Grundläggande mikroekonomi

Transkript

1 Grundläggande mikroekonomi En resa genom det lilla kretsloppet ACE-ringen Våren 2016!1

2 Innehållsförteckning Kapitel 1 Grundläggande info 3 Kapitel 2 Utbud och efterfrågan 8 APPENDIX Skatter 18 Kapitel 3 Rationella konsumenters beteende 21 Kapitel 4 Efterfrågan- individ&marknad 27 Kapitel 5 Välfärd, betalningsvilja & konsumentöverskott 37 Kapitel 6 Val under osäkerhet 42 Kapitel 7 Förklaring av preferensen- oegoistiska konsumenter 45 Kapitel 8 Kognitiva begränsningar & kundbeteende 50 Kapitel 9 Produktion 58 Kapitel 10 Kostnader 61 Kapitel 11 Fullkomlig konkurrens 65 Kapitel 12 Monopol 70 Kapitel 13 Oligopol - Ofullständig konkurrens 77 Kapitel 14 Faktormarknaden 85 Kapitel 16 Externa effekter, Äganderätt och Coase-teoremet 91 Kapitel 17 Statens roll i en marknadsekonomi 97!2

3 Kapitel 1 - Thinking like an economist Vad är mikroekonomi? Vi studerar hur individer och företag väljer med sina begränsade resurser. Genom att konstruera teorier om hur människor och företag agerar så kan vi: Göra förutsägelser om hur människor agerar Testa våra teorier mot verkligheten Säga om det som människor gör är bra eller dåligt Mikroekonomi Vi studerar hur individer och företag väljer med sina begränsade resurser. Hur bestäms priser på olika marknader? Makroekonomi Vi studerar aggregerade fenomen som gäller hela ekonomi. Hur bestäms inflationstakt, inflation, arbetslöshet, tillväxttakt? Den moderna makroekonomi vilar på mikroekonomi. Inriktningar inom mikro: Industriell organisation Studerar marknader, företagsbeteende, strategier Miljöekonomi Reglering av miljöproblem, efterfrågan på miljö Utvecklingsekonomi Fokus på bristfälliga marknader Hälsoekonomi Organisation, patent, värde av liv Vi bör skilja på; Positiva påstående (förklara och göra prognoser) Påstående om hur någonting är och vad som kommer att ske. T.ex. om priset på mjölk stiger så kommer barnfamiljer att få det sämre ställt och konsumera mindre mjölk. Normativa påstående (vilken politik är bäst?) Påstående om någonting är bra eller dåligt. T.ex. Om priset på mjölk stiger så är detta dåligt eftersom barnfamiljer får det sämre ställt. Den enkla grundläggande beslutsregeln i mikroekonomi är: Om fördelen av en handling är större än kostnaden så bör vi göra den. Ska jag köpa en glass, ska jag studera vidare, ska jag köpa en lägenhet, ska jag äta ute idag? etc. Observera dock att fördelar och kostnader inte bara är rent monetära kostnader. I grunden låter det enkelt, och vi kommer att utgå från att människor agerar på detta sätt, men vår analys visar också på ett antal misstag som människor kan göra.!3

4 En stor del av mikroekonomi går ut på att studera hur människor väljer under knappa villkor. Många anser att denna beskrivning är av liten relevans i utvecklade länder då den materiella knappheten är en något som varit i det förflutna. Denna syn på knapphet är för snävt, det finns alltid viktiga resurser som är bristvara. Aristotle Onassis (a han) spenderade sina sista år i livet som multimiljonär, han hade mer pengar än vad han någonsin kunde spendera, däremot led han av en dödlig sjukdom. För honom var knappheten inte pengar utan tid, energi och den fysiska förmågan att göra vanliga saker. Tid är en knapphet för alla, inte bara när man är sjuk utan vid beslut om vilken film man ska se på bio spelar tid in mer än pengarna. Med bara några få kvällar fria varje månad innebär att när du ser på en film får du välja bort en annan, eller att käka middag med vänner. Tid och pengar är inte de enda knappa resurserna, det kan vara så enkelt som att bestämma hur du ska fylla din tallrik när du äter buffé; här är den knappa resursen din magsäck. Alla val du gör involverar olika former av knapphet, oftast handlar det om pengar men inte alltid. Utan denna knapphet hade livet inte varit lika intensivt. För någon med obegränsat med tid eller pengar hade besluten inte spelat någon roll. THE COST-BENEFIT APPROACH TO DECISIONS Många av valen som ekonomer studerar kan sammanfattas som; Ska jag göra aktivitet X? Ska jag äta en till våffla? Ska jag se den nya Star Wars filmen? Ekonomer besvarar frågan genom att jämföra kostnader och fördelar av att göra aktiviteten. Beslutsregeln är väldigt simpel om kostnaden C(x) av X är större eller mindre än fördelen B(x) av X blir utfallet olika. B(x) > C(x) = välj X. För att kunna applicera denna regel måste vi definiera kostnader och fördelar. Monetära värden är ett användbart medel, men om aktiviteten inte har något att göra med pengar så definierar vi B(x) som den maximala summan (dollar) som man är villig att betala för att göra X. C(x) är i sin tur värdet av alla resurser du behöver ge upp för att göra X, C(x) behöver inte heller handla om pengar. Exempel 1.1: Borde jag skruva ner min stereo? Tänk dig att du lyssnar på musik och precis har slagit dig ner i din bekvämaste fåtölj när du inser att de två nästkommande låtarna är två du ogillar. Du måste nu bestämma dig om du ska resa dig upp och sänka volymen/byta låt eller stanna kvar och vänta ut dom. Fördelen att resa sig upp är att slippa de två hemska låtarna men kostnaden är i sin tur besväret att resa sig upp. Även i simpla exempel som dessa kan man översätta detta till en monetär konstruktion. Om någon betalade dig 1 cent för att resa dig upp, hade du gjort det? Knappast. Om någon erbjöd dig 1000 dollar hade du antagligen rest dig upp. Någonstans mellan 1 cent och 1000 dollar ligger ditt reservationspris: den minsta summan du skulle tagit emot för att resa dig upp ur fåtöljen. Låt oss säga 1 dollar. Vilket pris du kommer ta beror helt på omständigheter; är du rik kommer antagligen summan bli större än om du är fattig, om du känner dig pigg kommer summan bli lägre än om du är trött.!4

5 Man kan på liknande sätt säga vad du hade betalat för att någon skulle sänka stereon åt dig. Låt oss säga att det är 75 cent, 0,75 dollar. Beslutsregeln säger då att x= sänk min stereo = B(x)= 0,75 < C(x)= 1, vilket betyder att du ska stanna i stolen. *Reservationspris av aktivitet x: priset då en viss person är likgiltig inför att göra aktivitet x eller inte. VANLIGA MISSTAG I BESLUTSFATTANDE De som studerar ekonomi upptäckter tidigt att mäta kostnader och fördelar är mycket svårare än det låter. Vissa kostnader är nästan medvetet gömda och andra ses som relevanta men visar sig inte vara. En god startpunkt är att analysera några vanliga fällor i beslutstagande. Misstag 1: Ignorera indirekta kostnader En fälla är att ignorera kostnader som inte är uppenbara. När vi gör val så innebär det att vi även väljer bort saker. Låt oss säga att vi har 100 kr att handla för, om vi väljer att bara köpa glass för pengarna så innebär det att vi har valt bort andra varor. Det är värdet av dessa andra varor som är den riktiga kostnaden av vårt val, inte de 100 kronorna. Vi kallar detta för en alternativkostnad: Allt vi gör har en alternativ användning. Genom våra val så uppoffrar vi därför saker. Det är dessa uppoffringar som är den faktiska kostnaden av våra beslut. Om aktivitet x innebär att du inte kan göra aktivitet y, är värdet av att göra y en alternativkostnad (opportunity cost) av att göra x. Många människor tar dåliga beslut då de ignorerar värdet av sådana uteblivna möjligheter. Denna syn visar vikten av att frågorna bör gå från bör jag göra x? till bör jag göra x eller y? (där y är det mest värderade alternativet till att göra x). Läs exempel 1:2 sidan 7, 1:3 sidan 8 och 1:4 sidan 9 *Alternativkostnad: värdet av allt som måste uppoffras för att göra aktiviteten. Misstag 2: Att inte ignorera redan uppbundna kostnader (sunk costs) När vi gör val så innebär det att vi inte bör ta hänsyn till kostnader som vi redan har haft (och som därför inte påverkas av vårt beslut). Vi ser klart en film på bio för vi har ju ändå betalat även om vi vore lyckligare om vi lämnade salongen om filmen är urusel. Detta är oftast fallet med redan uppbundna kostnader, kostnader som är bortom återhämtning när valet är gjort. Tillskillnad från alternativkostnader bör dessa kostnader bli ignorerade, att inte ignorera dom är en andra fälla i beslutstagande. Läs exempel 1.5 & 1.6 samt övningar 1.1 & 1.2 sidan Misstag 3: Mäta kostnader och fördelar som proportioner snarare än absoluta värden När en pojke frågar sin mamma är vi där snart? - hur svarar hon om de är tio mil från destinationen? Utan kunskap om kontexten kan vi inte svara. Om de är nära slutet på en 300 mils resa, kommer hennes svar antagligen vara ja, däremot om de precis har påbörjat en 12 mils resa, kommer hon säga nej. Kontextuella ledtrådar är viktiga för en mängd vanliga bedömningar. Att tänka på distans som en andel (procent) av den totala mängd som ska resas är naturligt. Många finner det även naturligt att tänka i procent när de jämför kostnader och fördelar, detta skapar dock ofta trubbel.!5

6 Exempel 1: Du ska köpa en klockradio för 200 kr i en affär nära där du bor. Så får du reda på att du kan köpa den i en annan affär lite längre bort för 100 kr. Kommer du att välja att åka till den andra affären? Exempel 2: Du ska köpa en TV för 5000 kr i en affär nära där du bor. Så får du reda på att du kan köpa den i en annan affär lite längre bort för 4900 kr. Kommer du att välja att åka till den andra affären? Många säger ja på 1 men nej på 2 (om de får frågorna separat), men besparing är ju densamma (låt oss anta att transportkostnaden är liten). Läs exempel 1.7a & 1.7b och gör övning 1.3 sidan 12 Misstag 4: Att misslyckas förstå skillnaden mellan genomsnitt och marginal Ofta handlar våra beslut om hur mycket vi ska göra saker. Hur många äpplen ska jag äta, hur många timmar ska jag studera etc. Vad som är viktigt att förstå är då att vi ska ta hänsyn till hur kostnader och fördelar förändras på marginalen när vi beslutar vad vi ska göra. Hittills har vi tittat på beslut som gäller om man ska göra en viss aktivitet. Ofta är valet dock, inte att utföra aktiviteten utan i vilken utsträckning det ska göras. Istället för att fråga ska jag göra aktivitet x? använder vi frågeställningen bör jag öka mängden insats som jag i nuläget ägnar åt aktivitet x? För att svara på denna fråga måste vi jämföra fördelar och kostnader av en ytterligare enhet av aktivitet. Kostnaden för denna ytterligare mängd kallas marginell kostnad av aktiviteten och fördelen för marginell fördel. Kostnadfördelsregeln låter oss fortsätta öka mängden så länge den marginella fördelen överstiger den marginella kostnaden. Människor tenderar dock att misslyckas med denna regel. *Marginell kostnad: den ökning i totala kostnader som resultat av en ökad mängd aktivitet. *Marginell fördel: den ökning i totala fördelar som resultat av en ökad mängd aktivitet Läs exempel 1.8 & 1.9 och gör övning 1.4 sidan Användandet av marginell fördel och marginell kostnad grafiskt Exemplen som vi just läst innefattar beslut om en aktivitet som endast kan ske på särskilda nivåer- ingen båt, en båt, två båtar osv. Nivåer av många andra aktiviteter kan variera kontinuerligt. T.ex. en person kan köpa bensin i vilken kvantitet denne önskar. För aktiviteter som är kontinuerligt varierande är det ofta lämpligt att visa jämförelsen mellan marginell fördel och marginell kostnad grafiskt. Läs exempel 1.10 och gör övning 1.5 sidan 15 THE INVISIBLE HAND En av de viktigaste av insikter i ekonomisk analys är att den individuella strävan av egenintresse inte bara är förenlig med bredare sociala mål utan även nödvändiga för dessa mål. Helt omedvetna om effekterna av deras ageranden, är egennyttiga kunder ofta drivna av vad Adam Smith kallade för den osynliga handen. Smith observerade att konkurrens mellan säljare främjade försök att utveckla bättre produkter och billigare sätt att producera dom. De som är först med att utveckla bättre sätt fick högre intäkter än dess rivaler, men bara tillfälligt. När andra kopierade de nya produkterna eller metoderna blev pressen på lägre priser på deras erbjudanden större.!6

7 Smith menade att, även om säljare söker efter att främja sin egen fördel- kommer konsumenterna vara de ultimata förmånstagarna. Han var dessutom väl medveten om att resultatet av en ohämmad strävan efter nyttomaximering ibland låg långt ifrån något socialt godartat. Den osynliga handen går sönder när viktiga kostnader eller fördelar uppstår för andra människor än beslutfattarna själva. Läs exempel 1.11 sidan 16 POSITIVE QUESTIONS AND NORMATIVE QUESTIONS En normativ fråga är en fråga som grundar sig på våra värderingar. En fråga om vad som borde vara. Ekonomisk analys kan inte ensamt besvara en sådan fråga utan här spelar samhällets värderingar in. Positiva frågor. Här är ekonomisk analys mer användbar. Det är frågor som rör vad konsekvenserna för specifika policys eller institutionella arrangemang kommer bli, om man förbjuder nedhuggning av träd, vad kommer hända med pris på trä då? Hur kommer industrin påverkas?!7

8 Kapitel 2 - Supply and demand I detta kapitel kommer vi undersöka varför marknaden fungerar så smidigt och varför försök till fördelning ofta är problematiskt. Först kommer vi titta på utbud och efterfråge-analys och visa att den oreglerade marknadskonkurrensen ger det bästa möjliga utfallet, sådan att vilken annan kombination av pris och kvantitet skulle vara värre för antingen köpare eller säljare. Utfall av en oreglerad konkurrensmarknad får oftast inte samhällets godkännande. Oroliga för de fattigas välbefinnande, brukar politiker och regeringar försöka ingripa med olika lagar. Dessa lagar brukar dock visa sig få konsekvenser. 13En bättre lösning för de fattiga bör vara att öka deras inkomst direkt. Lagen om utbud och efterfrågan kan inte hävas av lagstiftningar. Till slut kommer vi undersöka utbud och efterfrågan som en användbar metod för att undersöka hur skatter påverkar jämviktspriser och jämviktskvantiteter. Vi skall studera hur vi definierar och analyserar marknader av olika slag. Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämvikt på en marknad Tillämpning av vår teori En marknad är en institution där köpare och säljare möts och utbyter varor och tjänster mot ersättning. Institutionen kan vara ett torg, ett snabbköp, internet, en bilhandel, ett hushåll etc. Varorna kan vara mat, resor, arbete etc. Vi skiljer mellan två typer av marknader: Produktmarknader: De flesta marknader är produktmarknader Hushållen har en efterfrågan på varor och tjänster. Företagen har ett utbud av varor och tjänster. Faktormarknader: Främst två olika marknader: arbetsmarknaden och kapitalmarknaden. Hushållen har ett utbud av arbetskraft och kapital. Företagen har en efterfrågan på arbetskraft och kapital. Vissa marknader är begränsade till en enda tidpunkt eller plats. Andra marknader spänner över stora geografiska områden- de flesta som är på marknaderna har aldrig träffats och kommer aldrig se varandra igen (Internet är ett bra ex på en riktigt stor marknad).!8

9 Ibland beror val av marknad på vissa urval, t.ex. så förbjuder policys fusioner mellan företag, vars sammanlagda andel av marknaden skulle överstiga ett visst maxvärde (undvika monopol, oligopol). Över åren har man sett att även subtila produktskillnader spelar stor roll för vissa kunder. Två annars identiska produkter klassificeras som olika om de skiljer sig med avseende på de platser eller tidpunkter de är tillgängliga. Ett paraply en solig dag, skiljer sig mycket från ett paraply under en regnig dag. Marknaden för dessa två produkter skiljer sig väldigt mycket från varandra. UTBUD OCH EFTERFRÅGEKURVOR Den mest vanliga metoden för att analysera en marknad är utbud och efterfråge-analys. EFTERFRÅGAN Faktorer som påverkar efterfrågan är: Priset på varan Priset på andra varor (substitut och komplement) Inkomst och förmögenhet Preferenser/smak Förväntningar om framtida inkomster och priser Populationsstorlek Om inte annat sägs så antar vi att människor försöker maximera sin nytta när de fattar beslut. Vi säger att vi antar att människor är rationella. Efterfrågad kvantitet Den kvantitet av en vara som ett hushåll skulle köpa till ett givet pris om det kunde (under en given period). Detta är alltså inte hur mycket de skulle köpa, utan hur mycket de vill köpa. Efterfrågekurva Visar efterfrågad kvantitet vid olika priser, allt annat konstant ( ceteris paribus ). Pris kvantitet P!Q I tabellen har vi lagt in ett samband mellan pris och efterfrågad kvantitet för ett hushåll. För att få en efterfrågekurva lägger vi in dessa samband i ett diagram och drar en rät linje mellan punkterna. Priset på den vertikala axeln är det reala priset vilket innebär dess pris relativt till priser på alla andra varor och tjänster. Efterfrågekurvor behöver inte vara linjära men kommer alltid vara negativt lutande. Lagen om efterfrågan säger att: ett högre pris leder till en minskad efterfrågad kvantitet och ett lägre pris leder till en ökad efterfrågad kvantitet. Rimligt att detta gäller de flesta varor, men inte alla och inte för alla priser (ett ökat pris kanske signalerar något som vi inte visste). I kapitel 4 kommer vi se att det finns teoretiska fall då, efterfrågekurvan är positivt lutande, detta sker dock aldrig i praktiken.!9

10 Det finns två oberoende orsaker till att den efterfrågade kvantiteten sjunker när priset stiger. En är att många tenderar att byta till ett substitut. Den andra att människor inte har råd att köpa lika mycket som förut. När priset går upp är det inte möjligt att köpa lika mycket som innan förutom om vi väljer att köpa mindre av något annat. Dessa orsaker delas upp i: Substitutionseffekt: När priset på en vara ökar blir andra varor relativt sett billigare, så man efterfrågar andra varor mer och den dyrare varan mindre. Inkomsteffekt: När priset på en vara ökar så minskar den reala inkomsten. För samma inkomst kan jag inte köpa lika mycket som tidigare. RÖRELSE LÄNGS EFTERFRÅGEKURVAN FÖRÄNDRAD EFTERFRÅGAD KVANTITET Om priset på en vara ändras och allt annat är lika så får vi en förändring av den efterfrågade kvantiteten.vi kan se det som en rörelse längs efterfrågekurvan. P !Q SKIFT AV ETERFRÅGEKURVAN FÖRÄNDRAD EFTERFRÅGAN Om en annan faktor än priset ändras så uppstår ett skift av efterfrågekurvan. Om till exempel inkomsten ökar så kan man köpa mer av varan vid samma pris. P 60 0 DET SOM BESTÄMMER EFTERFRÅGAN 0 VID FÖRÄNDRAD INKOMST Finns det olika typer av varor som påverkas olika: Normala varor Efterfrågad kvantitet ökar när inkomsten ökar och efterfrågad kvantitet minskar när inkomsten minskar. Inferiöra (Underlägsna) varor Efterfrågad kvantitet minskar när inkomsten ökar och efterfrågad kvantitet ökar när inkomsten minskar. Exempelvis kollektivtrafik & blandfärs Q VID FÖRÄNDRAT PRIS PÅ ANDRA VAROR Substitutvaror Om priset på ett substitut ökar så ökar efterfrågan på varan. Exempel: Om priset på Pepsi ökar så ökar efterfrågan på Coca-Cola (efterfrågekurvan skiftar utåt) Komplementvaror Om priset på ett komplement ökar så minskar efterfrågan på varan. Exempel: Om priset på biobiljetter ökar så minskar efterfrågan på godis i biografen (efterfrågekurvan skiftar inåt)!10

11 PREFERENSER Priser och inkomst är det som påverkar vad vi har möjlighet att köpa. Det som avgör vad vi väljer utifrån det vi har möjlighet att köpa är våra preferenser. Vi antar vanligtvis att preferenser är stabila, i varje fall på kort sikt. Men preferenser kan påverkas. Till exempel genom att man lär sig vad man tycker om över tiden. Att man påverkas av reklam. Att man påverkas av vad andra gör. Vi tror inte att människor går runt och konstruerar sina efterfrågekurvor/efterfrågefunktioner i huvudet. En efterfrågekurva är en förenklad beskrivning av en hur en person skulle bete sig vid olika priser. Så om vi vill beskriva hur en marknad fungerar kan vi använda detta som ett verktyg för att göra det. I praktiken är det även viktigt för t.ex. företag att ha en systematisk bild över vad som påverkar efterfrågan. Detta kan man få med dessa verktyg tillsammans med data över hur efterfrågan förändras när t.ex. priset förändras. UTBUD Faktorer som påverkar priset: Priset på varan Priset på produktionsfaktorer Priset på relaterade varor Teknologi Förväntningar om framtida priser Antal leverantörer/konkurrenter Även väder Om inte annat sägs så antar vi att företagen försöker maximera sin vinst när det fattar beslut. Vi säger att vi antar att företag är vinstmaximerare. UTBJUDEN KVANTITET Den kvantitet av en vara som ett företag skulle sälja till ett givet pris om det kunde (under en given period). Detta är alltså inte hur mycket de skulle sälja, utan hur mycket de vill sälja. UTBUDSKURVA Visar utbjuden kvantitet vid olika priser, allt annat konstant ( ceteris paribus ). Pris kvantitet P Q !11

12 På säljarens sida av marknaden använder man den s.k. utbudskurvan. Den visar samma samband mellan pris och kvantitet men är positiv då den utbjudna kvantiteten ökar när priset stiger, s.k. lagen om utbud. För att en leverantör ska vilja sälja en produkt, måste priset täcka den marginella kostnad av produktion eller inköp av den. Kostnader för att producera ytterligare enheter tenderar att stiga när fler enheter produceras, speciellt på kort sikt. I detta fall är ökad produktion endast lönsam vid högre priser. *Lagen om utbud: Det finns ett positivt samband mellan pris och utbjuden kvantitet.gäller för de flesta varor. En anledning till detta är att företagen vill maximera sin vinst. RÖRELSE LÄNGS KURVAN FÖRÄNDRAD UTBJUDEN KVANTITET Om priset på en vara ändras och allt annat är lika ( ceteris paribus ) så får vi en förändring av den utbjudna kvantiteten. Vi kan se det som en rörelse längs utbudskurvan. P S Q SKIFT AV KURVAN FÖRÄNDRAT UTBUD Om en annan faktor än priset ändras så uppstår ett skift av utbudskurvan. Om till exempel lönerna minskar så kan man producera mer av varan till samma kostnad. P S 0 S 1 Q JÄMVIKTS-KVANTITET OCH PRIS En jämvikt definieras som en situation där den utbjudna kvantiteten är lika med den efterfrågade kvantiteten. Det pris som leder till detta kallas för jämviktspris. Den kvantitet som då köps och säljs kallas för jämviktskvantitet. Jämvikten är den uppsättning pris och kvantitet där båda köpare och säljare är nöjda. Punkten där både utbud och efterfrågekurvan skär varandra. Om vi var i någon annan punkt, vid en annan uppsättning pris och kvantitet, än jämvikten hade antingen köpare eller säljare, eller både och varit missnöjda. Se bild JÄMVIKT!12

13 Situationer då pris överstiger jämviktspris kallas utbudsöverskott- då utbjuden kvantitet överstiger efterfrågad kvantitet, här blir säljaren missnöjd. Situationer då pris ligger under jämviktspris kallas efterfrågeöverskott- då efterfrågad kvantitet överstiger utbjuden kvantitet, här blir köparen missnöjd. Vid marknadsjämvikt med priset 12 dollar är utbudsöverskottet och efterfrågeöverskottet noll. JUSTERING MOT JÄMVIKT När pris skiljer sig från jämviktspris blir handel på marknaden begränsad. Till vilket pris, under eller över jämvikt, kommer den ena sidan av marknaden vara missnöjd. Utbudsöverskott: Vid priser över jämvikt säljer inte säljare så mycket som dom vill, impulsen av en missnöjd säljare är att reducera priset. Om säljaren sänker priserna kan hen ta marknadsandelar från de som fortfarande säljer till sitt högre pris. Sedan kommer dock de andra säljarna också sänka sina priser. Pressen neråt kommer fortsätta så länge säljarna är missnöjda, tills priset återgår till jämvikt. P P* P Överskott S D Om P är priset så har vi ett utbudsöverskott, alla företag kan inte sälja det som de bjuder ut. När företagen inte kan sälja har de incitament att sänka priset. Så utbudsöverskottet kommer att leda till att priserna sänks. Detta fortgår tills det att jämviktspriset är uppnått. Q d Q* Q s Q Efterfrågeöverskott: När priset är under jämvikt är köpare missnöjda. Då inser säljarna att de kan höja deras pris och fortfarande sälja lika mycket. Konsumenter kommer börja buda mot varandra för att få sin efterfrågan tillfredsställd. Denna press uppåt kommer fortgå tills priset återgår till jämvikt. P* P P S D Om P är priset så har vi ett efterfrågeöverskott, alla hushåll kan inte köpa så mycket som de vill. När hushållen inte kan köpa har företagen incitament att höja priset priset. Så efterfrågeöverskottet kommer att leda till att priserna höjs. Detta fortgår tills det att jämviktspriset är uppnått. Q s Överskott Q* Q d Q Det mest fantastiska med denna jämviktsprocess är att ingen direkt planerar eller styr den. Stegen mot jämvikt är väldigt komplexa. Företag som vill expandera har en stor meny av val huruvida de ska välja metod. Köpare har miljontals av val om hur de ska spendera sina pengar. Fortfarande sker process denna automatiskt och detta är pga. de naturliga reaktionerna av egennyttiga individer som möter antingen utbuds- eller efterfrågeöverskott. Efterfrågeöverskott: Efterfrågad kvantitet > Utbjuden kvantitet Priset pressas uppåt. Utbudsöverskott: Utbjuden kvantitet > Efterfrågad kvantitet Priset pressas nedåt.!13

14 Varför är då marknader inte i jämvikt? Detta kan bero på: Regleringar av marknader. Förändringar sker nästan jämt, t.ex. ändrade preferenser, ny teknik etc. Det tar tid för marknader att anpassa sig vid förändringar, ibland går anpassningen snabbt och ibland går den långsamt. Jämför t.ex. anpassningar på en börs jämfört med anpassningar på bostadsmarknaden. Det finns exempel där de inte anpassar sig alls, åtminstone inte på kort sikt: Oftast när något extremt och/eller oväntat sker så kan företag välja att inte anpassa sig efter det. Till exempel: extremt regn eller snöoväder. En ökad efterfrågan på paraply/regnkläder/snöskottning/ snöskyfflar etc. Leder till överskottsefterfrågan, men ändå höjs inte priserna och det leder till att varorna tar slut. Varför? Företagen kan agera moraliskt eller vilja maximera sin vinst på lite längre sikt. JÄMVIKT OCH VÄLFÄRD Ett annat sätt att beskriva processen är att säga att när marknaden är i jämvikt är alla möjligheter till ömsesidigt fördelaktiga transaktioner uttömda. Det innebär, om vi vänder på det, att om vi är i jämvikt är det inte möjligt att ändra på allokeringen (P och Q) så att någon får det bättre utan att någon för det sämre. Givet olika attribut- smak, förmåga, kunskap, inkomst osv. av köpare och säljare- har jämvikten intressanta egenskaper. Vi kan säga att ingen omfördelning kan förbättra någons position utan att försämra någon annans (förutom när pris och kvantitet inte är i jämvikt, då går det att omfördela utan att försämra för någon annan). Tänk att vid en kvantitet av 2000 hummer är kunderna villiga att betala 16 dollar. Samtidigt, vid samma kvantitet, ger det en marginell kostnad för säljaren på 8 dollar. Denne tjänar alltså 8 dollar på affären. Tänk nu att en mindre nöjd kund vill ge 10 dollar för en hummer. Säljaren skulle acceptera detta pris då hen fortfarande tjänar 2 dollar. Transaktionen förbättrar köparens position med 6 dollar (hen tjänar 6 dollar när hen betalar 10 och inte 16). Den förbättrar också säljarens position med 2 dollar. Ingen lider av detta (förutom hummern) och köparen och säljaren tillsammans får ytterligare 8 dollar i inkomst (2+6). Det spelar alltså ingen roll huruvida pris startar under eller över jämviktspriset, en ömsesidig fördelaktig transaktion kommer alltid vara möjlig. Dock visar alltid jämviktspris och jämviktskvantitet det bästa möjliga utfallet för både säljare och köpare. FRIA MARKNADER OCH DE FATTIGA Bara för att en marknad i jämvikt är effektivt betyder det inte att det är önskvärt på alla sätt. Alla marknader må vara i perfekt jämvikt men trots det så finns det många människor som saknar tillräcklig inkomst för att kunna köpa även de mest basala förnödenheterna i livet. Effektivitet säger endast att, givet den låga inkomsten för fattiga, möjliggör fritt utbyte att de kan göra så gott de kan. En kan ha denna syn men samtidigt tycka att det är önskvärt att förse offentligt stöd till de fattiga.!14

15 Av hänsyn till de fattiga motiveras de flesta samhällen att ingripa. Svårigheten med dessa ingripanden är dock att de oftast skapar oförutsedda konsekvenser. En mer grundlig förståelse för marknadsmekanismer skulle kunna förebygga de mest kostsamma. (LÄS EXEMPEL 2.1 sidan 32). Ett exempel har de tagit om bensin, om att sänka priser under jämviktspriser för att fattiga ska kunna ha råd med bil. Detta uppmanar dock folk att använda bensin på slösaktiga sett och skapar inte incitament för car-pooling eller att köpa bensinsnåla bilar. UTBUD OCH EFTERFRÅGAN MED ALGEBRA Vi kan med funktioner beskriva sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet och sambanden mellan pris och utbjuden kvantitet. Pris: P d Efterfrågad kvantitet: Q s Utbjuden kvantitet: Q Efterfrågefunktion: Q d =100 2P 1 d Kan skrivas som: P = 50 Q 2 Utbudsfunktion: Kan skrivas som: Q s = 0 + 3P 1 s P = Q 3 Q = Q d s I jämvikt är dessa två lika, så vi sätter och löser ut jämviktspriset, P*, från denna ekvation; Jämviktskvantiteten blir då; * * = 3P Q = 100 2P = = 3P + 2P * 100 Q * = 3 P * = 3*20 = 60 P = = d 1 s Man kan också få svaren med uttrycken: P = 50 Q och P = Q ; * 1 * 50 Q = Q * Q = 50 6 * Q = 60 P 2*20 = 60 TILLÄMPNING: SKATTER OCH JÄMVIKT PÅ EN MARKNAD EN MILJÖSKATT Vid produktion och konsumtion av varor så uppstår det ibland negativa miljöeffekter. T.ex. bilkörning, utsläpp från fabriker etc. Det finns flera olika sätt att lösa detta på, t.ex. subventioner av miljövänlig teknik, överlåtelsebara utsläppsrätter, förbud. Här skall vi se på hur en miljöskatt kan fungera. Bensinbilar har ett antal negativ miljöeffekter. En är utsläpp av koldioxid. Utsläppet är direkt relaterat till körsträcka och bensinförbrukning. Spelar ingen större roll om utsläppet sker i Stockholm eller i!15

16 Kiruna (globalt miljöproblem). Vi inför en skatt på bensin. Låt oss utgå från att det är de som säljer bensin som måste betala in skatten, så det innebär att utbudskurvan skiftar uppåt. P D S1 Prisökning S0 Så miljöeffekten uppstår genom att jämviktskvantiteten på bensin minskar (och bilkörning minskar). Q Kvantitetsminskning P D S1 Prisökning Skatteökning S0 Observera att ökning av skatten inte är lika med ökningen av jämviktspriset. Q Kvantitetsminskning P D1 D0 S1 S0 På lite längre sikt: Ökat bensinpris kan även på längre sikt leda till att efterfrågekurvan skiftar. Främst för att efterfrågan på bensinsnåla bilar ökar. Q Vad bestämmer storleken på miljövinsten? För en given storlek på skatten bestäms miljövinsten av: Storleken på minskningen av den efterfrågade kvantiteten. Storleken på skiftet av efterfrågekurvan på längre sikt. Lutningen på efterfrågekurvan visar hur mycket den efterfrågade kvantiteten förändras vid en förändring av priset. Vi har ett särskilt begrepp för att benämna olika lutningar: priselasticitet. TILLÄMPNING: INTERVENTION PÅ EN MARKNAD Av olika skäl kan staten välja att påverka utfallet på en marknad genom t.ex. skatter, förbud, restriktioner på försäljning och restriktioner på priset. Ett sådant ingrepp är prisreglering. Den vanligaste formen av prisregleringen i många länder är hyresreglering. I Sverige är allmännyttan ledande för hyressättning på hyresrätter. I stor utsträckning används ett s.k. bruksvärdessystem, där ett antal egenskaper kan påverka hyran.!16

17 P 1 P 0 =P max EN HYRESREGLERING Syftet med en hyresreglering är bland annat att hyresnivån skall begränsas till under jämviktspriset. S Effekten av det är ett efterfrågeöverskott. Det innebär att det är färre som får en hyresrätt, men de som får en hyresrätt har en lägre hyra än jämviktshyran (marknadshyra) Eft.överskott D Q Q s Q 1 Q d Man kan inte avsluta analysen här. För det första måste vi säga något om vem som får lägenhet och vem som inte får det: Först till kvarn/slumpmässigt (inte troligt) Bostadsköer: ge prioritet åt svaga grupper, eller de som har en låg betalningsvilja. Kontakter, bolagens egna köer: fara för att svaga grupper missgynnas. Så bostadsköer verkar vara att föredra sett till regleringens syfte. För det andra kan efterfrågeöverskottet som uppstår ha andra effekter (särskilt om regleringen är lyckosam så att svagare grupper har prioritet): Leder till ökad efterfrågan på villor och bostadsrätter, och medföljande prisökningar. Kan leda till en ökad olaglig handel med kontrakt, det finns ju personer som är villiga att betala mer i hyra än vad den rådande hyran är. Hyresvärdar har incitament att undvika bostadsköer och fördelar, olagligt, kontrakt via kontakter. Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter. PRISERS FUNKTIONER Priser har två funktioner: Fördelande funktion (rationing function): fördelar existerande utbud till de som är villiga att betala mest. Process där pris fördelar existerande utbud av en produkt till användare som värderar det mest. Signalfunktion (allocative function): vinster och förluster ger en signal som fördelar om resurser. Process där pris agerar som en signal som driver bort resurser från de industrier som har utbudsöverskott. FÖRÄNDRINGAR I EFTERFRÅGAN OCH FÖRÄNDRINGAR I EFTERFRÅGAD KVANTITET bör hållas isär. Med förändring i efterfrågan menas skift i efterfrågekurvan pga. tex. förändrad inkomst. En förändring i efterfrågad kvantitet ger en rörelse i kurvan pga. tex. när priset på en vara sjunker. Även förändring i utbud och förändring i efterfrågat utbud bör hållas i sär.!17

18 KAPITEL 2 APPENDIX HUR PÅVERKAR SKATTER JÄMVIKTS-PRISER OCH KVANTITETER? Vi kommer i detta avsnitt anta en konstant skatt per enhet och undersöka hur jämvikten påverkas av detta. Det finns två sätt att se på det; antingen att anta att skatten läggs på säljaren alternativt att det läggs på köparen. När en skatt T=10 kr läggs på en enhet måste säljaren höja priset för att täcka de extra kostnaderna. Vid ett ursprungligt pris på 25 kr (Po) var säljaren villig att erbjuda Qo enheter. När skatten läggs på behöver säljaren ta 35 kr istället (Po+10), vid detta pris kommer de fortfarande erbjuda lika många enheter. Effekten är att S kurvan skiftar upp till det nya priset, vid samma utbjuden kvantitet. I nästa bild ser man den negativa efterfrågekurvan. Effekten har blivit att jämviktskvantiteten har gått från Q* till Q*1. Priset som betalas av köpare har höjts från P* till P*1. Nettoinkomsten för säljarna är P*1-10. Notera att även om säljaren betalar en skatt på 10 kr per enhet, är den summan säljaren får för den sålda produkten mindre än 10 kr under jämvikten. Detta är för att skatten täckts av det höjda priset. Anledningen till att säljaren får mindre än tidigare måste vara pga. sänkt utbjuden kvantitet (o därför dyrare att producera). Skattebördan delas mellan säljare och köpare. Algebraiskt kan man räkna ut säljarens del av skattebördan: (minskningen i summan säljaren får, dividerat med skatten)!18

19 Man kan även räkna ut köparens del av skattebördan: (ökning av priset, skatt inkluderat, dividerat med skatten) Andelarna av skattebördan beror i sin tur på kurvornas utformning. Om efterfrågekurvan är väldigt okänslig för förändringar i pris så kommer köparnas andel (tb) vara nära noll. Om utbudskurvan är väldigt okänslig kommer köparnas andel vara nära ett. Detta bevisar att skatter tenderar att falla tyngst på den sida av marknaden som minst kan undvika den; om köpare inte har några substitutvaror att vända sig till kommer den större delen av skatten läggas på dom. Om leverantörer inte har något annat alternativ än att erbjuda produkten kommer den största bördan falla på dom. Så länge efterfrågekurvan är negativ och utbudskurvan är positiv kommer bördan för båda parter vara positiv. Om man istället undersöker effekten genom att föreställa sig att skatten samlas in direkt från köparen. Hur påverkar det du efterfrågekurvan? Den blåa kurvan är efterfrågekurvan innan skattehöjningen. Vid ett priset P1 vill köparna ha kvantiteten Q1. Efter skatten kommer den totala summan köparna behöver ge för en produkt vara P Efterfrågad kvantitet faller från Q1 till Q2. I nästa figur ser vi hur skatten påverkar jämviktspris och kvantitet genom att sätta in utbudskurvan. Jämviktskvantiteten faller från Q* till Q*2. Jämviktspriset innan skatt faller från P* till P*2, den totala summan som köpare betalar efter skatt är P* !19

20 Dock kan man se att effekten av en skattebörda på säljare inte skiljer sig från köpare. Här har dom visat detta fast med andra siffror. Skatten per enhet är istället 2. När skatteintäkter måste höjas väljer många politiska ledare att lägga skattebördan på stora företag då de har råd med det. En noggrann analys visar dock att effekterna blir samma oavsett om bördan läggs på säljare eller köpare. Man bör dock veta att köpare och säljare inte alltid delar lika på bördan. Deras respektive andelar kan vara olika.!20

21 KAPITEL 3 RATIONELLA KONSUMENTERS BETEENDE Grundläggande antaganden: Människor fattar beslut så att deras egen nytta maximeras (rationalitet) Men, beslut fattas under restriktioner. Vi har först och främst en budgetrestriktion som bestäms av priser och inkomst. Vi har även en tidsrestriktion, som bestäms av arbete och fritid (och dygnets begränsning). Det mest ifrågasatta antagandet är det om rationalitet, som indirekt även kan ses som ett antaganden om egoism. Enkelt svar: Nej alla människor är inte alltid rationella. Vi använder det dock som ett antagande som i många fall har visat sig fungerat relativt väl, för att kunna visa hur man bör agera. VALMÄNGD ELLER BUDGETRESTRIKTION En viktig insikt som nationalekonomi ger är att beslut fattas givet restriktioner. T.ex. vad vi kan köpa begränsas av vår inkomst och priser på varor och tjänster. Budgetrestriktionen bestäms av inkomsten och priser på de varor och tjänster man vill köpa. BUDGETLINJE En budgetlinje visar kombinationer av två varor vars totala kostnad är lika med individens inkomst. Budgetlinjen beror på priserna på de två varorna och individens inkomst. Enheter av Y Lite notationer: Två$varor:$X$och$Y Pris$vara$X:$P x Pris$vara$Y:$P y Inkomst:$M Enheter av X Om$vi$använder$hela$vår$inkomst$på$dessa$två$varor$har$ vi$följande$uttryck: M$=$XP x +$YP y Vi har M = XP x + YP y. Vi vill nu uttrycka detta som en budgetlinje. Skriver om uttrycket genom att lösa ut enheter av vara Y: Y = M / P y -(P x / P y )X y M / P y Man spenderar hela sin inkomst på vara y Lutning: -(P x / P y ) M/ P x x!21

22 y Alla kombinationer som ligger längs budgetlinjen har samma kostnad. Vi använder hela vår inkomst längs budgetlinjen Samma kostnad y Budgetlinjen utgör en gräns mellan möjliga och omöjliga kombinationer x Alla möjliga kombinationer Alla omöjliga kombinationer x FÖRÄNDRAD LUTNING I BUDGETLINJEN FÖRÄNDRING AV PRIS Om priset på vara X ökar så blir budgetlinjen brantare: P x0 till P x1 y M/ P y Lutning: -(P x1/p y) Lutning: -(P x0/p y) M /P x1 M/P x0 y x SKIFT I BUDGETLINJEN FÖRÄNDRAD INKOMST Om inkomsten ökar från M 0 till M 1. x M 0/P x M 1/P x KONSUMENTERS PREFERENSER INDIFFERENSKURVOR Inom nationalekonomi har vi utvecklat ett allmänt verktyg för att analysera och beskriva människors val. Vi använder vad vi kallar för indifferenskurvor, vilka visar vilka kombinationer av två olika varor som ger samma nytta. När vi säger att man är indifferent mellan två alternativ så menar vi alltså att de ger samma nytta. Man är lika glad om man får det ena alternativet som om man får det andra alternativet. Grundläggande antaganden: 1. Preferenser är fullständiga. Individen kan rangordna alla kombinationer av varor. 2. Icke-mättnad. Mer av en vara kan aldrig vara dåligt. 3. Preferenser är transitiva. Om A är bättre än B och B är bättre än C, så måste A vara bättre än C. 4. Konvexitet. En mix av varor är bättre än extremt mycket av en vara och extremt lite av en annan.till exempel om du är indifferent mellan (i) 10 biobiljetter och 0 noll DVD-filmer och (ii) 10 DVD-filmer och 0 biobiljetter, så föredrar du kombinationen (iii) 5 biobiljetter och 5 DVD-filmer.!22

23 7 Vara Y (Böcker) En indifferenskurva visar kombinationer av två varor som ger samma nytta. T.ex.: 7 böcker och 1 CD skiva ger lika mycket nytta som 2 böcker och 4 CD skivor. Alla kombinationer som ligger på en indifferenskurva ger samma nytta. 2 y 1 4 Vara X (CD skivor) En indifferenskurva till höger (skift högre upp) motsvarar en högre nytta. Punkt A har samma mängd x som punkt B. Men mängden y är högre i punkt A än i punkt B. Därför ger A mer nytta än B. A B x Lutningen på en indifferenskurva visar hur många enheter av vara y som en individ är villig att byta mot en enhet av vara x. Vi kallar detta för den marginella substitutionskvoten (MRS = Marginal rate of substitution). y MARGINELL SUBSTITUTIONSKVOT: MRS Vi har två punkter på en indifferenskurva (kom ihåg att nyttan är densamma). Vi rör oss från punkt A till punkt B. Det leder till att vi är villiga att ge upp Y enheter av vara Y för att få X enheter mer av vara x. MRS= Y/ X Y A B Vi kommer hela tiden att ange MRS i absoluta värden. MRS visar hur mycket av y som vi är villiga att ge upp för att få en enhet mer av x, med bibehållen nytta. x X!23

24 INDIFFERENSKURVAN BUKTAR MOT ORIGO Vi antar att preferenser är konvexa (vi föredrar mixar framför extremer). Därför kommer indifferenskurvorna att bukta mot origo. y A HÖG MRS Vid A: Vi konsumerar lite av x och mycket av y. Vi är villiga att ge upp mycket av y för att få mer av x. LÅG MRS B Vid B: Vi konsumerar mycket av x och lite av y. Vi är villiga att ge upp mycket av x för att få mer av y. Eftersom indifferenskurvan buktar mot origo så varierar MRS längs med en given kurva. x Indifferenskurvans utseende beror på hur nära substitut de två varorna är. Ju närmare substitut varorna är varandra, desto mindre buktar kurvan mot origo. VID FALL AV PERFEKT SUBSTITUT Varorna är perfekt utbytbara med varandra. Observera att MRS INTE behöver vara 1, men det kanske är det mest naturliga. Då är indifferenskurvan linjär. y (i) Olika färger på en penna. En röd penna är lika bra som en blå penna. (ii) Varor med konstant MRS. Observera att detta är ett extremfall, och vi kallar det perfekta substitut. Om varorna är substitut men inte perfekta, så buktar indifferenskurvan mot origo. x KOMPLEMENTVAROR Indifferenskurvans utseende beror på hur nära komplement de två varorna är. Ju mer varorna kompletterar varandra (sämre substitut), desto mer buktar kurvan mot origo. y Om varorna är perfekta komplement så konsumeras de alltid i en given kombination. T.ex. höger och vänster sko. Detta är också ett extremfall. Om vi får en mer av x så påverkas inte nyttan alls. Detta visas nedan i den L-formade kurvan. y x x!24

25 INDIFFERENSKURVA OCH BUDGETRESTRIKTION Individen vill nå en så högt belägen indifferenskurva som möjligt (maximera nyttan), givet budgetrestriktionen. y x Det mest nyttomaximerande valet ges av den punkt där en indifferenskurva tangerar budgetlinjen (B). Det är den högsta möjliga indifferenskurvan. Både A och C är möjliga men ligger båda på en lägre indifferenskurva än B. y M / P y y* A B Att det optimala valet ges i den punkt där en indifferenskurva tangerar budgetlinjen har en intressant implikation. Lutning indifferenskurva: MRS= Y/ X Lutning budgetlinje: -(P x /P y ) = (P x /P y ) x* C M/ P x x I tangeringspunkten är lutningarna lika: MRS = (P x /P y ) Tangeringsvillkoret MRS = (P x /P y ) Vänstersidan (MRS= Y/ X ) visar hur mycket individen som mest vill ge upp av Y för att få en enhet av X. Högersidan visar på alternativkostnaden för X i termer av Y. Om t.ex. X kostar 10 kronor och Y kostar 5 kronor så är alternativkostnaden för en X två stycken Y (om vi köper en X går vi miste om två Y). Dessa måste vara lika. OM TANGERINGSVILLKORET INTE ÄR LIKA Antag att P x = 10 och P y = 5. Så (P x /P y ) = 2. För att köpa en x måste vi ge upp 2 y. Om MRS (=3) > (P x /P y ). Man är villig att ge upp 3 enheter y för att få 1 x. Men detta kostar 2 enheter y, vad händer då? en rationell köper mer av x (mindre av y). Detta minskar MRS. Fortsätter tills det att MRS = 2. Om MRS (=1) < (P x /P y ). Man är villig att ge upp 1 enhet y för att få 1 x. Men detta kostar 2 enheter av Y. En rationell köper färre av x (mer av y). Detta ökar MRS. Fortsätter tills det att MRS = 2.!25

26 HÖRNLÖSNINGAR Det finns ju en mängd varor som vi INTE köper något av (på kort eller lång sikt). Nu tittar vi ju förenklat på två varor bara, men i ett sådant diagram säger vi att vi har en hörnlösning om det är optimalt att konsumera noll av en vara. Måste vi sitta i skolan o göra uppg 3? nej det måste vi inte. lol bajs. moget. klitta. mmmm du kan va. du har. jag säger bara, fuck off and die<3. tacohej. LILLA VIRRE!26

27 Kapitel 4 Efterfrågan individ och marknad Det som är viktigt här är att förstå hur vi kan beskriva en individs beteende med hjälp av indifferenskurvor och budgetlinjer. Härledning av en individs efterfrågekurva: Om vi antar att priset på en vara X är Px1. Det optimala valet enligt kurvan nedan ges av tangeringen och är i det här fallet x1. Om vi lägger in det i ett diagram med pris och efterfrågad kvantitet, så får vi en kurva likt den nedan. Denna punkt kan sedan överföras till individens efterfrågekurva som då motsvaras av punkt A. Notera att det är pris och kvantitet i båda diagrammen, även fast det står Y i ena och P i andra. En individs efterfrågekurva är som marknadens efterfrågekurva, då den säger vilka kvantiteter konsumenten vill köpa vid olika priser. I nedanstående är ju Y pris och X en vara, som T ex Hus, salt osv. Om priset på X (aktuell vara) sänks till Px2, så kommer det optimala valets tangens vara x2, som vi sedan kan lägga in i vårt efterfrågediagram. Vi gör detta igen och sänker priset till Px3, och det optimala valets tangens blir då X3, och vi lägger åter in den nya punkten i vårt andra diagram som då får detta utseende. All information som vi behöver för att konstruera individens efterfrågekurva finns i priskonsumtionskurvan. Alltså det diagrammet till vänster. Det man behöver göra för att gå från priskonsumtionsdiagrammet till efterfrågekurvan är att registrera relevanta priskvantitetkombinationer från PCC (priskonsumtionskurva) som i nedanstående tabell:!27

28 Sedan sätter man pris-kvantitetsparen, med pris på ena axeln och kvantitet på den andra axeln. Med tillräckligt många punkter, så kan vi då generera individens efterfrågekurva. Inkomstkonsumtionskurvan: PCC kurvan och den individuella efterfrågekurvan är två olika sätt att summera hur en konsuments köpbeslut varierar beroende på variationer i priser. På samma sätt kan man visa effekter av variationer i inkomst. Denna kurva kallas inkomst konsumtionskurvan, ICC. För att få fram ICC kurvan håller vi preferenser och relativa priser konstanta och spårar effekterna av förändringen i inkomst. En förändring i inkomst skiftar budgetrestriktionen utåt. Drar vi en linje genom punkterna där varje restriktion tangerar indifferenskurvorna så får vi ICC kurvan. ICC kurvan behöver dock inte alltid bli en rak kurva som i nedanstående exempel.!28

29 En inkomstförändring skiftar alltså kurvan. Drar vi en linje igenom de nya punkterna så får vi ICC kurvan. Engelkurvan: Jag anser inte att den verkar så viktig, eftersom den inte nämndes på föreläsningen. Den finns på sidan 99 i boken om ni vill läsa om den. Normala varor och inferiöra varor: Normala varor är sådana där efterfrågan kvantitet ökar när inkomsten ökar och efterfrågad kvantitet minskar när inkomsten minskar. T ex vi handlar mer oxfilé när inkomsten ökar och mindre när inkomsten minskar. Inferiöra varor är sådana där efterfrågad kvantitet minskar när inkomsten ökar och efterfrågan kvantitet ökar när inkomsten minskar. I boken tar de exemplet snabbmat eftersom det är så billigt med snabbmat i USA, så minskar efterfrågad kvantitet när inkomsten ökar. Blandfärs kan också vara ett exempel, då vi köper mer nötfärs när inkomsten ökar. Det handlar alltså mycket om vilka substitutvaror som finns. Substitutionseffekten och inkomsteffekten: Substitutionseffekten handlar om att när priset på en vara ökar, minskar benägenheten att köpa den varan och benägenheten att köpa andra varor ökar. Substitut för varan blir alltså mer attraktivt att köpa. När priset på ris ökar, så blir vete mer attraktivt. Inkomsteffekten handlar om att när priset på en vara ökar, minskar den reala inkomsten. Vi får mindre för våra pengar. För normala varor så minskas benägenheten att köpa varan när den reala inkomsten blir mindre. För inferiöra varor så ökas benägenheten att köpa varan när den reala inkomsten minskar. En prisökning på vara x i exemplet nedan gör att optimum (det mest gynnsamma) ändras från Y0,X0 till Y1,X1.!29

30 Det vi vill göra är att se effekten av förändringen av det relativa priset men hålla den reala inkomsten konstant. Det vi gör i modellen är att lägga in en ny budgetlinje, den streckade. Denna linje har samma lutning som motsvarar det nya priset på X. Men den tangerar den ursprungliga indifferenskurvan. Ändringen från X0 till X 1 är det som kallas S-effekten, och innebär i det här fallet att priset på varan ökar, vilket minskar efterfrågad kvantitet av varan. Jämför vi punkten vid den streckade linjen vid X 1 med den riktiga budgetlinjen efter prisökningen, så får vi inkomsteffekten. Det vi ser är effekten av förändringen av den reala inkomsten, men håller det relativa priset konstant. Motsats till S-effekten. Båda budgetlinjerna har samma lutning och därmed samma relativa pris. Ändringen från X 1 till X1 är alltså inkomsteffekten. Det vi har gjort är alltså att gått från X0 till X1 men delat upp förflyttningen i två delar som utgörs av inkomst och substitutionseffekten. Så prisökningen på vara X leder till att konsumtionen minskar från X0 till X1. Den totala minskningen i konsumtionen av vara X är alltså substiutionseffekten + inkomsteffekten. S-effekten är alltid negativ vid en prisökning på egna varan och positiv vid en prissänkning på egna varan. Inkomsteffekten är så att man konsumerar mer när den reala inkomsten ökar (prissänkning) och mindre när den reala inkomsten minskar (prisökning). Detta gäller vid normala varor. Vid inferiöra varor är det tvärtom. Nedan kurva visar effekterna vid en prissänkning, alltså tvärtom av det vi gick igenom ovan. Vi rör oss alltså åt andra hållet i kurvan. Exempel som vi har tagit upp här utgår från att vi behandlar normala varor.!30

31 Utöver normala varor och inferiöra varor så finns det även Giffen-varor. En giffen-vara är en vara vars efterfrågan stiger, då priset ökar. Men i praktiken är det väldigt svårt att finna exempel på Giffen-varor, och därför tar vi inte med något grafiskt exempel. Det exempel som dock oftast används är potatis i ett fattigt land. När priset på basvaran potatis ökar blir marginalerna knappare och man tvingas då ersätta andra varor med ännu mer potatis, då potatis anses viktigare än andra varor. Varför bryr vi oss om S och inkomst effekter? Storleken och tecknen ger oss mycket värdefull information. T ex om det är en normal vara vet vi att efterfrågan kommer att minska när priset stiger. Både S-effekten och inkomsteffekten går då åt samma håll. Om det inte är en normal vara så vet vi inte effekten. Arbetsmarknaden är den marknad där effekterna är av störst intresse. Framförallt när det gäller skattesänkningar på arbetsutbud. Men detta kommer att komma i senare kapitel. Effekter av prisförändring vid nära och inte nära substitut: När en prissänkning på X genomförs, så leder det till en viss minskning av efterfrågan på Y, då efterfrågan på X går upp. Detta gäller när Y inte är ett nära substitut. Det man ska kika efter i nedanstående figur för att förstå detta är inte att kolla på interceptet på Y axeln. En prisförändring på X i det här fallet leder endast till att lutningen på budgetrestriktionen ändras. Det vi ska kika på är var den nya restriktionen tangerar den nya indifferenskurvan. Som vi ser så tangerar den nya restriktionen längre ner än vad den ursprungliga gör. Vid X 2 har alltså en liten minskning i efterfrågan på Y skett. Att efterfrågan minskar lite är för att varorna inte är nära substitut. När Y och X är nära substitut så ger en prissänkning på X en större effekt på Y. Den nya restriktionen tangerar den nya indifferenskurvan betydligt längre ner, vilket innebär att vid X2 så är det betydligt längre ner på Y-axeln. Så Y påverkas alltså mer vid nära substitut. Förändringen i lutningen på den nya restriktionen är den samma, men indifferenskurvorna ser annorlunda ut, vilket förklarar skillnaden.!31

32 Från en individs efterfrågan till den aggregerade efterfrågan på en vara: Den totala efterfrågan är summan vad de enskilda individernas efterfrågan. Så total efterfrågan beror även på antalet individer. I nedanstående bild så får vi en bild av efterfrågande kvantiteter vid olika prisnivåer. Summerar vi varje led, så får vi den totala efterfrågade kvantiteten vid varje prisnivå. Detta kan sedan överföras till ett diagram över marknadens efterfråga vid olika prisnivåer. Vid priset 70 är efterfrågan 0, vid priset 60 är efterfrågan 5 osv. Summan av individernas efterfrågan = total efterfrågan. Vi har tidigare använt oss av algebraiska uttryck för individens efterfrågekurvor. Vi kan även använda dessa för att uttrycka den totala efterfrågan. OM vi antar att alla individer på marknaden har samma efterfrågekurva och det finns n stycken individer så blir den totala efterfrågan: nqi där Qi är en enskilds individs efterfrågan. Exempel från föreläsning: Elasticitet: Elasticitet är ett kvantitativt mått för hur köpbeslut påverkas av variationer i pris. Det finns olika typer av elasticiteter men det vi ska fokusera på är priselasticitet som definieras som: Den procentuella förändringen i den efterfrågade kvantiteten av en vara som resulterar av en 1-procentig förändring i priset. Hur mycket efterfrågan och utbud förändras har ibland stor betydelse som vi har sett. Elasticitet är alltså ett mått på detta. Elasticitetsbegreppet uttrycks i procentuella förändringar som gör det lätt att tolka och lätt att jämföra olika marknader och varor.!32

33 Efterfrågelasticiteter kan ha med pris, inkomst eller korspris att göra. Men det som vi ska lägga fokus på som sagt är priselasticitet. Efterfrågans priselasticitet visar alltså efterfrågans priskänslighet och uttrycks som en kvot mellan den procentuella förändringen av den efterfrågade kvantiteten och den procentuella förändringen av priset. Oftast är priselasticiteten negativ, en prisökning leder till efterfrågeminskning och vice versa. Om Q(kvantitet) och P(Pris) är dagens nivåer, och Delta Q och Delta P är förändringen, så kan vi även skriva elasticitetsuttrycket som: Vi skiljer mellan inelastisk efterfrågan och elastisk efterfrågan. När den absoluta procentuella förändringen av efterfrågan är mindre än den absoluta procentuella förändringen av priset, så är efterfrågan inelastisk. Elasticiteten är då mellan noll och minus 1. Efterfrågan är elastisk när den absoluta procentuella förändringen av efterfrågan är större än den absoluta procentuella förändringen av priset, dvs när elasticiteten är mindre än minus 1. Det finns dock några specialfall. Helt inelastisk efterfrågan: är när efterfrågad kvantitet inte alls påverkas av priset. Helt elastisk efterfrågan: Vid en liten ökning av priset blir efterfrågan 0. Dessa förhållanden går dock nästan inte att finna i den verkliga marknaden.!33

34 Vi pratar även om när något är enhetselastiskt som är det samma som att elasticiteten är minus 1. I boken fann jag att följande vara var enhetselastisk vara: Vi kan skriva om uttrycket för elasticiteten till: Annorlunda uttryckt så är Delta Q/Delta P lika med derivatan av efterfrågefunktionen (Q som en funktion av P) med avseende på priset: Detta verkar väldigt komplicerat, men gör man en uppgift rörande detta så är det inte jättesvårt bara man håller reda på att elasticiteten är : Det vi kan göra när vi har kommit fram till uttrycket i ovanstående exempel:!34

35 Är att lägga in olika priser i funktionen. Sätter vi priset till 10, alltså P=10, så får vi att elasticiteten är 0,25. Fortsätter vi att göra detta med olika prisnivåer kan vi sammanställa en tabell, och vi kan då se att elasticiteten varierar: Vid ett högt pris är denna funktion elastisk och vid ett lågt pris inelastiskt. I just denna funktion är enhetselasticiteten vid priset 25, då elasticitet = -1. Nivån på elasticiteten ger oss information om vilken effekt som en prisförändring har på de totala utgifterna. Totala utgifter = PxQ. Om totala utgifter ökar eller minskar när priserna förändras beror på de procentuella förändringarna i pris och kvalité. Om efterfrågan är elastisk, så är den absoluta procentuella förändringen av kvantiteten större än den absoluta förändringen av priset. Stiger priset kommer de totala intäkterna att minska, vilket är det samma som att den aktuella varan är priskänslig. Intäkterna som genereras från prishöjningen överstiger alltså inte de intäkter som går förlorade genom en mindre efterfrågad kvantitet. Om efterfrågan är inelastisk så är den absouluta förändringen av kvantiteten mindre än den absoluta procentuella förändringen av priset. Stiger priset så kommer de totala intäkterna att öka. Intäkterna blir större eftersom prisökningen leder till högre intäkter än de intäkter som går förlorade genom att vi säljer en mindre kvantitet. Den generella regeln för prisminskningar är att en prisminskning kommer att öka totala intäkter, om absolutvärdet av priselasticiteten för efterfrågan är större än 1. (mindre än -1, Elastiskt). En annan regel är att en prisökning kommer leda till ökade intäkter om absolutvärdet av priselasticiteten är mindre än 1. ( Större än -1, Inelastiskt) Relationen mellan elasticitet och totala utgifter visas i relationen mellan nedanstående diagram. För varje kvantitet i efterfrågediagrammet visar den nedre kurvan motsvarande totala utgifter. Utgifterna startar som 0 när Q=0. Maximala utgifter är när kvantiteten är i mittpunkten i det övre diagrammet vid M. Så de högsta totala utgifterna samt intäkterna nås alltså när vi når enhetselasticitet. Detta gäller: Vid elasticitet: En prisminskning ökar totala utgifter, och en prisökning minskar. Vid enhetselasticitet: Är totala utgifter maximala. Vid inelasticitet: En prisminskning minskar de totala utgifterna, och en prisökning ökar dem.!35

36 Faktorer som påverkar priselasticiteten: - Tillgängliga substitut: Om det finns närliggande substitut är det enkelt att gå över till dessa när priset ökar = elastisk efterfrågan. - Budgetandel: Varor med låg budgetandel är vi inte lika vaksamma på prisförändringar på. Så i praktiken kan vi vara mindre priskänsliga = inelastisk efterfrågan. T ex salt är vi inte jätte uppmärksamma när det sker prisförändringar, då salt har en extremt liten post i vår budget. - Inkomsteffekten. Om inkomsteffekten är stor är man mer priskänslig. - Tiden! Det kanske inte finns tillgängliga substitut på kort sikt, men på längre sikt kan det uppstå. Vi nämnde i början också att det finns andra elasticiteter än efterfrågans priselasticitet. Efterfrågans inkomstelasticitet definieras som: Inkomstelasticiteten är positiv för normala varor och negativ för inferiöra varor. Varor med en inkomstelasticitet större än 1 kallar vi för lyxvaror. Varor med en inkomstelasticitet mellan 0 och 1 kallar vi för nödvändiga varor. Inkomstelasticitet visar alltså hur efterfrågan påverkas av förändringar i inkomsten. (Hittar inte så mycket mer information än denna) Efterfrågans korspriselasticitet definieras som: Korspriselasticiteter kan vara positiv eller negativ. Om den är positiv så ger ett ökat pris på en annan vara en ökad efterfrågan på vår vara. De två varorna är substitut. Om den är negativ så ger ett ökat pris på en annan vara en mindre efterfråga på vår vara. De två varorna är då komplement. Korspriselasticitet är alltså ett mått på hur efterfrågan på en vara påverkas av en prisförändring på en annan vara.!36

37 Kapitel 5 Välfärd, betalningsvilja och konsumentöverskott Vi antar att när en person köper något på en marknad så säger detta något om personens betalningsvilja eftersom vi antar att man agerar frivilligt på en marknad. En person som betalat 80 kronor för en biobiljett anses därför vara villig att betala minst 80 kronor. Men naturligtvis kan det vara så att man skulle bli gladare av att betala mindre. När man pratar om konsumentöverskott, så menar man alltså det överskott som finns kvar efter det att man drar bort priset från den summa man faktiskt är beredd att betala för en produkt. Konsumentöverskott definieras således: Konsumentöverskott = Betalningsvilja-pris I nedanstående diagram visar betalningsviljan och vad som är konsumentöverskottet. Betalningsviljan är 5 kronor men man betalar bara 3 kronor. Vilket gör att konsumentöverskottet = 5-3 = 2 kronor enligt formeln. Betalningsvilja: Konsumentöverskott: Det är väldigt enkelt i en graf som denna att avläsa vad som är konsumentöverskottet. Konsumentöverskottet är helt enkelt ytan under efterfrågekurvan, men som är över marknadspriset. Det som är under marknadspris är då den totala kostnaden för varan. Det går alltså vid sådana uppgifter räkna ut konsumentöverskottet, genom att räkna ut arean på triangeln ovan marknadspriset, men då måste vi självklart ha fullständiga siffror. Intertemporala val: Ett intertemporalt val är en ett val över tiden. De val vi gör idag kan komma att påverka vilka val och alternativ vi har i framtiden. T ex kan vi välja att antingen konsumera idag eller spara och konsumera imorgon eller om ett år.!37

38 Vi kan definiera detta genom att sätta beteckningar på konsumtion, inkomst och ränta. C1: Konsumtion idag C2: konsumtion i framtiden (nästa period) M1: Inkomst idag M2: Inkomst i framtiden (nästa period) R: ränta på vad du sparar eller lånar i en period. Vi kikar endast på två perioder, så i period 2 konsumerar man helt enkelt det som man har över från period 1. Vi kan då göra följande konstateranden. Om C1=M1, så varken sparar man eller lånar man och man kommer då ha lika mycket att konsumera för i period 2, så i den andra perioden blir alltså C2=M2. Men om C1 är mindre än M1, så resulterar det i att man inte konsumerar hela sin inkomst den första perioden, vilket leder till att man kommer ha mer pengar i den andra perioden. Man sparar M1-C1. T ex M1= 1000 C1 = = 500 Man får 500 kr över från period 1. I den andra perioden kan man då konsumera M2+(M1-C1)x(1+r). 1+r är det samma som den ränta man får på sina sparade pengar som gör att det man har sparat ökar i värde, vilket leder till ännu mer pengar att konsumera för i period 2. Men om C1 är större än M1 så använder man mer än vad man har i inkomst i den första perioden och man tvingas då att långa pengar. Lånet är detsamma som (C1-M1) Om konsumtionen istället är 500 högre än inkomsten, så lånar man 500. I den andra perioden måste man betala tillbaka lånet och den ränta som uppstår. Så därför kan man i period 2 konsumera M2-(C1-M1)x(1+r). Detta leder till att man har mindre att konsumera för i period 2. De val man gör idag påverkar alltså de val och alternativ man har i framtiden. Valen idag blir alltså intertemporala. Spara: I period 1 kan vi som mest spara hela inkomsten om vi inte konsumerar någonting. Vi sparar M1 och kan då i period 2 konsumera: M2+M1x(1+r) Låna: Vi kan som mest låna nuvärdet av inkomsten i period 2. Det vi kan konsumera i period 1 blir M1+M2/(1+r) Dessa två punkter ger skärningspunkterna för den intertemporala budgetrestriktionen. Vi kan då rita upp budgetrestriktionen grafiskt genom att sätta konsumtionen idag på ena axeln och konsumtionen period 2 på den andra axeln:!38

39 Vad händer om räntan ökar eller minskar? När räntan går upp så roterar den intertemporala budgetrestriktionen, så att inkomsten ökar för period 2 och minskar för period 1. Observera dock att budgetrestriktionen måste gå genom M1/M2 punkten. Om räntan går ner roterar budgetrestriktionen i motsatt riktning och den maximala framtida inkomsten i period 2 minskar medan den ökar för period 1. Samma gäller att budgetrestriktionen måste gå genom M1/M2 punkten. Intertemporala indifferenskurvor: De intertemporala indifferenskurvorna speglar preferenser för konsumtion idag gentemot konsumtion i framtiden. Vi pratar om MRTP = Marginell tidspreferens = Detta är alltså ett mått på hur en individ föredrar konsumtion nu i relation till framtiden. Formeln betyder absolutvärdet av förändringen av konsumtion i period 2 delat med förändringen i konsumtion period 1. Om är större än 1, så kallas det att det är en positiv tidspreferens. Det betyder att det krävs mer än en enhet av C2 för att kompensera för en enhets minskad konsumtion idag. Om är mindre än 1, så kallas det att det är en negativ tidspreferens. Kräver mindre än en enhet av C2 för att kompensera för en minskad konsumtion idag. Om = 1: Neutral tidspreferens. Som jag tolkar det så handlar det här om hur mycket man förväntar sig kunna kompensera i framtiden för att avstå konsumtion idag. Diagrammet nedan visar att en individ väljer att spara en del i period 1. Eftersom C1 är mindre än M1 så gör det att M2 blir större än C2, vilket är det samma som att man konsumerar mindre i period 1 och har mer att konsumera i period 2. Period 1 är den horisontella axeln och period 2 den vertikala axeln. Punkten A är tangeringsvillkoret för C2.!39

40 Det finns alltså olika typer av preferenser för att antingen konsumera idag eller i framtiden. Det har framförallt med hur man är som person. Vissa tänker att man lever i nuet och därför konsumerar så mycket som möjligt, medan andra tänker att det är bättre att spara. Beroende på preferens så ser de intertemporala indifferenskurvorna olika ut. Kurvorna nedan illustrerar om man är tålmodig eller inte, dvs sparsam eller inte. Men vad som är viktigt att komma ihåg är att i jämvikt, så råder samma marginella tidspreferens. Genom att studera hur mycket människor sparar och lånar över tiden, så kan det avslöja deras preferenser. Det kan ju vara intressant att veta vad T ex Sveriges befolknings preferenser är över lag, då det vid olika ekonomiska situationer är viktigt att veta om vi föredrar att konsumera nu eller i framtiden. Detta kan även vara viktigt för företag som T ex planerar att expandera. Är befolkningen för tillfället väldigt ekonomisk sparsam, så kan det ju vara läge att vänta att expandera. Problemet med att studera människors preferenser är svårt, då det kan vara mycket som händer över tiden. Situationer kan uppstå som tvingar en individ till att konsumera mer idag, trots att tidspreferensen är att konsumera i framtiden. Exempel: Man kan få välja mellan att erhålla 500 kronor idag eller 800 kronor om ett år. Vilket alternativ individer väljer kan nog variera väldigt mycket, men genom sitt val så avslöjar man sina tidspreferenser. Detta är ett exempel på ett ekonomiskt experiment som kan genomföras för att förstå tidspreferensfenomenet. Vad händer med konsumtionen idag om inkomsten ökar men ökningen inte är permanent? Detta spelar stor roll för effekten av tidsbegränsade politiska åtgärder, T ex att man minskar skatten tillfälligt, vilket i sin tur genererar en tillfälligt högre disponibel inkomst. En mycket viktig lärdom som man kan dra av den intertemporala modellen är att en individ kommer att vilja sprida ut den tillfälliga inkomstökningen över tiden. Bara för att man får en högre inkomst idag betyder inte det att man konsumerar upp allt idag. Man säger att konsumtionen idag inte bara beror på dagens inkomst utan på den permanenta inkomsten. I den här modellen är den permanenta inkomsten nuvärdet av livsinkomsten, dvs inkomsten över en livstid. Det viktiga är att förstå att inkomstökningar!40

41 leder till att man sprider ut den, då de flesta inte vill konsumera för allt man äger och har idag. Ett exempel på en tillfällig ökning i inkomst illustreras nedan. Inkomst i första och andra perioden är till en början 120 i varje period. Låt oss säga att inkomsten ökar från 120 till 240 i första perioden. Det maximala vi kan konsumera i period 2 blir således x(1+0,2) = 408. En del av den tillfälliga ökningen blir konsumtion i nästa period. Men mer realistiskt är att den tillfälliga löneökningen ska spridas ut på ännu fler perioden. Så ökningen i konsumtion idag på grund av en tillfällig inkomstökning blir väldigt liten. Det stämmer ju också rätt bra med verkligheten, för vi börjar ju inte genast konsumera väldigt mycket mer som följd av en inkomstökning. Istället ser många chansen att kunna spara mer, vilket ger oss en chans att konsumera mer i framtiden.!41

42 Kapitel 6 sidorna (F sid ) THE ECONOMICS OF INFORMATION AND CHOICE UNDER UNCERTAINTY Introduktion (haha detta exemplet ) När en padda och dess rival tävlar om samma partner står de båda inför ett viktigt strategiskt beslut. Ska de kämpa för henne eller gå ut på jakt efter en annan? Att kämpa är det samma som att riskera skada, men att fortsätta att söka medför kostnader, åtminstone kommer det att ta tid och det finns ingen garanti för att nästa potentiella partner paddan finner inte själv kommer vara någon annans. Varje paddas bedömning av den andres kapacitet av att slåss spelar en viktig roll i detta beslut. Om en rival är betydligt större, kommer sannolikheten att vinna vara låga och sannolikheten för att skada sig hög, i det fallet kommer det vara klokt att fortsätta söka. Annars kan det löna sig att slåss. Många av dessa beslut måste fattas på natten, när det är svårt att se. Därför har paddor funnit det lämpligt att förlita sig på olika icke visuella ledtrådar. Den mest tillförlitliga är hur kvackandet låter. I allmänhet har större paddor längre och tjockare stämband, och därmed djupare kvack. Av att höra ett djupt kraxande på natten kan en padda rimligen dra slutsatsen att en stor padda gjorde det. Information är viktigt vid beslutsfattandet, inte bara för paddor, utan även för konsumenter och företag (haha). I modeller i tidigare kapitel antas beslut fattas med perfekt information. I praktiken är vi dock ofta mycket dåligt informerade och i detta kapitel strävar vi efter att besvara frågan hur vi samlar in och värderar relevant information. Eftersom många av de frågor vi kommer beröra uppkommer ur enkla samband liknande paddans problem, ger detta exempel oss en bekväm utgångspunkt för vår diskussion. Vi kommer att se att de principer som styr kommunikationen mellan paddor hjälper oss att förstå frågor rörande produktgarantier, anställningsmetoder och hur människor väljer partners i personliga relationer. Vi kommer också att undersöka statistisk diskriminering, den process genom vilken människor använder gruppegenskaper för att uppskatta egenskaperna hos enskilda individer. Även om kvaliteten på beslut ofta kan förbättras genom information, är det nästan omöjligt att förvärva samtlig potentiell relevant information. Vår uppgift i detta kapitel är att utöka modellen i kapitel 3 där konsumenten fattar beslut, men här, i detta kapitel fattas de under osäkerhet. Ogynnsamma- eller negativa urval När ett handelstillfälle presenteras för en heterogen grupp av potentiella aktörer, kommer de som accepterar förslaget vara annorlunda, och ofta sämre i genomsnitt än de som inte gör det (vilket jävla påstående). Till exempel, begagnade bilar som är till salu är av lägre kvalitet än de begagnade bilar som inte är till salu och deltagarna i datingtjänster är i allmänhet mindre värda möte än icke deltagare (haha allvarligt? får man ens skriva så?) Skadliga val är den process genom vilken "icke!42

43 önskvärda" medlemmar av en population av köpare eller säljare är mer benägna att delta i ett utbyte. Skadlig val är särskilt relevant för försäkringsmarknaderna där det ofta elimineras bytesmöjligheter som skulle vara till nytta för både konsumenter och försäkringsbolag. Alla potentiella konsumenter är inte lika benägna att göra anspråk på ersättning, vissa förare exempelvis utsätter sig fler gånger för risk att råka ut för olyckor än andra. Försäkringsbolagen skulle kunna försöka identifiera de mest riskfyllda individerna och anpassa sina premier därefter, men detta fungerar mycket dåligt. (står mer på sidan 190 men är i mitt tycke irrelevant) Moral hazard Ett annat fenomen med viktiga konsekvenser för försäkringsmarknaderna är moral hazard, vilket inträffar när försäkringen skapar incitament för människor att bete sig på ineffektiva eller till och med obedrägliga sätt. Många människor vars bilar är försäkrade, till exempel, är mindre benägna att ta enkla steg för att minska sannolikheten för att de skadas eller stjäls. På samma sätt är det mindre sannolikt att installera ett sprinklersystem som skulle begränsa brandskador i någons hus vilket är försäkrad mot brandskador. Vidta försiktighetsåtgärder är kostsamt och människor som känner att sina förluster till fullo täcks av försäkringar är mindre benägna att vidta dem. Statistisk diskriminering Som nämnts ovan vill bilförsäkringsbolag skräddarsy sina avgifter till enskilda försäkringstagare. De flesta företag ger exempelvis ut olika priser till personer med identiska körstil om de råkar tillhöra grupper med signifikant högre genomsnittlig risk. Det kanske mest iögonfallande exempel är den extremt höga hastigheten för ensamkörande manliga förare under 25 år. Den genomsnittliga olycksfallsfrekvensen för förare i denna grupp är mycket högre än för någon annan demografisk kategori. Det händer också att företag tar ut olika priser på försäkringar beroende på var du bor, i Kalifornien till exempel kan du betala ett visst pris och din granne 50 yard bort ett helt annat. Anledningen sägs vara att olika områden har olika mycket stöld, fortkörning osv. Många har klagat på att sådana prisskillnader är orättvisa. Men innan vi kan döma ut försäkringsbolagen, är det viktigt att förstå vad som skulle hända med dem som övergav dessa skillnader. Skulle alla betala samma pris skulle de som tillhör vanliga grupper betala för högriskgruppernas inte lika ansvarstagande beteende. Människor i de vanliga grupperna skulle byta försäkringsbolag och tillslut skulle enbart högriskgruppen vara de som antog priset för försäkringen. Tillämpning: försäkra dig mot små förluster Försäkring på privata marknader kommer ha negativt förväntat värde på grund av de resurser som används av företaget för att administrera sina försäkringstagare. Fenomenet med negativt urval ger en anledning att självförsäkra sig när storleken på den potentiella förlusten är hanterbar. Försäkringspremier måste vara tillräckligt stora för att täcka kostnaden för att betjäna försäkringstagare som har större risk till förluster än vanliga försäkringstagare och blir därmed dyrare än om de med högre risk inte existerade. Ännu en anledning till att försäkringspremier överstiger det förväntade värdet av den genomsnittliga personens förluster är problemet med moral hazard. Trots att försäkringen ska täcka administrativa kostnader, negativa urval, samt kostnader för moral hazard tycker de flesta att det är klokt att försäkra sig mot stora förluster, som skador på våra hem. Men många människor försäkrar sig också mot en mängd mycket mindre förluster. Köpa försäkring mot mindre förluster strider mot principen att man alltid ska välja alternativet med det högsta förväntade utfallet när endast små utfall står på spel. En avdragsgill bestämmelse innebär att du antar en självrisk. På så sätt kommer din försäkring bli billigare då det alltid kommer vara en summa försäkringsbolaget inte kommer behöva betala ut. Försäkringsbolaget kommer heller inte behöva betala ut massa småsummor utan endast summor!43

44 över självrisken. En försäkring blir billigare ju högre summa som är avdragsgilla, alltså vid köp av en sådan försäkring förväntar man sig enbart få problem som kostar mycket och överstiger den avdragsgilla summan. Hur stor är en avdragsgill bestämmelse? Ju större desto bättre, med förbehåll för att du har tillräckligt med resurser till hands för att ta hand om den andel som saknar någon skadeanmälan. (lite flummigt, lite konstigt. Mer på sid 192) Varning: överväg alltid försäkring mot stora förluster Om en stor förlust definieras som en som kommer att beröva dig en betydande del av din livstids rikedom, bör du antagligen försäkra sig mot sådana förluster. Du bör avtala bättre sjukförsäkring, med täckning mot både katastrofal sjukdom och förlust av inkomster på grund av funktionshinder, bor du ett geografiskt ställe där översvämning vanligt bör du ta översvämningsförsäkring och så vidare. Ironiskt nog struntar många människor i att försäkra sig själva fullt ut och försäkrar sig istället fullt ut mot eventuell stöld av deras TV- apparater eller liknande. SAMMANFATTNING - Potentiella parterna i ett ekonomiskt utbyte har ofta många gemensamma mål, men i en viktig aspekt måste de måste ses som motståndare. I både produkt- och arbetsmarknaden står både köpare och säljare inför starka incitament att förvränga sina erbjudanden. - För meddelanden mellan potentiella motståndare för att vara trovärdiga måste de bli kostsamt att fejka - Meddelanden mellan potentiella motståndare måste också uppfylla principen om full avslöjande, vilket innebär att om den ena parten har möjlighet att lämna gynnsamma information om sig själv kommer andra att känna press att lämna parallella uppgifter, även om de är betydligt mindre gynnsamma - När en handelsmöjlighet uppstår hos en blandad grupp av potentiella aktörer, kommer de som accepterar det vara annorlunda, och på något sätt sämre i genomsnitt än de som förkastar det. - Von Neumann-Morgenstern förväntad nytta-modell. Modellen säger att en rationell konsument kommer att välja mellan osäkra alternativ för att maximera sin förväntade nytta, en viktad summa av allmännytta - På grund av negativt urval kommer företag under hård konkurrens ta reda på allt de möjligen kan om potentiella köpare och anställda. Detta tryck resulterar ofta i statistisk diskriminering På sidorna finns det frågor att besvara, samt problem att lösa. Appendix för detta kapitel ingår inte kursguiden och jag har därför valt att inte ta med detta.!44

45 Kapitel 7 sidorna (F sid , ) EXPLAINING TASTES: THE IMPORTANCE OF ALTRUISM AND OTHER NONEGOISTIC BEHAVIOUR Introduktion Är människor egoistiska och rationella? Om människor inte är egoistiska och inte är rationella kanske mycket av det som vi har sagt om statens roll kan förändras. Två enkla exempel: - Om människor är altruistiska kanske en del problem med lokala externaliteter löses utan statlig inblandning. - Om människor är irrationella kanske staten genom påverkan kan leda människor till att fatta bättre beslut Det centrala antagandet i mikroekonomisk analys är att människor är rationella, en långt ifrån allmän enighet. Det finns två viktiga definitioner av rationalitet. Det finns det som är av så kallat egenintresse, alltså att människor vill maximera sitt eget materiella välbefinnande, eller så är man rationell på ett så kallat mål-baserat sätt, alltså att människor vill maximera något form av mål, det behöver dock inte vara av egenintresse. Du har ett mål och vill ta dig dit, men hur du gör det spelar inte någon roll. Ett exempel som tas upp på power-pointen är: Människor ger ofta en del av sin inkomst till andra, helt frivilligt, inte minst när de får en oförtjänt inkomstökning vilket går emot eget materiellt välbefinnande (egenintresse), det blir därmed mål-baserat, att man bryr sig om andras välfärd (altruism) mer än sin egna. Fara med mål-rationalitet är att det blir svårt att säga om någon är rationell eller inte, samt att det ger utrymme och acceptans för skadligt beteende (exempel på detta finns på sid 212) I läroböcker om rationella val förespråkar ekonomer ofta mål-rationaliteten. Smak ges exogent, säger vi, och det finns ingen logisk grund för att ifrågasätta dem. Svårigheten med målrationaliteten är det så kallade "crankcase oil" problemet. Om vi ser en person som dricker olja från sin bil och sedan vrider sig i plågor och dör, kan vi genom denna teori hävda att han måste ha gillat oljan (varför skulle han annars ha druckit det?) Praktiskt taget alla beteenden, oavsett hur bisarrt de kan vara, kan bli förklarade" i efterhand genom att vi helt enkelt anta att någon har en smak för det. Med denna svårighet i åtanke, förutsätter de flesta ekonomer någon version av egenintresserationalitet i faktiska forskning. Detta är den strategi som antagits i tidigare kapitel, och som vi har sett, genererar många kraftfulla insikter om mänskligt beteende. Det förklarar t.ex. varför människor i organisationer, såsom Rotary och Kiwanis klubbar, är mer benägna att vara fastighetssäljare, tandläkare eller försäkringsagenter osv. Dock är egenintresse inte det enda mänskliga motivet, exempelvis vill människor i familjefejder hämnas trots förödande kostnader för dem själva, människor avstår från lönsamma affärer vars villkor de anser vara "orättvisa osv. Egenintresse-rationaliteten bortser från det faktum att de flesta av oss har en mängd olika mål, vilka står i konflikt med egenintresset. Vi börjar detta kapitel med ett exempel på hur osjälviska motiv kan införlivas i rationella val, i det här fallet, en enkel tillämpning av målrationalitet. Vår utmaningen är att undersöka hur ett sådant motiv kan uppkomma. Vi vet att någon som medvetet strävar efter att vara mer spontan är dömd till att misslyckas. Vi kommer också se att människor vars enda mål är att främja sina egna intressen står inför en liknande situation, att de kommer misslyckas. Det finns problem som!45

46 själviska människor helt enkelt inte kan lösa på egen hand. Vi kommer se att det är lättare att förutsäga människors beteende när vi räknar in vissa icke egoistiska källor till motivation. En tillämpning av målbaserad rationalitet: altruistiska preferenser Vi vet av erfarenhet att långt ifrån alla människor har snävt egoistiska preferenser vilket definieras av egenintresse-modellen. Det är därför frestande att bredda analysen och lägga till andra intressen genom att anta att människor uppnår tillfredställelse från beteenden som hamnar i konflikt med det snävt definierade egenintresset, genom att exempelvis donera pengar till välgörenhet, rösta, källsortera på rätt sätt och så vidare. Låt oss undersöka hur uppfattningen om att vissa människor har altruistiska preferenser kan införlivas formellt i vår modell av rationella val.för att illustrera detta tar vi ett exempel. - Franny bryr sig, förutom om sin egen inkomst, även om Zooey s inkomst. Detta kan visas i indifferenskurvorna likt i figuren nedan. Frannys kurvor är negativt lutande och innebär att hon är villig att reducera sin inkomst för att Zooey s istället ska bli högre. Frannys kurvor visar avtagande MRS, vilket innebär att ju mer hon har i inkomst, ju mer är hon villig att ge upp för Zooey. - Frågan Franny ställer sig själv är om det skulle vara bättre (kännas bättre) om hon gav en del av sin inkomst till Zooey. För att besvara denna fråga måste vi först visa Frannys budgetrestriktion. Anta att hennes första inkomstnivå är 50,000$/ år och att Zooeys är $/ år, vilket visas i punkt A i figur 7.2. nedan. Vad är Frannys valmöjligheter? Hon kan antingen behålla hela sin inkomst, i vilket fall hon stannar på punkt A, eller så kan hon ge en del av sin inkomst till Zooey. Väljer hon alternativ två kommer hon ha 1$ mindre än $ för varje 1$ som hon ger Zooey. Frannys budgetrestriktion här är märkt B i fig 7,2, som har en lutning av -1. Skulle Franny behålla hela sin inkomst skulle hon hamna på indifferenskurvan märkt I1, dock översiger hennes MRS lutningen på hennes budgetrestisktion (alltså lutningen på indifferenskurvan i punkt A är inte den samma som lutningen på B-kurvan) och detta antyder att hon kan hamna på ett punkt där hon är mer tillfredställd. MRS>1 och innebär at Zooey är villig att ge upp mer än en dollar av sin inkomst. Budgetlinjen visar att det kostar henne en dollar att ge Zooey en dollar och därmed kommer hon bli mer nöjd av att ge henne en större andel av sin inkomst. Den optimala överföringen visas av tangeringspunkten märkt C. Att ge $ av sin inkomst kommer vara det bästa hon kan göra.!46

47 Observera dock att slutsatsen skulle ha varit mycket annorlunda om Franny hade börjat inte i punkt D. Eftersom hennes MRS i punkt D är mindre än 1vore det bästa för Franny att inte ge Zooey några pengar alls. (detta beskrivs på sid om det var svårbegripligt) Tastes not only can differ, they must differ (sid 228) De exempel som vi har granskats i detta kapitel tyder på att ekonomiska krafter kan skapa en stabil miljö, inte bara för egoister utan för altruister också. Vi såg att en population som består av endast en av dessa typer alltid skulle kunna invaderas av den andra. Vår slutsats måste således bli att människors smak inte bara kan skilja sig utan de måste skilja sig. Detta skiljer sig mycket mot det påståendet som förespråkats av framgångsrika ekonomer att beteendeskillnader utgår från människor har samma smak men har olika inkomster och möter olika priser. Notera att vissa påstår att egenintresse skulle kunna svara för alla typer av beteende. Men det måste finnas skillnader i smak och därmed i och med detta stora skillnader i beteende. Syn på preferenser tyder på att repertoaren av smaker utökas bortom de enkla egoistiska smaker som antas i egenintresse-modellen, men påvisar endast att innehavet av en specifik smak är av materiell mening. Why do people vote in presidential elections? (sid 228) Den egenintresserade modellen av rationalitet förutspår att människor inte kommer rösta i val. Detta för att kostnaderna för att rösta väger över fördelarna då man skulle anse att en röst inte skulle påverka valet. Dock, ser man röstning som en skyldighet skulle detta ändra personens uppfattning och man skulle rösta i alla fall. Application: Predicting variations i voter turnout Anta att en person avser att rösta som en plikt. Vi kan analysera dennes beslut att rösta eller inte på samma sätt som vi analyserar andra ekonomiska val. För att illustrera betraktar vi en konsument vars nytta ges av följande funktion: U= 2M+ 100V M är dollarvärdet av sin årsförbrukning av sammansatta varor, och V tar värdet 1 om hon röstar och 0 om hon inte gör det. Antag vidare att denna konsument finansierar sin konsumtion genom att arbeta på ett jobb som betalar 50$ / h, och antag slutligen att för att rösta måste hon tillbringa totalt 30 minuter resa till och från vallokalen, där hon också måste stå i kö före röstning. Om hon inte anser att restiden och väntetid som varken mer eller mindre oangenäm än att arbeta en motsvarande mängd tid på sitt jobb, hur lång måste kön till valurnorna vara innan hon kommer att besluta att inte rösta? Antag att vi låter t representera längden på kön till valurnorna, mätt i timmar. Den totala tid som krävs för att rösta, inklusive restid, är lika med (t+ 0,5) timmar. Med tanke på att hon kan tjäna 50$/ hr på sitt jobb blir alternativkostnaden för hennes omröstning $(50t+ 25). Eftersom hon får 2 enheter nytta från varje dollar av konsumtionen av sammansatta varor (se ekvation 7.8), är alternativkostnaden för att rösta 100t+ 50. På förmånssidan står det att genom att rösta får hon 100 enheter nytta. Den längsta godtagbara kön är värdet av t som motsvarar kostnaderna och fördelarna!47

48 med att rösta i kommunala termer. Detta värde på t hittas genom att lösa ekvationen: 100t+ 50= 100, vilket blir ½ och därmed 30min. Application: Concerns about fairness (sid ) Som en ytterligare illustration av hur prognoser ändras när vi tar hänsyn till icke egoistiska motiv är när man undersöker hur människor beter sig i ett enkelt spel som syftar till att undersöka förekomsten av oro för rättvisa. Spelet innehåller två spelare, en allokerare och en mottagare. Det börjar med att ge allokeraren en fast summa pengar, låt oss säga 20$. Allokeraren måste då lägga fram ett förslag om hur pengarna ska fördelas mellan sig själv och mottagaren, till exempel, fördela så att denne får 10$ för sig själv och 10$ till mottagaren. Mottagaren uppgift är sedan att antingen acceptera eller att inte acceptera förslaget. Om han accepterar erhåller vardera parter de föreslagna beloppen, om han avvisar det får varje spelare ingenting. Spelarna i spelet är främlingar för varandra och spelar spelet endast en gång. Vad förutspår egenintressemodellen? För att besvara denna fråga, börjar vi med att anta att varje spelare bara bryr sig om sin egna slutliga rikedom, inte om hur mycket den andra spelaren får. Anta att allokeraren föreslår att behålla 15$ och ge mottagaren 5$ och att mottagaren accepterar detta. Deras inkomst skulle då bli M A + 15$ och M R +5$. Om å andra sidan, mottagaren förkastar förslaget blir deras slutliga rikedomsnivåer M A och M R. Genom att veta detta kan allokeraren dra slutsatsen att mottagaren kommer att få en högre välståndsnivå genom att acceptera förslaget än genom att avslå det under förutsättning att P A är mindre än 20$. Om pengarna inte kan delas upp i intervall något mindre än 1 cent förutsäger egenintressemodellen således att allokeraren kommer att föreslå att hålla 19,99$ för sig själv, för att ge de återstående 1 cent till mottagaren. Mottagaren kommer inte vara nöjd med detta ensidiga erbjudande, men egenintressemodellen säger att han kommer att acceptera det ändå, eftersom M R + 0,01$> MR. Logiken i egenintressemodellen säger att även om en vinst på 1 cent är inte mycket, är det bättre än ingenting. Om vi istället förutsätter att mottagen inte enbart bryr sig om rikedom, utan även om rättvisa, vad skulle hända då? Det är kanske naturligt att säga att den mest rättvisa uppdelning av utdelningen i spelet är Låt S beteckna den totala summan pengar som skall delas ut, och låt P/S= (20- P A )/ S vara den del av överskottet mottagaren skulle få om han accepterade förslaget. Ett bekvämt sätt att uttrycka mottagarens för icke uppnådd rättvisa är genom att säga att hans tillfredsställelse avtar om förhållandet P/S avviker i någon av riktningarna från värdet 0,5. Således kan mottagarens indifferenskurva definieras som M R och P/S och se ungefär som visas i Figur 7.9. Indifferenskurvorna visar antagandet att en ensidig uppdelning är mer stötande om det gynnar den andra personen. Ett annat sätt att säga är att MRS stiger kraftigare när vi flyttar till vänster från P/S= 0,5 än när vi flyttar till höger.!48

49 Låt oss nu utvärdera det ensidiga intresset där P A = 19,99$ och P= 0,01$. Om mottagaren accepterar detta förslag, kommer vi att hamna på punkten (0.01/20, M R + 0,01), märkt C i figur Om, å andra sidan, förslaget avvisas, kommer han ha samma rikedom som innan, M R. Om den allokerade vet att mottagaren har preferenser att förkasta ett erbjudande som inte möter förväntningar kommer denna aldrig föreslå ett sådant erbjudande. Exempel på hur man räknar nyttofunktionen av en individs negativa intryck av att någon annan ökar sin inkomst, trots att han känner lycka av att sin egen inkomst ökar. (sid 231) The importance of tastes (sid 232) Egenintressemodellen förutsätter vissa smaker och begränsningar och beräknar sedan vilka åtgärder som bäst tjänar dessa smaker. Denna modell används ofta av ekonomer. Resultaten påverka beslut som berör oss alla. I dess standardform antar den rent egoistiska smaker, sådana för nuvarande och framtida konsumtionsvaror. Avund, skuld, ilska, heder, sympati, kärlek, och liknande spelar normalt ingen roll. Exemplen i detta kapitel understryker dock den roll som känslor har för ett visst beteende. Rationalister talar om smak, inte känslor, men för analytiska syften spelar dessa två parallella roller. Sålunda kan en person som är motiverad att undvika känslan av skuld beskrivas som någon med en "smak" för ärliga beteende. Utan att ta hänsyn till oro för rättvisa kan vi inte hoppas på att förutsäga vilka priser butiker debiterar, vilka löner arbetstagare kommer att kräva, hur länge företagsledare kommer att motstå en strejk, vilka skatter regeringarna kommer att ta ut eller om en facklig ledare kommer att återväljas. Förekomsten av samvetet förändrar också förutsägelser om egenintressemodellen. Egenintressemodellen förutsäger tydligt att när samspel mellan människor inte uppmuntras, kommer människor fuska om de vet att de kan komma undan med det. Ändå finns det bevis som visar genomgående att många människor inte fuskar under dessa omständigheter. På sidorna finns det frågor att besvara, samt problem att lösa. Appendix för detta kapitel finns ej.!49

50 Kapitel 8 sidorna , (F sid , ) COGNITIVE LIMITATIONS AND CONSUMER BEHAVIOR Introduktion Ett universitet har två tennisbanor, en utomhus och en inomhus. Medlemskap för utomhusanläggning får du för en fast avgift per säsong, utan extra avgift baserad på användning. Inomhusanläggningen däremot, har inte bara en säsongsbetonad avgift utan också en avgift på 20$ per timme. De högre avgifterna för medlemskap i inomhusanläggningen återspeglar de ytterligare kostnaderna, så som värme, el och underhåll av byggnader och öppnas i början av oktober. Utomhusplanerna förblir öppna, om vädret tillåter, fram till början av november. Är det bra väder föredrar i princip alla att spela utomhus. Efterfrågan på inomhusanläggning är intensiv och folk som vill spela regelbundet måste förbinda sig genom att reservera en viss timme varje vecka. Efter att ha gjort det, måste de betala för den bokade timmen oavsett om de använder banan eller inte. Här är problemet: Du har betalt för att spela inomhus, en viss tid en viss dag för att detta är den enda lediga tiden. Det är en varm, solig hösteftermiddag. Ska du spela inomhus eller utomhus? Förvånansvärt många icke-ekonomer förstår inte när jag (författaren till boken) säger att, att spela utomhus är det enda vettiga att göra. "Men vi har redan betalat för inomhusbanan," tänker många. Jag (författaren) frågar: "Om båda planerna skulle kosta samma, vilket skulle du välja då?" De svarar omedelbart "utomhus". Jag (författaren) förklarar sedan att båda planerna kostar det samma eftersom vår avgift för timmen inomhus kommer att vara 20$ (dessa pengar kommer vi inte få tillbaka) oavsett vilken plats vi spelar, oavsett om vi spelar alls. De 20$ bör inte ha någon inverkan på vårt beslut. På denna punkt, tycks många människor känna sig obekväma att slösa bort inomhusplanen de har betalat för. Alternativet här är egentligen att slösa bort en möjlighet att spela utomhus, som vi alla är överens om är något ännu mer värdefullt en fin höstdag! Det är sannerligen dåligt att vara slösaktig, men något kommer att vara bortkastat oavsett vilken plats vi spelar på. Den rationella modellen säger entydigt att, att spela utomhus är vad vi bör göra. Men det verkar inte vara det naturliga valet hos de flesta människor. Tvärtom, de flesta människor som har betalat för en inomhusbana skulle använda den. I kapitel 7 fokuserade vi på hur det kan gynna en individ att inte alltid handla under egenintresse. Sett till egenintressemodellen skulle ett sådant beteende anses som irrationellt. Fokus i detta kapitel är på irrationellt beteende av en helt annan sort, beteende som är ett resultat av oförmågan att se klart hur man bäst kan uppnå ett önskat resultat. Misslyckandet av att ignorera de icke-återvinningsbara kostnaderna för inomhustennisbanan är ett exempel på detta. Till skillnad från de beteenden som behandlas i det förra kapitlet, vill människor ofta förändra beteenden när deras konsekvenser av ett visst handlande blir tydliga för dem. Förutom att misslyckas ignorera icke återvinningsbara kostnader, kommer vi att se till exempel då människor bryter mot föreskrifter av rationella val på en mängd andra systematiska sätt. Beteendemodeller förklarar för oss att vi ofta tenderar att ignorera icke återvinningsbara kostnader, men inte att vi nödvändigtvis borde göra det. Den rationella modellen säger att vi kan fatta bättre beslut genom att ignorera dessa kostnader, och de flesta människor instämmer. Beteendemodeller uppmärksammar oss på situationer där vi kan komma att göra misstag och de är ett viktigt verktyg för att hjälpa oss att undvika vanliga fallgropar i beslutsfattandet.!50

51 Bounded rationality (sid ) Nobelpristagaren Herbert Simon påstod att människor är oförmögna att bete sig på det rationella sätt den rationella modellen förespråkar. Han upptäckte att när vi ska pussla ett pussel, når vi sällan en lösning på ett snyggt, linjärt sätt (rationellt sätt). Snarare söker vi, på ett slumpartat sätt potentiell relevant fakta och information (irrationellt) och slutar med uppgiften när vår förståelse når en viss tröskel. Våra slutsatser är ofta inkonsekventa och felaktiga, men ofta når vi till sist funktionsdugliga lösningar. Simon menade på att vi är "satisficers," inte maximerare. Efter detta har litteratur om beslutsfattandet i enlighet med ofullständig information uppkommit. Vi inser att när information är kostsamt att samla in, och vår kognitiva bearbetningsförmåga är begränsad, är det inte rationellt att göra välgrundade val av det slag som skildras i enkla modeller. En förgrening av Simons arbete visar att även med öppet enkla problem, bryter människor ofta de mest grundläggande rationella valen. Att välja om du ska spela tennis inomhus eller utomhus är ett typexempel. Relevant fakta i just detta problem kan knappast bli enklare att tyda, och ändå, som nämnts, väljer människor konsekvent irrationellt. En av de mest otalade principerna i den rationella modellen är att rikedom är utbytbar. Utbytbar i denna mening innebär bland annat att vår totala förmögenhet, inte det belopp som vi har i varje enskilt konto, avgör vad vi köper. Nedan beskrivs ett fall där människors beteende troligen inte är konsistent med en modell som antar rationellt beslutsfattande. - begränsad rationalitet och mentala konton : Anta följande två scenarion, 1: Du har köpt en biobiljett för 100 kronor och när du kommer till biografen upptäcker du att du tappat biljetten. 2: Du har köpt en biobiljett för 100 kronor och när du kommer till biografen upptäcker du att du har tappat 100 kronor. Kommer du gå på filmen? Mer troligt i situation 2, 88% säger att de gått i detta läge men inte i läge 1. I modellen för rationella val skulle de båda situationerna ha samma inverkan på vårt beslut. Detta förklaras med att individer skapar mentala konton för sin konsumtion. En viss budget för ex mat, nöje, boende osv. När nöjes -budgeten är slut, så konsumerar man inte mer nöje, vilket är vad som händer i exemplet ovan. De som förlorar sina biljetter agerar som om de debiterar 100 kr från deras mentala underhållningkonto, medan de som förlorar 100 kronor debiterar sitt allmänna konto. För personer i den förstnämnda gruppen, gör förlusten uppenbara kostnader för att se showen och priset stiger från 100 till 200, medan för dem i den andra förblir kostnaden 100. Judgemental heuristics and biases (sid Det är först sid 249 som står med i kursguiden, men det hänger ihop med det som står innan. Därför sammanfattas allt) Tidigare exempel anses ha klargjort att människor ofta fattar irrationella beslut, även om de har tillgång till relevanta fakta. En svårighet den rationella modellen har att behandla är alltså att vi ofta drar felaktiga slutsatser om vad relevanta fakta är. Viktigt att poängtera är att är många av de!51

52 fel som vi gör också är systematiska, inte slumpmässiga. Kahneman och Tversky identifierat tre tumregler som människor använder för att göra bedömningar och slutsatser om omgivningen, vilka är effektiva i den meningen att de hjälper oss att hushålla på kognitiv ansträngning och ger ungefär korrekta svar, men de ger också upphov till stora, förutsägbara fel i många fall. Låt oss betrakta var och en tumreglerna i tur och ordning. Tillgänglighet- När vi ska uppskatta sannolikheter för händelser, baserar vi ofta det på vad som finns tillgängligt i vårt minne. Men vad som finns tillgängligt är inte representativt. Vi bedömer ofta frekvensen av en händelse genom att kalla på minnen och händelser som inträffat tidigare.. Men frekvensen är inte den enda faktorn som avgör om vi återkopplar till tidigare minnen. Om man frågar människor, till exempel, om det sker mer mord än självmord i delstaten New York varje år, svarar nästan alla ja. Det egentliga svaret är att det alltid begås fler självmord! Kahneman och Tversky förklarade att anledningen till att vi tror att det sker fler mord är att morden är mer "tillgängliga" i minnet. Minnesforskning visar att det är mycket lättare att komma ihåg en händelse ju mer levande eller sensationell den är. Även om vi hade hört talas om lika många självmord som mord, är det på det därför troligt att vi kommer kunna komma ihåg en mycket större andel av morden. Andra inslag av minnet kan också påverka tillgången på olika händelser. Fråga dig själv, till exempel, om det finns flera ord i det engelska språket som börjar med bokstaven r än ord som har r som tredje bokstav. De flesta människor svarar säkert att många fler ord börjar med r, men i själva verket är det många fler ord har r som tredje bokstav. Vi lagrar ord i minnet som de lagras i en ordbok, alfabetiskt. Vi vet massor av ord med r som tredje bokstav, men det är mycket svårare att komma ihåg dem. Händelser tenderar också att vara mer tillgängliga i minnet om de har hänt på senare tid. En mängd forskning visar att människor tenderar att lägga alltför stor vikt vid sådan information när de gör bedömningar. Representation- Vi tenderar att fokusera på en viss fakta och dra starka slutsatser från det. Kahneman och Tversky upptäckte också hur vi tenderar att svara på frågor som, "Vad är sannolikheten att objekt A tillhör klass B?" För att illustrera, anta till exempel att Steve är en blyg person och vi ska uppskatta sannolikheten att han är en bibliotekarie snarare än en försäljare. De flesta människor skulle svara att Steve mycket mer sannolikt är en bibliotekarie, eftersom blyghet tros vara ett företrädare drag för bibliotekarier och en ovanlig egenskap hos säljare. Sådana svar är ofta partiska, sannolikheten att tillhöra kategorin i fråga påverkas av många andra viktiga faktorer, just än representativitet. Här är det starkt påverkat av de relativa frekvenserna av försäljnings- personer och bibliotekarier i totalpopulationen. Ett exempel förmedlar kärnan av problemet: - Antag att 80 procent av alla bibliotekarier är blyga, men bara 20 procent av alla säljare. Antag vidare att det finns nio säljare i befolkningen för varje bibliotekarie. Under dessa rimliga antaganden, om vi vet att Steve är blyg och att han antingen är bibliotekarie eller säljare, vad är sannolikheten att han är en bibliotekarie? De relevanta siffrorna för att besvara denna fråga visas i figur 8.6 nedan. Vi kan urskilja att även om en mycket större andel bibliotekarier är blyga finns det ändå mer än dubbelt så många blyga säljare som det finns blyga bibliotekarier. Anledningen är naturligtvis att det finns många fler säljare än bibliotekarier. Av 100 personer är 26 av dem är blyga, 18 av dem skulle vara säljare och 8 bibliotekarier. Detta innebär att oddsen för en blyg person att vara bibliotekarie bara är 26/08,!52

53 eller knappt en tredjedel. Men de flesta människor som står inför det här exemplet är ovilliga att säga att Steve är en säljare, eftersom blyghet inte är så representativt för säljare. Ett annat exempel på representativitet är det statistiska fenomen som kallas regressionseffekt, eller medelvärdesregression. Antag att ett IQ-test administreras till 100 personer och att de 20 som har högst poäng har en genomsnittlig poäng på 12 enheter över 100. Om dessa samma 20 personer hade testats en andra gång skulle deras medelpoäng i nästan alla fall vart betydligt mindre än 122. Anledningen är att det finns ett visst mått av slumpmässig prestanda på IQ-tester. Vi har betydande förstahandserfarenhet av regressionseffekter i våra dagliga liv (till exempel, söner med ovanligt långa fäder tenderar att vara kortare än dem). Kahneman och Tversky noterade att vi ofta misslyckas med att göra skälig ersättning för detta i våra bedömningar, eftersom de gissningar vi gör av en effekt (till exempel, en avkomma) bör vara representativ för inputen (för exempelvis föräldern) som producerat det. Varför har årets rookie i baseboll ofta en medelmåttig andra säsong? (sid 250) Torontos Eric Hinske slog 0,279 med 24 home runs året han vann American League Rookie of the Year. Under sitt andra år med Blue Jays uppgick hans medelvärde dock bara till 0,243 och han gjorde bara 12 home runs. Detta är ett typiskt mönster som brukar uppvisa sig. Fenomenet ifråga kallas "Sophomore jinx." En besläktad företeelse är "Sports Illustrated jinx", som menar att en idrottsman vars bild visas på omslaget till Sports Illustrated en vecka är avsedd att göra dåligt nästa. Båda dessa förmodade jinxes förklaras lättast som ett resultat av regression. Någon som blir utsedd till årets rookie blir det endast efter att ha haft en utomordentligt bra säsong. Deras efterföljande prestanda, även om den fortfarande ligger långt över genomsnittet, kommer nästan oundvikligen att falla under den standard som gav dem deras utmärkelser. Initiala val (förankring och jutsering)- Vi har en tendens att hålla fast vi initiala val, även om vi i viss mån justerar med det som utgångspunkt när vi får ny information I en strategi av uppskattning, känd som "förankring och justering," får folk först välja en preliminär uppskattning- ett ankare, och sedan justera den i enlighet med de ytterligare uppgifter de får som verkar relevanta. Kahneman och Tversky upptäckte att detta förfarande ofta leder till felaktig uppfattning av främst två skäl. För det första kan det initiala ankaret vara helt orelaterat till vad som skall uppskattas och för det andra, även när det är relaterat tenderar människor att justera för lite utifrån ny information. För att illusterera: - Kahneman och Tversky bad ett antal studenter uppskatta andelen afrikanska länder som är medlemmar i FN. Varje person var först ombedd att snurra ett hjul som genererade ett!53

54 antal mellan 1 och 100 (ankare), för att sedan bli frågad om dess uppskattning var högre eller lägre än det numret. Slutligen skulle studenten ge sin numeriska uppskattning i procent (justering). Studenter som fick 10 eller lägre på snurran hade en median uppskattning av 25 procent, medan motsvarande siffra för dem som fick en siffra som var 65 eller högre var 45 procent. Varje elev visste säkert att slumptalet inte hade någon möjlig relevans för att uppskatta andelen afrikanska nationer som tillhör FN. Trots det hade siffrorna en dramatisk effekt på beräkningarna de rapporterade. En annan illustration: - Två grupper av studenter ombeds räkna ut svaret på ett mattetal innehållande 8 siffror på fem sekunder. De får två olika uttryck, 1. 8x7x6x5x4x3x2x1 och det andra 2. 1x2x3x4x5x6x7x8. Tidsbristen hindrar de flesta från att utföra hela beräkningen (vilket skulle leda till det rätta svaret på ). Vad många av istället gör är att utföra de första multiplikationerna (deras ankare), och sedan projicera en uppskattning av det slutliga resultatet. Medianprognosen för den första gruppen var därmed 2250; för den andra gruppen, endast 512. En viktig ekonomisk tillämpning av förankring och justering är att uppskatta felfrekvensen av komplexa projekt, exempelvis starta ett nytt företag. För att lyckas är det nödvändigt att vart och ett av ett stort antal händelser inträffar. Företaget kommer att misslyckas om någon av alla steg misslyckas. När många steg är inblandade, är felfrekvensen alltid hög, även när varje steg har en hög sannolikhet att lyckas. Till exempel kommer ett program som omfattar 10 steg, var och en med en framgång på 90 procent, misslyckas 65 procent av tiden. Vid beräkning av felfrekvensen för sådana processer, tenderar människor att göra grovt otillräckliga justeringar. Förankring och justering kan således hjälpa till att förklara varför den överväldigande majoriteten av nya företag misslyckas. The psychophysics of perception (sid ) Ett annat mönster i hur vi uppfattar och bearbetar information har betydelse i ekonomiska tillämpningar och kommer från den så kallade Weber-Fechners psyko-lag. Weber och Fechner ville ta reda på hur stor förändringen i en stimulans måste vara innan vi kan uppfatta skillnaden i intensitet. De flesta människor, till exempel, kan inte skilja en 100-watts glödlampa och en watts glödlampa. Men hur stor skillnad i ljusstyrka måste det vara innan folk på ett tillförlitligt sätt kan identifiera den? Weber och Fechner fann att den minimala märkbara skillnaden är ungefär proportionell mot den ursprungliga intensiteten för stimulus. Ju mer intensiv stimulansen är, desto större måste skillnaden måste vara för att vi ska kunna se skillnad. Thaler föreslog att Weber-Fechner-lagen verkar fungera när folk ska besluta om prisskillnader. Anta till exempel att du är på väg att köpa en klocka i en butik för $ 25 när en vän informerar dig om att samma klocka säljs för endast $ 20 i en annan butik bara 10 minuter bort. Går du till den andra butiken? Skulle ditt svar varit annorlunda om du hade varit på väg att köpa en TV för $ 1050 och din vän sa att samma TV var tillgänglig i den andra butiken för endast $ 1045? De flesta människor svarar ja på den första frågan och nej till den andra. I den rationella val modellen är det inkonsekvent att svara på olika sätt för de två fallen. En rationell person kommer att resa till den andra butiken om och endast om fördelarna med detta överstiger kostnaderna. Fördelen är $ 5 i båda fallen. Kostnaden är också densamma för varje resa, oavsett om det är att köpa en radio eller en TV.!54

55 The difficulty of actually deciding (sid ) I den rationella modellen, bör det inte finnas några svåra beslut. Om valet mellan två alternativen förutspås ge ungefär samma nytta så borde det inte göra stor skillnad vilket som väljs. Men om ett av alternativen uppenbarligen har en högre förväntad nytta, bör valet vara lätt. I verkligheten vet vi att svåra beslut är mer regel än undantag. Det finns många alternativ där våra nyttofunktioner inte verkar tilldela klara, entydiga preferenser för ranking. Svårigheten syns mest när alternativen skiljer sig i dimensioner som är svåra att jämföra. Om tre saker vi bryr oss om när det gäller en bil är, säg, komfort, bränsleekonomi och säkerhet, det blir lätt att välja mellan två bilar om en är säkrare och bekvämare och har bättre bränsleförbrukning än den andra. Men vad händer om en är mycket mer bekväm och har mycket sämre bränsleförbrukning? Indifferenskurvor är tänkta att berätta hur vida vi skulle vara villiga att handla ett kännetecken för det andra. I praktiken tycks vi dock ofta ha svårt att summera informationen i dessa kurvor och att försöka göra detta tycks ofta provocera oro. Till exempel är det inte ovanligt att människor kommer ångra sig beroende på vilket val de gör. ("Om jag väljer mer bekväm bil, vad händer om jag tilldelas ett jobb som kräver en lång daglig pendling?") Sådana svårigheter tycks tvivla på en grundläggande sten i den grundläggande rationella modellen, nämligen att val bör vara oberoende av irrelevanta alternativ. Tänkt dig följande: - en man kommer in i en delikatessbutik och frågar vilken typ av smörgåsar som finns. Återförsäljaren säger att de har grillat nötkött och kyckling. Mannen ber om en med nötkött. Säljaren säger då: "Åh, juste, jag glömde nämna att vi har tonfisk också." Mannen svarar "Ja, i så fall tar jag kyckling." Enligt den rationella modellen bör tillgången på tonfisk endast spela någon roll om det är alternativet mannen helst föredrar. Det finns annars ingen begriplig grund att gå från rostbiff till kyckling Ett spännande experiment tyder på att val i själva verket inte alltid kan vara oberoende av irrelevanta alternativ. Ett exempel: - Anta att lägenheter skiljer sig längs två dimensioner, månadshyra och avstånd från skolan. Ur studentens synvinkel, är en lägenhet mer attraktivt ju närmare det är till skolan och lägre månadshyran är. En grupp studenter ombads att välja mellan två lägenheter och ingen lägenhet kom i detta fallet att dominera den andra. Elever som är mer bekymrade över hyran kommer att välja lägenheten med lägre hyra, medan de som i första hand bryr sig om restid väljer det andra alternativet. - Anta att vi lägger till en till lägenhet. Denna är både längre från campus och dyrare än de andra. Utgår vi från den rationella modellen är detta ett klassiskt exempel på ett irrelevant alternativ. Ingen rationell konsument skulle välja det nya alternativet. Överraskningen här är att det nya alternativet kommer visar sig påverka människors val mellan de ursprungliga alternativen. Effekten blir att människors val skiftar väsentligen till förmån för alternativet med mindre avstånd till skolan. 70 procent av eleverna kommer välja detta alternativ. Många människor finner det ursprungliga valet svårt att göra. Utseendet på det nya alternativet ger dem en jämförelse så de bekvämt kan jämföra det nya alternativet med det nära skolan. Detta skapar en "haloeffekt" för alternativet nära skolan, vilket gör att det mycket mer sannolikt väljs över alternativet med billigare hyra. Varför visar fastighetsmäklare ofta klienter två hus som är nästan identiska, trots att ett av dem är både billigare och i bättre skick än det andra? (sid 254)!55

56 Som i exemplet som diskuterades över, kan det faktum att ett hus dominerar det andra, förse det första huset med en gloria (halo) som gör det mer attraktivt jämfört med hus som är bättre på några dimensioner. Till exempel kan en agent har en kund som har svårt att välja mellan ett grekiskt hus och ett Queen Anne Victorian-hus. Genom att visa kunden ett liknande Queen Anne viktorianskt-hus som är prissatt högre och mindre underhållet än det första, kan hon leda försäljningen till förmån för Queen Anne Victorian-huset. Återigen, folk verkar ogilla att välja mellan alternativ som är svåra att jämföra. Erfarna fastighetsmäklare undviker ofta detta problem genom att ge sina kunder en möjlighet att fokusera på ett enkelt val. The self controll pitfall - Människor har ofta svårt att genomföra planer som de tror är bra för dem (sid 255) En annan anledning att beteende inte alltid följer förutsägelser som den rationella modellen förespråkar är att människor ofta har svårt att genomföra planer de anser vara i deras eget intresse. Till exempel: Andreas säger att han vill sluta röka, men trots hans försök att sluta misslyckas han. Av rädsla för att människor ska frestas att spendera sina besparingar, ansluter de sig till "Christmas clubs," särskilda konton som förbjuder uttag fram till sen höst, de köper helalivförsäkringar, av rädsla för att de inte kommer vara hungriga vid middag, sätter de de salta nötterna utom räckhåll, av rädsla för att de kommer att spela för mycket, begränsar de mängden kontanter som de tar med sig till casinon och av rädsla för att de kommer att stanna uppe för sent och titta på TV flyttar de tvn ut ur sovrummet. Här kan rationella överväganden hjälpa oss att undvika några av de vanligaste fallgroparna. Andreas som just har slutat röka, till exempel, kan förutsäga att han desperat kommer vilja ha en cigarett när han går ut dricker med Å så på fredagskvällarna. Han kan i detta läge isolera sig från frestelsen genom att istället vara hemma och mysa med plogs-tjejen eller ägna sig åt någon annan alternativ aktivitet istället. Den rationella modellen tar ingen hänsyn till självkontrollproblem och liknande och kommer därför ibland misslyckas med att förutsäga hur människor faktiskt beter sig. Notera dock att detta inte betyder att modellen är felaktig eller värdelös. På sidorna finns det frågor att besvara, samt problem att lösa. Appendix för detta kapitel finns ej. Utöver detta finns det i power-pointen till kapitel bilder som heter vad kan företag och stat göra, EXTRA. Detta står inte med i boken och jag har därför endast tagit med vad som står i bilderna. Företag Företag kan utnyttja människors begränsade rationalitet och informationsinhämtning genom att utforma val-situation på vissa sätt: - Köp nu betala senare - Du får den första gratis sedan måste du bara meddela att du inte vill ha mer av varan - 9,99 - Röda prislappar Staten Är det möjligt att informera konsumenter så att de fattar bättre beslut? - Ja men svårt att se stora effekter av information Lagstiftning om konsumenträtt och vissa förbud, t.ex. ångervecka, vilseledande reklam!56

57 Stat: Nudging Genom att påverka valsituationen kan man påverka människors beteende utan att de ens är medvetna om det. Kallas för Nudging Detta är ju givetvis vad företag har gjort i alla tider. Men med Nudging menas att man får människor att fatta bättre beslut för sig själv eller för t.ex. miljön Hotellbuffé och storleken på tallriken!57