Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler"

Transkript

1 Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras antingen som en realekonomisk kalkyl eller en intressentkalkyl. Det förekommer också några hybridformer (blandformer), men de behandlas inte här. I en realekonomisk kalkyl fokuserar man på resursanvändningen, medan intressentkalkylen istället klargör effekterna för olika grupper i samhället. Den viktigaste skillnaden är kanske att det i intressentkalkylen förekommer poster som kan ses som rena transfereringar. Men en transferering är en pluspost för en intressent och en lika stor minuspost för en annan och innebär i sig inte att resurser skapas eller utnyttjas. Posterna kan sägas ta ut varandra och finns därför inte med i den realekonomiska kalkylen. I många verkliga fall är det enklare att göra en realekonomisk kalkyl, just därför att man då slipper kartlägga alla transfereringar. Det totala kalkylresultatet påverkas inte av framställningen och det förekommer också att man dels gör en realekonomisk kalkyl, dels gör en uppdelning på intressenter. När man summerar kalkylerna för de enskilda intressenterna skall summan överensstämma med resultatet i den realekonomiska kalkylen. Skillnaden mellan tillvägagångssätten illustreras med tre exempel: Exempel 1 Figur 1.1 P 1 X Y Z W MC Q 0 Q 1 I exempel 1 antas ett projekt innebära att priset på en vara sjunker från till P 1, vilket i sin tur gör att produktionen och konsumtionen ökar från Q 0 till Q 1. Observera att prissänkningen inte beror på sänkta produktionskostnader, MC är oförändrad, utan exempelvis kan bero på att konkurrensen på marknaden ökat. Alternativt består själva projektet i en prissänkning på en offentlig tjänst. I den realekonomiska kalkylen jämförs värdet av den ökade konsumtionen från Q 0 till Q 1 med kostnaden för att öka produktionen motsvarande. Den samhällsekonomiska intäkten visas därför av Y+Z+W, medan kostnaden visas av W, givet att MC speglar samhällsekonomisk produktionskostnad. Nettoresultatet är därför Y + Z. 1

2 I intressentkalkylen identifierar vi först intressenterna konsumenter och producenter. Inga andra grupper berörs netto av produktionsökningen om vi som ovan förutsätter att MC speglar samhällsekonomisk marginalkostnad. Vi studerar därför vilken effekt prissänkningen får på konsumentöverskott och producentöverskott. Förändringen av konsumentöverskottet visas av X + Y, medan förändringen av producentöverskottet visas av Z X. Sammanlagt för konsumenter och producenter får vi precis som i den realekonomiska kalkylen Y + Z. Exempel 2 Figur 1.2 Utbud efter skatt P 1 X P Y 0 U Z P 2 W Utbud före skatt Q 1 Q 0 I exempel 2 består projektet av att staten inför en skatt per producerad enhet av en vara. Den motiveras enbart av statsfinansiella skäl och är inte en korrigering för en negativ extern effekt. Skatten förskjuter utbudskurvan uppåt precis med skattens storlek. Som en följd av detta ökar priset för konsumenterna från till P 1, medan konsumerad och producerad kvantitet minskar från Q 0 till Q 1. Producenternas ersättning, med hänsyn tagen till den skatt de nu måste betala till staten, sjunker från till P 2. I den realekonomiska kalkylen består kostnaden av värdet av förlorad konsumtion, ytan under efterfrågekurvan mellan Q 0 till Q 1, d.v.s. Y + Z + W. Intäkten består i att mindre produktionsresurser nu behövs för att producera varan. Dessa produktionsresurser antas kunna användas i alternativ produktion. Givet att utbudskurvan speglar produktionsresursernas värde i denna användning (samhällsekonomisk marginalkostnad), visas värdet av inbesparade produktionsresurser av ytan under utbudskurvan före skatt mellan Q 0 till Q 1, d.v.s. W. Nettoresultatet blir här negativt, nämligen (Y + Z). I intressentkalkylen identifierar vi här tre parter, konsumenter, producenter och staten, där staten kan sägas representera alla individer som inkluderas i begreppet samhälle. En enskild individ kan således både vara konsument och ingå i intressenten staten. Införandet av skatten gör att konsumentöverskottet minskar med X + Y, medan producentöverskottet minskar med U + Z. Samtidigt får staten skatteintäkter motsvarande X + U. Summerar vi för alla parter får vi samma resultat som ovan, d.v.s. (Y + Z). Exempel 3 Exempel 3 innebär att man i en kommun med hög ungdomsarbetslöshet under ett år skall driva ett projekt som innebär att man anställer 100 ungdomar. Tanken är att ungdomarna skall hjälpa handikappade och pensionärer med enklare arbetsuppgifter (handla, klippa gräset, städa, byta glödlampor etc.). För detta skall de handikappade/pensionärerna betala den subventionerade avgiften 50:- i timmen. Ungdomarna skall dock själva av kommunen få marknadsmässiga löner. För att genomföra projektet krävs det dock dessutom att kommunen tillfälligt 2

3 omdisponerar två personer ur den ordinarie personalen från andra arbetsuppgifter till att istället leda och administrera projektet. Antag att varje ungdom får en årslön på :- och att var och en i genomsnitt kommer att arbeta 1500 timmar under året. De får under detta år förstås inte någon arbetslöshetsersättning. I genomsnitt uppgår denna till :- per person. De två kommunalt anställda personerna har en årslön på :-. Arbetsuppgifterna kräver övriga kostnader (transport, material) på totalt :-. Antag vidare att den kommunala inkomstskatten är 30% och den statliga inkomstskatten 20%. Arbetslöshetsersättningen betalas av staten och beskattas på samma sätt som inkomster. För att inte komplicera uppgiften ytterligare antas inga s.k. sociala avgifter läggas ovanpå lönen. Vi börjar åter med den realekonomiska kalkylen. På intäktssidan har vi värdet av de tjänster som utförs. Det vi säkert vet är att värdet är minst = 7,5 miljoner eftersom det är det belopp som de handikappade/pensionärerna betalar. Men det är högst troligt att det också finns ett betydande konsumentöverskott, vars storlek vi dock inte känner till. Vi kallar därför helt enkelt värdet av tjänsterna för X där X = KÖ +7,5 miljoner. Den samhällsekonomiska kostnaden består av kostnaden för administration/ledning ( :-) och övriga kostnader :-, d.v.s. totalt 1,3 miljoner. Vi förutsätter då att omdisponeringen av arbetskraften inom kommunen gör att arbetsuppgifter till ett värde motsvarande lönen går förlorade på annat håll. Den lön som betalas ut till ungdomarna är ingen samhällsekonomisk kostnad. Ingen produktion går förlorad för att ungdomarna engageras i projektet. Det som förloras är ungdomarnas fritid, men i exemplet antas värdet av denna vara lika med noll. Totalt får vi därför ett överskott i den realekonomiska kalkylen på X 1,3 = KÖ + 7,5 1,3 = KÖ + 6,2 miljoner. En eventuell övrig intäktspost kan vara att arbetslivserfarenheten gör att ungdomarna får lättare att erhålla andra jobb efter projektets slut. Å andra sidan kan effekten av projektet till viss del vara att andra aktörer på marknaden (som idag utför motsvarande enkla uppgifter till ett högre pris) slås ut. I så fall skall intäktssidan till denna del beräknas från den alternativa produktionen (alternativkostnaden) för de produktionsresurser som friställs istället för från värdet av ökad tjänstekonsumtion. Intressentkalkylen omfattar i detta fall de fyra grupperna handikappade/pensionärer, kommunen, staten och ungdomarna. Hur dessa påverkas och vilka de olika posterna är visas i tabell 1.1 nedan. Tabell 1.1 Post Intressent Övriga kostnader Handikappade och pensionärer Produktion KÖ = X-7,5 Lön ungdomar Skatt på lön ungdomar Arbetslöshetsersättning Skatt på arbetslöshetsersättning Minskade arbetsinsatser på annat håll i kommunen Totalt Kommunen +7, ,6-0,8-0,5-11,4 Staten ,4 +13,6 Ungdomarna Totalt X = KÖ+7, ,8-0,5 KÖ+6,2 KÖ I intressentkalkylen finns ett antal poster som kan betraktas som transfereringar mellan olika grupper och som därför inte finns med i den realekonomiska kalkylen, se nollorna i den ne- 3

4 dersta raden under rubriken totalt. När vi summerar över alla grupper blir resultatet detsamma som det vi fick i den realekonomiska kalkylen. 2. WTP, WTA och konsumentöverskott Antag att priset för en vara X sänks och att vi i en samhällsekonomisk kalkyl vill ha en monetär värdering av detta för konsumenterna av varan. En vanlig ansats är då att likställa värdet med förändringen i konsumentöverskottet, KÖ. I figur 2.1 antas priset sjunka från till P 1. Förändringen i konsumentöverskottet är lika med ytan AFP 1, som visar vad konsumenterna sparar på att den ursprungliga konsumtionen blir billigare, plus ytan ACF, som sägs visa skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala för den utökade konsumtionen och vad de faktiskt betalar. Pris Figur 2.1 A KÖ = ACP 1 P 1 F C X 0 X 1 X Men är verkligen förändringen i konsumentöverskottet ett teoretiskt riktigt mått på vad prissänkningen monetärt är värd för konsumenterna? Låt oss gå över från att studera samtliga konsumenter till att studera en enskild individ och nu se figur 2.1 som en enskild individs efterfrågan. Hur man skall definiera det monetära värdet av prissänkningen är inte självklart och har också betydelse för värderingen. Definition 1: Vad är individen maximalt beredd att betala för prissänkningen, d.v.s. vad är individens betalningsvilja, WTP (willingness to pay)? Definition 2: Vilken ökning av den egna inkomsten uppfattar individen som likvärdig med prissänkningen? Eller annorlunda uttryckt, vad är det minsta belopp individen kräver i kompensation för att acceptera att prissänkningen inte kommer till stånd, WTA (willingness to accept)? Vi skall nu visa att i flertalet fall är WTA > WTP och att inget av dem överensstämmer med konsumentöverskottet i figur 2.1. För att förklara detta beskrivs individens val i figur 2.2.a som ett val mellan övriga varor, som mäts monetärt som utgifter för övriga varor på y-axeln och varan X, där kvantiteten mäts på x-axeln. I figur 2.2.b visas individens efterfrågan på varan X under de olika omständigheter som beskrivs nedan. 4

5 Utgifter för övriga varor WTA B B Figur 2.2.a WTP X 0 X A X B X 1 U 1 U 0 B 0 B 1 B A X Pris Figur 2.2.b A B WTP = AEP 1 WTA = BCP 1 P 1 E C KÖ = ACP 1 WTP < KÖ < WTA X 0 X A X B X 1 X Givet det ursprungliga priset visas individens budgetlinje i figur 2.2.a av B 0. Observera att skärningen med y-axeln visar individens inkomst, eftersom ett val på y-axeln innebär att individen använder hela sin inkomst till köp av övriga varor. Vid priset väljer individen enligt figuren att köpa kvantiteten X 0 av vara X. Prissänkningen till P 1 förflyttar budgetlinjen till B 1 och individen ökar sina köp till X 1. Detta motsvaras av två punkter på individens efterfrågekurva (A respektive C) för vara X enligt figur 2.2.b. Prissänkningen leder till en nyttoökning från U 0 till U 1 och individen är därför beredd att betala för att få en prissänkning till stånd. Men en eventuell betalning förskjuter budgetlinjen parallellt nedåt. Det belopp individen är villig att betala kan därför aldrig bli så stort att nyttan blir lägre än i utgångsläget, d.v.s. lägre än U 0. Det innebär att budgetlinjen som mest kan förskjutas nedåt som den streckade linjen B A visar. Maximalt är individen därför beredd att i utbyte mot en prissänkning gå med på en inkomstsänkning som visas av det lodräta avståndet mellan B 1 och B A. Med andra ord visar WTP på y-axeln vad hon maximalt är beredd att betala för prissänkningen. Men om individen faktiskt betalar detta belopp så kommer köpen inte att ökas till X 1, utan endast till X A, och det är detta som förklarar varför WTP inte motsvaras av förändringen i konsumentöverskottet. I själva verket kommer WTP i detta fall att vara mindre än konsumentöverskottet. För att förklara detta kan vi tänka oss att prissänkningen sker kontinuerligt i små steg. För varje ytterligare enhet som individen köper låter vi henne betala ett pris som är precis vad hon 5

6 maximalt är villig att betala, d.v.s. ett belopp som motsvarar lutningen på indifferenskurvan. På så sätt kommer nyttan att vara oförändrad när konsumtionen av X ökar från X 0, d.v.s. vi rör oss successivt längs indifferenskurvan U 0. När konsumtionen har ökats till X A är hon precis villig att betala priset P 1 för marginella tillskott av X eftersom lutningen på indifferenskurvan då överensstämmer med lutningen på budgetlinjen givet priset P 1. Den streckade linjen AE i figur 2.2.b visar nu sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet när priset på detta sätt successivt sänks och hon för varje ytterligare enhet tvingas betala ett pris som motsvarar maximal betalningsvilja. Man kan visa att det är denna efterfrågekurva man skall utgå ifrån för att beräkna WTP, d.v.s. WTP = AEP 1 vilket som framgår av figuren är mindre än konsumentöverskottet ACP 1. Om prissänkningen inte kommer till stånd visar WTA i figur 2.2.a på motsvarande sätt vilken inkomstökning som krävs för att ge individen samma nyttoökning som om priset hade sänkts. Den ursprungliga budgetlinjen måste nämligen förskjutas uppåt till B B för att uppnå indifferenskurvan U 1. Man kan visa att WTA skall beräknas från en efterfrågekurva, där man successivt rör sig längs indifferenskurvan U 1. Om individen kompenseras fullt ut för en utebliven prissänkning kommer hon nämligen att vid priset köpa X B enheter. WTA visas därför av BCP 1 som är större än konsumentöverskottet. Att WTP < konsumentöverskottet < WTA hänger ihop med inkomsteffekten samt att varan X i exemplet har antagits vara en normal vara, d.v.s. ha en positiv inkomstelasticitet. En parallellförskjutning av budgetlinjen inåt/utåt leder då till en minskad/ökad konsumerad kvantitet. Endast om inkomstelasticiteten är noll blir inkomsteffekten noll, X A = X 0, X B = X 1 och WTP = konsumentöverskottet = WTA. Om vi istället skall värdera en prishöjning från P 1 till monetärt får vi följande definitioner: WTP: Vad individen maximalt är beredd att betala för att slippa prishöjningen. WTA: Vad individen minst kräver i kompensation för att acceptera prishöjningen En analys liknande den ovan leder till samma resultat. WTP och WTA visas fortfarande av figur 2.2.a. Vid uppskattning av WTP förutsätts individen betala oavsett om det rör sig om en prissänkning eller för att förhindra en prisökning och WTP mäts därför i båda fallen utifrån den lägre nyttonivån U 0. Vid uppskattning av WTA förutsätts individen däremot bli kompenserad såväl vid en prisökning som vid en utebliven prissänkning och WTA mäts utifrån den högre nyttonivån U 1. 1 Att i en samhällsekonomisk kalkyl bestämma värdet av en prissänkning eller prishöjning från konsumentöverskottet är därför teoretiskt felaktigt, men frågan är hur allvarligt felet är. För det första är det inte självklart vilket av de båda beloppen WTA eller WTP som är det man skall använda sig av och konsumentöverskottet befinner sig normalt mellan dessa. För det andra finns det förstås en del varor med en inkomstelasticitet som är nära noll och då är inte heller problemet så stort. För det tredje, och kanske viktigaste, är troligen skillnaden mellan WTP, konsumentöverskott och WTA oavsett inkomstelasticitetens storlek i flertalet fall betydligt mindre än vad som framställs av figuren. I figuren utgör individens utlägg på köp av varan X en stor andel av budgeten och det är då som inkomsteffekten kan vara av betydelse. Men en prisförändring som rör en vara som utgör en liten andel av budgeten påverkar indivi- 1 I litteraturen förekommer också begreppen CV-beloppet (från compensating variation) och EV-beloppet (equivalent variation). CV-beloppet är det belopp som håller kvar individen vid ursprunglig nyttonivå, oavsett om förändringen är en prisökning eller prissänkning, eller mera allmänt om förändringen värderas positivt eller negativt av individen. EV-beloppet är det belopp som skulle kunna förflytta individen till samma nya nyttonivå som förändringen. Vid en prissänkning är därför CV-beloppet = WTP och EV-beloppet = WTA. Vid en prishöjning är däremot CV-beloppet = WTA och EV-beloppet = WTP. 6

7 dens inkomst väldigt lite och därmed blir också inkomsteffekten marginell, Eftersom osäkerheten i en samhällsekonomisk kalkyl i övrigt oftast är stor, gör man sig knappast skyldig till ett avgörande fel genom att värdera effekten av en prisförändring från konsumentöverskottet. Begreppen WTP och WTA är emellertid aktuella inte bara i samband med en prisförändring av en marknadsförd produkt, utan kan utvidgas till att gälla värderingen av alla samhällsekonomiska effekter. Generellt kan WTP definieras som betalningsviljan för en förbättring (benefit) eller betalningsviljan för att slippa en försämring (cost), medan WTA kan definieras som kompensationskravet för att acceptera att avstå från en förbättring (benefit) eller för att acceptera en försämring (cost). I många situationer visar det sig då att skillnaden mellan WTP och WTA är högst betydande, men som framgår nedan har detta ofta andra orsaker än inkomsteffekten. Framför allt är skillnaden mellan WTP och WTA ett problem när det gäller värderingen av nyttigheter som inte har ett marknadspris. Som exempel kan nämnas trafikbuller, miljöeffekter eller förändringar av offentlig service. Antag att en ny väg skall dras som försämrar möjligheten för befolkningen att använda sig av en badsjö. En intervjuundersökning i en sådan situation visar oftast på värden för WTA som ligger högt över motsvarande värde för WTP. En förklaring kan förstås vara inkomsteffekten. Badsjön värderas så högt att dess närvaro utgör en stor del av vad man skulle kunna kalla den reala inkomsten för befolkningen. Men av budgetbegränsningsskäl kan man ändå inte uppge särskilt höga belopp i betalningsvilja för att behålla sjön. En sådan budgetbegränsning behöver man dock inte ta hänsyn till när det gäller att besvara frågan hur mycket man kräver i kompensation för att acceptera att badsjön går förlorad. En annan möjlig orsak till skillnaden mellan WTP och WTA kan vara att medan människor har god information om utgångsläget, vet man ofta betydligt mindre om alternativen. Man känner till hur badsjön fungerar idag och hur man själv uppskattar nuvarande möjligheter att utnyttja den. Däremot har man kanske svårt att sätta sig in i både på vilket sätt badsjön kommer att försämras och kanske framför allt hur man kommer att uppleva denna försämring. Man kanske inte heller känner till om man kommer att kunna ersätta badsjön med någon annan sjö eller annan fritidsverksamhet. Detta i kombination med riskaversion skulle i och för sig leda till höjda värden för såväl WTP som WTA, men i kombination med budgetbegränsningen ovan ger det störst utslag för WTA. Om man istället ser på skillnaden mellan betalningsviljan för att få en badsjö som man ännu inte har (WTP) och kompensationskraven för att acceptera att förlora den badsjö som redan finns (WTA) kan förklaringen ligga i det som inom prospect theory betecknas som förlustaversion. Människor värderar identiskt lika vinster och förluster helt olika. En förlust av en viss storlek värderas mycket högre än motsvarande vinst och följaktligen är man inte beredd att betala lika mycket för en ny badsjö, minskat trafikbuller eller förbättrad offentlig service som man kräver i kompensation för att gå miste om badsjön, för ökat trafikbuller eller för försämrad offentlig service. 3. Hänsyn till skatter i en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl En första ansats är att eftersom skatter är transfereringar så skall de generellt räknas bort i en samhällsekonomisk kalkyl. Men frågan är mer komplicerad än så. Ibland kan nämligen skatter representera en samhällsekonomisk kostnad, (eller snarare en del av en samhällsekonomisk kostnad), i andra situationer skall hänsyn tas till att skatter existerar på alternativa marknader och slutligen skall man kanske också fundera på om inte skattefinansieringen av projektet i sig leder till negativa effekter som man bör beakta i kalkylen. 7

8 Låt oss börja med att anta att vårt projekt leder till ökad förbrukning av en vara som är föremål för indirekt beskattning. Det kan röra sig om att projektet köper en insatsvara, eller att projektet leder till att konsumenterna förbrukar mer av någonting, exempelvis en åtgärd som leder till ökad bensinförbrukning. Här utgår vi från att det är det förstnämnda fallet som gäller. I figur 3.1. visar det pris som projektet betalar för insatsvaran, som vi kallar vara X. I priset ingår emellertid en punktskatt, som är pålagd av statsfinansiella skäl (d.v.s. ej som korrigering för negativa externa effekter), vilket innebär att den samhällsekonomiska marginalkostnaden är lägre och visas av MC 0. Vara X Figur 3.1 Utbud efter skatt Utbud före skatt = MC sam MC 0 Q 0 Antag vidare att projektets köp är så marginella i förhållande till marknaden att de inte leder till någon märkbar förändring av marknadspriset. Beroende på hur marknaden reagerar på den efterfrågeökningen kan man argumentera för att kostnaden skall beräknas från priset inklusive skatt,, eller exklusive skatt, MC 0. Om projektets köp leder till att produktionen av insatsvaran ökar består den samhällsekonomiska kostnaden av värdet av de resurser som åtgår vid produktionsökningen, som i detta enkla exempel förutsätts visas av MC 0. Om projektets köp däremot inte leder till en produktionsökning utan till att andra köpare trängs undan från att få köpa varan består den samhällsekonomiska kostnaden istället av vad dessa var beredda att betala för varan, vilket istället bör visas av, d.v.s. av priset inklusive skatt. I och för sig vet vi inte var på efterfrågekurvan de som går miste om varan befinner sig, men ett vanligt (ibland implicit) antagande är att det är de marginella köpen som förloras, exempelvis till följd av den marginella prisökning som trots tidigare antaganden förekommer eller för att alla alternativa köpare tvingas minska sina köp marginellt. Om man inte har specialkunskap om hur marknaden reagerar antas normalt att det är det första fallet som gäller, d.v.s. att projektets efterfrågan leder till en ökad produktion, åtminstone i ett längre perspektiv. Undantaget är arbetsmarknaden där man oftast antar att projektets köp av insatsvaran arbetskraft gör att denna arbetskraft inte används på annat håll, d.v.s. att den arbetskraft som utnyttjas i projektet har en alternativ användning. I den samhällsekonomiska kalkylen skall därför arbetskraften i normalfallet värderas inklusive sociala avgifter, eftersom det är det pris som andra är beredda att betala. Att likställa den samhällsekonomiska kostnaden för insatsvaran X med MC 0 när projektets efterfrågan leder till ökad produktion är trots resonemanget ovan ändå inte riktigt! Förklaringen ligger i att det i praktiken förekommer skatter även på andra marknader, vilket gör att värdet av de produktionsresurser som används i produktionen av varan X kommer att överstiga MC 0. 8

9 Låt oss nu därför anta att vi har en indirekt skatt av samma storlek såväl för vara X som för vara Y, där vara Y får representera alla andra varor. Det kan exempelvis röra sig om en moms som utgår med samma procentsats på alla varor. En sådan situation illustreras i figur 3.2. Vara X Figur 3.2 Vara Y D S med skatt S med skatt S utan skatt S utan skatt MC 0 MC 0 Q 0 Q 0 Projektet köper insatsvara X, vilket leder till att ytterligare produktionsresurser används i produktionen av vara X. Men eftersom produktionsresurserna antas ha alternativ användning innebär detta att produktionen måste minska av vara Y. Värdet av den produktion som därmed går förlorad visas av det pris som köparna av vara Y är beredda att betala, d.v.s. av på marknaden för vara Y, ett pris som överstiger MC 0. Med andra ord skall de resurser som utnyttjas i produktionen av vara X, visserligen i första steget värderas till sin marginalkostnad, men i nästa steg skrivas upp med den procentuella skatten på den marknad från vilken resurserna tas. I detta fall är skatten procentuellt sett lika stor för vara X som för vara Y vilket faktiskt innebär att kostnaden för projektets köp av vara X blir lika med priset inklusive skatt oavsett om köpen leder till ökad produktion av varan eller undanträngning. I verkligheten varierar dock beskattningen mellan olika marknader och det är också svårt att veta från vilka andra marknader resurserna tas. Ett sätt att praktiskt hantera detta kan vara att göra som vid transportekonomiska kalkyler i Sverige. (a) Beräkna kostnaden för insatsvaror exklusive alla skatter (punktskatter och moms) och justera även för eventuella subventioner. (b) Skriv upp den justerade kostnaden genom att multiplicera med vad som av Trafikverket benämns skattefaktor 1, beräknad som den genomsnittliga procentuella skatten på privat konsumtion. Enligt ASEK (Arbetsgruppen för Samhällsekonomiska Kalkylvärden) ligger denna i Sverige idag på 21%, vilket innebär en skattefaktor 1 på 1,21. Om produktionen eller konsumtionen ger upphov till negativa externa effekter läggs kostnaden för detta ovanpå resultatet i (b), d.v.s. den negativa externa effekten skall inte skrivas upp med skattefaktor 1. Betydligt mera omstridd är justeringen av vissa poster på kostnadssidan i en samhällsekonomisk kalkyl med det som av Trafikverket benämns som skattefaktor 2, där hänsyn tas till marginal cost of public funds, (MCPF), eller på svenska marginalkostnaden för att utnyttja allmänna medel eller marginalkostnaden för skattefinansiering. Motiveringen bakom skattefaktor 2 är att det är vanligt att de projekt som utvärderas finansieras med offentliga medel. Ett bra exempel är investeringar i transportinfrastrukturen, men det förekommer även i många andra fall. Förbrukning av offentliga medel kräver skatter och skat- 9

10 ter leder oftast till ineffektiviteter av olika slag. Man kan därför inte betrakta skatter som enbart transfereringar av finansiella medel från allmänhet till stat eller kommun utan någon nettokostnad för samhället som helhet. För varje krona som tas in i skatt förloras konsument- och producentöverskott till ett sammanlagt värde av mer än en krona och av denna anledning skall enligt resonemanget kostnader som belastar offentliga budgetar skrivas upp med en procentsats som beräknas från den välfärdsförlust som uppstår i förhållande till de skattemedel som samlas in. Låt oss för att illustrera tankegången bakom skattefaktor 2 återvända till figur 1.2, som nu fått byta namn till figur 3.3. Figur 3.3 Utbud efter skatt P 1 X P Y 0 U Z P 2 W Utbud före skatt Q 1 Q 0 I figuren visas skatteintäkterna av X + U, förlusten av konsumentöverskott av X + Y, samt förlusten av producentöverskott av U + Z. Antag att skatteintäkterna skall användas för att finansiera investeringen av ett visst projekt. För att projektet skall var samhällsekonomiskt lönsamt krävs då att intäktssidan överstiger summan av förlusterna för producenter och konsumenter, d.v.s. X + Y + U + Z, eller med andra ord att investeringskostnaden skrivs upp med X + Y + U + Z en skattefaktor 2 beräknad som. X + U Nu är det knappast så att finansieringen av ett projekt leder till att man inför helt nya skatter, utan snarare höjer man de skattsatser som redan finns, därav namnet marginal cost of public funds. Oftast har man försökt uppskatta MCPF utifrån effekten av en skatteökning på arbetsmarknaden. Oavsett om man tar in ytterligare skatteintäkter genom att höja marginalskatten vid inkomstbeskattningen eller genom att höja indirekta skatter ökar man nämligen den s.k. skattekilen, skillnaden mellan värdet av arbetsinsatsen (= bruttolönen) och värdet av fritid (= nettolönen). I figur 3.4 illustreras beräkningen av MCPF, om vi höjer skatten på arbete när vi redan i utgångsläget har en inkomstskatt. Skatteökningen skall betraktas som marginell, även om figuren för tydlighetens skull visar på en större skatteökning. 10

11 Lön Figur 3.4 Arbetsutbud vid höjd inkomstskatt Arbetsutbud utan ursprunglig inkomstskatt Arbetsutbud utan inkomstskatt P 1 A B C P A P B E D Q 1 Q 0 Totalt antal arbetstimmar Ökningen av inkomstskatten gör att skattekilen ökar från P A till P 1 P B. Antalet arbetade timmar minskar från Q 0 till Q 1. Konsumentöverskottet (som i detta fall är överskottet för dem som köper arbetskraft, d.v.s. arbetsgivarna) minskar med A + B. Producentöverskottet (som i detta fall är överskottet för dem som producerar arbetskraft, d.v.s. arbetstagarna) minskar med E + D. Skatteintäkterna ökar med A + E C. A + B + E + D Detta ger skattefaktor 2 = som generellt är större än ett. Uttrycket kan också A + E C A + B + E + D + C C A + E C B + C + D B + C + D utvecklas som = + = 1 +, där den A + E C A + E C A + E C A + E C senare delen (kvotuttrycket) just visar den marginella välfärdsförlusten per extra skattekrona (se motsvarande ytor i figuren). Det finns dock ett något eventuellt enklare sätt att uppskatta MCPF. Man beräknar helt enkelt hur mycket skatteintäkterna skulle öka om skatteförändringen inte skulle påverka kvantiteten på marknaden och dividerar med faktisk ökning av skatteintäkterna enligt uttrycket. ökning av skatteintäkterna vid oförändrad kvantitet MCPF = faktisk ökning av skatteintäkterna Nämnaren är densamma som i definitionen ovan. Täljaren i uttrycket får vi som ( P 1 P0 ) Q + 0 ( P A PB ) Q0, en yta som något överstiger A + B + E + D, men som kommer att sammanfalla med denna när skattesatsökningen går mot noll, d.v.s. när den kan betraktas som just marginell. Ett räkneexempel, kopplat till figur 3.4. kan få illustrera de två sätten att uppskatta MCPF. I exemplet är skatten ursprungligen 20:-, bruttopriset = 100:-, nettopriset P A = 80:- och kvantiteten Q 0 = När skatten höjs till 22:- antas effekten av den ökade skattekilen fördelas lika mellan konsumenter (arbetsgivare) och producenter (arbetstagare), vilket ger bruttopriset P 1 = 101:- och nettopriset P B = 79:-. Kvantiteten antas samtidigt minska till Q 1 = I tabell 3.1. sammanfattas underlaget för beräkningarna av MCPF. 11

12 Tabell 3.1 Post Yta i figuren Storlek (tusentals kr) Förändring av skatteintäkter A+E-C 178 ( ) Förändring av KÖ -(A+B) -99,5 Förändring av PÖ -(E+D) -99,5 Förändring av välfärd -(B+C+D) -21 Förändring av skatteintäkter om kvantiteten inte påverkats [(P 1 - )+ (P A -P B )]Q (2 100) Ökningen av skattesatsen leder till att skatteintäkterna ökar med :-, men innebär samtidigt att konsument- och producentöverskotten minskar med totalt :-. MCPF kan beräknas som , 118 eller som 1+ 1, 118 där 21 visar ökningen av välfärdsförlusten Om kvantiteten hade legat kvar oförändrad vid skulle skatteintäkterna ökat med :-. I själva verket ökade de enbart med :-. MCPF kan därför alternativt beräknas som 200 1, 124. Skillnaden jämfört med resultatet ovan beror på att förändringen av 178 skattesatsen inte varit helt marginell. I praktiken har denna skillnad ingen betydelse jämfört med det betydligt större problemet att beräkna de effekter en viss ökning av en skattesats faktiskt får, särskilt om man även skall ta hänsyn till spridningseffekter till andra marknader. I Sverige har skattefaktor 2 egentligen endast använts för samhällsekonomiska kalkyler i transportinfrastrukturen, från år 1997 med värdet 1,3, vilket således innebär en uppräkning av skattefinansierade kostnadsposter med 30%. I sin senaste rapport menar dock ASEK att man fortsättningsvis bör sätta värdet till 1, d.v.s. att ingen uppräkning skall ske med hänsyn till MCPF. Som skäl för detta anger man bland annat svårigheten att få fram ett generellt värde, samt harmonisering med övriga EU, där man inte använder sig av skattefaktor 2. Däremot menar man fortfarande att det teoretiskt vore korrekt att använda sig av skattefaktor 2. Skattefaktor 2 har dock även kritiserats på teoretiska grunder. Den främsta kritiken grundar sig på att många investeringar indirekt mycket väl kan leda till ökat arbetsutbud och därmed ökade skatteintäkter. Ett projekt kan exempelvis sänka den generaliserade transportkostnaden för att ta sig till och från arbetet, (som exempel kan nämnas en investering i väg- eller järnvägsnätet, eller tätare och/eller billigare lokal busstrafik). Även på många andra sätt kan dock ett projek direkt eller indirekt påverka de offentliga finanserna. Den slutsats man kan dra från kritiken är att om man i en samhällsekonomisk kalkyl vill ta hänsyn till skattefaktor 2 bör den inte enbart tillämpas för de kostnadsposter som finansieras med skattemedel. Underlaget bör istället vara den nettoeffekt (intäkter minus kostnader) projektet totalt beräknas få på de offentliga finanserna. Om nettot är negativt belastas kostnadssidan i kalkylen ytterligare, om nettot är positivt skrivs istället intäktssidan upp. I det exempel som refererades i första avsnittet (se tabell 1.1 på sidan 3) blev nettot för de kommunala finanserna -10,1 (de fyra första posterna i raden för intressenten kommunen ) och för de statliga finanserna + 13,6 (samtliga poster i raden för intressenten staten ), d.v.s. totalt +3,5 för de offentliga finanserna. Vid en antagen skattefaktor 2 på 1,3 tillkommer då en post på intäktssidan beräknad som 0,3*3,5 = 1,05 eftersom projektet möjliggör en marginell justering nedåt av offentliga skatteintäkter. 12

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson Lektionsuppgifter till kursen Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 HT 2011 Lektion 1 Uppgift 1:1 En kommun äger en simhall. Den rörliga kostnaden för ett simhallsbesök

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) REMISSYTTRANDE 1(8) Datum Diarienummer 2011-11-03 2011-115 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) (diarienummer Fi2011/2588/S3) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag...

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) 2014 12-16 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder...

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

Övningar i prisbildning

Övningar i prisbildning Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Pernilla Ivehammar ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET

Läs mer

Med grund i det jag anfört ovan ställer jag mig starkt kritisk till förslaget att heltidsarvodera förbundsordförande.

Med grund i det jag anfört ovan ställer jag mig starkt kritisk till förslaget att heltidsarvodera förbundsordförande. Jag, Nicklas Kövamees, har i egenskap av förbundskassör läst utredningen om arvoderingen av förbundsordförande. Nedan följer de kommentarer jag har att lämna på utredningen; till de delar av utredningen

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper 2009-06-08/TF/JK Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper Detta är en förenklad översikt av scenkonstpensionsutredningens förslag (SOU 2009:50). Det finns många detaljer

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system man använder

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004 Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:1

Policy Brief Nummer 2012:1 Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Ekonomiska riktlinjer

Ekonomiska riktlinjer 1 Denitioner Ekonomiska riktlinjer Med kommitté avses i detta dokument sektionens kommittéer, SNF T M samt kärnstyret. Alla kommittéer på sektionen omfattas av dessa ekonomiska riktlinjer och skall följa

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

Tentamen i: Industriell ekonomi E

Tentamen i: Industriell ekonomi E 1 Tentamen i: Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Tisdagen den 11 mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2014!!! Tillåtna!hjälpmedel:" Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Svenska staten och skatteteori

Svenska staten och skatteteori Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 20 augusti 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 08 20 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer 2016-01-13 Jesper Hansson Efterfrågan på välfärdstjänster Teoretiska utgångspunkter Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:2

Policy Brief Nummer 2010:2 Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en

Läs mer

I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r

I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r Här hittar du allmän information om ränteswappar som kan handlas hos Danske Bank. Ränteswappar och swaptioner kan handlas OTC

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr 2015-09-16 Dnr 2015:1436 Uppdraget är följande: - Skatten på termisk effekt i kärnkraftverk avskaffas i tre lika stora steg åren 2016, 2017 samt 2018. - Energiskatten på el höjs i tre steg åren 2016, 2017

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

Maxcertifikat. Istället. för aktier. En produkt från Handelsbanken Capital Markets

Maxcertifikat. Istället. för aktier. En produkt från Handelsbanken Capital Markets Maxcertifikat Istället för aktier En produkt från Handelsbanken Capital Markets Handelsbankens maxcertifikat Maxcertifikat ger dig möjlighet till god avkastning, till lägre risk än aktier. Handelsbankens

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg 2010-02-17 payoff Kunskapens

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Förstärkt nedsättning av egenavgifter

Förstärkt nedsättning av egenavgifter Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förstärkt nedsättning av egenavgifter Augusti 2013 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)...

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer