. ett visst antal spelare, 2. strategier och regler samt 3. Utdelning/vinst/förlust av kombinationer av olika strategier. Nashjämvikten kan definieras som en perfekt kombination av strategier som gör det lönsamt för båda parterna att välja denna. Båda kan välja samma strategi och denna är dominerande för vardera part. Man är på så sätt inte lika sårbar för den andre partens val. När vi pratar om maximal vinst här så gäller det att för en så låg kostnad som möjligt skapa sig en så stor vinst som möjligt. Detta innebär såklart också risker. Prisdiskriminering Hittills har vi antagit att företag (som har monopol eller oligopol) alltid säljer hela sin produktion till ett och samma pris, men så är sällan fallet. Ett monopol kan ta olika priser för olika kunder, ex. vid en premiär av en teater kan priset vara dyrare än vid senare tillfällen teatern visas. Man tar alltså olika pris för en likadan produkt för olika konsumenter. Detta kallas för prisdiskriminering. När detta sker så omfördelar man konsumentöverskott till produktionsöverskott. Detta kan leda till att effektiviteten!79

23 ökar eftersom att priskänsliga kunder som inte vanligtvis skulle konsumerat varan till det högre monopolpriset, fångas upp när monopolet lyckas sälja varan till ett lägre pris till vissa konsumenter. Ett krav för prisdiskriminering är att det är svårt/opraktiskt att sälja produkten kunder sinsemellan. Teaterbiljetter kanske därför inte är det bästa exemplet men är det en väldigt bra teater vill man väl inte bli av med sin biljett direkt och man varit snabb att få tag i en Det finns fyra varianter av prisdiskriminering: 1. Perfekt prisdiskriminering (1:a graden) 2. Mängdrabatt (2:a graden) 3. Marknadsuppdelning (3:e graden) 4. Hindermodellen (The hurdle model) Perfekt prisdiskriminering Företaget kan sälja varje enhet av sin vara till olika pris. Detta pris ska motsvara den maximala betalningsviljan för den enheten vilket gör att hela KÖ omfördelas till PÖ. Detta förutsätter dock att företaget kan avgöra exakt vad alla konsumenter har för betalningsvilja. Ett exempel på en sådan typ av prisdiskriminering är en bazaar där varje varas pris förhandlas mellan köpare och säljare så båda parter är nöjda. När vi har detta scenario så sammanfaller MR med efterfrågekurvan. Detta innebär att när företaget vinstmaximerar vid MR = MC så produceras jämviktskvantiteten Q* precis som vid fullkomlig konkurrens. Tittar vi på grafen över detta ser vi dock att övre delen av PÖ hade vid fullkomlig konkurrens istället varit KÖ, vilket då är skillnaden. Målet är att få perfekt prisdiskriminering, vilket dock kan vara svårt. Mängdrabatt Företaget lockar konsumenterna att köpa mer till ett lägre pris och lyckas på så sätt överföra KÖ till PÖ. Tittar vi på en individs efterfrågan så ser vi att de första enheterna q 1 säljs till det höga priset P H. Enheter över detta säljs till ett lägre pris P L. På så sätt sker denna omfördelning. Köp 3, betala för 2 är ett typiskt exempel på detta. Marknadsuppdelning Företaget tar ut olika priser på olika delmarknader. Mer priskänsliga grupper får på så sätt betala ett lägre pris. Ex. student eller pensionärsrabatter. Detta förutsätter två saker: 1. Man kan urskilja konsumentgrupper med olika betalningsvilja.!80

24 2. Man kan förhindra vidareförsäljning mellan grupperna. Hindermodellen Säljaren sätter upp ett hinder som kunden ska ta sig över för att få ett rabatterat pris. Förhoppningen är att man på så sätt ska kunna fånga mer priskänsliga kunder, medan de mindre priskänsliga struntar i detta hinder och betalar ordinariepris ändå. Ex. på detta är rabattkuponger. Ett annat exempel på detta kan vara bokförsäljning där en pocketbok kan vara mycket billigare än en bunden upplaga trots att innehållet i boken är detsamma. Ett tredje exempel kan vara att man säljer ut varor som är andra sortering till ett billigare pris för de som inte bryr sig om en buckla på en TV eller kanske trasiga pepparkakor. Monopolistisk konkurrens Monopolistisk konkurrens kan man säga är motsatsen till monopol men på grund utav sitt namn kan detta tyckas vara något motsägelsefullt. I boken pratar man om Chamberlin modellen för denna marknadsmodell. Marknadsformen kännetecknas av: 1. Det finns många företag på marknaden 2. Inga etablerings- eller exithinder 3. Differentierade produkter dvs produkterna på marknaden är nära substitut Man kan säga att det finns två tydliga egenskaper på detta sätt som är detsamma som under fullständig konkurrens, nämligen att det inte finns några etablerings- eller exithinder samt att det finns många företag på marknaden. Den stora skillnaden ligger i att man under monopolistisk konkurrens har differentierade produkter. Vi kan inte skilja på varorna här, såsom mellanmjölk från Willys, ICA eller Coop. Däremot är märken mycket väsentliga då dessa kan utmärka en skillnad mellan produkterna. Willys egna knäckebröd kanske innehåller exakt samma ingredienser som Coops egna, men en del kunder skulle kanske anse att det från Coop är mer exklusivt och eftertraktat att köpa. Man talar därför om värdet på olika varumärken för olika kunder; hur viktigt är rättvisemärkt för en kund? Kvalité? Man kan på detta sätt säga att företagen konkurrerar med andra företag med!81

25 liknande produkter, men att man har monopol på sin egen variant av produkten. Ex. på varor som detta kan handla om är skor, kläder, livsmedel, cigaretter och vin. I boken pratar man om olika klädmärken som exempelvis GANT, Tommy Hilfiger och Ralph Lauren, varför handlar vi mer av den ena än av den andra? Eller tänker vi ens på märkena? Ett exempel kan vara om vi har Gevalias kaffe, där priset plötsligt höjs. En del personer som älskar deras kaffe kommer fortsätta konsumera detta oavsett om priset höjs för att de anser att Gevalia är så bra att de inte kan tänka sig att köpa något annat. Däremot kommer det också finnas kunder som inser att de kan få en annan sorts kaffe till ett bättre pris, och på så sätt börjar köpa en annan sort. Vi kan därför inte säga att all efterfrågan försvinner när priset höjs, utan endast en andel utav den. Det är viktigt att tänka på hur känslig man är som företag för olika prisrörelser. Produktdifferentieringen som finns gör att företaget på en marknad med monopolistisk konkurrens möter en negativt lutad efterfrågan. Dock måste vi observera att detta gäller för varje enskilt företag och inte för hela marknaden. När vi har höga priser säljer vi en låg kvantitet och tvärt om. Kortsiktig jämvikt Vi ska nu titta på den kortsiktiga jämvikten för monopolistisk konkurrens. Vi ser att denna är likadan som för monopolmarknaden. Företaget möter efterfrågan d 1 och vinstmaximerar vid MR = MC. Vinsten motsvaras av den grå rutan i kurvan. Vinsten per enhet är skillnaden mellan det pris man tar för varan minus den kostnadsvolym man har multiplicerat med kvantiteten. Långsiktig jämvikt På lång sikt ser vi istället att när företaget går med vinst, så kommer fler företag att precis som under fullständig konkurrens, vilja etablera sig på marknaden. Fler vill ju ta del av den vinst som man ser att andra kan ta ut. För det företag som nu sedan tidigare finns på marknaden så kommer efterfrågan att minska. Men precis som vi nämnde tidigare så kommer endast en andel att försvinna, då det fortfarande finns kunder som kommer att värdera produkterna högt och fortsätta konsumera, trots att det uppstår andra substitut på marknaden. Vi får ett skift i efterfrågan åt vänster, d 1 går mot d 2.!82

26 Nyetableringen och därmed också minskningen av efterfrågan pågår tills vinsten = 0. Långsiktig jämvikt råder. Jämför vi med fullständig konkurrens så kommer priset pressas till minimum på ATC på lång sikt, men under monopolistisk konkurrens så räcker inte efterfrågan till att producera jämviktkvantiteten Q*. Företaget kommer nu istället producera med överkapacitet. Detta beror på de kunder som stannar kvar hos det tidigare företaget man handlade av, trots nya substitut eller konkurrenter på marknaden. Många hävdar på detta sätt att monopolistisk konkurrens är mindre effektiv än fullständig konkurrens. Men man frågar sig också, vill vi alla ha likadana varor med samma varumärken? Monopolistisk konkurrens ses därför ofta som en mer realistisk modell av hur marknaden ser ut. Q* går mot Q 2 MK Vi har under detta förhållande två villkor. Företaget ska vinstmaximera med sin kvantitet, dvs MR = MC och detta måste alltid uppfyllas. Vinsten skall på lång sikt alltid vara = 0 där ATC tangerar efterfrågekurvan. Vi ser här att genomsnittliga kostnader, ATC, avtar och tangerar den negativt lutande efterfrågekurvan. Skulle istället kurvorna korsa/skära varandra så har vi ingen 0-vinst och skulle efterfrågekurvan vara under ATC skulle vi gå med förlust. Hade vi haft fullkomlig konkurrens här i ovan kurva, så hade priset vari i q*, alltså som tidigare nämnt, i min-atc. Slutsatsen av detta blir att under monopolistisk konkurrens så producerar vi mindre kvantitet till ett högre pris istället för som under fullständig konkurrens; en större kvantitet till ett lägre pris. Frågan är nu vad som egentligen är bäst? Är utfallet vid monopolistisk konkurrens bättre eller sämre än det vid fullkomlig konkurrens? Detta kan vi inte riktigt svara på. Vi kan konstatera följande: 1. Vi har ett högre pris vid monopolistisk konkurrens och jämvikten är inte effektiv i meningen att maximalt KÖ + PÖ uppnås.!83

27 2. Däremot har vi vid monopolistisk konkurrens en differentierad produkt och människor tycks sätta värde på valmöjligheter. I boken trycker man mycket på att värdet ofta är avgörande och att vi behöver dessa unika produkter på marknaden. Ex. en Coca Cola är en unik produkt som ger en viss känsla och som skapat förändring för kunden. Skulle man plötsligt ändra receptet på Colan och endast sälja den med kanske kaffe-smak så skulle det få stora protester trots att vi egentligen då bara hade kunnat köpa en Pepsi istället. Man ser också mönster hur dessa varor påverkar varandra. När vi köper en Cola väljer vi det istället för att dricka exempelvis mjölk. Mjölk är ett substitut till glass (tycker boken) och glass i sin tur är ett substitut till chokladkaka. Skulle vi ändra någon av produkterna i denna serie kommer det påverka de andra.!84

28 KAPITEL 14 FAKTORMARKNADEN Vi har tidigare pratat om hur företaget producerar sin vara eller tjänst med hjälp av produktionsfaktorer som kapital och arbetskraft Q = F(K,L). Hur bestäms priset på insatsfaktorer i produktionen? Isokostlinjen: C = r K + w L där r är priset på kapital (beror på räntenivån) som sätts på kapitalmarknaden och w är priset på arbetskaft (lönen) som sätts på arbetsmarknaden. I nedan bild ser vi en isokostlinje vars lutning ges av w/r och en isokvant vars lutning ges av MP L / MP K. Där isokvanten tangerar isokosten finns det optimala valet av mängd K och L. Företagets efterfrågan av arbetskraft Varje företag efterfrågar arbetskraft så att bidraget från den sista insatta arbetskraftsenheten motsvarar kostnaden på marginalen. Hur kan företaget beräkna bidraget från insatser av arbetskraft? I fysiska enheter bidrar ytterligare en enhet insatt arbetskraft med sin marginalprodukt. Hur mycket är då detta extra bidrag i fysiska enheter värt på marknaden? Om vi multiplicerar MP L och MR får vi arbetskraftens extra bidrag räknat i pengar:!85

29 Detta kallas MRP eller marginalproduktens värde (marginal revenue product, för att underlätta så skiljer vi inte på detta och VMP som används vid fullkomlig konkurrens i boken). EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT Hur mycket arbetskraft kommer företaget anställa? Det beror på flertalet orsaker. Man tittar på olika kostnader. Kostnaderna för att anställa arbetskraft ges av TFC L =L * w (totalfaktorkostnader för arbetskraft). Om arbetskraften bjuds ut i (full) konkurrens så är priset på arbetskraft, timlönen w, bestämd på arbetsmarknaden och alla företag får acceptera den rådande timlönen, de är pristagare. Marginalfaktorkostnaden, MFC L ger den extra kostnad som en ytterligare enhet av en viss faktor (i detta fall L) ger upphov till. Vinstmaximerande mängd arbetskraft (L) ges då MRP L = MFC L. MRP L = w* vinstmaximerande L*!86

30 Marknadsefterfrågan av arbetskraft Marknadsefterfrågan ges av den horisontella summan av företagens efterfrågekurvor MRP L (under antagande om konstant varupris). Efterfrågekurvan är negativt lutad för företaget såväl som för marknaden. INDIVIDENS ARBETSKRAFTSUTBUD Individens arbetskraftsutbud kan beskrivas (härledas?) med hjälp av budgetrestriktioner och indifferenskurvor. Hur värderar vi ledighet kontra inkomst? Om timlönen är w 1 =4 får vi budgetlinjen B 1 Antag att individen vid timlönen w 1 =4 kan tänka sig att jobba 6 timmar. Antal timmar med fritid blir då 24-6=18 vilket markeras med tangeringspunkten mellan budget och indifferenskurvan I 1 nedan: I nedanstående diagram ser vi en sammanställning av tre olika budgetrestriktioner och indifferenskurvor. Punkten där indifferenskurvorna tangerar budgetrestriktionen visar hur många timmar personen i fråga önskar vara ledig.!87

31 Med hjälp av ovanstående information kan vi rita in individens arbetskraftsutbud. Vid låga löner dominerar substitutionseffekten: en högre lön (w) gör fritid dyrare, därför konsumerar vi mindre av den och jobbar mer, detta medför ett positivt lutat utbud (som ni ser ovan från 6-9 timmar jobb per dygn). Vid kurvans bakåtböjda del dominerar inkomsteffekten. Kurvans lutning kan förklaras med att en löneökning dominerar över substitutionseffekten, med en högre lön har vi råd med mer fritid. MARKNADSUTBUDET AV ARBETSKRAFT Marknadsutbudet ges av att man summerar de individuella utbudskurvorna horisontellt. Även om många individer har bakåtböjda utbudskurvor är marknadsutbudet av arbetskraft ändå positivt lutad. Detta beror på att en löneökning i en sektor får arbetskraft att söka sig dit från andra sektorer med lägre löner. JÄMVIKT PÅ ARBETSMARKNADEN Får vi när utbudskurvan (S) möter efterfrågekurvan (D). Vid jämvikt har vi jämviktslönen w* och jämviktssysselsatta L*. Vid fall av minimilöner Många länder, bl.a. USA och Storbritannien har lagstiftade minimilöner. I Sverige har vi avtal mellan!88

32 arbetsmarknadens parter (kollektivavtal) som bestämmer minimilöner. För att minimilöner ska ha någon betydelse behöver den ligga på en nivå över jämviktslönen w*. Införandet av minimilöner är motiverat av att jämviktslönen i vissa marknader eller för vissa grupper av arbetstagare betraktas som så låg att det inte går att försörja sig på den lönen. Den direkta effekten på sysselsättningen av ett införande av minimilön blir: Utfallet av införandet, den s.k. utestängningseffekten av minimilönen är mer eller mindre allvarlig beroende på hur elastisk efterfrågan på arbetskraft är. Vid elastisk efterfrågan blir effekten märkbart stor som man ser i ovan exempel. I nedan exempel visas en oelastisk efterfrågan och därmed en mindre utestängningseffekt:!89

33 MONOPSON Monopson innebär att det bara finns en arbetsgivare (en köpare av arbetskraft), t.ex. bruket på bruksorten. Ex. antag att företagets arbetskraftsefterfrågan och utbudet av arbetskraft ges av följande: Vid monopson är inte timlönen konstant utan för att kunna anställa fler så måste företaget erbjuda en högre timlön. En grundläggande regel för monopson är att den vinstmaximerande mängden L ges av: MRP L = MFC L. Monopsonet medför att det blir lägre lön och färre anställda än om flera företag konkurrerat om arbetskraften (vars jämvikt ges av S L = MRP L ).!90

34 Kap 16. Externa effekter, Äganderätt och Coase-teoremet En extern effekt kan beskrivas som följande Den påverkan på andras konsumtions- eller produktionsmöjligheter som ett företags produktion, eller ett hushålls konsumtion, medför och som inte grundas på en överenskommelse mellan de berörda parterna. Det mest naturliga är att tänka sig olika typer av miljöpåverkan som negativa externa effekter. Man skulle exempelvis kunna likna detta vid att företag A släpper ut miljöfarligt i en flod. Längre ner längs floden befinner sig företag B, som använder vattnet till jordbruk. Försämrad vattenkvalité ger försämrade försättningar för företag B och minskad produktion. Långt och bra exempel i boken, som tar upp flera olika tillvägagångssätt i en liknande situation, sida Inom detta var Ronald Coase verksam och tog fram teorier kring ämnet, huruvida hur dessa problem skulle kunna lösas på mest gynnsamma sätt för båda parter. Problemet är att OM företag och hushåll kunde förhandla med varandra så skulle förekomsten av den externa effekten vara en annan. Ibland kallar vi detta för ett marknadsmisslyckade. Men en mer korrekt beskrivning är att det saknas en marknad. Om vi vill maximera nettofördelen (B(x) C(x) av en aktivitet, x, så bör vi öka aktiviteten så länge som MB > MC, d.v.s. optimal nivå ges av MB = MC Men om vi har externa effekter så måste dessa läggas till nettofördelen (och även kostnader för att minska dem), så vi talar om SB(x) SC(x), och optimal nivå: SMB = SMC Vi kan använda oss av tidigare nämnda exempel för att illustrera detta: Vi har ett vattendrag. Uppströms ligger ett företag. Vid produktion uppstår en förorening som påverkar ett jordbruk som ligger nedströms negativt (de använder vattnet för bevattning). En ökning av utsläpp leder till en fördel: minskad kostnad för rening En ökning av utsläpp leder till en kostnad: ökade kostnader för jordbruket Vi frågor oss då: Vad är kostnaden för företaget att minska utsläppen något? Kostnaden ges av ytan under MRK-kurvan. Från U0 till U1 är kostnaden ytan A.!91

35 Med samma minskning, vad blir då fördelen för jordbruket? Fördelen ges av ytan under MSK-kurvan. Från U0 till U1 är fördelen ytan B. Man kan lätt se att det finns incitament till en förhandling, då en minskning av utsläpp helt klart skulle gynna jordbruket, till en förhållandevis liten kostnad för företaget. OM det finns utrymme för handel/förhandling, så skulle detta ske. Detta skulle fortgå tills det att MRK=MSK En kostnads/nyttoanalys skulle därför ge resultat att vi bör minska på utsläppen. Det är därför som vi säger att en extern effekt leder till välfärdsproblem. Om vi istället vänder det, och säger att jordbruket har äganderätt till vattnet skulle utsläppen vara noll (företaget måste rena det fullständigt). Men om utsläppen ökar något så är kostnadsbesparingen för företaget större än kostnadsökningen för jordbruket. Finns incitament för handel. Detta skulle fortgå tills det att MRK=MSK Detta är alltså den omvända situationen, och om det fanns möjlighet att förhandla om detta utan att blanda in någon annan hade det var mest kostnadseffektivt för båda parter. Coase-teoremet Om äganderätter är klart definierade och om det inte finns några kostnader i samband med transaktioner, så är jämviktsallokeringen av varor och tjänster effektiv, och det förkommer inga problem med externa effekter. 1.Så fördelningen av äganderätt påverkar inte jämvikten (även om fördelningen av pengar påverkas). 2. Problem med externa effekter uppstår när äganderätter inte är klart definierade och/eller när det finns stora kostnader förknippade med handel (t.ex. många som drabbas). Insikt 1: Dubbelsidiga naturen hos externaliteter Även om många människor anser att det är självklart att det är företaget som ska betala jordbruket, och även om en stor del av lagstiftning och reglering bygger på detta visar Coase teoremet att vi kan utgå från en annan extrem start och ändå uppnå samma utfall. Dessutom: Det kan vara som så att jordbruket kan vidta åtgärder till en låg kostnad för att minska på problemet.!92

36 Insikt 2: Så vad händer om äganderätter inte är klart definierade? I vårt ovanstående fall kan det leda till att ingen förhandling uppstår och att företaget släpper ut maximalt. Generellt sett leder det till ett överutnyttjande av resurser. Varje individ har incitament att använda resursen (ingen äger den) och tar inte hänsyn till att detta minskar andra människors möjlighet att använda resursen (utfiskning, avskogning etc). Vi kallar det för Allmänningens tragedi. Det finns ett argument för statlig inblandning. Under vissa omständigheter löser vi problemet utan statlig inblandning. Människor/företag har ju incitament till att lösa problemen. I fallet vi såg på tjänar ju båda på att en förhandling. Elinor Ostrom designprinciper för när man kan lösa problemet utan statlig inblandning, bland annat: - Möjlighet att stänga ute individer från att använda resursen. - Möjlighet att övervaka varandra - Frivilligt satta regler - Bestraffning om man bryter mot regler Allmänningens tragedi I Ostroms forskning fokuserade mycket på lokala resurser med oklara äganderätter. Problemet med den här typen av resurser är att en individs utnyttjande påverkar fördelen av användning för alla andra individer också. -> Allmänningens tragedi och därför överutnyttjande av resurser. Klassiska exempel: fisk, skog, betesmark. Allmänningens tragedi II (Exempel 16.7) En by med 6 invånare, var och en har 100. Man kan välja att investera i en obligation som ger 112 om ett år, eller köpa en ungtjur för 100 som kan beta på allmän mark. Sambandet mellan antalet ungtjurar och priset på dem efter ett år ser ut så här Kommer en person att köpa en obligation eller en ungtjur? Beror på vad man tjänar på respektive val. En obligation ger 112. En ungtjur ger 120 om ingen annan har en tjur 118 om en annan har en tjur 114 om två andra har en tjur 111 om tre andra har en tjur Så tre personer kommer att köpa en ungtjur och 3 kommer att köpa en obligation. En enskild person tar inte hänsyn till effekten på ngn annan vid val mellan ungtjur och obligation (extern effekt). Hade man däremot satsat på att få bäst avkastning som en grupp, hade 4 st valt att!93

37 köpa obligationer. 6 obligationer: 6* 112= obligationer, 1 tjur: 5* = obligationer, 2 tjurar: 4* 112+2*118 = obligationer, 3 tjurar: 3* 112+3*114 = obligationer, 4 tjurar:2* 112+4*111 = obligation, 5 tjurar: 1* 112+5*108 = obligationer, 6 tjurar:6* 105 = 630 Utan överenskommelser etc är dock utfallet 3 ungtjurar -> Överutnyttjning av resursen. Det är detta som vi kallar för allmänningens tragedi. Miljöpolitisk styrning Givet att vi har problem med äganderätter och transaktionskostnader så kan staten välja att försöka påverka marknaden. Vi skall se ett styrmedel, men oerhört förenklat. I verkligheten krävs oftast omfattande information och kunskap. Det kan därför vara viktigt att komma ihåg att även regleringen kan misslyckas, t.ex. att den grundas på felaktig information. Ekonomiska och administrativa styrmedel Ekonomiska styrmedel Skatter och överlåtelsebara utsläppsrättigheter. Företag och hushåll anpassar sitt beteende med hänsyn till de incitament som styrmedlen ger. Administrativa styrmedel Direkta föreskrifter och kontroll. Företag och hushåll måste följa dessa och det finns ett bestraffningssystem. Traditionellt sett har man använt administrativa styrmedel. Men ekonomiska styrmedel börjar användas i en allt större utsträckning. Detta eftersom det finns en större flexibilitet med de ekonomiska styrmedlen. Men det finns en hel del miljöproblem som inte är särskilt lämpliga för ekonomiska styrmedel. Främst sådana som är mycket farliga för människor, t.ex. olika gifter. Skatt på utsläpp Istället för att låta marknaden sätta ett pris på utsläpp så kan staten bestämma ett pris på utsläpp genom att införa en skatt per enhet utsläpp. Skatt skapar incitament att minska på utsläppen. Hur mycket?: Tills det att skatten per enhet är lika med den marginella reningskostnaden! D.v.s. en skatt leder till en kostnadseffektiv fördelning av utsläppsminskningarna. Nu ska vi kolla på hur detta ser ut i ett D/S-diagram. Vi tänker oss en marknad under perfekt konkurrens. Produktionen av en vara genererar en extern effekt. Låt oss anta att vi kan mäta värdet av den externa effekten. För enkelhetens skull är den marginella skadan konstant.!94

38 Har det blivit bättre eller sämre med en skatt? För att ta reda på detta måste vi först räkna ut följande saker: - Konsumentöverskott - Producentöverskott - Skatt - Miljöeffekt Miljöeffekt Skatteintäkt!95

39 Konsument och producentöverskott Den totala effekten av allt kallas välfärdsförlust!96

40 Kap 17, Statens roll i en marknadsekonomi En liten påminnelse, effektivitet på en konkurrensmarknad (kapitel 11) En fullständig konkurrensmarknad resulterar i en jämvikt som är effektiv. Med det menar vi att summan av konsument- och producentöverskottet är maximerat. Denna summa mäter den totala fördelen av ett utbyte mellan konsumenter och producenter. Så om villkoren för en fullständig konkurrensmarknad är uppfyllda så finns det inga effektivitetsskäl till en reglering. Det kan ju givetvis finnas fördelningsskäl. Statens roll Storleken på en offentlig sektor och rollen för en offentlig sektor är i stor utsträckning en politisk fråga. Syftet här är inte att ta ställning i denna fråga. Vi skall dock se på vilken roll en offentlig sektor kan spela i en marknadsekonomi. Det finns många aspekter men vi skall se på NÅGRA: (i) Marknadsmisslyckanden såsom: Kollektiva varor (t.ex. försvar, järnväg, tele), Externa effekter (miljö) (ii) Inkomstfördelning över tid och mellan personer (iii) Paternalism (iv) Osäkerhet och information - Främja effektiv allokering (kollektiva varor, naturliga monopol, konkurrenspolitik) - Stabilitet: dämpa konjunktursvängningar med finans och penningpolitik (makroekonomi) - Rättvis fördelning: omfördelning mellan individer och över tiden Marknadsmisslyckanden Marknadsmisslyckanden är ett samlande begrepp för olika situationer där en fri marknad leder till ej önskvärd mängd av en vara eller tjänst. Exempel: en ren marknadsekonomi tenderar att producera för lite kollektiva varor. Exempel: en ren marknadsekonomi kan generera för mycket miljöutsläpp. Kollektiva varor Definition på en fullständig kollektiv vara (pure) Ej exkluderbar: Det finns ingen möjlighet att hindra människor från att konsumera varan (även om de inte har betalat) Ingen rivalitet: En persons konsumtion av varan påverkar inte andra personers möjlighet att konsumera varan. I verkligheten är inte många varor fullständigt kollektiva, vi pratar om impure. Ien marknadsekonomi finns det en risk för kollektiva varor producera i en för liten kvantitet (eller inte alls). Huvudanledning: Free-riders. Eftersom man kan konsumera varan även om man inte betalat så finns det incitament att inte betala. Detta även om man har ett positivt värde av konsumtionen. Men hur mycket av den kollektiva varan efterfrågas och hur mycket skall man tillhandahålla? Vi måste vara försiktiga när vi konstruerar en aggregerad efterfrågekurva för kollektiva varor. Detta eftersom en persons konsumtion inte påverkar en annan persons konsumtion (till skillnad från en privat vara). Låt oss utgå från att endast två personer efterfrågar den kollektiva varan (för enkelhetens skull). Vi har tagit reda på hur mycket de är villiga att betala för olika nivåer på den kollektiva varan.!97

41 Hur löser man problemet med free-riders? Finansiering via den offentliga sektorn Olika former av marknadslösningar för att påverka exkluderbarheten och rivaliteten Viktigt tillägg: vi sa tidigare att nivån på den kollektiva varan är den där MC är lika med den aggregerade marginella betalningsviljan. Men om de TOTALA kostnaderna är större än de TOTALA fördelarna, så är den optimala nivån 0. Om nu staten ska tillhandahålla varan så är det mest troligt att man finansierar varan via en skatt. Om vi tänker oss att man ska rösta om man vill att varan ska tillhandahållas eller inte, kan vi säga något om skatten? Viktigt tillägg 2: när man röstar kommer man att jämföra sin TOTALA betalningsvilja med skatten, d.v.s. ytan under betalningsviljekurvan. Eftersom A och B har olika betalningsviljor följer att en skatt där alla betalar lika mycket kan vara problematisk: B kan ha incitament att rösta nej, även om varan borde tillhandahållas. --> A borde betala mer än B. Olika privata lösningar för kollektiva varor. -Skapa sätt att stänga ute de som inte betalar: Kabel-TV och Pay-peer-view. Detta löser problemet med freeriders. Problemet är att marginalkostnaden för ytterligare en tittare är antagligen nära noll. Så ur samhällets synvinkel är det inte effektivt att betala särskilt mycket.!98