2. Efterfrågan P Q E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP. Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def.

Transkript

1 2. Efterfrågan Efterfrågans priselasticitet mäter efterfrågans känslighet för prisförändringar. Def. E D = ΔQ % ΔP % =ΔQ ΔP P Q 1

2 Elastisk och inelastisk efterfrågan Elastisk efterfrågan då priselasticiteten är mer negativ än -1. Dvs den procentuella efterfrågeförändringen är större än den procentuella förändringen i pris. Inelastisk efterfrågan då priselasticiteten är mellan -1 och 0. Dvs den procentuella efterfrågeförändringen är mindre än den procentuella förändringen i pris. Enhetselastisk efterfrågan är när efterfrågans priselasticitet är exakt -1. Elasticiteten bestäms främst av tillgången på substitut. 2

3 Efterfrågeelasticitet och förändringar i utlägg / intäkter Efterfrågans priselasticitet Elastisk Enhetselastisk Inelastisk (t.ex. E=-2) (E= -1) (t.ex. E= -0,5) Prisförändring Priset ökar Minskar Oförändrad Ökar Priset minskar Ökar Oförändrad Minskar 3

4 Efterfrågans korspriselasicitet Efterfrågans korspriselasticitet för vara i med avseende på priset för vara j. Def. E = ΔQ i % ΔP j % = ΔQ i ΔP j P j Q i Korspriselasticiteten kan vara positiv eller negativ. Positiv är den om varorna är substitut, t.ex. CocaCola och PepsiCola. negativ om den om de är komplement, t.ex. bensin och bensindrivna bilar. 4

5 Efterfrågans inkomstelasticitet - denna mäter efterfrågans känslighet för en viss kvantitet av en vara då det sker en förändring av inkomsten. Def. E = ΔQ % I ΔI % = ΔQ ΔI I Q Inkomstelasticiteten kan vara både positiv och eller negativ beroende på varans karaktär. 5

6 Normala och inferiöra varor En normal vara är en vara som efterfrågas mer vid en inkomstökning. Ökad inkomst leder till högre konsumtion. t.ex. Fläskfilé En inferiör vara har negativ inkomstelasticitet. Ökad inkomst leder till minskad konsumtion. t.ex. Falukorv En lyxvara är en vara som har en inkomstselelasticitet som är större än 1. Den konsumeras i proportion till inkomstsandelar mer efter en inkomstökning. t.ex. Oxfilé 6

7 Inkomstökningar och efterfrågekurvan P P D D D D EN NORMAL VARA Q EN INFERIÖR VARA Q 7

8 Efterfrågebeslut En prisförändring har två effekter: Substitutionseffekten folk efterfrågar mindre av en vara vid dess prishöjning. Substituerar bort den mot andra varor. Inkomsteffekten en prisökning på en vara resulterar i att konsumenten får minskad köpkraft vilket innebär lägre konsumtion av normala varor och lyx varor (dock högre av inferiöra varor). För att analysera konsumtionsbeslutet behöver vi en teori om konsumentens preferenser och nytta. 8

9 Preferenser Axiom för rationella preferenser: Kompletta varukorgar kan rangordnas i relation till varandra Transitiva om korg A föredras framför korg B och korg B rankar högre än korg C så måste det innebära att korg A är att föredra framför korg C. Kontinuerliga liknande konsumtionskorgar ger liknande nyttonivåer. Vanligt använda axiom: Icke-mättnad mer föredras alltid framför mindre (varor är goods ) Konvexitet Följer av avtagande marginalnytta. Konsumenter föredrar en mix av varor framför obalanserade varukorgar. 9

10 Nytta Nytta genereras av att konsumera varor och tjänster. Preferenser visar vanligen på avtagande marginalnytta från konsumtion av en viss vara all annan konsumtion lika. En påse chips smakar bra, den andra är OK, tredje är på gränsen osv. 10

11 Nyttofunktionen - beskriver sambandet mellan konsumtion och grad av nytta. - En kardinalnyttofunktion anger exakt hur mycket nytta en konsument får av olika konsumtionskorgar. - En ordinalnyttofunktion rangordnar endast olika konsumtionskorgar i förhållande till varandra. Som begrepp är nytta svårt att tolka som ett mått med kardinala egenskaper. 11

12 U=f(,, x 3, x n ) Formellt uttryckt, MU i =ΔU i /Δx i (givet allt annat oförändrat) För en given nyttonivå (i tvåvaruekonomin): ΔU=0=MU 1 Δ +MU 2 Δ => - Δ / Δ = MU 1 / MU 2 MRS= - Δx2 / Δ dvs. hur många jag är villig att byta bort om jag får en. Det värde jag sätter på i termer av. MRS= MU1 / MU 2 12

13 Indifferenskurvor Vad är en indifferenskura? visar alla kombinationer av ett set varor (här alltid två) som ger en konstant nivå av nytta givet vissa preferenser. Tora, konsumerar två varor och. Hennes nyttofunktion kan beskrivas av: U(, ) = 0,5 0,5 För att kunna plotta ut Toras indifferenskurva ( ) löser vi ut för någon nyttonivå U: = U 2 / Tora indifferenskurvor kan nu plottas för alla nivåer på U. 13

14 Indifferenskurva för nyttonivån U=1 1 U=1 1 14

15 Indifferenskurvskarta U stiger med avståndet från origo. 1 U=1 1 15

16 Nyttofunktionen i 3D U(, ) Nyttonivåerna U 1-4 representerar höjdnivåer på nyttoskalan. U 4 U 3 U 2 U 1 16

17 Indifferenskurvor för tvåvarufallet MRS representeras av indifferenskurvanslutning vid en viss punkt. A Längs med kurvan är nyttan konstant, men MRS avtagande. B C U=1 17

18 Budgetrestriktionen En funktion som beskriver individens största möjliga konsumtionsval. Konsumtionsmöjligheterna beskrivs av: Y = p 1 + p 2 då hela inkomsten används. För en given inkomst: 0 = p 1 Δ + p 2 Δ = - Δ /Δ = - p 1 / p 2 = y/p 2 (p 1 /p 2 ) 18

19 Inkomstökning & prisförändring p 1&2 = 1 p 1&2 = 1 B = 1 ΔB = 1 B = 2 Δp 1 = B=1 B=2 2 1 B=2 B=2 2 19

20 Optimalt konsumtionsval givet, y, p 1 & p 2 B = 2 P 1&2 = 1 U = Nyttomaximering kräver Användande av hela budgeten, spendera sista kronan där den ger högstnytta => MRS =-Δ /Δ = p 1 /p 2 = MU 1 / MU 2 1 U=1 1 20

21 SE & IE grafiskt U=2 U=1 Priset på vara 1 minskar. Budgetlinjen vrids moturs runt interceptet på -axeln. Konsumtionen av vara 1 ökar på grund av: 1) Substitutionseffekten relativpriset mot vara 2 har sjunkit 2) Inkomsteffekten om vara 1 är en normal vara så kommer realinkomstsökningen av prissänkningen göra att konsumtionen ökar. x 1 TE SE IE 21

22 Grafisk härledning av individens och marknadens efterfrågan I ett indifferenskurvediagram, kan prisjustering av en vara allt annat konstant, generera optimala konsumtionsval för olika prisnivåer. Plotta konsumtion av varan för de olika priserna i ett efterfrågediagram. Då summan av alla individers efterfrågan aggregeras längs med kvantitetsaxeln fås marknadens efterfrågefunktion. 22

23 Om vi tänker oss en prisökning på från 10 till 15 till 20 så kommer detta medföra att tre budgetlinjer med samma skärningspunkt vrids som vrids medurs mot origo i och med att p 1 ökar P 1 Dessa ger oss tre tangeringspunkter med indifferenskurvor som visar efterfrågan av vid de respektive prisnivåerna. 10 Plottar vi dessa i ett p 1, - diagram får vi punkter längs efterfrågefunktionen. 23