ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Pernilla Ivehammar ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT

2 Lektion 1 Uppgift 1 I uppgiften behandlas ett företag som använder produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital i produktionen av en vara X, som sedan säljs under fullständig konkurrens till ett pris, givet av marknaden. Om detta företag föreligger informationen i tabellen till vänster: Kvantitet K 80 Kvantitet L 80 Marginalprodukt K 20 Marginalprodukt L 30 Pris K 1000:- Pris L 500:- Antal producerade X 3000 Pris X 40:- a) Beräkna företagets vinst b) Trots resultatet i uppgift a) befinner sig företaget inte i långsiktig jämvikt, utan har möjlighet att förbättra sin situation. Vilka råd till förändringar vill ni ge företaget beträffande (i) hur man väljer att producera sin vara (ii) valet av produktionsstorlek Uppgift 2 Förutsättningar: Bilar drivs antingen med bensin eller med etanol. Bensin produceras av olja, medan etanol produceras av spannmål. Förklara och illustrera effekterna på de fyra marknaderna grafiskt vid nedanstående två händelser. a) En höjd beskattning av bensin b) Oväntat dåliga spannmålsskördar Uppgift 3 En familj med :- i inkomst lägger 40% av sin inkomst på konsumtion av boende och 60% på övrigt. Nu får man en inkomstökning på 20%. a) Antag att såväl en enhet boende som en enhet övrigt har priset 1:-. Illustrera familjens budgetlinje med boende på x-axeln och övrigt på y-axeln före och efter inkomstökningen. Gör beräkningar och visa med punkter i figuren familjens val på budgetlinjen före och efter inkomstökningen under nedanstående antaganden om inkomstelasticiteter. i. Inkomstelasticiteten för boende är = 0 ii. Inkomstelasticiteten för boende är = 1 iii. Inkomstelasticiteten för boende är = 0,5 iv. Inkomstelasticiteten för övrigt är = 0 b) Beräkna också i de fyra fallen ovan inkomstelasticiteten för den andra varan. Försök också om möjligt att från resultaten formulera en generell regel för inkomstelasticiteter. 2

3 Uppgift 4 Antag att de enda varor som finns är livsmedel och kläder. Om en individs preferenser vet vi att om hon fritt kunde välja mellan konsumtionskombinationerna nedan så skulle hon föredra kombination C före kombination A och kombination A före kombination B. Kombination A: 800 enheter livsmedel och 1600 enheter kläder Kombination B: 1200 enheter livsmedel och 1200 enheter kläder Kombination C: 2000 enheter livsmedel och 800 enheter kläder a) Beskriv individens preferenser, så långt det är möjligt, med lämpliga indifferenskurvor. Ange kvantiteten livsmedel på y-axeln och kvantiteten kläder på x-axeln. (Observera att individens preferenser omfattar alla kombinationer av livsmedel och kläder, inte enbart de tre som nämns i ingressen). b) Vi observerar nu att individen under vissa givna förhållanden har valt att köpa kombination B, bland alla de alternativ som hon har möjlighet att välja mellan. Förklara varför hon gör just detta val och illustrera grafiskt. Observera att hon även kan välja andra alternativ än de kombinationer som anges ovan. c) Låt oss fortfarande utgå ifrån att individen har valt kombination B. Samtidigt vet vi att priset på livsmedel är 100:- per enhet. Vilken information ger individens val om priset på kläder? (Vad är det högsta respektive lägsta pris en enhet kläder kan kosta för att kombination B skall kunna vara den kombination som hon väljer, trots att hon föredrar kombinationerna A och C framför B?) Uppgift 5 I figuren nedan visas två budgetlinjer före och efter en prisförändring. Besvara i anslutning till figuren följande uppgifter: a) Figuren illustrerar en förändring av budgetlinjen. Vilket eller vilka av nedanstående fem förhållanden kan ligga bakom denna förändring? 1. Priset på vara x har ökat med 50 % 2. Priset på vara x har ökat med 100 % 3. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som priset på vara y har sjunkit med 50 % 4. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som såväl priset på vara x som priset på vara y har sjunkit med 50 %. 5. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som priset på vara x har sjunkit med 50 %. Y B A C Budgetlinje före D Budgetlinje 3 efter X

4 b) För två individer vet vi att de vid den ursprungliga budgetlinjen väljer att konsumera i punkt A. Vid den nya budgetlinjen väljer individ Beta punkten B och individ Delta punkten D. Komplettera figuren genom att rita in individ Betas och individ Deltas indifferenskurvor, samt besvaras följande fråga: Vilket eller vilka av nedanstående fyra påståenden nedan är mot bakgrund av individernas val av punkt B respektive D sant/sanna? Motivera svaret. 1. I den nya situation som råder värderar Beta en marginell enhet av vara X högre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 2. I den nya situation som råder värderar Beta en marginell enhet av vara X lägre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 3. Om såväl Beta som Delta tilldelas kombination C gäller att Beta värderar en marginell enhet av vara X högre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 4. Om såväl Beta som Delta tilldelas kombination C gäller att Beta värderar en marginell enhet av vara X lägre än vad Delta gör (i termer av vara Y). Lektion 2 Uppgift 1 I denna uppgift delas konsumtionen in i mat och övrigt. Antag att en statistisk undersökning visar att genomsnittsfamiljen i ett land är helt indifferent mellan nedanstående två konsumtionsalternativ. Alternativ A: 100 enheter mat plus 1000 enheter övrigt Alternativ B: 300 enheter mat plus 600 enheter övrigt a) Låt oss nu tänka oss ett alternativ C som består av 200 enheter mat och 800 enheter övrigt. Kommer genomsnittsfamiljen att föredra detta alternativ framför alternativen A eller B, kommer man att anse alternativet som sämre, eller är man indifferent? Illustrera grafiskt och förklara vilket antagande om konsumenternas preferenser (indifferenskurvornas utseende) som ni stöder ert svar på. b) Antag att genomsnittsfamiljen vid givna priser på mat och övrigt, samt given inkomst har valt alternativ A. Av obekant anledning önskar myndigheterna i landet få genomsnittsfamiljen att istället välja alternativ B. Man kan välja mellan nedanstående 6 medel, som också kan kombineras med varandra på lämpligt sätt. Medel 1: Ge genomsnittsfamiljen ett ökat bidrag Medel 2: Öka inkomstskatten för genomsnittsfamiljen Medel 3: Öka momsen på (skatten på) mat Medel 4: Minska momsen på mat Medel 5: Öka momsen på övrigt Medel 6: Minska momsen på övrigt Vilken eller vilka olika möjligheter har man att uppnå sitt mål? Illustrera grafiskt, samt förklara noga! 4

5 Uppgift 2 I ett land lägger ett genomsnittshushåll hela 50% av sin inkomst på boende. Den sittande regeringen föreslår därför att staten skall betala hälften av de kostnader som hushållen har för sitt boende. För att finansiera detta vill man samtidigt införa en skatt på övrig konsumtion på 50%, så att priset på övrig konsumtion höjs med just 50%. Förslaget utsätts för mycket kritik. Enligt en del kritiker kommer detta inte att innebära någon välfärdsökning för genomsnittshushållet. Enligt andra kritiker kommer reformen inte att bära sig ekonomiskt för staten. Använd en lämplig grafisk modell för att avgöra ifall kritikerna har rätt eller fel. Uppgift 3 I ett fattigt land lägger ett genomsnittligt hushåll i utgångsläget 50% av sin inkomst på livsmedelskonsumtion. Regeringen vill öka välfärden för hushållen och bestämmer sig för att staten skall betala hälften av hushållens utgifter på mat. Antag för att underlätta analysen att hushållets inkomst är :-, att priset på övrigt är 1:- samt att priset på livsmedel för konsumenten som en följd av statens subvention sjunker från 1:- till 0:50:-. a) Det visar sig att trots att staten enbart subventionerar livsmedelskonsumtionen så ökar konsumtionen för genomsnittshushållet inte bara av livsmedel utan också av övrigt. Konsumtionen av övrigt ökar med 20%. Illustrera hushållets val före och efter subventionen grafiskt med budgetlinjer och indifferenskurvor. Med hur många procent ökar konsumtionen av livsmedel och vad kostar subventionen staten för ett genomsnittshushåll? b) Förklara med lämpliga termer/begrepp hur det kan komma sig att konsumtionen av övrigt ökar när livsmedel blir billigare för hushållen. c) Antag att staten istället hade använt den summa pengar som subventionen av livsmedel kostar till ett inkomstbidrag. Hade detta ökat hushållets välfärd mer eller mindre? Vilken viktig lärdom kan vi dra av svaret? Uppgift 4 Arrangören av rockgalan i X-köping har satt biljettavgiften till 500:-. En marknadsprognos har nämligen visat att till detta pris blir den lokal där tillställningen skall äga rum exakt fullsatt. Låt oss utgå ifrån att marknadsprognosen är riktig. In i handlingen träder nu herr Snikén, som tänker göra stora "klippet". Snikén köper direkt upp samtliga biljetter till rockgalan till styckpriset 500:- och startar därefter egen försäljning. Antag att Snikén är ute efter att maximera vinsten av sin gärning. Hur kommer han att gå tillväga? Beskriv situationen grafiskt och förklara utförligt. Utgå ifrån att prisdiskriminering ej är möjlig! Priselasticiteten är av betydelse för om Snikén kan göra något "klipp" eller ej. Förklara! 5

6 Uppgift 5 Två vinstmaximerande monopolföretag producerar var sin vara, X respektive Y. Följande information är given: Marginalkostnaden för att producera vara X är konstant och 10:- Marginalkostnaden för att producera vara Y är konstant och 20:- Producerad kvantitet är /månad för såväl vara X, som vara Y. Priset för vara X är 60:- Priset för vara Y är 50:- Vinsten för det företag som producerar vara X är :-/månad Vinsten för det företag som producerar vara Y är :-/månad a) Vad är förklaringen till att priset för vara X är högre än priset för vara Y, trots att marginalkostnaden är högre för vara Y? b) Vad är förklaringen till att det företag som producerar vara Y har högst vinst, trots lägre pris och högre marginalkostnad? c) Antag att staten lägger en skatt av storleken 10 :- per producerad enhet av vara X. Vad händer med vinst och produktion? Välj mellan alternativen nedan. Illustrera grafiskt! Vinsten blir Produktionen blir Större än noll Lika med noll Mindre än noll Större än Lika med Mindre än d) Antag att staten bestämmer ett maximipris för vara X på 50:-. Vad händer med vinst och produktion? Välj mellan alternativen nedan. Illustrera grafiskt! Vinsten blir Produktionen blir Större än noll Lika med noll Mindre än noll Större än Lika med Mindre än Lektion 3 Uppgift 1 I ett land där man har problem med befolkningens alkoholkonsumtion har man infört stränga restriktioner för köp av alkohol. All alkohol säljs av ett statligt bolag och det finns bara två slag, vin och starksprit. Priset på en flaska vin är 100:- och priset på en flaska starksprit är 200:-. Varje vuxen invånare får endast köpa alkoholhaltiga drycker för 6000:- per år, något som alla utnyttjar. En del använder huvuddelen av beloppet till starksprit medan andra lägger 6

7 mest på vin. Genomsnittskonsumenten använder dock halva beloppet till vin och halva beloppet till starksprit. Myndigheterna i landet är inte nöjda med detta. Man anser att starkspritskonsumtionen är alldeles för hög och önskar minska den. Man höjer därför priset på starksprit till 250:-. För att inte folket skall göra uppror sänker man samtidigt priset på vin till 75:-. Det totala belopp man har att köpa alkohol för, 6000:-, ändrar man inte på. Er uppgift består i att analysera om förändringen säkert kommer att minska starkspritskonsumtionen för de tre typer av konsumenter som anges nedan, om någon kommer att konsumera oförändrad mängd starksprit eller om det till och med är möjligt att någon kommer att öka sin konsumtion av starksprit. Antag att såväl vin som starksprit är normala varor (ej inferiora) och att konsumenternas indifferenskurvor har det utseende som man traditionellt antar i konsumentteorin. Illustrera grafiskt! Typ 1: Genomsnittskonsumenten som ursprungligen använder 3000:- till köp av starksprit och 3000:- till köp av vin. Typ 2: Högkonsumenten av starksprit som ursprungligen använder 4000:- till köp av starksprit och 2000:- till köp av vin. Typ 3: Lågkonsumenten av starksprit som ursprungligen bara använder 1000:- till köp av starksprit och 5000:- till köp av vin. Uppgift 2 Ett vinstmaximerande monopolföretag producerar årligen ex av sin vara och säljer den för 200:- styck. Vid den aktuella kvantiteten är företagets marginalkostnad 100:- och ökande. Hälften av företagets kostnader är fasta och hälften är rörliga. Företaget går, trots sin ensamställning på marknaden, bara med nollvinst. a) Beskriv utifrån uppgifterna ovan företagets situation grafiskt, så exakt som möjligt. Figuren skall innehålla D, MR, MC, ATC och AVC. Markera också tydligt , samt 100:- och 200:-. Förklara noga! b) En del av företagets fasta kostnader består av kostnader för en industrifastighet som företaget hyr av kommunen. För detta betalar företaget varje år 4 miljoner kr. Kommunen föreslår nu att hyran istället till en del skall bero på hur mycket företaget producerar. Förslaget innebär att företaget i hyra för fastigheten skall betala 2 miljoner kr, samt dessutom 20:- per producerad enhet. Uppgift: Beskriv grafiskt hur förslaget skulle förändra företagets situation, samt avgör om företaget bör gå med på förslaget. Förklara noga! 7

8 Uppgift 3 Andersson, ägare av Anderssons Livs, har just kommit över en undersökning som får honom att smida hemska planer. Undersökningen gäller efterfrågans priselasticitet för en del varor som Andersson säljer. Ur undersökningen saxar vi: efterfrågans priselasticitet kött -0,4 fläskkött -1,2 nötkött -1,2 kaffe -0,4 Andersson kommenterar: "Om jag höjer priset på kött borde jag alltså få större intäkter. Det lustiga är att det tydligen inte lönar sig att höja priset på fläskkött, och inte heller på nötkött eftersom priskänsligheten i båda fallen är så hög. Vilket slag av kött är det då som har så låg priskänslighet? Lammkött? Nej, det är nog säkrast att höja priset på kaffe istället. Med den låga priskänsligheten borde intäkterna kraftigt höjas! Tänk att ingen av alla mina konkurrenter har kommit på det!" Låt oss lämna Andersson och koncentrera oss på följande frågor: a) Andersson var konfunderad över att fläskkött och nötkött hade så hög priselasticitet (i absoluta tal), samtidigt som priselasticiteten för kött tydligen var låg. Förklara noga för Anderson hur detta kunde komma sig. b) Kommer Anderssons intäkter att öka när han höjer priset på kaffe? Uppgift 4 Företag A och företag B producerar var sin vara. Båda företagen har monopolmakt och kan således bestämma vilket pris de skall ta ut på sin produkt. Den vinst respektive företag får beror inte enbart på vilket pris man själv väljer att sätta utan även på det andra företagets prissättning. I tabellen nedan visas de priskombinationer som är aktuella och också utfallet i form av vinst för de två företagen. I varje ruta anges först vinsten i miljoner kronor för företag A och sen vinsten för företag B. Företag A Företag B Pris (kr) ,20 18,23 16,21 15,20 14,19 13, ,19 20,22 18,20 17,19 16,18 15, ,18 22,20 20,19 19,18 18,17 17, ,17 23,19 22,18 21,17 20,16 17, ,16 22,18 21,17 20,16 19,15 18, ,15 20,17 19,16 18,15 17,14 16,13 a) Avgör med hjälp av tabellen om företagens produkter är komplement eller substitut till varandra. Motivera noga! b) Bestäm Nashjämvikten. Motivera noga! 8

9 Uppgift 5 I en stad finns en privat biograf och en privat teater. Eftersom de delvis konkurrerar med varandra, beror den vinst de gör inte bara på det pris de själva väljer, utan även på konkurrentens pris. I tabellen nedan visas de olika priser som är aktuella, samt de vinster som görs vid olika tänkbara kombinationer av priser. I varje ruta redovisas biografens vinst före kommatecknet och teaterns vinst efter kommatecknet. Biografen Teatern 80:- 100:- 120:- 140:- 160:- 60:- 6,6 10,10 14,8 16,4 17,0 70:- 14,10 18,14 19,12 20,10 21,5 80:- 12,12 16,17 20,16 21,13 22,7 90:- 8,14 12,18 16,19 20,17 21,11 100:- 4,17 9,19 10,20 14,18 15,12 a) Bestäm Nashjämvikten. Vilka priser och vinster kommer att gälla och varför? Förklara noga! b) Bestäm Stackelberglösningen om vi antar att Teatern är first mover. Vilka priser och vinster kommer att gälla och varför? Förklara noga! c) Antag att Teatern köper upp Biografen och de därmed får en gemensam ägare. Vilka priser kommer denne ägare då att ta ut? Uppgift 6 Ett vinstmaximerande företag är ensam producent av sin vara. Efterfrågan på varan (per år) anges av sambandet nedan: Q d = P Företaget väljer att producera enheter av varan. Vid denna produktion är genomsnittskostnaden så låg som möjligt. a) Beskriv företagets situation grafiskt, samt bestäm också företagets vinst. b) Antag att myndigheterna anser att företagets produktion är för låg och att priset är för högt och med en prisreglering önskar att ändra på detta. Är det möjligt att med en prisreglering uppnå båda målen, d.v.s. större produktion och lägre pris, samtidigt? Visa i figuren vad som är den största produktion som är möjlig att uppnå respektive det lägsta pris som är aktuellt vid en prisreglering, givet att man långsiktigt vill att företaget skall finnas kvar på marknaden! Visa grafiskt hur mycket företaget kommer att producera i dessa fall, samt om något annat av ekonomiskt intresse inträffar. Förklara noga! c) Utgå åter ifrån situationen i uppgift a. Antag att efterfrågan på företagets produkt minskar så att efterfrågad kvantitet vid varje pris är enbart hälften så stor som tidigare, d.v.s. hälften av vad ekvationen ovan visar. Förklara hur detta kommer att påverka företaget/marknaden. Kommer man fortfarande att kunna göra positiv vinst? Grafisk och skriftlig förklaring. 9

10 Lektion 4 Uppgift 1 I utgångsläget antar vi att det inte existerar några inkomstskatter. Genomsnittsarbetaren arbetar helt enligt eget önskemål 8 timmar om dagen till en timlön av 100:-. Eftersom inkomsterna varierar mer än vad regeringen tycker är rimligt införs med beteckningen medborgarlön ett statligt grundbidrag på 400:- om dagen som alla får oavsett hur mycket man arbetar eller förtjänar. För att finansiera detta införs också en inkomstskatt på 50 % av inkomsten. Man har räknat ut att detta kommer att finansiera reformen utifrån genomsnittsarbetaren ovan. Denna tjänar ju 800:- och betalar 400:- i skatt, vilket exakt motsvarar det bidrag han får. De som har en högre inkomst förlorar netto, de som har en lägre inkomst tjänar netto, men totalt går det jämt upp för staten och man uppnår målsättningen om jämnare inkomstfördelning! Diskutera förslaget. Grafisk lösning! Uppgift 2 I Öregionen finns endast ett företag som efterfrågar arbetskraft. Om det hade varit fullständig konkurrens, skulle lönen legat 20 % högre än den nu gör. Arbetstagarna står i begrepp att slå sig samman i en fackförening för att driva igenom högre lön. De gör beräkningar på hur sysselsättningen påverkas av olika löneökningar och kommer till de flestas förvåning fram till att effekten på sysselsättningen blir lika stor om de kräver en löneökning på 15 % som om de kräver 40 %. a) Kan de ha räknat rätt? b) Vad innebär de olika lönekraven när det gäller arbetslöshet? Red ut situationen med hjälp av en lämplig ekonomisk modell. Uppgift 3 De 100 hushållen i ett kvarter utgör en bostadssamfällighet, vars uppgift är att förvalta gemensamma anläggningar. Att dra in ett kabel-tv-nät i kvarteret kostar kr. Av en undersökning framgår att: 20 hushåll inte alls är intresserade av kabel-tv, deras betalningsvilja är noll. 15 hushåll är inte intresserade av TV-utbudet men tror att fastigheternas värde kommer att påverkas och är därför villiga att betala högst kr. 60 hushåll är intresserade och villiga att betala högst kr. 5 hushåll är intresserade av att få fler TV-kanaler men föredrar att skaffa parabol- antenner. 10

11 I en motion till samfällighetens årsmöte föreslås att ett kabel-tv-nät skall dras och att kostnaden skall delas lika mellan hushållen. Av de 75 hushåll som är närvarande vid årsmötet röstar 65 ja och 10 nej. Förklara följande. a) Innebär beslutet att välfärden ökar enligt paretokriteriet? b) Innebär beslutet att välfärden ökar enligt det potentiella paretokriteriet (kompensationskriteriet)? Uppgift 4 Antag att ett företag äger en bro som inte förorsakar några kostnader. Efterfrågan på bropassager ges av funktionen P = 120 2Q. a) Hur många kommer att passera bron om företaget inte tar ut någon avgift och hur stort är konsumentöverskottet och producentöverskottet? b) Hur stor blir förlusten av konsumentöverskott om tullen sätts till 40 kr per passage i stället för till noll? Motsvaras förlusten av konsumentöverskottet av att producentöverskottet ökar lika mycket? Uppgift 5 I tabellerna nedan finns uppgifter om marginalprodukterna för kapital och arbetskraft i tre olika fall som samtliga rör två stycken företag. Förklara i samtliga fall om effektiv produktion råder eller inte. Motivera! Om effektiv produktion inte råder, hur skall man bete sig för att öka effektiviteten? Antag att mat respektive kläder kan betraktas som homogena produkter. Fall 1 Produktion Marginalprodukt för kapital Marginalprodukt för arbetskraft Företag 1 Kläder Företag 2 Mat Fall 2 Produktion Marginalprodukt för kapital Marginalprodukt för arbetskraft Företag 1 Kläder Företag 2 Mat Fall 3 Produktion Marginalprodukt för kapital Marginalprodukt för arbetskraft Företag 1 Kläder Företag 2 Kläder Uppgift 6 a) Antag att en marknad befinner sig i jämvikt. En viktig råvara som importeras från utlandet stiger i pris och produktionskostnaderna ökar. Marknaden anpassar sig till ett nytt 11

12 jämviktsläge. Visa hur produktionskostnadsökningen påverkar konsumentöverskott, producentöverskott och samhälleligt överskott på marknaden. b) Minskningen av det samhälleliga överskottet visar den samhällsekonomiska kostnaden för råvaruprishöjningen. Försök att med egna ord förklara vad denna samhällsekonomiska kostnad består i. Lektion 5 Uppgift 1 I ett land funderar man på att höja bensinskatten, vilket i sin tur kommer att öka bensinpriset. En utredning tillsätts för att uppskatta effekterna av åtgärden. Enligt utredningen påverkas människors välfärd i olika delar av landet mycket olika av bensinprishöjningen. I områden där alternativa transportmöjligheter saknas (glesbygden) drabbas man mycket mer än i områden med god kollektivtrafik (storstaden). Utredningen visar detta med hjälp av följande exempel: Den höjda bensinskatten innebär visserligen att den rörliga milkostnaden genomsnittligt beräknas stiga från 10:- till 12:- oavsett var man bor. Däremot kan folk i storstaden i stor utsträckning slippa undan kostnadsökningen genom att istället åka kollektivt. En undersökning visar att genomsnittsbilisten i glesbygden färdas mil per år såväl före som efter en skattehöjning, medan genomsnittsbilisten i storstaden minskar sitt bilåkande från till 1200 mil per år. Utredningens slutsats blir att man måste kompensera boende i glesbygden genom att för dem sänka den årliga (fasta) fordonsskatten. Uppgift: Utgå ifrån att ovanstående sifferuppgifter är riktiga, samt att ambitionen är att boende i glesbygden skall drabbas i precis samma omfattning som i storstaden (uppleva samma välfärdsminskning). Med hur mycket måste man då sänka den årliga fordonsskatten för boende i glesbygden? Grafisk lösning är en klar hjälp! Uppgift 2 Det kommunala vattenverket i en stad försörjer hushåll med vatten. Den årliga vattenkonsumtionen uppgår till 1 miljon m 3, vid den prissättning som för närvarande råder. Vattenverkets årliga fasta kostnader uppgår till 10 miljoner kronor. De rörliga kostnaderna är 2 miljoner kronor per år vid den produktionsvolym som råder (d v s 1 miljon m 3 ). De rörliga kostnaderna kan antas vara helt proportionella mot produktionsvolymen. Kommunen tar i utgångsläget ut en avgift per förbrukat antal m 3 vatten. Intäkterna från denna avgift täcker exakt vattenverkets totala kostnad. Inget kapacitetstak råder. Antag nu att kommunen önskar övergå till ett prissättningssystem med tvådelad taxa (two-part tariff) a) Vilka avgifter skulle detta ge om målsättningen är samhällsekonomisk effektivitet? Exakt full kostnadstäckning är fortfarande en restriktion. Förklara! Grafisk lösning krävs. 12

13 b) Förklara noga fördelarna med den tvådelade taxan jämfört med det prissättningssystem som råder i utgångsläget. Uppgift 3 Denna fråga berör möjligheten att utnyttja prisdiskriminering vid betalning av offentlig verksamhet. I fyra fall har man identifierat 2 olika grupper av människor och beräknat efterfrågans priselasticitet för de båda grupperna. Grupp1:s priselasticitet Grupp 2:s priselasticitet A. Avgifter vid beställning av material från den kommunala konsumentrådgivningen -4-4 B. Avgifter vid besök i kommunal simhall -0,5-2 C. Betalning för besök på folktandvården -0,5-0,5 D. Avgifter för boklån vid kommunalt bibliotek -2-0,5 I vilket fall fungerar prisdiskriminering bäst? Motivera varför prisdiskriminering fungerar sämre i övriga fall. Jämförelsen är hela tiden en avgift som är gemensam för båda grupper och som ger full kostnadstäckning. Förklara vad prisdiskrimineringen i det utvalda fallet skulle innebära, samt varför den ger upphov till välfärdsvinster! Uppfyller övergången till prisdiskriminering paretokriteriet? Uppgift 4 Uppgiften behandlar två så skilda nyttigheter som Öresundsbron och torskbeståndet i svenska farvatten. Diskutera huruvida dessa är exempel på kollektiva nyttigheter samt besvara de anknytande frågorna nedan. Bron över Öresund finansieras med tämligen höga avgifter för de bilister som vill färdas på den. Antag att en kampanj för att ställa bilen och i stället färdas kollektivt blir lyckosam och därför minskar mängden bilfärder på bron. Förklara grafiskt och verbalt huruvida detta kan tänkas leda till höjda eller sänkta broavgifter? Varför är torskbeståndet nästan obefintligt i Kattegatt och på många andra ställen, medan en annan naturresurs, det svenska skogsbeståndet, inte verkar vara i fara. Uppgift 5 I Mats Bergmans artikel i Marknad och Politik finns en figur på sid 268, som tyvärr innehåller ett grundläggande fel. Figuren skall jämföra situationen på en marknad med två företag som p.g.a. konkurrensen antas ha nollvinst och ett företag som bättre kan utnyttja stordriftsfördelarna i produktionen men samtidigt också i sin prissättning kan utnyttja att man inte har några konkurrenter. 13

14 a) Förklara det grundläggande felet i figuren och komplettera/justera figuren så att den stämmer med det antagande man gör om hur ett monopolföretag beter sig. b) För konsumenternas del innebär monopolet ett högre pris. Detta gäller även i den justerade figuren. Visa i figuren hur mycket konsumenterna förlorar, d.v.s. förlusten i konsumentöverskott. c) Trots att konsumenterna förlorar på monopolet kan en välfärdsekonomisk analys totalt sett ge ett positivt resultat. Förklara! Gäller detta i den aktuella, justerade, figuren? d) Använd slutligen figuren för att visa och förklara den samhällsekonomiskt optimala situationen. Uppgift 6 a) I USA har man vanligen löst det problem som förknippas med naturliga monopol genom att använda sig av kostnadsbaserad reglering. Förklara innebörden av detta samt redogör för den kritik som har riktats mot detta förfaringssätt. b) Även tillträdesreglering kan sägas vara en form av kostnadsbaserad reglering. Ändå finns en viktig skillnad jämfört med situationen i USA. Förklara och ange också på vilka marknader i Sverige som tillträdesreglering råder. c) Ett sätt att utvärdera en avreglering/omreglering är att se hur priserna har utvecklats. Sänkta priser skulle då innebära lyckad avreglering och ökade priser misslyckad att avregleringen misslyckats. Diskutera denna slutsats kritiskt. Lektion 6 Uppgift 1 I vilket eller vilka av nedanstående exempel kan man tala om en kollektiv nyttighet? Motivera! Förklara dessutom i samtliga tre fall vilka resursfördelningsproblem som råder. i) Matningen av svanar på vintern i en sjö i ett friluftsområde som är väldigt populärt att besöka. Många finner nämligen ett stort nöje i att studera svanarna. Om svanarna inte matas kommer de att dö eller flytta någon annanstans. ii) Ett bestånd av kantareller i närheten av ett bostadsområde. iii) Ett nytt läkemedel mot en svår sjukdom som ett läkemedelsföretag just har fått patent på. Uppgift 2 I det lilla landet Nordan finns ett vindkraftverk som producerar el till en konstant rörlig kostnad av 30 öre/kwh. Kraftverket har en kapacitet på kwh/h. 14

15 Priset på elenergin är fastställt till 35 öre/kwh. Elanvändningen varierar och när den överstiger kwh/h tas ett oljeeldat reservkraftverk i bruk. Den rörliga kostnaden i reservkraftverket är 90 öre/kwh. Under de tider på dygnet då efterfrågan är hög används kwh/h, medan endast hälften så mycket används när efterfrågan är låg. Undersökningar visar att om priset höjs till 80 öre/kwh under belastningstopparna kommer den efterfrågade kvantiteten att sjunka till kwh/h och vindkraftverket skulle då klara elförsörjningen dygnet runt. Visa grafiskt och förklara vilka välfärdsvinster landet gör genom att införa en optimal prissättning efter belastningsvariationerna. Någon målsättning om full kostnadstäckning finns inte! Uppgift 3 Denna uppgift behandlar en försäkring som ersätter inkomstbortfall i samband med sjukfrånvaro i ett land. Försäkringen är obligatorisk och enligt lag helt i statlig regi. Den finansieras som en arbetsgivaravgift med ett för alla arbetstagare lika stort procentuellt påslag på inkomsten. I utgångsläget är ersättningen 100 % av förlorad inkomst under sjukfrånvaroperioden. Nu uppmärksammas dock att försäkringen finansiellt inte går ihop. Årliga utbetalningar är 100 miljarder medan influtna arbetsgivaravgifter endast ger 70 miljarder. Enligt ett förslag skall man därför sänka ersättningsnivån. Diskutera hur mycket ersättningsnivån kan tänkas behöva sänkas om målsättningen för försäkringen är full kostnadstäckning. Blir svaret detsamma om vi antar att det är tillåtet med privata tilläggsförsäkringar upp till bibehållet 100-procentigt skydd för dem som så önskar? Uppgift 4 Ett kommunalt vattenverk försörjer hushåll med vatten. Vattenverkets kapacitet är begränsad till 4 miljoner m 3 per år. Man kan producera sitt vatten till en konstant rörlig kostnad på 5:- per m 3. Efterfrågad kvantitet vatten i kommunen visas av miljoner m 3 och P priset per m 3. Q = 10 0, 4P, där Q anger kvantiteten i I utgångsläget tar kommunen ut en avgift som enbart baseras på hur mycket vatten som förbrukas. Avgiften är bestämd så att man utnyttjar vattenverkets kapacitet fullt ut, men samtidigt inte har något efterfrågeöverskott på vatten. Det visar sig att man därmed också precis täcker samtliga kostnader som vattenverket har. Antag att kommunen nu får ett erbjudande att köpa maximalt 3 miljoner m 3 av en grannkommun till priset 10:- per m 3. Besvara med anledning av detta erbjudande följande frågor: Bör man anta erbjudandet om att köpa vatten och hur mycket vatten bör man i så fall köpa om syftet är att maximera välfärden för kommunens invånare? På vilket sätt bör man ändra sin prissättning av vattnet om man antar erbjudandet? Ange exakta avgifter! Vilken välfärdsvinst kan man erhålla jämfört med utgångsläget om man beter sig samhällsekonomiskt optimalt? Ange vinsten i kronor, samt förklara muntligt. 15

16 Uppgift 5 Ett företag producerar en vara till en konstant marginalkostnad på 100:-. Produktionen innebär tyvärr utsläpp i en närbelägen sjö, vilket påverkar fisket negativt. Den negativa konsekvensen för fiskerinäringen framgår av tabellen nedan. Företagets produktion (enheter) Överskott i fiskerinäringen, (intäkter minus rörliga kostnader) Om företaget producerar enheter eller mer täcker fiskerinäringen inte sina rörliga kostnader och man slutar producera. Antag att ingen annan part berörs av företagets produktion, d.v.s. ingen använder exempelvis sjön till bad. Illustrera grafiskt, dels företagets marginalkostnad, dels samhällets marginalkostnad för företagets produktion. Uppgift 6 Elproduktionen i det land som uppgiften behandlar ligger helt i händerna på ett statligt företag, Statel, som producerar el i ett antal olika anläggningar med varierande teknik och varierande marginalkostnad. Statel antas vara produktionsekonomiskt rationellt och i första hand använda sig av anläggningar med lägsta marginalkostnad och därefter vid behov av anläggningar med successivt allt högre marginalkostnad. Antag i uppgiften att Statel har så många anläggningar att man kan anta att marginalkostnaden hela tiden är stigande, d.v.s. ej stiger trappstegsvis. Man tillämpar marginalkostnadsprissättning, vilket innebär att man tar ut ett pris på 70 öre/ kwh och producerar så mycket el som efterfrågas till detta pris. Den genomsnittliga produktionskostnaden är då endast 50öre/kWh. a) Den stora vinst som Statel gör är inte populär hos en del politiker, som därför föreslår att Statel istället skall ta ut ett pris så att man inte får mer än exakt full kostnadstäckning. Förklara skriftligt och grafiskt hur man då kommer att gå tillväga. Avgör, så långt det är möjligt från uppgifterna ovan vad priset blir, samt utvärdera förslaget välfärdsekonomiskt. b) Andra politiker menar tvärtom att det är bra att Statel går med vinst och menar att man istället bör ta steget fullt ut och vinstmaximera, för att sedan leverera in vinsten till staten och på så sätt förbättra statsbudgeten. Förklara skriftligt och grafiskt hur man kommer att gå tillväga om man följer detta förslag, samt utvärdera förslaget välfärdsekonomiskt jämfört med utgångsläget. 16

17 c) Slutligen finns det en del politiker som menar att marginalkostnadsprissättning är bra, men att man vid prissättningen bör ta hänsyn till att elproduktionen medför negativa externa effekter. Antag att denna effekt kan uppskattas till 20 öre/kwh oberoende av anläggning. Förklara skriftligt och grafiskt hur man kommer att gå tillväga om man följer detta förslag. Avgör, så långt det är möjligt från uppgifterna ovan vad priset blir, samt utvärdera förslaget välfärdsekonomiskt jämfört med utgångsläget. För säkerhets skull skall det påpekas att vid den välfärdsekonomiska utvärderingen skall hänsyn till den negativa externa effekten endast tas i uppgift c. Genomgående gäller att Statel anpassar produktionen så att inga efterfrågeöverskott uppstår. Lektion 7 Uppgift 1 Produktionen av en viss vara medför negativa miljöeffekter som vi kan värdera till 10:- per producerad enhet. Antag att varan produceras av ett oreglerat monopolföretag. Det visar sig att monopolföretaget producerar den kvantitet av varan som är samhällsekonomiskt optimal. a) Förklara hur det kan komma sig och illustrera grafiskt b) Antag att staten i denna situation inför en miljöskatt på 10:- per producerad enhet. Utvärdera förslaget välfärdsekonomiskt. Redogör och förklara eventuella välfärdsvinster eller förluster. Uppgift 2 Vilka av nedanstående fem påståenden är sanna respektive falska? Förklara! a) Om marginaleffekten är 90% så betyder det att en inkomstminskning på 500:- resulterar i att den disponibla inkomsten minskar med 450:-. b) Införandet av maxtaxa på dagis har lett till sjunkande marginaleffekt. (Dagistaxan ökade tidigare med inkomsten, i princip obegränsat. Införandet av maxtaxa innebär att dagistaxan ökar med inkomsten bara upp till en viss nivå. Den avgift man då betalar gäller sedan även för högre inkomster.) c) Om man höjer skattesatsen (marginalskatten) i ett visst intervall innebär detta höjda marginalskatter även för inkomsttagare med högre inkomster. d) Om man slopar nuvarande inkomstberoende bostadsbidrag och istället fördubblar dagens inkomstoberoende barnbidrag kommer marginaleffekten att stiga. e) Om man förändrar dagens barnbidrag så att man ger högre barnbidrag till familjer med låga inkomster än till familjer med höga inkomster kommer marginaleffekten att stiga. 17

18 Uppgift 3 a) Antag att staten vill beskatta en av de två varorna A och B med en skatt per producerad enhet. Man vet att efterfrågan på vara A är relativt elastisk medan den för vara B är tämligen oelastisk. Utbudselasticiteten är densamma för båda varorna. Man önskar uppnå tre mål; att konsumenterna ska få bära så liten del av skattebördan som möjligt, att den totala välfärdsförlusten av beskattningen ska bli så liten möjligt och att skatteintäkterna skall bli så stora som möjligt. Är dessa tre mål förenliga? Illustrera grafiskt. b) Antag att staten vill beskatta en av de två varorna C och D med en skatt per producerad enhet. Man vet att utbudet på vara C är relativt elastisk medan det för vara D är tämligen oelastisk. Efterfrågans priselasticitet är densamma för båda varorna. Man önskar uppnå tre mål; att konsumenterna ska få bära så liten del av skattebördan som möjligt, att den totala välfärdsförlusten av beskattningen ska bli så liten möjligt och att skatteintäkterna skall bli så stora som möjligt. Är dessa tre mål förenliga? Illustrera grafiskt. Uppgift 4 I utgångsläget har man i ett land en helt proportionell skatteskala. 50 % av inkomsten betalas i skatt. Regeringen föreslår nu en förändring av inkomstbeskattningen, som innebär att man delar in skatteskalan i två intervall, med olika skattesatser (marginalskatter) i de båda intervallen. Man tillsätter en utredning för att närmare studera förslaget. Utredningen har följande att meddela: Om arbetsutbudet förblir oförändrat kommer statens skatteintäkter att vara oförändrade. Mycket talar emellertid för att arbetsutbudet kommer att minska för inkomsttagare med inkomster mellan :- och :-. I så fall innebär skatteomläggningen minskade inkomster för staten. Från informationen ovan är det möjligt att skaffa sig en bra bild av regeringens förslag till nytt skattesystem. Uppgiften består i att såväl med ett sifferexempel som grafiskt visa hur regeringens förslag kan se tänkas se ut jämfört med den skatteskala som gäller i utgångsläget, samt att noga förklara varför inkomsttagarna i det angivna intervallet ovan kan förväntas minska sitt arbetsutbud. Uppgift 5 Följande information föreligger om inkomstskatter, barnbidrag och dagisavgifter i ett land. För inkomster upp till :- är marginalskatten 30%. Mellan :- och :- är marginalskatten 50% och för inkomster överstigande :- är marginalskatten 60%. Barnbidraget är :- per barn för inkomster upp till :-. Därefter trappas det ner i jämn takt för att vara helt avskaffat vid en inkomst på :- Dagisavgiften utgör 6% av inkomsten oavsett hur många barn man har på dagis. Samtidigt finns det ett tak på :-, vilket innebär att ingen behöver betala mer än :- i avgift. Uppgiften gäller en familj bestående av en ensamstående förvärvsarbetande förälder som har två barn på dagis. a) Beräkna marginaleffekten för inkomsten :-. b) Bestäm det inkomstintervall inom vilket marginaleffekten är som allra högst. 18

19 c) Antag att man funderar på att ändra reglerna för barnbidrag och dagisavgift så att barnbidraget inte längre beror på inkomsten, samtidigt som man tar bort taket för dagisavgiften. Barnbidraget beräknas således bli :- per barn och dagisavgiften 6% av inkomsten för alla inkomster. Du har som ekonom fått i uppgift att utifrån ekonomisk teori förutspå vad detta kan få för effekt på arbetsutbudet. Här nöjer vi oss med att behandla fallet ovan där personen har :- i inkomst och två barn på dagis. Vad kan man säga om effekten på arbetsutbudet (viljan att jobba över) för denna person? Uppgift 6 När man analyserar hur marknaden för olika slag av försäkringar fungerar är begreppen adverse selection och moral hazard av stort intresse. Nedan beskrivs två olika försäkringar som åtminstone för närvarande inte existerar. Diskutera huruvida det är troligt att adverse selection och moral hazard borde vara ett stort problem om respektive försäkring skulle erbjudas av ett försäkringsbolag. Av svaret skall klart framgå vad som skulle var effekten av adverse selection och vad som skulle vara effekten av moral hazard. Båda försäkringarna berör en viktig tentamen på en universitetskurs där i genomsnitt cirka 25% av de tenterande blir underkända. Andelen underkända varierar dock kraftigt, allt mellan 10% och 50% underkända har förekommit. Cirka 150 studenter tenterar. Försäkring A: Den som blir underkänd på tentan och valt att teckna en försäkring får en monetär ersättning från försäkringsbolaget som kompensation och tröst. Försäkring B: Om tentamen är onormalt tuff, definierat som att andelen underkända överstiger 40%, får den som tecknat en försäkring en monetär ersättning från försäkringsbolaget. Ersättningen betalas ut oavsett det egna tentamensresultatet, d.v.s. om man själv är underkänd eller inte. För att få ut ersättning måste man i båda fallen ha deltagit på tentamen. Uppgift 7 Två grannländer, land A och land B, funderar var för sig på om de inom sitt eget land skall genomföra utsläppsbegränsande investeringar i sin industri med syfte att minska miljökostnaderna. För vart och ett av länderna gäller följande: Investeringskostnaden är 10 miljarder. Om investeringarna genomförs minskar miljökostnaden i det land de genomför med uppskattningsvis 8 miljarder. Men det får även positiva effekter på grannlandet. I grannlandet minskar miljökostnaden med 4 miljarder. Beskriv situationen med hjälp av spelteori, där alternativen för såväl land A som land B är investera och investera ej. Förklara det dilemma som föreligger och föreslå en lösning. 19

20 Lektion 8 Uppgift 1 Ekonomer är inte särskilt förtjusta i målsättningar av typen: Varje land i EU skall minska sina utsläpp av koldioxid med 25 %. Förklara varför man kritiserar en sådan målsättning, samt diskutera ett vanligt framfört argument för en sådan målsättning: Det vore orättvist om vissa länder skulle krävas på större utsläppsminskningar än andra. Uppgift 2 Två typer av företag belägna runt en sjö förorenar vattnet med sina utsläpp. Lika många företag finns av varje typ. Föroreningarna påverkar fångsten negativt för de fiskeriföretag som fångar fisk i sjön. Inga andra intressenter är inblandade. Om företag av typ A utan restriktioner får bestämma mängden utsläpp kommer företagen årligen att släppa ut 500 kg av det miljöfarliga ämnet. För företag av typ B gäller 1000 kg. Den marginella reningskostnaden är lika för båda typerna av företag. För det första kilot är reningskostnaden 10:-, för det andra kilot 20:- osv. Det vill säga, för varje ytterligare kilo man renar stiger den marginella reningskostnaden med 10:-. Den marginella skadekostnaden antas vara konstant vid de utsläppsnivåer som är aktuella och uppgår till 4000:- per kg. Eftersom någon spontan marknadslösning enligt Coase resonemang inte kommer till stånd avser myndigheterna att med hjälp av antingen avgifter eller överlåtelsebara utsläppsrätter uppnå samhällsekonomisk optimalitet. I fallet med utsläppsrätter antas alla företagen tilldelas lika många utsläppsrätter. Förklara noga hur myndigheterna bör gå tillväga i de två fallen (avgifter respektive utsläppsrätter) och hur företagen kommer att agera. Illustrera grafiskt och besvara frågorna nedan: o Hur stora kommer de slutliga utsläppen att vara i respektive typ av företag i de två fallen? o Vad blir priset på en utsläppsrätt, respektive hur hög avgift skall man ta ut? o Är någon eller båda metoderna samhällsekonomiskt effektiva? o Om man ser frågan mer generellt, i vilken situation är avgifter, respektive utsläppsrätter att föredra? o Hur förändras situationen i uppgiften ovan om den marginella skadekostnaden inte är lika stor för båda typerna av företag? Uppgift 3 Utsläppsrätter för koldioxid tillämpas inom EU från år För en diskussion kring nedanstående två påståenden som har förekommit i samband med debatten om hur utsläppsrätterna har fungerat. 20

21 Påstående 1: Marknadspriset på en utsläppsrätt är alldeles för lågt. Det är bättre att styra företagens utsläpp med hjälp av miljöskatter (miljöavgifter). Påstående 2: Systemet med utsläppsrätter fungerar dåligt därför att många länder, bland annat Sverige, har delat ut utsläppsrätterna till de industrier som står för de största utsläppen. På så sätt kommer de inte att minska sina utsläpp. Uppgift 4 För närvarande är bron i X-köping avgiftsfri. I en utredning konstateras dock att "Den samhällsekonomiska kostnaden per brofärd kan beräknas till 5:-. Då har ej medräknats de kostnader som den enskilde själv betalar i form av bensin och slitage på bilen, utan endast kostnaden för slitage på bron och för buller och avgaser som drabbar omgivningen. Låt oss därför ta ut en avgift per brofärd på 5:-. Det skulle innebära att antalet brofärder sjunker från till ". Därefter presenterar utredningen vad de kallar en samhällsekonomisk kalkyl för att visa att en avgift är samhällsekonomiskt lönsam. Intäkter: Avgifter kr, ( brofärder á 5 kr) Kostnader: Administration av avgiften kr Samhällsekonomiskt resultat: = :- Ni vet förstås att kalkylen inte är riktig. Utgå ifrån att alla uppgifter som anges i citatet är riktiga och försök att avgöra om en avgift är samhällsekonomiskt motiverad, genom att göra en riktig samhällsekonomisk kalkyl. Gör även särskilda kalkyler för de båda grupperna "bilister" och "övriga samhället" och visa att summan av deras kalkyler överensstämmer med en total samhällsekonomisk kalkyl. Uppgift 5 På en ort där arbetslösheten är stor finns ett företag som p.g.a. dålig lönsamhet skall flytta verksamheten utomlands. Men man kan om man får statligt stöd tänka sig att fortsätta verksamheten på orten ett år till. Om ett år beräknas nämligen ett annat företag etablera sig i kommunen och då skulle de anställda utan mellanliggande arbetslöshetsperiod helt enkelt kunna flytta över till detta företag. En företagsekonomisk kalkyl görs upp för alternativet att fortsätta produktionen ett år till: intäkter löner inklusive sociala avgifter Material och energi vinst P.g.a. den prognostiserade förlusten vänder sig företaget till staten med begäran om ett bidrag på :-. Företaget bifogar i ansökan vad man kallar en "samhällsekonomisk kalkyl", för att visa lönsamheten av att man fortsätter producera ett år till på orten jämfört med om man omedelbart avvecklar verksamheten. 21

22 Företagets "samhällsekonomiska kalkyl": ökade skatteinkomster för stat, kommun och socialförsäkringssektorn (offentlig sektor) minskad arbetslöshetsersättning bidrag till företaget vinst a) Ni vet förstås att detta inte är en samhällsekonomisk kalkyl. Er uppgift består i att göra en riktig samhällsekonomisk kalkyl för alternativet fortsatt produktion ett år till med hjälp av uppgifterna ovan! b) Dela upp kalkylen på de tre "intressenterna" offentlig sektor, de arbetslösa och företaget, d.v.s. gör en kalkyl för var och en av dessa och visa att summan av deras resultat är lika med det samhällsekonomiska resultatet. Uppgift 6 Varje år färdas bilister över bron mellan A-stad och B-köping. Ingen avgift tas ut. Tidsåtgång, slitage på bilen och bensinkostnaden per färd uppgår för genomsnittsbilisten till tillsammans 10:- per brofärd. Antag att alla bilister är genomsnittsbilister. Man funderar nu på att bygga en ny bro som skulle sänka brofärdskostnaden till 7:- på grund av lägre tidsåtgång, mindre slitage och reducerad bensinåtgång. Som en följd av detta kommer också antalet årliga brofärder att öka till Kostnaden för broinvesteringen antas vara 5 miljoner kronor. Er uppgift är att i en samhällsekonomisk kalkyl beräkna intäktssidan för broinvesteringen om vi antar att brons livslängd är 25 år. Diskonteringsräntan är 6 %. För enkelhets skull antas att det inte förekommer några externa effekter av brofärderna. Lektion 9 Uppgift 1 Projekten A, B, C och D medför exakt samma initiala investeringskostnad 24 miljoner kronor, men de framtida avkastningarna skiljer sig åt, enligt uppställningen nedan. Årlig avkastning netto i miljoner kronor. År Projekt A Projekt B Projekt C Projekt D x ,6 0 x ,6 15 x ,6 15 x 22

23 a) Beräkna projekt B:s nuvärde (intäkter minus kostnad) vid diskonteringsräntan 5 %. b) Vid vilken diskonteringsränta är projekt A och B likvärdiga? c) Vid vilken diskonteringsränta är projekt A och C likvärdiga? d) Vilket är det lägsta värde som x för projekt D måsta uppgå till för att projektet skall vara lönsamt, vid diskonteringsräntorna 4% respektive 8%? Uppgift 2 I ett land utan restriktioner för koldioxidutsläpp vill man minska utsläppen från industrin med en utsläppsskatt per utsläppt kg koldioxid. Målet är att minska industrins utsläpp med 50%. Flera förslag till hur denna utsläppsskatt skall utformas finns. Enligt ett förslag skall man införa en utsläppsskatt som är lika stor för alla företag, enligt andra förslag skall man vid bestämmandet av utsläppsskattens storlek ta hänsyn till hur stora företagens kostnader för rening är. För att underlätta analysen gör vi följande förenklingar. I landet finns två slags företag, typ 1 och typ 2. Det finns lika många företag av varje typ och oavsett typ så släpper varje företag i utgångsläget ut lika mycket koldioxid. Den marginella reningskostnaden är stigande för båda typer, men samtidigt dubbelt så hög för företag av typ 1 som företag av typ 2. Två olika förslag till utformning av utsläppsskatten finns: Förslag A: Samma utsläppsskatt för alla företag. Förslag B: Dubbelt så hög utsläppsskatt för företagen av typ 1 som för företagen av typ 2. I båda fallen skall utsläppsskatten utformas så att de totala utsläppen av koldioxid från industrin minskar med 50%. Uppgiften består i att bestämma hur en optimal utsläppsskatt skall utformas, dels genom att jämföra effekterna av de två förslagen ovan, dels genom att diskutera om det finns någon annan utformning som skulle ha varit bättre. Lös uppgiften i följande steg: Illustrera de båda förslagen grafiskt. Förklara storleken på utsläppsskatten (skatterna) och hur mycket de två typerna av företag kommer att rena/släppa ut i båda förslagen. Förklara vilket av de två förslagen som välfärdsekonomiskt är bäst och bestäm grafiskt välfärdsvinsten av det förslaget jämfört med det förslag som är sämst. (Tänk er att landet har genomfört det sämre förslaget, men sedan går över till det bättre. Vilken välfärdsvinst gör man då?) Är något av förslag A och B det bästa tänkbara eller finns det ännu bättre förslag till utformning av en utsläppsskatt givet målsättningen om att minska utsläppen med 50%? 23

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2011

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2011 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg Pernilla Ivehammar ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI,

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Övningsuppgifter till kursen

Övningsuppgifter till kursen LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg Pernilla Ivehammar Övningsuppgifter till kursen Mikroekonomi,

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

MONOPOLISTISK KONKURRENS

MONOPOLISTISK KONKURRENS MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet

Läs mer

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Övningar i prisbildning

Övningar i prisbildning Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare

INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare 1 INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare Nästan alla ägare av aktiebolag betalar privat mera skatter och avgifter än vad de egentligen är skyldiga att göra. Pensionsförsäkring är det

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg Anders Ljungberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI,

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2004-11-09 Prognos för 2005 Pensionärerna är förlorare Höjt grundavdrag och ytterligare kompensation för egenavgiften ökar hushållens

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 20 augusti 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 08 20 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Skatter och offentliga ingrepp Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Föreläsningsplan Varför skatter? Finansiera offentlig sektor Varför en offentlig sektor? Kollektiva beslut - social choice Önskvärt skattesystem

Läs mer

Investeringskostnaden per hus skulle då variera beroende på hur många hus som ansluts, enligt nedan:

Investeringskostnaden per hus skulle då variera beroende på hur många hus som ansluts, enligt nedan: 1 Lundby södra samfällighetsförening för värme Lundby November 2014 information Förslag från E.ON E.ON har nu presenterat sitt nya förslag muntligt och även tagit fram en karta över hur de skulle vilja

Läs mer

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson Lektionsuppgifter till kursen Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 HT 2011 Lektion 1 Uppgift 1:1 En kommun äger en simhall. Den rörliga kostnaden för ett simhallsbesök

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering

2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering 2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering Givet följande skatteomläggning: Samtliga momssatser harmonieras till ordinarie 25 procent. Jobbskatteavdraget (alla steg) i nuvarande form avskaffas helt. Med de offentliga

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05 Pernilla Ivehammar Lektionsuppgifter till kursen Resursteori, TEAE05 HT 2012 Lektion 1 Uppgift 1:1 Det så kallade ROT-avdraget innebär att den som köper hantverkstjänster får dra av 50 % av kostnaden (upp

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

1 Potentiella ekonomiska besparingar i Sverige med ett samordnat pantsystem för Å-PET inom EU/EES

1 Potentiella ekonomiska besparingar i Sverige med ett samordnat pantsystem för Å-PET inom EU/EES Bilaga 1 1 Potentiella ekonomiska besparingar i Sverige med ett samordnat pantsystem för Å-PET inom EU/EES 1.1 Rationaliseringsvinster som kan göras vid inrättandet av ett samordnat pantsystem Siffrorna

Läs mer

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

Det gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan

Det gemensamma urvalsprovet 2015 för Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Hanken Svenska handelshögskolan Finansiell ekonomi et gemensamma urvalsprovet 2015 för esvara alla delfrågor genom att kryssa för det korrekta alternativet på den separata svarsblanketten för flervalsfrågorna. Svara på frågorna utgående

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2

Läs mer

Den svenska dryckeskonsumtionen

Den svenska dryckeskonsumtionen AV JOHN EKSTRÖM Delar av den svenska dryckeskonsumtionen har tidigare varit föremål för ingående studier. Bakgrunden för det intresset har regelmässigt varit alkoholfrågan. När lul i en i dagarna publicerad

Läs mer

STYRELSENS FÖR AB FAGERHULT (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM INFÖRANDE AV PRESTATIONSAKTIEPROGRAM OCH ÖVERLÅTELSE AV EGNA AKTIER UNDER PROGRAMMET

STYRELSENS FÖR AB FAGERHULT (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM INFÖRANDE AV PRESTATIONSAKTIEPROGRAM OCH ÖVERLÅTELSE AV EGNA AKTIER UNDER PROGRAMMET STYRELSENS FÖR AB FAGERHULT (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM INFÖRANDE AV PRESTATIONSAKTIEPROGRAM OCH ÖVERLÅTELSE AV EGNA AKTIER UNDER PROGRAMMET Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om införande av

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL

Läs mer