ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 DEL 1 1

2 Lektion 1 Uppgift 1 Vilken/vilka av nedanstående förändringar kan ha orsakat den förskjutning av efterfrågekurvan för vara X som visas av figuren nedan? Förklara också hur de övriga förändringarna skulle påverka marknaden. P D2 D1 S P 1 P 2 Q 2 Q 1 Q a) En prissänkning på vara Z, en substitutvara till X b) En prissänkning på vara Y, en viktig insatsvara vid tillverkning av vara X c) Produktionen av varan U upphör. Vara X har en korselasticitet med avseende på priset på vara U som är minus 0.3. d) En ökning av inkomstskatterna. Vara X antas ha en inkomstelasticitet på minus 0.2. e) En produktivitetsökning hos producenterna av vara X. f) Ett importstopp på vara W, en viktig insatsvara vid tillverkning av vara X. g) Ett importstopp på vara M, en komplementvara till vara X. Uppgift kom färg TV till Sverige. För en 21 färg-tv fick man betala runt fyra tusen kronor i löpande priser, vilket motsvarade cirka två månadslöner för en vanlig inkomsttagare. Idag, med mångdubbelt högre löner, räcker fyra tusen kronor nästan till att köpa en 32 platt färg- TV ur det billigare sortimentet. En sådan TV är dessutom av betydligt högre kvalitet än Att gå till en frisör och klippa sig kostade till 7 kr för en man. Idag är priset oftast ggr högre. Antalet frisörbesök är ungefär oförändrat. Beskriv med hjälp av utbuds- och efterfrågekurvor vad som bör ha inträffat på de två marknaderna. Förklara den enorma förändringen i relativpris mellan färg-tv och frisörbesök som har inträffat mellan 1968 och idag. 2

3 Uppgift 3 I en och samma tidningsartikel kan man läsa följande: - Den oväntade ökningen av efterfrågan på svenska tomater har lett till att priset på svenska tomater har stigit. Priset är 50 % högre än vid motsvarande tidpunkt förra året." - "De höjda priserna på svenska tomater har gjort att många människor inte längre har råd att köpa svenska tomater. Istället köper man billigare utländska tomater." - "Konsumtionen av svenska tomater är lika stor i år som förra året." Kan ovanstående citat samtidigt vara riktiga? Har efterfrågan på svenska tomater ökat eller minskat, eller är den oförändrad? Har den efterfrågade kvantiteten av svenska tomater ökat eller minskat, eller är den oförändrad? Försök att med hjälp av utbuds- och efterfrågekurvor visa vad som faktiskt har hänt! Ledning: Vilka möjligheter finns att ändra tomatskördens storlek på kort sikt? Uppgift 4 Vilket av nedanstående påståenden som rör effekten av en prisökning på bensin i Sverige tror ni stämmer och varför. Beskriv med en lämplig figur. - Konsumenternas totala utgifter för bensin förblir oförändrade. Bensinpriset stiger visserligen, men samtidigt köper man ju mindre bensin än tidigare - Konsumenternas totala utgifter för bensin stiger - Konsumenternas totala utgifter för bensin sjunker. Uppgift 5 För vara A gäller följande: - pris 200:- - efterfrågad kvantitet vid detta pris efterfrågans priselasticitet -1 - korselasticitet m a p priset på vara B 2 - inkomstelasticitet a) Hur förändras efterfrågad kvantitet i antal enheter om: 1) inkomsten ökar med 10 % 2) priset på vara B ökar med 2 % 3) priset på vara A ökar med 10:- 4) inkomsten ökar med 10 % och priset på vara A samtidigt stiger med 10:-? b) I vilket/vilka av de fyra fallen påverkas inte efterfrågekurvan för vara A? 3

4 Uppgift 6 I denna uppgift delas konsumtionen in i mat och övrigt. a) Antag att en statistisk undersökning visar att genomsnittsfamiljen i ett land är helt indifferent mellan nedanstående två konsumtionsalternativ. Alternativ A: 100 enheter mat plus 1000 enheter övrigt Alternativ B: 300 enheter mat plus 600 enheter övrigt Låt oss nu tänka oss ett alternativ C som består av 200 enheter mat och 800 enheter övrigt. Kommer genomsnittsfamiljen att föredra detta alternativ framför alternativen A eller B, kommer man att anse alternativet som sämre, eller är man indifferent? Illustrera grafiskt och förklara noga vilket antagande om konsumenternas preferenser som ni stöder ert svar på. b) Antag att genomsnittsfamiljen vid givna priser på mat och övrigt, samt given inkomst har valt alternativ A. Av obekant anledning önskar myndigheterna i landet få genomsnittsfamiljen att istället välja alternativ B. Man kan välja mellan nedanstående 6 medel, som också kan kombineras med varandra på lämpligt sätt. Medel 1: Ge genomsnittsfamiljen ett ökat bidrag Medel 2: Öka inkomstskatten för genomsnittsfamiljen Medel 3: Öka momsen på (skatten på) mat Medel 4: Minska momsen på mat Medel 5: Öka momsen på övrigt Medel 6: Minska momsen på övrigt Vilken eller vilka olika möjligheter har man att uppnå sitt mål? Illustrera grafiskt. 4

5 Lektion 2 Uppgift 1 I figuren nedan visas två budgetlinjer före och efter en prisförändring. Besvara i anslutning till figuren följande uppgifter: a) Figuren illustrerar en förändring av budgetlinjen. Vilken eller vilka av nedanstående fem förändringar kan ligga bakom denna förändring? 1. Priset på vara x har ökat med 50 % 2. Priset på vara x har ökat med 100 % 3. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som priset på vara y har sjunkit med 50 % 4. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som såväl priset på vara x som priset på vara y har sjunkit med 50 %. 5. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som priset på vara x har sjunkit med 50 %. Y B A C Budgetlinje före D Budgetlinje efter X b) För två individer vet vi att de båda vid den ursprungliga budgetlinjen väljer att konsumera i punkt A. Vid den nya budgetlinjen väljer individ Beta punkten B och individ Delta punkten D. Komplettera figuren genom att rita in individ Betas och individ Deltas indifferenskurvor, samt försök att ungefärligt uppskatta efterfrågans priselasticitet för vara X för individ Beta respektive individ Delta. c) Vilket eller vilka av nedanstående påståenden nedan är mot bakgrund av individernas val av punkt B respektive D sant/sanna? Motivera svaret! 5

6 1. I den nya situation som råder värderar Beta en marginell enhet av vara X högre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 2. I den nya situation som råder värderar Beta en marginell enhet av vara X lägre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 3. Om såväl Beta som Delta tilldelas kombination C gäller att Beta värderar en marginell enhet av vara X högre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 4. Om såväl Beta som Delta tilldelas kombination C gäller att Beta värderar en marginell enhet av vara X lägre än vad Delta gör (i termer av vara Y). Uppgift 2 Antag att staten anser att det jämviktspris som bildats på den oreglerade marknaden för mjölk är för högt. Man bestämmer därför ett maximipris som ligger under nuvarande jämviktspris. a) Hur påverkas efterfrågan (efterfrågekurvan) och utbudet (utbudskurvan) av mjölk av åtgärden? b) Hur påverkas efterfrågad och utbjuden kvantitet av mjölk av åtgärden? c) Förklara vilken situation som uppstår på marknaden, samt vilka problem detta kan leda till. d) Antag att staten inte vill att situationen i c) skall inträffa och därför inför en subvention per liter mjölk till mjölkproducenterna. Hur stor måste denna subvention vara? Visa grafiskt! e) Försäljningen av juice och lättöl kan påverkas när man inför ett maximipris på mjölk. Hur försäljningen påverkas beror dock på om staten samtidigt inför en subvention eller inte. Förklara! Uppgift 3 a) I figuren nedan illustreras det optimala valet mellan två varor X och Y för en individ. Antag att individens budget är på kr och att priset på såväl vara X som vara Y är 10 kr. I utgångsläget konsumerar individen som figuren visar lika mycket av båda varor. Regeringen i landet önskar nu höja välfärden för den grupp människor som individen representerar. Syftet är att höja välfärden så att den motsvaras av den högre liggande indifferenskurvan i figuren. Man tvekar mellan två åtgärder för att åstadkomma välfärdsökningen. Antingen kan man ge individen ett penningbidrag eller så kan man subventionera priset på vara X med ett lämpligt belopp per konsumerad enhet. Utnyttja figuren och illustrera dessa båda möjligheter! b) De båda åtgärderna i fråga a) är inte lika kostsamma för staten. Gör med hjälp av figuren numeriska beräkningar av vad det kostar staten att åstadkomma välfärdsökningen i de två fallen. Vilken av åtgärderna är billigast? Förklara! c) Vilken slutsats om fördelningspolitik bör man kunna dra av denna uppgift och vilka förutsättningar bygger slutsatsen på? 6

7 Y I 1 I 0 X Uppgift 4 Denna uppgift berör olika elasticitetsmått. Nedan beskrivs fyra olika situationer. Varje beskrivning gör det möjligt att göra ett uttalande om storleken på en eller flera elasticiteter. Uppgiften består i att ange vilken/vilka elasticiteter som berörs i varje enskilt fall, samt att så långt det är möjligt ange storleken på denna/dessa elasticitet(er). a) I land W har endast av landets civilingenjörer jobb. I en statlig utredning där man undersöker arbetslösheten bland civilingenjörer konstateras: "Om alla skall få jobb måste man sänka sina löner med cirka 10 %". b) I figuren nedan visas för varorna X och Y hur konsumerad kvantitet varierar med hushållens inkomst i ett land. Ledning: Gradera axlarna och gör egna beräkningar. Kvantitet (vara Y) (vara X) Inkomst 7

8 c) Hushåll med en lägre inkomst har en lägre absolut konsumtion av varan U än hushåll med en högre inkomst. Däremot utgör varan U en större andel av budgeten för hushåll med lägre inkomst. d) Under de senaste 20 åren har konsumenternas reala disponibla inkomst (inkomst efter skatt) stigit med 50 %. Konsumtionen av de tre varorna A, B, C har utvecklats över tiden enligt följande: - Varan A har hela tiden utgjort 10 % av konsumenternas totala utgifter. - Varan B har hela tiden konsumerats i 5 miljoner exemplar årligen. - Varan C lade för 20 år sedan beslag på 5 % av konsumenternas disponibla inkomst. Idag 20 år senare lägger konsumenterna endast 4 % av sin disponibla inkomst på varan. Förklara varför det i detta fall finns anledning att vara tveksam till de framräknade elasticiteterna. e) När restaurangen sänkte priset på coca-cola med 10 % steg intäkterna på försäljning av coca-cola med 17 %. Vad som gladde restaurangen minst lika mycket var att även intäkterna på försäljningen av hamburgare steg med 17 %, trots att priset på hamburgare inte hade förändrats i någon riktning. Uppgift 5 När staten lade en skatt på produktionen av vara Y, vilket höjde priset med 5 %, hände intressanta saker på marknaden för vara Z. Priset på vara Z steg med 20 % medan den sålda och köpta kvantiteten av varan Z steg med 8 %. d) Beskriv grafiskt vad som händer på de två marknaderna. Märk ut de angivna procentuella förändringarna. d) Det är nu möjligt att beräkna en elasticitet för varan Z. Vilken? Gör detta! d) Det är inte möjligt att ge något exakt värde för korselasticiteten för Z med avseende på priset på vara Y. Varför? Vilken information skulle man då behöva? Vad kan man med befintlig information säga om korselasticiteten? 8

9 Lektion 3 Uppgift 1 Antag att en person som jobbar som anställd på ett företag för en årslön på :- beslutar sig för att starta ett eget företag grundat på ett patent han tidigare fått på en egen uppfinning. Han har inga anställda utan arbetar ensam 40 timmar i veckan i företaget. Han satsar själv kr och resten av kapitalbehovet kr lånar han på bank till 5 % ränta. Antag att denna ränta gäller både in- och utlåning. Vid slutet av verksamhetsåret gör han följande resultaträkning: Försäljningsintäkter Förbrukningsvaror Lokalhyror Avskrivningar på maskiner och inventarier Räntor Rörelseöverskott Förnöjd drar han slutsatsen att hans beslut att starta eget varit riktigt. Håller du med? Uppskatta verksamhetens vinst under året i ekonomisk teoretisk mening! Maskiner och inventarier, inköpta för kr ett år tidigare, har vid tillfället ett marknadsvärde på :-. Ett företag beläget i grannkommunen har såväl innan tillverkningen startade som flera gånger längre fram erbjudit honom :- för att få överta rätten till patentet. Uppgift 2 Ett företag producerar ex av en vara med hjälp av 200 enheter kapital och enheter arbetskraft. Priset på kapital är 20:- per enhet och för arbetskraft 50:- per enhet. Kapitalets marginalprodukt är 4 enheter och arbetskraftens marginalprodukt är 8 enheter. Minimerar ovanstående företag kostnaderna i det läge som beskrivs? Om inte hur kan en minskning av kostnaderna åstadkommas? Illustrera grafiskt. Uppgift 3 Visa grafiskt och förklara hur ett företagets marginal- och genomsnittskostnadskurvor förändras om nedanstående skatter införs. a) en skatt per producerad enhet av den färdiga varan b) en fastighetsskatt 9

10 Uppgift 4 Ett företag producerar årligen enheter av sin vara och säljer sedan dessa på världsmarknaden till det givna priset 100:- styck. För att producera sina enheter använder man sig av de två produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital. Inga andra produktionsmedel förekommer. Vi bortser således från material, energi etc. Hälften av företagets produktionskostnader utgörs av kostnader för kapital. Den andra hälften utgörs av arbetskraftskostnader. Företaget gör nollvinst, d.v.s. intäkter och kostnader är lika stora. Nu sjunker priset på världsmarknaden till 75:- styck. Företaget söker statligt stöd för att kunna upprätthålla produktionen till oförändrad lönsamhet. På industridepartementet diskuteras två olika förslag till åtgärd. Enligt förslag A skulle företaget få finansiellt stöd motsvarande 25 % av sina totala produktionskostnader. Enligt förslag B skulle företaget istället stödjas genom att staten betalar 50 % av företagets kostnader för arbetskraft. Uppgiften består i att jämföra konsekvenserna av dessa båda förslag på företagets lönsamhet och statens utgifter för stödet dels på kort sikt, dels på lång sikt. Antag att företaget oavsett åtgärd fortsätter att producera enheter av varan. Grafisk lösning krävs. Ledning: Hur påverkas lutningen på företagets isokoster av de två förslagen och vilka möjligheter antas företaget ha att ändra sinn produktionsmetod på kort, respektive lång sikt? Uppgift 5 För vara X har staten infört ett pristak på 100:-. Företagen i landet producerar enheter av varan, men på grund av pristaket räcker detta inte till för att tillfredsställa efterfrågan. Ett efterfrågeöverskott på enheter råder. Regeringen är ingen vän av efterfrågeöverskott och vill göra något åt situationen. Två alternativ diskuteras. Alternativ ett: Slopa prisstoppet! Detta beräknas leda till att priset ökar till 120:-, samtidigt som företagen skulle öka produktionen med enheter. Efterfrågeöverskottet försvinner. Alternativ två: Genom att ta bort tullen på vara Y kommer priset på vara Y att sjunka från 150:- till 100:-. Enligt en beräkning skulle detta leda till att efterfrågeöverskottet på vara X försvinner trots att såväl pris som produktion inte påverkas. För att kunna utföra beräkningarna ovan har regeringens ekonomiska experter fått göra antaganden om storleken på ett antal elasticiteter som berör varan x. Er uppgift är att avslöja vilka elasticiteter det rör sig om samt att beräkna storleken på dessa! Illustrera grafiskt. Uppgift 6 I industri X är företagens kostnader till stor del rörliga. I industri Y är däremot kostnaderna huvudsakligen fasta på kort sikt. Både X-marknaden och Y-marknaden är utsatta för konjunktursvängningar. Antag att efterfrågan viker som en följd av en lågkonjunktur. Förklara vilken viktig skillnad som uppstår i de båda marknadernas reaktion. Fullständig konkurrens antas råda. Ledning: Hur ser marknadens utbudskurva ut i de båda fallen? 10

11 Lektion 4 Uppgift 1 Antag att den svenska kronans värde sjunker gentemot dollarn och euron. Analysera hur detta kommer att påverka nedanstående två svenska industrier. Industri Ett säljer sin vara på världsmarknaden till ett givet världsmarknadspris (uttryckt i dollar eller euro). I sin tillverkning använder man enbart insatsvaror som är producerade i Sverige av svenska råvaror. Har det någon betydelse för industri Ett om de inhemska råvarorna även säljs på en utländsk marknad? Industri Två säljer sin vara helt och hållet på den inhemska marknaden. I sin tillverkning använder man till stor del insatsvaror som är producerade utomlands och som köps till givna världsmarknadspriser (uttryckta i dollar eller euro). Har det någon betydelse för industri Två om den vara man säljer möter utländsk konkurrens i form av import eller inte? Uppgift 2 Bostadsmarknaden (d.v.s. hyresmarknaden) i en kommun befinner sig i långsiktig jämvikt vid jämviktshyran 500:-/m 2. Fullständig konkurrens råder och marknaden är exempel på en increasing-cost industry. Nu inträffar en lika kraftig som oväntad inflyttning av nya människor till kommunen. Antag att man inom kommunen har målsättningen att boendekostnaden för hyresgästerna inte skall påverkas av den kraftiga inflyttningen, samtidigt som man vill att alla skall få en lägenhet av den storlek man önskar sig. Man diskutera tre olika åtgärder och kan inte besluta sig för vilken av dessa som är att föredra. Åtgärd 1: Lagstifta om att hyran inte får överstiga 500:-/m 2. Åtgärd 2: Subventionera uthyrningen av lägenheter genom att ge fastighetsägarna ett visst belopp för varje kvadratmeter som hyrs ut. Åtgärd 3: Införa ett bostadsbidrag som tillfaller hyresgästen med ett visst belopp per hyrd kvadratmeter. Hjälp kommunledningen genom att förklara vad som kommer att hända på bostadsmarknaden på kort och lång sikt om: a) man inte vidtar någon åtgärd. b) man genomför åtgärd 1. c) man genomför åtgärd 2. d) man genomför åtgärd 3. 11

12 Är kommunens målsättningar möjliga att uppnå med någon eller några av åtgärderna ovan, och i så fall hur? Gäller detta på både kort och lång sikt? Förklara noga samt illustrera grafiskt. Observera att bostadsmarknaden är exempel på en marknad där man kan anta att utbudet är givet på kort sikt. Uppgift 3 Den vara som behandlas i denna uppgift produceras under fullständig konkurrens i en constant-cost industry. I utgångsläget befinner sig marknaden i långsiktig jämvikt. Det representativa företaget producerar enheter av varan om året. Av okänd anledning vill staten lägga om beskattningen av produktionen av varan, vilket innebär att man avskaffar den årliga registreringsavgiften på 1 miljon kronor som alla företag som vill producera varan måste betala. Samtidigt inför man en skatt på 10 kronor per producerad enhet. a) Förklara hur skatteomläggningen påverkar det enskilda företagets kostnadskurvor genom att beräkna hur ATC och MC påverkas vid olika producerade kvantiteter, (exempelvis vid produktionerna , samt ). Grafisk lösning. b) Förklara effekterna av skatteomläggningen dels för marknaden, dels för ett enskilt företag, på såväl kort som lång sikt. Lös uppgiften grafiskt och ge en logisk förklaring till det slutliga läget, (jämfört med utgångsläget). Uppgift 4 I den stad som frågan behandlar kan man bosätta sig, antingen i det centralt belägna bostadsområdet, Centringe, eller i det mer avlägset placerade Ytterhult. På bostadsmarknaden råder fullständig konkurrens och långsiktig jämvikt på hyresmarknaden råder i såväl Centringe som Ytterhult. Marknadshyrorna är i utgångsläget 500:-/m 2 och år i Centringe och 400:-/m 2 och år i Ytterhult. Att hyran är högre i Centringe har sin naturliga förklaring. Eftersom området är centralt beläget är det attraktivt inte bara att bo i, utan även för kontors- och affärsändamål. Följaktligen är markpriserna avsevärt högre i Centringe än i Ytterhult. Nu tycker emellertid de styrande i staden att det är orättvist att de som vill bo i Centringe skall betala så hög hyra och inför ett hyrestak för boende i Centringe på 400:-/m 2 och år med syfte att uppnå en likvärdig hyresnivå. Diskutera noga hur de båda bostadsmarknaderna i Centringe och Ytterhult påverkas av åtgärden; a) dels på kort sikt b) dels på lång sikt Illustrera grafiskt!. 12

13 Uppgift 5 När man i ett land skall avskaffa importstoppet på kläder förväntas priserna på kläder i de inhemska butikerna sjunka med 50 %. Eftersom en genomsnittlig barnfamilj innan importstoppet avskaffas årligen spenderar :- på kläder menar landets regering att det nu är möjligt att sänka barnbidragen med :-, med motiveringen att detta innebär att barnfamiljerna får samma standard (välfärd) som förut. Oppositionsledaren protesterar och framför följande: När kläderna blir billigare vill ju folk köpa mer. Därför behöver inte barnbidragen sänkas med :- utan med ett mycket mindre belopp. Antag att målet är att barnfamiljernas standard skall hållas oförändrad. Vem har rätt, regeringen eller oppositionsledaren? Eller har kanske båda fel? Grafisk lösning krävs. Ledning: Antag att barnfamiljens konsumtion kan delas in i kläder och övrigt och anta att man är nyttomaximerande. Hur kommer barnfamiljens budgetlinje att påverkas om importstoppet avskaffas och regeringen samtidigt sänker barnbidragen med :-? Kommer barnfamiljens välfärd (nytta) då att öka, minska eller vara oförändrad? Lektion 5 Uppgift 1 Arrangören av rockgalan i X-köping har satt biljettavgiften till 500:-. En marknadsprognos har nämligen visat att till detta pris blir den lokal där tillställningen skall äga rum exakt fullsatt. Låt oss utgå ifrån att marknadsprognosen är riktig. In i handlingen träder nu Herr Snikén, som tänker göra stora "klippet". Snikén köper direkt upp samtliga biljetter till rockgalan till styckpriset 500:- och startar därefter egen försäljning. Antag att Snikén är ute efter att maximera vinsten av sin gärning. Hur kommer han att gå tillväga? Beskriv situationen grafiskt och förklara utförligt. Utgå ifrån att prisdiskriminering ej är möjlig! Priselasticiteten är av betydelse för om Snikén kan göra något "klipp" eller ej. Förklara! Uppgift 2 Andersson, ägare av Anderssons Livs, har just kommit över en undersökning som får honom att smida hemska planer. Undersökningen gäller efterfrågans priselasticitet för en del varor som Andersson säljer. Ur undersökningen saxar vi: efterfrågans priselasticitet kött -0,4 fläskkött -1,2 nötkött -1,2 grädde -0,4 13

14 Andersson kommenterar: "Om jag höjer priset på kött borde jag alltså få större intäkter. Det lustiga är att det tydligen inte lönar sig att höja priset på fläskkött, och inte heller på nötkött eftersom priskänsligheten i båda fallen är så hög. Vilket slag av kött är det då som har så låg priskänslighet? Lammkött? Nej, det är nog säkrast att höja priset på grädde istället. Med den låga priskänsligheten borde intäkterna kraftigt höjas! Tänk att ingen av alla mina konkurrenter har kommit på det!" Låt oss lämna Andersson och koncentrera oss på följande frågor: a) Anderson var konfunderad över att fläskkött och nötkött hade så hög priselasticitet (i absoluta tal), samtidigt som priselasticiteten för kött tydligen var låg. Förklara noga för Anderson hur detta kunde komma sig. b) Kommer Anderssons intäkter att öka när han höjer priset på grädde? Uppgift 3 Två vinstmaximerande monopolföretag producerar var sin vara, X respektive Y. Följande information är given: Marginalkostnaden för att producera vara X är konstant och 10:- Marginalkostnaden för att producera vara Y är konstant och 20:- Producerad kvantitet är /månad för såväl vara X, som vara Y. Priset för vara X är 60:- Priset för vara Y är 50:- Vinsten för det företag som producerar vara X är :-/månad Vinsten för det företag som producerar vara Y är :-/månad a) Vad är förklaringen till att priset för vara X är högre än priset för vara Y, trots att marginalkostnaden är högre för vara Y? b) Vad är förklaringen till att det företag som producerar vara Y har högst vinst, trots lägre pris och högre marginalkostnad? c) Antag att staten lägger en skatt av storleken 10 :- per producerad enhet av vara X. Vad händer med vinst och produktion? Välj mellan alternativen nedan. Illustrera grafiskt! Vinsten blir Produktionen blir Större än noll Lika med noll Mindre än noll Större än Lika med Mindre än d) Antag att staten bestämmer ett maximipris för vara X på 50:-. Vad händer med vinst och produktion? Välj mellan alternativen nedan. Illustrera grafiskt! Vinsten blir Produktionen blir Större än noll Lika med noll Mindre än noll Större än Lika med Mindre än

15 Uppgift 4 På den marknad vi behandlar i denna uppgift existerar många företag producerande en och samma vara. Marknaden är en increasing-cost industry. På grund av ett av staten bestämt maximipris finns ett stort efterfrågeöverskott. Trots maximipriset går företagen på marknaden med nollvinst. a) Beskriv situationen såväl grafiskt som skriftligt dels för ett enskilt företag, dels för hela marknaden. b) Antag, att staten tar bort maximipriset. Förklara vad som händer på kort och lång sikt, dels för ett enskilt företag, dels för hela marknaden. Grafisk lösning. Uppgift 5 Företag A och företag B producerar var sin vara. Båda företagen har monopolmakt och kan således bestämma vilket pris de skall ta ut på sin produkt. Den vinst respektive företag får beror inte enbart på vilket pris man själv väljer att sätta utan även på det andra företagets prissättning. I tabellen nedan visas de priskombinationer som är aktuella och också utfallet i form av vinst för de två företagen. I varje ruta anges först vinsten i miljoner kronor för företag A och sen vinsten för företag B. Företag A Företag B Pris (kr) ,20 18,23 16,21 15,20 14,19 13, ,19 20,22 18,20 17,19 16,18 15, ,18 22,20 20,19 19,18 18,17 17, ,17 23,19 22,18 21,17 20,16 17, ,16 22,18 21,17 20,16 19,15 18, ,15 20,17 19,16 18,15 17,14 16,13 a) Avgör med hjälp av tabellen om företagens produkter är komplement eller substitut till varandra. Motivera noga! b) Bestäm Nashjämvikten. Motivera noga! 15

16 Lektion 6 Uppgift 1 Ett vinstmaximerande monopolföretag producerar årligen ex av sin vara och säljer den sedan till priset 200:-. Vid denna produktion är företagets marginalkostnad 100:- och stigande, medan genomsnittlig totalkostnad är 140:-. a) Förklara företagets situation och val av produktionsstorlek med hjälp av en figur. Markera företagets vinst. b) Staten är inte nöjd med situationen på marknaden. Framför allt är man missnöjd med den stora vinst som företaget har. Man väljer mellan två åtgärder som man menar helt skulle eliminera vinsten. Åtgärd 1: Företaget får varje år betala en klumpsumma på 6 miljoner för rätten att producera på marknaden. Åtgärd 2: Företaget får betala en skatt på 60:- per producerad enhet. Analysera vad som händer på marknaden vid de båda åtgärderna. Ger de samma effekter? Blir vinsten noll för företaget i båda fallen? Grafisk illustration krävs! Ledning: Vid åtgärd 1 och 2 påverkas kostnadskurvorna, fast på olika sätt. Uppgift 2 I en stad finns en privat biograf och en privat teater. Eftersom de delvis konkurrerar med varandra, beror den vinst de gör inte bara på det pris de själva väljer, utan även på konkurrentens pris. I tabellen nedan visas de olika priser som är aktuella, samt de vinster som görs vid olika tänkbara kombinationer av priser. I varje ruta redovisas biografens vinst före kommatecknet och teaterns vinst efter kommatecknet. Teatern Biografen Pris 80:- 100:- 120:- 140:- 160:- 60:- 6,6 10,10 14,8 16,4 17,0 70:- 14,10 18,14 19,12 20,10 21,5 80:- 12,12 16,17 20,16 21,13 22,7 90:- 8,14 12,18 16,19 20,17 21,11 100:- 4,17 9,19 10,20 14,18 15,12 a) Bestäm Nashjämvikten. Vilka priser och vinster kommer att gälla och varför? Förklara noga! b) Bestäm Stackelberglösningen om vi antar att teatern är first mover. Vilka priser och vinster kommer att gälla och varför? Förklara noga! 16

17 Uppgift 3 I utgångsläget existerar inga inkomstskatter. Genomsnittsarbetaren arbetar helt enligt eget önskemål 8 timmar om dagen till en timlön av 100:-. Eftersom inkomsterna varierar mer än vad regeringen tycker är rimligt införs ett statligt grundbidrag på 400:- om dagen som alla får oavsett hur mycket man arbetar eller förtjänar. För att finansiera detta införs också en inkomstskatt på 50 % av inkomsten. Man har räknat ut att detta kommer att finansiera reformen utifrån genomsnittsarbetaren ovan. Denna tjänar ju 800:- och betalar 400:- i skatt, vilket exakt motsvarar det bidrag han får. De som har en högre inkomst förlorar netto, de som har en lägre inkomst tjänar netto, men totalt går det jämt upp för staten och man uppnår målsättningen om jämnare inkomstfördelning! Diskutera förslaget. Grafisk lösning! Uppgift 4 I Öregionen är det endast ett företag som efterfrågar arbetskraft. Om det hade varit fullständig konkurrens, skulle lönen legat 20 % högre än den nu gör. a) Använd en lämplig ekonomisk modell för att förklara varför lönen varit högre vid fullständig konkurrens. Arbetstagarna står i begrepp att slå sig samman i en fackförening för att driva igenom högre lön. De gör beräkningar på hur sysselsättningen påverkas av olika löneökningar och kommer till de flestas förvåning fram till att effekten på sysselsättningen blir lika stor om de kräver en löneökning på 15 % som om de kräver 40 %. b) Utgå ifrån modellen ovan och förklara varför det förhåller sig på detta sätt. Även om effekten på sysselsättningen blir densamma, så skiljer sig situationen på arbetsmarknaden i Öregionen på en väsentlig punkt om man kräver 15% eller 40% mer i lön. Förklara! c) Förklara också hur stor löneökning fackföreningen skall kräva om man vill att sysselsättningen skall bli så hög som möjligt Uppgift 5 I ett land består basfödan av ris och potatis, som av stora delar av befolkningen anses vara hyggliga, men långt ifrån fullständiga, substitut till varandra. Potatisen har ingen annat användningsområde, däremot är riset en viktig ingrediens i en populär industriellt framställd produkt, låt oss kalla den riskakor. Cirka en tredjedel av risskörden används i utgångsläget till produktionen av dessa riskakor, resten går direkt till konsumtion. Efterfrågans priselasticitet är -0.5 för såväl ris som potatis, medan den för riskakorna är -2,0. a) Antag att man med hjälp av nya odlingsmetoder lyckas öka produktiviteten inom risproduktionen med 30 %. Förklara vilka effekter det kommer att få på de tre marknaderna (marknaden för ris, för potatis och för riskakor), inklusive effekterna på producenternas intäkter på de olika marknaderna. Illustrera grafiskt! 17

18 b) Antag istället att landets regering inför ett pristak för potatis som ligger 20 % lägre än det ursprungliga marknadspriset. Analysera effekterna på de tre marknaderna på motsvarande sätt som i uppgift a). Observera att det från uppgifterna ovan inte går att beräkna några exakta värden på storleksförändringarna! 18

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Pernilla Ivehammar ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Civilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1

Civilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1 Civilekonomprogrammet, termin 1 Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1 1 Lektion 1 Uppgift 1 Antag att land A har en bruttonationalprodukt (BNP) per capita som bara är 50% av

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Övningar i prisbildning

Övningar i prisbildning Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05 Pernilla Ivehammar Lektionsuppgifter till kursen Resursteori, TEAE05 HT 2012 Lektion 1 Uppgift 1:1 Det så kallade ROT-avdraget innebär att den som köper hantverkstjänster får dra av 50 % av kostnaden (upp

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

MONOPOLISTISK KONKURRENS

MONOPOLISTISK KONKURRENS MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL

Läs mer

MP L AP L. MP L = q/ L

MP L AP L. MP L = q/ L F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 12 november 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 11-12 Tentamen består av sammanlagt 6 uppgifter

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori MÅNDAGEN DEN 22 AUGUSTI 2011, KL 14-19

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis

Läs mer

Mikroekonomisk analys

Mikroekonomisk analys Linköping Studies in Economics, No. 1 121 uppgifter kring den mikroekonomiska modellen Thomas Sonesson The publishers will keep this document on-line on the Internet (or its possible replacement network

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 20 augusti 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 08 20 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Lösningsförslag Uppgift 1 a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Kola 20 10 10 20 S Inte så lätt (för mig) att rita skalenligt

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Det gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan

Det gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan Finansiell ekonomi et gemensamma urvalsprovet 2015 för esvara alla delfrågor genom att kryssa för det korrekta alternativet på den separata svarsblanketten för flervalsfrågorna. Svara på frågorna utgående

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

P * Låg marginell betalningsvilja D Q Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Q C Indifferenskurvor

Q C Indifferenskurvor KONSUMTIONSTEORI Antaganden om konsumentens referenser: - Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är komletta.) - Om en konsument föredrar A framför B och B framför C så föredrar

Läs mer

Valutacertifikat KINAE Bull B S

Valutacertifikat KINAE Bull B S För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 Hyresgästföreningen Borlänge / Gagnef / Säter Stora utmaningar för bostadsmarknaden Merparten av Sveriges hyresrätter byggdes

Läs mer

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. 2. Efterfrågan Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP P Q 1 Elastisk och inelastisk efterfrågan Elastisk efterfrågan då priselasticiteten

Läs mer

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter av Mats Morin Bilaga 5 Innehåll 1. Inledning 2. Utbudsförhållanden 2.1 Produktionsteknologins

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer 2016-01-13 Jesper Hansson Efterfrågan på välfärdstjänster Teoretiska utgångspunkter Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 januari 0 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 0 0-7 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer