Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni."

Transkript

1 Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni. Monopol Prisdiskriminering Monopolistisk konkurrens Chamberlinmodellen Lokaliseringsmodeller Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen Naturliga monopol Monopsoni Upplägg 1

2 Monopol En enda säljare som tillgodoser hela marknaden För att få monopolmakt krävs att substitutionsmöjligheterna är små. Orsaker till att monopol uppstår: Exklusiv kontroll över viktiga inputs Diamanter Stordriftsfördelar Naturliga monopool Patent Läkemedel Nätverk Operativsystem Licenser Monopol En säljare markandens efterfrågekurva = monopolistens efterfrågekurva Monopolisten bestämmer själv priset men ju högre priset är, desto mindre säljer man. Totala intäkter ökar inte proportionellt mot priset. MR<P eftersom man måste sänka priset för att sälja fler enheter. MR visar lutningen på TR(=TR ). MR har samma intercept som efterfrågekurvan men dubbelt så stor lutning Gäller en linjär efterfrågekurva. 2

3 Monopol Figur 1: Monopolistens marginalintäktskurva. Anta en D-kurva som har följande funktion: P=80-0,2Q TR=P*Q=(80-0,2Q)*Q=80Q-0,2Q 2 MR=TR =80-0,4Q D.v.s. samma intercept dubbel lutning jämfört med D-kurvan! Gäller alla linjära efterfrågekurvor. Monopol Samband mellan MR och priselasticiteten. =(1 ) Ju mindre elastisk efterfrågan (brantare D-kurva) är desto mer kommer priset att överstiga MR. En monopolist kommer aldrig att producera på den del av efterfrågekurvan som är oelastisk, eftersom detta skulle innebära att man genom att höja priset kan öka TR. D.v.s. där 0<ε P <-1 Här minskar kvantiten mindre än man höjer priset. TR ökar. 3

4 Figur 2: Jämvikt för ett monopol. Monopol Vinstmaximerar då MR=MC Vinsten kan finnas kvar även på lång sikt. Beror på hur/varför monopolet uppkommit. Konkurrerande företag kan utveckla substitut. Naturliga monopol har tendens att finnas kvar. Antag: P=80-0,2Q MR=80-0,4Q MC=20 Vinstmax: Q=150, P=50, =500 Monopol Figur 3: Förlust på kort sikt. Antag som tidigare: P=80-0,2Q MR=80-0,4Q MC=40 I det här fallet är AVC=MC, då MC är konstant När bör företaget sluta producera? Om det inte existerar någon kvantitet där efterfrågekurvan ligger över AVC-kurvan. Man kan inte ta ut ett pris som motsvarar de rörliga kostnaderna. Om man slutar producera går företaget med förlust (FC), men om man väljer att producera förlorar man ännu mer sluta producera! 4

5 Prisdiskriminering Hittills har vi antagit att monopolisten säljer varan för samma pris till alla konsumenter. I verkligheten kan monopolisten ta olika betalt från olika köpare. Olika konsumentgrupper har olika efterfrågekurvor. Sänker priset för priskänsliga grupper ökar efterfrågad kvantitet. Höjer priset för prisokänsliga grupper påverkar inte efterfrågad kvantitet så mycket. Varför prisdiskriminera? Monopolisten vill få alla konsumenter att betala så mycket som de värderar varan till ökad vinst! Förutsättningar: Ingen andrahandsmarknad inga arbitragemöjligheter! Exempel: Olika priser på biljetter; Barn, Ungdom, Vuxen, Student etc. Prisdiskriminering Exempel prisdiskriminering: Varför erbjuder biografer rabatter på biljetter men inte på popcorn? En student som köper en biljett kan endast användas av en student. Omöjligt att sälja vidare upplevelsen av biobesöket till någon annan för ett högre pris. Om biografen skulle sälja popcorn billigare till studenter än exempelvis vuxna skulle studenterna tjäna på att sälja vidare popcorn till vuxna. Det handlar om arbitragemöjligheter. Prisdiskriminering förutsätter att denna möjlighet inte finns! 5

6 Prisdiskriminering Figur 4: Monopolist som säljer på två olika marknader. Antag två distinkta marknader. Lägre efterfrågan på marknad 1 än marknad 2. Vilka priser bör företaget sätta för att maximera vinsten? Vinstmaximering: = Två olika priser: P 1 <P 2 Olika priser förutsätter att marknaderna är skilda, d.v.s. att det inte går att sälja varan mellan marknaderna utan transaktionskostnader som är större än prisskillnaden. Prisdiskriminering Perfekt prisdiskriminering (första gradens prisdiskriminering). Monopolisten tar ut olika priser av olika konsumenter Monopolisten tar även ut högre priser för den första varan, lite lägre för den andra, ännu lite lägre för den tredje o.s.v. Konsumenterna betalar exakt det pris de som mest är beredd att betala för varan fångar allt KÖ! Behöver inte sänka priset för att sälja fler enheter, P=MR, D=MR! Produktionen blir större än för en monopolist som inte kan prisdiskriminera eftersom man inte behöver sänka priset för att sälja fler enheter. Varför använder sig inte alla monopolister av denna strategi? I praktiken omöjligt att känna till alla konsumenters efterfrågekurvor. Svårt att ta ut olika priser arbitrage! 6

7 Prisdiskriminering Figur 5: Perfekt prisdiskriminering Antag en monopolist med N konsumenter som alla har en likadan negativt lutande efterfrågkurva. Säljer alla enheter till olika priser inget KÖ! Hur stor blir vinsten för monopolisten? Producerar där MR=MC =Allt under D-kurvan ner till ATC (fram till Q*) Prisdiskriminering Andra gradens prisdiskriminering Monopolisten tar ut ett pris som sjunker med en ökad kvantitet. Fångar på så sätt upp en del av KÖ. Ex: Elpriser för de första 500 kilowattimmarna får du betala 70 öre, för de efterföljande 500 får du betala 50 öre o.s.v. Hur skiljer sig detta från perfekt pris diskriminering? Monopolisten tar ej hänsyn till att konsumenterna är olika priskänsliga ett pris för alla konsumenter! Kan inte fånga upp allt KÖ eftersom detta skulle kräva väldigt många olika prisnivåer. 7

8 Prisdiskriminering Figur 6: Andra gradens prisdiskriminering Anta en linjär efterfrågefunktion: P=500-0,5Q P 1= 450, P 2 =400, P 3 =350, P*=P 4 =300 Hur förändras PÖ jämfört med perfekt prisdiskriminering? Hur förändras PÖ jämfört med om ingen prisdiskriminering skett? Prisdiskriminering The hurdle model Hur ska vi lyckas kunna få så mycket PÖ som möjligt när vi inte vet vilka konsumenter som är beredda att betala ett högt resp. lågt pris? I form av hinder konsumenterna identifierar sig själva! Konsumenten väljer själv om man vill betala det högre priset och slippa hindret eller inte. Exempel Rabatter inkluderade i produktpaket skicka in kupong för att få tillbaka pengar. Mer troligt att den priskänslige skickar in, hade inte köpt varan annars den prisokänslige tycker att det är för omständigt. Böcker Lanserar inbunden bok först, pocket efter ett år. Prisokänsliga köper boken direkt, medan priskänsliga väntar på pocket. Hindret ligger i att man måste vänta ett år. 8

9 Monopolistisk konkurrens och oligopol Hittills har vi ignorerat det faktum att vinsten av ett företags val inte bara påverkas av företaget själv utan också av hur andra aktörer på marknaden agerar. När ett företag gör ett val tar det hänsyn till hur man tror att andra företag kommer att agera. Monopolistisk konkurrens Oligopol Spelteori Monopolistisk konkurrens Många små företag och inga etableringshinder förekommer. Påminner om fullständig konkurrens. Likartade produkter MEN unika produkter märken. Produkterna är inte perfekta substitut. Företagen har en begränsad monopolsituation. Till skillnad från perfekt konkurrens är inte priset det enda som spelar roll vid konsumtionsbeslut. Till skillnad från monopol finns det goda substitutionsmöjligheter. Efterfrågekurvan har en hög elasticitet men inte oändligt hög elasticitet. 9

10 Monopolistisk konkurrens Chamberlinmodellen Antar många företag på marknaden. Företagen agerar som om deras val ej påverkar hur andra företag på marknaden beter sig. Nära men ej perfekta substitut Negativt lutande efterfrågekurva. Företaget möter två olika efterfrågekurvor: 1. En efterfrågekurva som visar hur det enskilda företagets efterfrågade kvantitet varierar vid prisförändringar, givet att priset för alla andra företag är kontsant. (d) 2. En efterfrågekurva som visar hur det enskilda företagets efterfrågade kvantitet varierar när alla företag samtidigt förändar sina priser. (D) Om företaget är det enda som sänker sitt pris ökar såld kvantitet för företaget mer än om alla företag på marknaden samtidigt sänker sina priser. Exempel: Tröjor från Gant, Ralph Lauren, Tommy Hilfiger etc. Monopolistisk konkurrens Figur 7: Chamberlinmodellen, kort sikt. Två efterfrågekurvor D, d. Företaget vinstmaximerar där MR=(S)MC. P* visar det vinstmaximerande priset för alla firmor. D och d skär varandra i denna punkt 10

11 Monopolistisk konkurrens Figur 8: Chamberlinmodellen, lång sikt. Vinster lockar in nya företag på marknaden. Mer företag på marknaden innebär lägre efterfrågan för det enskilda företaget. Efterfrågan är konstant och fördelas på fler aktörer. företagtes efterfrågekurva skiftar till vänster Nya företag kommer in på marknaden ända till dess att d- kurvan förflyttats ner och tangerar tangerar LAC-kurvan. Företagen gör nollvinst! Om alla företag höjde sina priser skulle företagen gå med vinst, men eftersom varje enskilt företag utifrån detta pris skulle tjäna på att sänka priset är det ohållbart (förflyttning uppåt längs D-kurvan). Monopolistisk konkurrens Kritik mot Chamberlinmodellen. Alla varor kan vara substitut till varandra om man drar det till sin spets: Coca-Cola är ett substitut för mjölk. (sett som drycker) Pepsi är ett substitut för Coca-cola.(sett som drycker) Glass är ett substitut för Pepsi. (sett som godis/snacks) Kladdkaka är ett substitut för Pepsi. (sett som godis snacks). Kladdkaka är (för de flesta) inteett substitut för mjölk! Poängen är att man på detta sätt skulle kunna fortsätta och få markanden att omfatta i stort sett alla varor. 11

12 Monopolistisk konkurrens Hur förhåller sig utfallet på lång sikt på en marknad med monopolistisk konkurrens till utfallet i perfekt konkurrens? Produktionen sker inte vid LAC min. LAC>MC! P>MC skillnaden är kostnaden för variation! På lång sikt är vinsten 0 i båda fallen. Hur likt utfallet blir perfekt konkurrens beror på hur nära substitut det finns. Frågan är om konsumenterna skulle få det bättre eller sämre om det istället bara fanns en enda billigare standardiserad produkt? En avvägning! Lokaliseringsmodeller Ett hinder för att varor skall vara perfekta substitut är avstånd. Att köpa pizza på andra sidan stan är inte ett perfekt substitut för att köpa pizza på pizzerian i gathörnet där man bor. Det spelar ingen roll att produkterna i sig har samma egenskaper och kvalitéer. Avståndet gör att varorna inte längre är lika i konsumentens ögon. 12

13 Lokaliseringsmodeller Figur 9: En marknad där lokalisering är den enda viktiga skillnaden. Monopolregion/konkurrensregion cirkelformad 1 mil. Antar att konsumenterna är jämnt fördelade runt cirkeln. Fyra konkurrerande företag: A,B,C och D. Säljer samma standardiserade produkt ¼ mil mellan återförsäljarna Antar avtagande ATC med ökad Q. Varje person väljer att handla på det ställe som ligger närmast där man bor. Behöver som längst färdas 1/8 mil ¼ mil fram och tillbaka. Genomsnitt: 1/8 mil fram och tillbaka. Lokaliseringsmodeller Figur 9: En marknad där lokalisering är den enda viktiga skillnaden forts. Kostnaden för konsumenten blir: Produktpris + avstånd i mil*transportkostnad/mil. Den viktiga frågan är: hur många företag bör det finnas i regionen? Produkten blir billigast med en firma avtagande ATC. Transportkostnaderna minskar med fler restauranger. Optimalt antal företag är när dessa två kostnader tillsammans minimeras. D.v.s. antalet företag beror på transportkostnaden storlek i förhållande till priset på produkten. Modellen kan användas även om det handlar om andra skillnader i produkten än avstånd kan tillämpas på i princip alla produkter. Skillnader i produktegenskaper = avstånd 13

14 Lokaliseringsmodeller Exempel 1: Tänk dig en flyglinje som 3 gånger dagligen går mellan två städer. Flygen är jämnt utspridda över dygnet d.v.s. går var 8:e timme. Konsumenten väljer den tid som ligger närmast det man helst föredrar. Den tid som konsumenten får vänta är analog med avståndet i förra exemplet. Varför går det då inte ett fly exempelvis 1 gång i timmen för att göra alla konsumenter nöjda? Det handlar återigen om en avvägning mellan kostnad och bekvämlighet. Fler flyg mindre flygplan högre ATC, men mer bekvämt för konsumenten ur tidssynpunkt. Lokaliseringsmodeller Exempel 2: Varför är det färre mataffärer i städerna nu jämfört med 1930? Mataffärer som många andra industrier har stordriftsfördelar avtagande ATC. Även i det här fallet är det en avvägning mellan direkta produktionskostnader och kostnader för transport. Färre affärer leder till lägre produktionskostnader men längre avstånd var det inte många som hade en bil högre transportkostnader! Mer lönsamt att ha fler affärer eftersom det leder till kortare transportsträckor. Idag har nästan alla en bil och transportavståndet är inte längre av lika stor vikt. Fokus ligger på att få ner produktionskostnaden! 14

15 Lokaliseringsmodeller Figur 10: Hotellings gata varmkorvsförsäljare på en strand. Antag en strand som är en mil lång där två korvförsäljare skall välja en plats för försäljning. Antar att konsumenterna är jämnt utspridda längs stranden och att alla köper från den försäljare som är närmast. Frågan är var på stranden de kommer att sälja mest? Antag att försäljarna lokaliserar sig i punkt 0,25 respektive 0,75 längs stranden. Båda säljer till 50 % vardera. Minimerar konsumenternas transportkostnader. Inte en stabil jämvikt Exempelvis kan försäljaren vid A förflytta sig inåt mot B och sno försäljningsandelar från försäljare B. (och tvärtom). Jämvikt nås då båda försäljarna är lokaliserade på mitten. Strategier Monopolistisk konkurrens Hitta en egen nisch. Ett företag flera märken. Signalering marknadsföring Märkestrohet. 15

16 Oligopol Några få säljare Heterogena eller homogena produkter. Företagens beteende påverkas av hur andra företag på marknaden agerar. Företagen har en gemensam önskan om en stor marknad och höga vinster kan nås genom samarbete Varje enskilt företag vill öka sin marknadsandel och vinst konkurrens Spelteori Exempel: Kaffeskördar Världsefterfrågan på kaffe är oelastisk. En frost som förstör halva kaffeskörden kan leda till en prishöjning så att lokala kaffeodlare trots detta får en högre vinst. Frågan är: Varför planterar man inte bara hälften så mycket från början och får högre vinster varje år? Förklaringen ligger i att det för odlarna som en helhet finns incitament att hålla tillbaka produktionen, men inte för den enskilda kaffeodlaren. Den enskilda kaffeodlaren skulle maximera sin vinst om alla andra minskade produktionen utom just denne själv. Samma kvantitet men högre pris. Många kaffeodlare svårt att komma överens. T.o.m. karteller med få inblandade har svårt att överleva incitament att bryta! 16

17 Spelteori Exempel: Fångarnas dilemma Två fångar som kan välja att antingen erkänna eller vara tysta. Fångarna kan inte kommunicera med varandra inget samarbete. Om båda håller tyst får de 1 års fängelse var, om bara en erkänner får denne 20 års fängelse medan den andre går fri och om båda erkänner får de 5 år var. Dominant strategi: Spelstrategi som ger bättre resultat oavsett vad motspelaren väljer för strategi. Båda två kommer att erkänna och få 5 år var, trots att de bara skulle få 1 år var om båda höll tyst. Jämvikt där båda spelar sina dominanta strategier. Spelteori Exempel: Reklam- ett fångarnas dilemma. Om reklamens enda syfte är att locka över konsumenter från ett annat märke inom samma bransch, skulle alla företag få det bättre om ingen reklam alls förekom. Om ingen reklam förekommer finns det ett incitament för det enskilda företaget att marknadsföra sin produkt efter som detta ökar efterfrågan gentemot konkurrenterna. Om alla företag marknadsför sin produkt kommer resultatet att bli detsamma som i utgångsläget, inga marknadsandelar förändras. Marknaden växer inte. Lägre vinster när marknadsföringskostnaderna uppkommer. Dominant strategi: Reklam! 17

18 Exempel: Nashjämvikt. Spelteori Det är inte alltid det finns en dominant strategi. Nashjämvikt:Kombination av strategier i ett spel som gör att ingen av spelarna har incitament att byta strategi. Båda spelarna väljer den strategi som är bäst givet den strategi som motspelaren valt. Oligopol Cournotmodellen Antar två företag duopol Företaget antar att dess konkurrenter kommer att fortsätta hålla samma produktionsnivå oavsett vad företaget själv väljer för nivå på Q. Reaktionsfunktion: En kurva som talar om den vinstmaximerande nivån på produktionen för en duopolistgivet nivån på produktionen hos den andre duopolisten. 18

19 Oligopol Figur 11: Reaktionsfunktioner. Anta att företag 1 inledningsvis skulle välja att producera. Företag två svarar med att producera i punkt A på sin reaktionsfunktion. Givet detta väljer företag 1 punkt B. Fortsäter tills vi hamnar i jämvikt där kurvorna skär varandra. Om det handlar om två identiska företag kommer de att dela lika på vinsten. Oligopol Bertrandmodellen Från konsumentens sida är det priset som är intressant och hur priset mellan de två företagen förhåller sig. Företaget antar att andra företags priser kommer att ligga fast oavsett vad man själv tar ut för pris. Kommer resultatet att bli annorlunda jämfört med Cournot-modellen? Pris och kvantitet hör ju trots allt ihop med givna nivåer på efterfrågekurvan. Svaret är att det trots allt blir ett helt annat utfall. 19

20 Oligopol Forts. Bertandmodellen. Anta att företag 1 väljer ett pris,. Vad bör företag 2 göra? Har tre val: 1. Ta ut ett högre pris än företag 1 och inte sälja någonting alls. 2. Ta ut samma pris som företag 1 och därmed dela marknaden vid denna nivå på efterfrågan. 3. Ta ut ett lägre pris än företag 1 och få hela marknaden själv. Lätt att se vilket alternativ företaget kommer att välja! Företagen kommer att fortsätta att bjuda under varandra till dess att P=MC Monopol Naturliga monopol kan två företag överleva? Avtagande ATC stordriftsfördelar. Lägst produktionskostnad uppnås med ett enda företag Frågan är: kan två företag överleva? Det uppenbara valet skulle vara för de två företagen att gå ihop. Förhindras dock av konkurrenslagstiftning i många fall. Ett annat alternativ är för ett företag att annonsera ut en prissänkning driva ut det andra företaget från marknaden. Så länge priset överstiger AVC min stannar båda företagen kvar. Båda kommer att gå med förlust något av företagen kommer till slut att drivas ut från marknaden. Eftersom det inte finns någon garanti att det är företaget som först sänker priset som överlever riskfyllt! Kan vara bättre för företaget att helt enkelt dela marknaden med konkurrenten. Två företag kan överleva, men detta är inte ett säkert utfall. 20

21 En enda köpare. Monopsoni En köpare i perfekt konkurrens påverkar inte priset man köper för horisontell utbudskurva. En monopsonistmöter istället marknadens utbudskurva som är positivt lutande. Vill man köpa mer kommer priset att öka för alla enheter man köper. ME Marginal expenditure-kurvan ligger över utbudskurvan. Monopsoni Hur mycket bör företaget optimalt köpa? Beror på hur mycket produkten tillför, vad den är värd. (=D-kurvan) Företaget bör köpa till dess att ME=D Den extra utgiften motsvarar precis vad man värderar varan till! Om ME > D köp mindre! Om ME < D köp mer! Lägre pris än i perfekt konkurrens. 21

22 Monopsoni Figur 12: Exempel monopsoni Antag ett företag som är den enda köparen av arbetskraft i en stad (perfekt konkurrens på sin varumarknad.) Antag: P=100, Q=100, MP L =50 för en extra anställd, MR=50 Om man vill anställa ytterligare en person kommer lönen för alla att höjas till 125 kr/h. Extra utgifter, ME= *100=2625 kr Bör företaget anställa fler? 22

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. 1 Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni Monopol risdiskriminering Monopolistisk Konkurrens Chamberlinmodellen Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen

Läs mer

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

MP L AP L. MP L = q/ L

MP L AP L. MP L = q/ L F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

MONOPOLISTISK KONKURRENS

MONOPOLISTISK KONKURRENS MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Q C Indifferenskurvor

Q C Indifferenskurvor KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder

Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder MON KONKURRENS Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder Företaget har en egen D-kurva, ju brantare/ju lägre elasticitet, desto högre märkestrohet /låg substituerbarhet

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat

Läs mer

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Strategier för att öka market power för att höja vinsten. Hur påverkas strategival av marknadsstrukturen?

Strategier för att öka market power för att höja vinsten. Hur påverkas strategival av marknadsstrukturen? F1 Kursens grundfrågor: Vad kan företag göra, vad gör företag, varför? Strategier för att öka market power för att höja vinsten Hur påverkas strategival av marknadsstrukturen? Former för kursen: Föreläsningar

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

F 5 Elasticiteter mm.

F 5 Elasticiteter mm. F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller

Läs mer

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2 LEKTION 2 Lösningsförslag Uppgift 1 ATC =TC/Q = 100/Q + 8 0,12Q + 0,004Q 2 AVC = 8 0,12Q + 0,004Q 2 AFC = 100/Q (FC DEN DEL AV TC SOM ÄR OBEROENDE AV Q, DVS TC NÄR Q =0) MC = dtc/dq = 8 0,24Q + 0,012Q

Läs mer

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.

INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte.

Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte. Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Omtentamen Mikroekonomi Intt oduktion, 24 Augusti 2012 Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte. Skriv

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm Elas(citeter E;erfrågans priselas(citet Inkomstelas(citet Korspriselas(citet Utbudselas(citet Konsumentöversko5 Asymmetrisk informa(on

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.

Läs mer

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Krister Ahlersten Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Studentia 2006 Krister Ahlersten och Studentia Ladda ner kompendiet gratis på ISBN 87-7681-023-2 Studentia Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi: Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 091207 Jonas Häckner Så här gör vi: Går igenom rättningsmallen för frågorna 4-10 Efter detta kan man hämta sin tenta mot uppvisande av legitimation

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = 2.2856 Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = 6.25333..., Ql = 4, Q3 = 8 Företag B: Mo = 4, Md = 6, m = 5.34666..., Ql = 4, Q3 = 6 c. Företag A: s = 2.2856

Läs mer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare

Läs mer

Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor

Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor ÖVNINGSUPPGIFTER Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor Börja med att se filmen Klas förklarar: Utbud och efterfrågan. Lyssna och ta anteckningar. Innan du ser filmen kan det vara bra att läsa

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer