Tentamen förslag till lösningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen förslag till lösningar"

Transkript

1 Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och symboler. Endast läsliga skrivningar kan bedömas. Inga miniräknare eller dylika hjälpmedel tillåtna. Tentamen består av 3 delar. Första delen utgörs av flervalsfrågor. Del två består av kortsvarsfrågor. Del 3 består av frågor av mer utredande karaktär. Del 1: Flervalsfrågor (10 p) Rätt alternativ markerat med fet-stil. 1. Vad mäter efterfrågans priselasticitet? a. Lutningen på efterfrågekurvan b. Ett dividerat med lutningen på efterfrågekurvan c. Den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet dividerat med den procentuella förändringen i pris. d. Den procentuella förändringen i pris dividerat med den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet. 2. Hugo drabbas av sänkt inkomst och väljer att minska sin konsumtion av vara A och istället öka konsumtionen av den billigare varan B. Då gäller att: a. B är en normal vara b. B är en inferiör vara (inferior good) c. A är en inferiör vara d. Både A och B är normala varor 3. Om priset på en vara överstiger jämviktspriet a. är varan snobbvara b. måste efterfrågan ransoneras c. råder utbudsöverskott d. skulle jämvikt kunna nås om företagens kostnader sjunker 4. Inom försäkringsbranschen så har högriskkunder en större benägenhet att teckna försäkring. Detta är ett exempel på a. moral hazard b. risk-aversion c. adverse selection d. irrationellt beteende

2 5. Alla alternativen nedan är exempel på penningpolitiska mål utom alternativ a. ett mål för den nominella penningmängden b. en balanserad statsbudget c. ett inflationsmål d. ett räntemål 6. Med flytande växelkurs blir expansiv finanspolitiken a. mer effektiv än under fast växelkurs b. ett bra sätt att stimulera till ökad privat konsumtion c. lika effektiv som under fast växelkurs d. mindre effektiv än under fast växelkurs 7. Om ett land med flytande växelkurs har högre inflation än sina konkurrenter så kan vi förvänta oss att dess valuta kommer a. apprecieras b. behålla konstant värde c. deprecieras d. ej påverkas, det finns inget samband mellan relativ inflation och växelkurs 8. Om en ökning i oljepriset skulle motivera riksbanken att sänka räntan så skulle med största sannolikhet inflationen a. vara oförändrad b. oscillera c. falla d. stiga 9. Bruttonationalprodukten (gross domestic product) är bruttonationalinkomsten (gross national product) a. alltid större än b. alltid mindre än c. större eller mindre än d. helt orelaterad till e. identiskt lika med 10. Läget på den långsiktiga Philips-kurvan bestäms av samma faktorer som bestämmer a. penningmängdstillväxten b. det långsiktiga utbudet c. växelkursen d. inflationen

3 Del 2: Kortsvarsfrågor. Använd endast området under varje fråga till ditt svar. (20 p) Svaren anges på det utrymme som ges under varje fråga. 11. Vad innebär tilltagande skalfördelar (economies of scale) och vad karakteriserar den långsiktiga genomsnittskostnaden om vi har tilltagande skalfördelar? Tilltagande skalfördelar innebär att om man proportionerligt ökar användandet av alla produktionsfaktorer (skalar up produktionen) så ökar output mer än proportionerligt. Om vi har tilltagande skalfördelar så innebär det att den långsiktiga genomsnittskostnaden är fallande. 12. Vad är det som bestämmer utbudet på kort sikt från ett enskilt företag i perfekt konkurrens? Vilket är det lägsta pris som företaget skulle gå med att sälja till? Det är företagets kortsiktiga marginalkostnader. Företagets utbudskurva utgörs av marginalkostnadskurvan ovanför kurvan för de kortsiktigt rörliga genomsnitts-kostnaderna (short run avarage variable costs, SAVC). Det lägsta pris som företaget kan tänka sig att sälja till är det pris för vilket de rörliga genomsnittskostnaderna precis täcks. 13. Visa med hjälp av ett diagram effekten på konsument- och producent-överskott av att införa en styckskatt på en fri konkurrensmarknad. Använd också diagrammet för att visa skattens dödviktskostnad (waste). P P P - t Pris c a c a b d S+t D S Med skatten kommer utbudet att skifta upp med styckskatten (t). Priset ökar från P till P men det säljarna får behålla efterskatt är bara P t. Produktionen/konsumtionen minskar från Q till Q. Konsumenterna förlorar a+b i konsumentöverksott och producenterna förlorar c+d. a och c går till staten i form av skatteintäkt men b och d försvinner i s.k. dödviktskostnad (waste). Q Q Kvantitet

4 14. Nedan visas marknaden för en speciell kategori av arbetskraft. Antag att endast ett företag efterfrågar denna typ av arbetskraft d.v.s. är monopsonist på denna marknad. Hur många kommer att anställas och till vilken lön? Markera i figuren och förklara. (MRPL står för marginal revenue product of labor). w MCL S L MRPL L En monopsonist beaktar den effekt hennes egen efterfrågan av arbetskraft kommer ha på lönenivån. Ju fler man efterfrågar ju mer måste man betala till alla arbetare av denna kategori man anställer. Marginalkostnadskurvan för arbetskraft kommer luta dubbelt så brant som utbudskruvan (S L ). Företaget sätter MCL = MRPL och väljer att anställa knappt 4 enheter av arbetskraften och betalar lönen 2.4. Se figuren t.v Förklara vad som menas med riskaversion och ange ett exempel på en nytto-funktion för en individ som är riskavert (antingen grafiskt eller i form av ett matematiskt uttryck). Risk-aversion innebär att man föredrar ett säkert utfall framför ett osäkert även om båda alternativen har samma väntevärde (d.v.s. samma förväntade inkomst eller konsumtion, eller vad det nu är för argument vi har i nyttofunktionen). Ett exempel på en nytto-funktion som implicerar riskaversion är U = I 0.5 (nyttofunktionen måste ha någon typ av konkav form för att representera riskaversion) Där U är nytta och I är inkomst. 16. Vad har syftet varit bakom att många regeringar i visst avseende släppt kontrollen över penningpolitiken genom att ge sina respektive centralbanker en oberoende ställning? Att ge centralbanken en oberoende ställning är ett sätt att förbinda sig vid en låg-inflationspolitik. Man ökar trovärdigheten bakom inflationsmålet vilket påverkar förväntningar och därmed i sig kommer ha en återhållande effekt på prisbildningen. Risken för politiskt initierade konjunkturcykler och för inflationsdrivande finans- och penningpolitik minskar.

5 17. Förklara vad som menas med ränteparitet (interest parity) och vad som krävs för att ränteparitet skall råda mellan land A och land B om land A har en högre ränta än land B. Vad skulle hända om det inte rådde ränteparitet mellan två länder och vi hade fria kapital-rörelser? Ränteparitet innebär att placerare får samma avkastning oavsett i vilket lands räntebärande papper de placerar sina tillgångar d.v.s. avkastningen är den samma efter vi tagit hänsyn till både ränta och växelkursförändringar. Om land A har en högre ränta måste värdet på dess valuta falla över tiden för att ränteparitet skall råda. Råder inte ränteparitet skulle vi få massiva kapitalflöden (till det land som ger högst avkastning) tills dess räntepariteten är återställd. 18. Ange orsaken till SS (den kortsiktiga utbudskurvan i den klassiska makromodellen) lutar positivt. SS lutar positivt för att vi antar att företagen vill producera och sälja mer när de nominella priserna ökar snabbare än väntat (högre inflation) och vise versa när prisökningstakten är lägre än väntat. Detta beteende baseras på ett resonemang om att företagen antas ärva en nominell löneökningstakt baserad på tidigare förväntningar. Vid oväntad hög inflation gör man därför högre vinster än väntat på kort sikt, eftersom det dröjer ett tag innan kostnaderna följer efter, och vill därför sälja mer. 19. Hur är steady state definierat i Solows tillväxtmodell med befolkningstillväxt och teknologisk utveckling? I modellen tänker man sig att varje arbetare besitter ett antal effektivitetsenheter (efficiency units) eller worker-equivalent (som är den term Begg använder) hur många bestäms av graden av teknologisk utveckling. Steady state är definierat som konstant kapital och inkomst per effektivitetsenhet. I steady state kommer ekonomins tillväxt bestämmas av hur snabbt effektivitetsenheter per arbetare växer tillsammans med hur snabbt befolkningen växer. 20. Ange de viktigaste dragen i en utvecklingsstrategi som präglas av importsubstitution (import substitution). Importerade varor ersätts med inhemskt producerade alternativ. På olika sätt försöker man skydda och stödja den importkonkurrerande industrien med hjälp av tullar, importkvoter och subventioner.

6 Del 3: Analysfrågor. (20 p) Svara på separat papper (skriv namn och personnummer och frågans nummer på varje blad). Illustrera dina svar med diagram där så är lämpligt. 21. Använd följande information för att besvara frågorna (a) till (d). Olle får nytta av att konsumera två varor, daim (Q D ) och bananer (Q B ). Hans nyttofunktion ges enligt: U(Q D, Q B ) = Q D Q B (d.v.s. Q D multiplicerat med Q B ) Marginalnyttan som Olle får av att konsumera daim (MU D ) och bananer (MU B ) ges enligt: MU D = Q B MU B = Q D Och lutningen på indifferenskurvan (= - marginella substitutionskvoten, MRS) ges av MRS = MU D /MU B Olles inkomst (I) är 120 kronor, och priserna på daim (P D ) och bananer (P B ) är båda lika med en krona. a. Skriv ner uttrycket för Olles budgetlinje. b. Vilken varukorg (d.v.s. mix av bananer och daim) kommer att maximera Olles nytta? c. Håll nu Olles inkomst och priset på bananer konstant vid 120 kronor respektive en krona, och härled Olles efterfrågekurva på daim. d. Antag nu att regeringen inför en skatt på daim på en krona/daim, och att konsumentpriset på daim därmed stiger till två konor. Hur kommer skatten att påverka den varukorg som maximerar Olles nytta?

7 22. I en debattartikel i Dagens Nyheter 8/12-04 anklagar Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Riksbanken för att bedriva en för stram penningpolitik i förhållande till det penningpolitiska inflationsmål de blivit tilldelade. Enligt artikelförfattarna förorsakar det en arbetslöshet som är personer högre än vad den annars skulle behövt vara. a. På vilka antaganden kan man tänka sig att ett sådant resonemang vilar? b. Artikelförfattarna uppmanar riksbanken att inte höja räntan utan istället annonsera att man har för avsikt att hålla en låg ränta den närmsta tiden. Förklara vad en låg räntepolitik skulle få för effekt om aktivitetsnivån ligger under det potentiella ( normala ) långsiktiga utbudet. Vad skulle effekten bli om ekonomin ligger på fullt kapacitetsutnyttjande? Använd en klassisk förklaringsmodell där ni tillåter trögrörlighet i priserna på kort sikt och förklara vad som händer på kort respektive lång sikt. Illustrera med lämpliga diagram. c. Om riksbanken följer AMS rekommendation och sänker räntan vad kan man tänka sig att det får för effekt på bytesbalansen (current account)? d. Varför skulle det ha någon betydelse vad riksbanken säger den skall göra i framtiden? Räcker det inte med att riksbanken sänker räntan idag utan att avisera något om framtiden? e. Vad finns det för skäl för en ekonomi att försöka hålla en låg och stabil inflation? Kan det finnas något argument för att tillåta en högre långsiktig inflation än den som utgörs av det svenska inflationsmålet (2 %)?

8 Fråga 21 a. Uttrycket för Olles budgetrestriktion är I = P B *Q B + P D *Q D I räta linjens form får vi Q B = - Q D *P D /P B + I/P B Med insättning av angivna värden får vi följande budgetlinje Q B = - Q D b. Vi vet att vid nyttomaximering så kommer den valda allokering vara sådan att den ligger på budgetrestriktionen (d.v.s. vi använder hela vår inkomst) och en indifferenskurva kommer precis att tangera budgetrestriktionen i denna punkt. Detta innebär att budgetlinjen och indifferenskurvan kommer ha samma lutning i den punkt som utgörs av den optimala allokeringen. Vi vet lutningen på indifferenskurvan - MRS = - MU D /MU B = - Q B /Q D Och lutningen på budgetrestriktionen ges av räta linjen ovan (-P D /P B = -1) Om dessa skall ha samma lutning måste alltså Q B /Q D = 1, eller Q B = Q D Detta kan vi utnyttja för att substituera bort Q D i budgetrestriktionen från a. Vi får Q B = - Q B Vilket ger Q B = 60, och alltså måste även Q D = 60 vilket är den kombination av bananer och daim som med given inkomst, givna priser och preferenser maximerar Olles nytta. Se illustrationen nedan av budgetrestriktion, preferenser och optimalt val. (Alternativt kan man finna lösningen genom att maximera uttrycket för nyttofunktionen med avseende på Q B och Q D med budgetrestriktionen som bivillkor.)

9 Bananer Daim c. Vi har redan en kombination av pris på daim och efterfrågad kvantitet daim som utgör en punkt på Olles efterfrågekurva för daim. Vi behöver åtminstone en punkt till på efterfrågekurvan för att visa hur vi approximativt härleder efterfrågekurvan. (För att göra en exakt härledning skulle vi behöva utvärdera efterfrågan vid alla potentiella priser på daim.) Låt oss undersöka hur mycket Olle skulle efterfråga av daim om vi ceteris paribus (allt annat lika, d.v.s. inkomst, preferenser och priset på bananer är oförändrat) ökade priset på daim till 2 kr. Budgetlinjen blir nu Q B = - 2*Q D D.v.s. den har nu lutningen 2. Låt oss åter sätta lutningen på budgetrestriktionen lika med lutningen på indifferenskurvan MRS = Q B /Q D = 2, eller Q B = 2*Q D Insättning i budgetlinjen ger 2*Q D = - 2*Q D Vilket ger Q D = 30, och Q B = 60. Så vid priset P D = 1 efterfrågas 60 daim och vid priset P D = 2 efterfrågas 30 daim. Vi har nu två punkter på efterfrågekurvan för daim som vi kan sammanbinda. Se den grafiska illustrationen nedan hur vi först hittar den nyttomaximerande allokeringen i indifferenskurve-diagrammet då priset höjs på daim (övre figuren) och sedan hur vi plottar in efterfrågekurvan i pris-kvantitet-dimensionen (nedre figuren). 1 1 Det exakta efterfrågesambandet är egentligen P D = 60/Q D vilket en del av er har härlett, vilket ger oss en efterfrågekurva som är konvex mot origo men fortfarande går genom de två punkterna (60,1) och (30,2).

10 Bananer U = 1800 U = Daim 2 Kronor 1 d Daim d. Detta problem har vi i stort sett löst i och med att vi löste c. Då priset på daim stiger från en till två kronor kommer Olle välja att konsumera 30 enheter daim istället för 60 enheter. Han kommer att välja att konsumera samma antal enheter bananer (60) efter prishöjningen. Se illustration ovan. 2 2 Vi kan notera att andelen av sin inkomst som konsumenten lägger på daim respektive bananer är oförändrad (oavsett vilka relativpriser vi har) vilket är en speciell egenskap hos denna typ av nyttofunktion (Cobb-Douglas).

11 Fråga 22 a. Resonemanget kan tänkas vila dels på antagandet att priserna är trögrörliga på kort sikt och dels att ekonomin befinner sig på en kapacitetsutnyttjandenivå som ligger under det långsiktigt potentiella utbudet. Men en för hög ränta får vi låg investeringsefterfrågan, vilket ger en låg aggregerad efterfrågan. På grund av de tröga priserna tar det tid för ekonomin att spontant anpassa sig till den långsiktigt potentiella utbudsnivån. b. Om aktivitetsnivån ligger under den potentiellt långsiktiga nivån så kan vi förvänta oss att en ökning av den aggregerade efterfrågan leder till en relativt snabb ökning av aktivitetsnivån i ekonomin utan en alltför kraftig prispress. Detta illustreras nedan i figuren till vänster. Utgångsläget är en situation där det kortsiktiga utbudet (SAS) och aggregerad efterfrågan (AD) skär varandra till vänster om kurvan som anger det långsiktigt potentiella (eller normala) utbudet (AS). Låg ränta leder till skift i AD till AD och en viss ökning i inflationen (vilket skulle kunna accepteras då inflationen i Sverige är för låg i förhållande till inflationsmålet) och en ökning i aktivitetsnivå till den långsiktigt normala nivån. Detta sker på kort och medellång sikt. Vi får ingen ytterligare anpassning på lång sikt eftersom ekonomin nu befinner sig vid det långsiktigt potentiella utbudet. Skulle däremot AMS ha missbedömt orsaken bakom den låga sysselsättningen (om den skulle vara strukturell och vi redan befinner oss vid den långsiktigt normala aktivitetsnivån) så kommer en ökning i den aggregerade efterfrågan inte slå igenom i en lika kraftig ökning i aktivitetsnivån. Mer troligt är att priserna så småningom skulle börja stiga utan att vi fått önskade sysselsättningseffekter. Detta skulle kunna illustreras med figuren till höger nedan där vi börjar med en jämvikt vid AS. Den ökade investeringsefterfrågan till följd av den låga räntan leder åter igen till ett skift i AD. Skillnaden nu är att ekonomin producerar på en nivå över den långsiktigt normal och marknadens aktörer på lång sikt kommer justera upp sina pris- och lönekrav. Kortsiktiga utbudskurvan (SAS) skiftar upp och aktivitetsnivån är på lång sikt tillbaks vid AS men vid en högre inflationsnivå. Inflation c. AS Inflation AS SAS SAS SAS AD AD AD Y AD Y

12 d. En sänkt ränta leder till ett fall i kronans värde. Med en relativt lägre ränta i Sverige än i omvärlden kommer marknadens aktörer förvänta sig att kronan kommer att stiga i värde under närmsta framtiden. Man är beredd att betala mindre för kronan idag än vad man kan tänka sig att betala i framtiden. Ökningen i kronans värde över tiden kommer då att kompensera för den lägre räntan i Sverige. Den lägre kronkursen leder till att svenska varor blir förhållandevis billigare. Både svenska och utländska konsumenter skiftar från utländska produkter till svenska. Importen minskar, exporten ökar och bytesbalansen förbättras. e. Mycket av marknadens beslut och agerande handlar om förväntningar på framtiden. Om marknadens aktörer tror att riksbanken kommer att föra en lågräntepolitik under en längre tid och om man tror att denna politik kommer leda till en högre allmän efterfrågan och bättre möjligheter till sysselsättning så kommer man agera därefter genom att med större tillförsikt handla och investera. Alltså kan enbart tron/förväntningarna påverka ekonomin. Det är dock viktigt att den som försöker påverka förväntningarna är trovärdig annars får det ingen effekt. Om RB aviserar att man skall föra en viss politik och sedan inte gör det så kommer man ha spolierat förutsättningarna för en överskådlig framtid att påverka förväntningar genom att annonsera vad man ämnar göra. f. Problemet är snarast oförväntade inflationsförändringar. Skulle man perfekt kunna förutse inflationen så skulle inte ens hög inflation behöva var något större problem. Det finns dock vissa kostnader som inte går att komma ifrån så som kostnader för att märka om varor och trycka nya uppdaterade kataloger etc. och det ökar kostnaden att gå omkring med sedlar och mynt i fickorna. Då vi har hög inflation råder dock ofta en relativt stor osäkerhet om inflationen. Detta skapar osäkerhet för både hushåll och företag. Det kan också leda till inomstomfördelning från sparare till låntagare och asymmetriska skatteeffekter. En låg inflation kan dock vara ett problem i en ekonomi där nominella löner är trögrörliga nedåt. Inflation kan påskynda förändring av relativlöner och därmed påskynda strukturell omvandling på arbetsmarknaden.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 20 augusti 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 08 20 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.

2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. 2. Efterfrågan Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP P Q 1 Elastisk och inelastisk efterfrågan Elastisk efterfrågan då priselasticiteten

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 12 november 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 11-12 Tentamen består av sammanlagt 6 uppgifter

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson Hjälpmedel: skrivdon och linjal Betygsgränser: A 90 100, B 75 89, C 60 74, D 55 59, E 50 54 Försök att besvara frågorna

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Övningar i prisbildning

Övningar i prisbildning Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 8 april 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 04 08 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Krister Ahlersten Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium Studentia 2006 Krister Ahlersten och Studentia Ladda ner kompendiet gratis på ISBN 87-7681-023-2 Studentia Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori MÅNDAGEN DEN 22 AUGUSTI 2011, KL 14-19

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 januari 0 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 0 0-7 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Institutionen för Samhällsvetenskap

Institutionen för Samhällsvetenskap Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2010 06 03 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 19 oktober 2011 Mårten Larsson

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 19 oktober 2011 Mårten Larsson Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 19 oktober 2011 Mårten Larsson Hjälpmedel: skrivdon och linjal Betygsgränser: A 90 100, B 75 89, C 60 74, D 55 59, E 50 54 Försök att besvara frågorna

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Prisbestämning och modern matematisk nationalekonomi ett cirkelresonemang

Prisbestämning och modern matematisk nationalekonomi ett cirkelresonemang 1 Prisbestämning och modern matematisk nationalekonomi ett cirkelresonemang av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur priser bestäms enligt modern matematisk nationalekonomi. Det kommer

Läs mer

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Varför försäkringar?

Varför försäkringar? F5 - Försäkring 1 Varför försäkringar? Fullständig information, vad finns det då för skäl att försäkra sig? Osäkerhet (stokastiska utfall) Riskaversion => efterfrågan på försäkringar 2 Osäkerhet Livslängd

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p.

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. Lördagen den 24 mars 2007 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer