Gör-det-själv-uppgifter 5: Marknadsekonomins grunder

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Malin Remes Gör-det-själv-uppgifter 5: Marknadsekonomins grunder Den här samlingen GDS-uppgifter innehåller uppgifter från diverse gamla tentor från olika kurser från förr eller nya uppgifter som kunde vara tentafrågor kring det innehåll som ingår i kursen Marknadsekonomins grunder. Uppgift 1 Betalningsbalansen, miljarder kronor netto Kvartal Kvartal Kvartal Bytesbalans 53,1 72,7 81,8 Handelsbalans 21,7 37,8 25,8 Tjänstebalans 26,6 27,4 28,4 Löner -0,5-0,6-0,4 Kapitalavkastning 16,2 11,5 37,3 Löpande transfereringar -10,9-3,3-9,3 Kapitalbalans -1,2-0,9-1,2 Finansiell balans -174,7-124,7 15,0 Direkta investeringar -98,3 6,2 87,9 Portföljinvesteringar 55,9 136,7-100,7 Finansiella derivat -17,0 18,2 3,3 Övriga investeringar -78,9-205,1 84,9 Valutareserv -36,3-80,7-60,3 Källa: SCB ( aspx ) Ovan visas en tabell över Sveriges betalningsbalans. a) Hur mycket förändrades Sveriges nationalförmögenhet i miljarder under tredje kvartalet 2009? Förklara kort sambandet mellan uppgifterna i tabellen och nationalförmögenheten? b) Hur stor var Sveriges nettoexport av varor och tjänster 3 kv 2009, eller alternativt ange vilken ytterligare information som behövs för att kunna ange värdet. c) Hur mycket mindre i miljarder var nettonationalprodukten än bruttonationalprodukten 3 kv 2009, eller alternativt ange vilken ytterligare information som behövs för att kunna ange värdet.

2 d) Hur mycket i miljarder skiljer bruttonationalinkomsten från bruttonationalprodukten 3 kv 2009, eller alternativt ange vilken ytterligare information som behövs för att kunna ange värdet. e) Om prisnivån 3e kvartalen 2009 var 0,5 % högre än prisnivån samma kvartal 2008, hur mycket har då Sveriges bytesbalansöverskott förändrats i procent? Uppgift 2 En grundtanke i den svenska modellen för arbetsmarknaden är att den ska leda till BÅDE låg inflation och låg arbetslöshet. Förklara hur modellen är (var) tänkt att fungera för att uppnå båda dessa mål samtidigt. Uppgift 3 I december, inför de kommande löneförhandlingarna 2010 uttalade sig en företrädare för en av de största fackliga organisationerna ungefär såhär i media: Under det gångna året tog löntagarna sitt ansvar under den ekonomiska krisen och gick med på oförändrade löner. Tack vare det ökade arbetslösheten på vårt område bara med två procentenheter. Nu är det dags för löntagarna inom vårt område på arbetsmarknaden att få del av den ekonomiska uppgången och belönas för att vi lät lönerna ligga stilla under det gångna året. Vi kräver därför löneökningar på 3 % för år Analysera den fackliga företrädarens uttalande med hjälp av en lämplig teori från kursen. Använd även grafisk analys. Uppgift 4 Denna uppgift bygger på informationen i nedanstående tabell. Alla värden i tabellen är i miljarder, löpande priser om ej annat anges. Beräkna följande med hjälp av tabelluppgifterna, alternativt ange vad man behöver veta mera för att kunna utföra beräkningen. a) Lagerinvesteringarna b) Den reala tillväxten i BNP c) Bytesbalansens saldo 2010 d) Privata sektorns finansiella sparande 2010 e) Disponibel (netto)nationalinkomst 2010 f) Potentiell BNP 2010 g) Nettoexporten 2010 h) Nettoinvesteringarna 2008

3 BNP Import, varor och tjänster Hushållens konsumtion Bruttoinvesteringar exkl lager Offentlig konsumtion Lagerinvestering 0-25 Export, varor och tjänster Inflation i % 1,0 1,5 1,0 Öppen arbetslöshet 5,0 4,0 4,5 i % Kapitalförslitning Primära inkomster från utlandet, netto Löpande transfereringar från utlandet, netto Finansiellt sparande i offentlig sektor Naturlig arbetslöshet % 4,5 4,5 4,5 Uppgift 5 Vad innebär den s.k. puckelhypotesen och vilken betydelse har den för möjligheten att tillämpa den ursprungliga svenska modellen på arbetsmarknaden formulerad av Rehn- Meidner? Uppgift 6 Utgå från en situation där arbetslösheten i ett land är 8 procent varav 6 procentenheter består av friktionsarbetslöshet och 2 procentenheter består av klassisk arbetslöshet. Utgå också från att ett samband gäller, så att varje procentenhet i BNP-gap motsvarar en procentenhet i konjunkturarbetslöshet. a) förklara med ord och visa med hjälp av en arbetsmarknadsfigur effekten av att konjunkturen förändras, så att det uppstår ett negativt BNP-gap på två procent. b) förklara med ord och visa med hjälp av en arbetsmarknadsfigur effekten av en minskad flyttningsbenägenhet hos arbetskraften som gör att inflödet i arbetslöshet är oförändrat medan den genomsnittliga tiden ökar.

4 Uppgift 7 Världsmarknaden för mikrochips 1 kan vi anta kännetecknas av fullständig konkurrens. Låt oss säga att det idag råder långsiktig jämvikt på marknaden. Marknaden för mikrochips har under lång tid visat sig vara en decreasing cost industry. I den rådande kraftiga globala lågkonjunkturen så minskar efterfrågan på datorer kraftigt. Det leder i sin tur till att världsefterfrågan på mikrochips minskar med en tredjedel. Visa grafiskt och förklara hur världsmarknaden för mikrochips anpassar sig på kort och lång sikt till denna förändring, om den blir bestående. Uppgift 8 Denna uppgift gäller en marknad för vara X som fungerar under fullständig konkurrens. Marknadspriset i utgångsläget är 80 kronor och den producerade och konsumerade kvantiteten är st. Marknaden är en s.k. constant cost industry. Under ett år så ökar den disponibla inkomsten i landet med 8 %. Vid årets slut kan man konstatera att priset stigit till 85 kronor och att kvantiteten ökat till st. Därefter sker ingen ytterligare ökning av inkomsten men lite senare etablerar sig en ny jämvikt där kvantiteten är st. Denna situation blir sedan bestående. Under hela tidsperioden är priset på en komplementvara Y oförändrat. Utnyttja denna information till att ange värdet på nedanstående elasticiteter om det är möjligt eller ange vilken ytterligare information som skulle behövas för att kunna ange elasticiteten a) efterfrågans priselasticitet för X b) inkomstelasticiteten för X c) korspriselasticiteten för Y med avseende på X d) utbudselasticiteten på kort sikt för X e) utbudselasticiteten på lång sikt för X Uppgift 9 Figuren visar situationen i utgångsläget på en marknad. I utgångsläget råder jämvikt till det markerade priset och Q* produceras och konsumeras. a) antag att staten ger en subvention per producerad enhet motsvarande z till produktionen. Visa nytt jämviktsläge. b) antag att staten inför ett minimipris på P*+z. Visa nytt jämviktsläge. c) antag att bättre organisation i företagen gör att produktionskostnaden per enhet sjunker med ½z. Visa nytt jämviktsläge. 1 Det rör sig här om sådana som används i bl a datorer. Eftersom det numera finns mikropopcorn popcorn som tillagas i mikrovågsugn finns ju en möjlig risk för förväxling!

5 d) (lite överkurs) antag att företagen i det egna landet nu kan börja sälja sin vara på världsmarknaden till priset P*+z. Visa nytt jämviktsläge. kr z S P* D 1 Q Q* Uppgift 10 Fia har en veckoinkomst på 200, som hon fördelar på de båda varorna snabbnudlar och läsk. Priset på snabbnudlar är 10/st och läsk kostar 20/st. I utgångsläget fördelar Fia sin inkomst jämnt mellan de båda varorna, alltså 100 på varje vara. Anta nu att Fia får en inkomstökning på 100, samtidigt som priset på nudlar ökar till 15. Förklara och illustrera på lämpligt sätt hur Fia kommer att anpassa sig till dessa förändringar! Är det möjligt att uttala sig om hur hennes nudelkonsumtion kommer att påverkas (öka, minska, vara oförändrad)? Uppgift 11 Förklara innebörden av nedanstående begrepp och ge ett exempel i respektive fall! a) Alternativkostnad b) Marginell substitutionskvot (MRS) c) Inferior vara Uppgift 12 Visa och förklara på lämpligt sätt hur sambandet mellan utbud av arbete (timmar per vecka) och lön per timme kan förväntas att se ut, under förutsättning att alla individer kan välja fritt hur många timmar per vecka man vill jobba.

6 Uppgift 13 Använd följande uppgifter från de svenska nationalräkenskaperna för att besvara frågorna nedan löpande pris 2008 löpande pris års pris års pris BNP till marknadspris Import varor Import tjänster Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Privata bruttoinvesteringar exkl. lager Offentliga bruttoinvesteringar Export varor Export tjänster Lagerinvestering Källa: Nationalräkenskaperna, SCB. Lös följande uppgifter. Visa din beräkning, alternativt ange vilken ytterligare information som behövs för att kunna besvara uppgiften. a) förändringen i % av real BNP från 2007 till 2008 b) inflationen under 2008 c) Handelsbalansen 2008 d) Sveriges finansiella sparande under 2008 e) Nettoinvesteringarna under 2007

7 Uppgift 14 På marknaden för vattenmeloner säljs det 2500 stycken till jämviktspriset 20 kr. Genomsnittskonsumenten har en inkomst på kr i månaden som hon väljer att dela lika mellan att köpa dels vattenmeloner och dels hamburgare, vilka har ett pris på 10 kr styck. Vattenmeloner har en inkomstelasticitet på 1,5. Anta att månadsinkomsten för genomsnittkonsumenten nu stiger med 20 procent. Trots inkomstförändringen ligger jämviktspriserna för båda varorna kvar på sina ursprungliga nivåer. a) Vad händer på marknaden för vattenmeloner? Illustrera grafiskt med utbud- och efterfrågekurvor. b) Hur förändras genomsnittskonsumentens val av inkomstförändringen, hur många vattenmeloner och hur många hamburgare konsumeras innan och efter? Illustrera grafiskt. c) Hur stor är den marginella substitutionskvoten i dels den punkt där individen väljer att konsumera innan inkomstförändringen och dels den punkt där individen väljer att konsumera efter inkomstförändringen? Vad är innebörden av att den marginella substitutionskvoten har ett visst värde, d.v.s. vad visar den? d) Hur stor är inkomstelasticiteten för hamburgare och utbudselasticiteten för vattenmeloner? e) Anta att jämviktspriset på marknaden för vattenmeloner inte alls är oförändrat utan stiger med 10 procent och att efterfrågan vid det höjda priset är Avgör vilka elasticiteter som nu är möjliga att beräkna och utför beräkningarna.

8 Uppgift 15 timlön Antal timmar i arbete/dag Hur är det möjligt att en individs arbetsutbudskurva ser ut som i figuren ovan och vad är det som särskiljer denna kurva från andra utbudskurvor? Förklara med hjälp av lämpliga nationalekonomiska begrepp och lämplig figur. Uppgift 16 Pelle har en ganska ohälsosam livsstil i och med att han fördelar hela sin månadspeng på 300 kr på pizza och chips, priset på en pizza respektive en påse chips är 20 kr. Pelle har testat lite olika kombinationer av de två varorna och har till sist kommit fram till att den kombination som han föredrar mest är sju påsar chips och åtta pizzor (i månaden). a) Staten i det land som Pelle bor i har dock kommit fram till att chips inte alls är onyttigt utan tvärtom bra för hälsan, varför de bestämmer sig för att införa ett maxpris på chips som ligger 5 kr under det ursprungliga. När priset på chips sjunker väljer Pelle att öka sin konsumtion av båda varorna precis lika mycket. Illustrera grafiskt hur prisförändringen på chips påverkar Pelles val. Markera också inkomst- och substitutionseffekten i din figur. b) Anta att, istället för prisförändringen, Pelles månadspeng höjs med 60 kr. Diskutera och illustrera hur denna ökning i inkomst påverkar Pelles konsumtionsmöjligheter, jämfört med prissänkningen i a-uppgiften. Vilket alternativ föredrar han, och varför? Uppgift 17 Under den rådande finanskrisen och dess efterföljningar har arbetslösheten i Sverige stigit till 9,4 % (jan 2010, a) Vilken typ av arbetslöshet är det som troligtvis bidrar mest till de höga arbetslöshetssiffrorna? Vad kännetecknar denna arbetslöshetstyp? b) Vad har den svenska staten gjort eller vad skulle den kunna göra för att minska arbetslösheten i landet? Ge två förslag på åtgärder som riktar sig mot olika typer av arbets-

9 löshet och förklara med hjälp av figurer över arbetsmarknaden hur dina två förslag påverkar arbetslösheten i landet. c) Hög arbetslöshet kan ge upphov till dels en discouraged worker-effekt och dels en added worker-effekt. Förklara kortfattat begreppen. Uppgift 18 På marknaden för nötkött gäller jämviktspriset 100 kr/kg vid vilket det säljs 2000 kg. På marknaden för tofu gäller jämviktspriset 50 kr/kg vid vilket det säljs 50 kg. En plötslig brist på djurfoder ökar kostnaderna för nötköttsproducenterna vilket ger en ny jämvikt på marknaden för nötkött vid priset 160 kr/kg. Det är dock inte bara marknaden för nötkött som påverkas utan även jämvikten på tofumarknaden förändras. Jämviktspriset på tofu stiger närmare bestämt till 60 kr/kg och den sålda kvantiteten ökar med 5 kg. Efterfrågans priselasticitet för nötkött är -2/3 och korspriselasticiteten mellan nötkött och tofu är 0,5. a) Illustrera grafiskt vad som händer på marknaden för nötkött respektive marknaden för tofu (ange alla de värden som är möjliga utifrån informationen i uppgiften). b) Med tanke på korspriselasticiteten, vilken typ av varor är nötkött och tofu i förhållande till varandra? c) Avgör vilka elasticiteter som är möjliga att beräkna för tofu och utför beräkningarna. Uppgift 19 Genomsnittsstudenten väljer att fördela sitt studiebidrag mellan snabbmakaroner och kurslitteratur. I utgångsläget köper studenten hälften så många böcker som paket snabbmakaroner. Böckerna som studenten behöver är relativt billiga då en bok kostar precis lika mycket som två paket makaroner. Plötsligt fördubblas dock priset på snabbmakaroner vilket medför att studenten halverar sin makaronkonsumtion. a) Illustrera grafiskt individens val före och efter prisförändringen på snabbmakaroner. b) Markera inkomst- och substitutionseffekten i din figur. Vad visar respektive effekt? c) Illustrera grafiskt genomsnittsstudentens efterfrågekurva och Engelkurva för snabbmakaroner under antagandet att studenten reagerar likadant vid alla prisförändringar. d) Vad kan du säga om inkomstelasticiteten för böcker? Uppgift 20 Anta att en individ har en timlön på 100 kr och att han vid denna lön spenderar 18 timmar i fritid. Vid en lönehöjning med 100 kr minskar individen sin fritid med 4 timmar. När lönen stiger med ytterligare 100 kr ökar istället individen sin fritid med 2 timmar. a) Illustrera grafiskt individens val mellan arbete och fritid. b) Hur stor dagsinkomst har individen vid de tre olika valen? c) Illustrera grafiskt individens utbudskurva för arbetskraft.

10 Uppgift 21 Ett företag väljer mellan två olika investeringsalternativ; A och B. Projekt A har en initial investeringskostnad på 10 miljoner och förväntas ge överskott på 4 miljoner om året i tre år. Projekt B har en initial investeringskostnad på 15 miljoner och förväntas ge överskott på 6 miljoner först det fjärde och femte året. År sex förväntas företaget sälja vidare investeringen till priset 7 miljoner. Företaget har som standard att använda räntan 5 % när man tar investeringsbeslut. a) Beräkna nettonuvärdet för respektive projekt och avgör, utifrån dina beräkningar, vilket investeringsalternativ som företaget bör välja. b) Vilket investeringsalternativ, A eller B, skulle gynnas mest av att företaget använde en lägre ränta för att bedöma olika potentiella investeringar? Varför? Uppgift 22 Lille Frank spenderar hela sin veckopeng på 100 kr på tablettaskar (T) och äpplen (Ä). Tablettaskar kostar 5 kr och äpplen 10 kr. Frank har prövat olika kombinationer av de båda varorna och kommit fram till att han föredrar att spendera hälften av sin veckopeng på tablettaskar, och hälften på äpplen. Franks ansvarsfulla föräldrar vill att sonen ska äta mer frukt, och väljer därför att ge honom 5 kr för varje konsumerat äpple. En oönskad effekt av detta är emellertid att Franks konsumtion av tablettaskar ökar med 50 procent. a) Illustrera grafiskt lille Franks konsumtionsval före och efter förändringen. Markera inkomst- och substitutionseffekten i din figur. b) Illustrera grafiskt lille Franks efterfrågekurva och Engelkurva för äpplen, under antagandet att han reagerar likadant på alla prisförändringar c) Vad går att säga om inkomstelasticiteten för tablettaskar? Uppgift 23 I utgångsläget råder jämvikt både på marknaden för cyklar och på marknaden för bilar. Antal sålda cyklar är 5000 st, till priset 1000 kr/st. Antal sålda bilar är st, till priset kr/st. Nu höjs priset på en tredje vara (X) med 20 procent. Detta påverkar efterfrågan både på cyklar och på bilar och leder till att dessa marknaders jämviktslägen förändras. På marknaden för cyklar är jämviktspriset oförändrat, men jämviktskvantiteten förändras till 5500 st.

11 På marknaden för bilar förändras jämviktskvantiteten till st medan jämviktspriset förändras till kr/st. a) Illustrera grafiskt vad som händer på marknaderna för cyklar och bilar b) Avgör vilka elasticiteter som är möjliga att beräkna utifrån informationen ovan, och genomför beräkningarna. c) Är X en substitut- eller komplementvara till bilar respektive cyklar? Uppgift 24 Lisa finner inget nöje alls i att arbeta, utan vill ägna så mycket tid som möjligt åt sin hobby kaninhoppning. Hon har kommit fram till att hon inte behöver ett enda öre mer än 12000kr/ månad för att ha råd med allt hon behöver - boende, mat till sig och kaninen, samt resor till nationella hopptävlingar. Utgå från att Lisa arbetar 20 dagar i månaden och att hon fritt kan välja hur många timmar hon arbetar per dag. a) Illustrera grafiskt Lisas val mellan inkomst och fritid vid en timlön på 60 kr och efter en löneökning till 100 kr. b) Förklara med ord hur inkomst- och substitutionseffekten påverkar en individs val av arbetstimmar. Illustrera dessa effekter i din graf och ange vilken av dem som överväger i Lisas fall. Uppgift 25 I landet Hexagon garanterar staten mjölkbönderna ett pris på 60 cent/liter. Om inte all den producerade mjölken kan säljas till konsumenterna till detta pris lovar staten att köpa upp det som återstår. Detta är en kostsam affär för staten, som måste köpa upp 100 miljoner av de 1100 miljoner liter som produceras årligen. En utredning kommer fram till att kostnaderna kommer att fortsätta vara stora om garantin kvarstår. För att uppnå jämvikt på marknaden vid det aktuella priset skulle inkomstnivåerna behöva stiga med 30%, vilket inte är särskilt troligt. Ett annat scenario som skulle leda till samma jämvikt vore om inkomsten är oförändrad men priserna på andra måltidsdrycker stiger. Dessa skulle dock behöva fördubblas, vilket inte heller är sannolikt. För att bespara staten de stora kostnaderna föreslår utredningen att garantin slopas, trots att massiva protester från mjölkbönderna är att vänta. Man beräknar att marknaden utan garantin skulle uppnå jämvikt vid ett literpris på 50 cent och en volym på 1020 miljoner liter. a) Illustrera mjölkmarknaden grafiskt och märk ut de priser och volymer som är möjliga. b) Illustrera den förändring av konsumentöverskottet som ett avskaffande av garantin skulle innebära, och ange om det ökar eller minskar.

12 c) Avgör vilka elasticiteter som är möjliga att beräkna utifrån informationen ovan, och genomför beräkningarna. Uppgift 26 På marknaden för X gäller följande villkor: -marknaden kännetecknas av marknadsformen fullständig konkurrens -den är en increasing cost industry -på kort sikt är utbudselasticiteten lika med noll -i utgångsläget råder långsiktig jämvikt Uppgifter: a) Ge en förklaring till att den kortsiktiga utbudselasticiteten kan vara noll b) Staten inför nu en skatt per producerad enhet. En tjänsteman på finansdepartementet argumenterar för att på grund av den obefintliga utbudselasticiteten kommer skatten enbart att tas från företagens vinster och inte drabba konsumenterna. Förklara med ord och visa i en figur vad det innebär på kort och lång sikt på marknadens pris, kvantitet och företagens vinster. Kommentera kort, med grund i din analys, om tjänstemannens tanke är riktig.

13 LÖSNINGAR Uppgift 1 a) Den ökade med 53,1 mrd. Bytesbalanssaldot är lika med landets finansiella sparande. Det finansiella sparandet för ett land (dvs förändringen i nettofordringarna på utlandet) utgör förändringen i den finansiella nationalförmögenheten. b) 48,3 mrd. (21,7+26,6) c) För detta behöver vi (enbart) veta värdet på kapitalförslitningen, eftersom BNP minus kapitalförslitning är lika med NNP. (vi behöver inte veta BNP för att veta skillnaden) d) BNI är 15,7 mrd större än BNP. (-0,5+16,2) e) Räkna ut i prisnivån för 3e kv 2009: 81,8*1,005 = 82,2. (53,1-82,2)/82,2 = -0,35 -> bytesbalansöverskottet har minskat med 35 %. (oftast anger man dock detta som andel av BNP när man jämför olika år, så frågan är lite udda, mer som ett övningsexempel på att göra procentuella jämförelser mellan år till fasta priser) Uppgift 2 Plugguppgift! Läs på i Marknad och politik. Uppgift 3 Uttalandet torde vara ett klockrent exempel på hysterisiseffekten. Se FJ sid 206. Man kan likaväl använda figuren i boken på sid 203 för att beskriva samma sak. När det blev lågkonjunktur föregående år flyttades efterfrågekurvan till vänster: det uppstod konjunkturarbetslöshet. När du konjunkturen förväntas vända tillbaka så beaktar fackföreningarna insiders (dvs. de anställda medlemmarnas) intresse. Lönesättningskurvan flyttas till vänster (s 203) eller insiders utbudskurva (s 206) flyttas till vänster. Resultatet blir att när efterfrågekurvan flyttas tillbaka mot höger när konjunkturen och därmed efterfrågan på arbetskraft ökar, så kommer det inte att leda till att arbetslösheten återgår till den tidigare naturliga nivån. I stället uppnås jämvikt på en högre reallönenivå med större klassisk arbetslöshet. På s 206 visas extremfallet att ingen av de konjunkturarbetslösa återfår jobbet; man kan också tänka sig en mindre extrem variant, där vissa men inte alla arbetslösa återfår sysselsättning. Uppgift 4 a) 10 b) BNP 2009 i 2010 års pris: 10655*1,01= /10762=1,0022 -> ökning med 0,2% c) -125

14 d) Privat fin spar = bytesbalanssaldo minus offentligt fin spar: (bytesbalanssaldot är ju samma sak som hela landets finansiella sparande, dvs. förändring i nettofordringar på utlandet eller om man så vill förändring i nationalförmögenheten) -125 (-50) = 75 e) = 9660 Om man från BNP drar kapitalförslitningen får man NNP, sedan lägger man till de primära inkomsterna (nettofaktorinkomsterna i form av löner och kapitalavkastning) från utlandet för att få NNI, sedan lägger man till de löpande transfereringarna. f) lite lurigare uppgift. Men när den öppna arbetslösheten är lika med den naturliga arbetslösheten befinner vi oss i potentiell BNP (det är neutralt konjunkturläge, varken lågeller högkonjunktur). Alltså är potentiell BNP 2010 lika med observerad BNP dvs g) 0 h) = 950 Uppgift 5 För puckelhypotesen se FJ s 205! Sambandet gäller alltså mellan på vilken nivå löneförhandlingarna sker och hur stora reallöneökningarna och/eller arbetslösheten blir.[jag har sällan sett så många fantasifulla försök att gissa sig till vilket sambandet var, när detta var en skarp tentafråga, framgick tydligt om man inte var påläst på den här frågan...] Sedan kan man beskriva den svenska modellens huvudingredienser lite (boken, föreläsningsanteckningar). Slutsatsen är att den svenska modellen förutsätter centrala löneförhandlingar. Man måste alltså ligga på den högra ändpunkten på puckelkurvan. Modellen utgår ju från att man håller tillbaka löneökningarna för att få låg inflation, alltså inte det utfall som branschvisa förhandlingar skulle få. Men det utgår också från solidarisk lönepolitik, dvs att lönerna stiger lika mycket i olika företag oberoende av den enskilda företagets produktivitet. Därför torde det inte heller fungera med låg grad av centralisering, utan det krävs centrala förhandlingar för att behålla den solidariska lönepolitiken. Uppgift 6 a) i första deluppgiften minskar efterfrågan på arbetskraft vilket leder till 2 % konjunkturarbetslöshet till de 8 % som redan finns.

15 w LS AU AKU D 1 D 0 L w LS 2 LS 1 AU 2 AU 1 AKU D 0 2 7,5 L b) i andra deluppgiften ökar friktionsarbetslösheten på grund av minskad flyttningsbenägenhet. Om lika mycket folk kommer ut i arbetslöshet per tidsenhet men i genomsnitt stannar längre i arbetslöshet blir den totala arbetslösheten större. AU-kurvan flyttas då till vänster. (Den klassiska arbetslösheten bör dock vara oförändrad, vilket betyder att LS-kurvan flyttas lika mycket till vänster som AU-kurvan, "glappet" mellan kurvorna bör vara oförändrat. Annars får man tro att de som blir friktionsarbetslösa "tas" från de klassiskt arbetslösa) Huvudpoängen i uppgiften är dock att AU minskar, dvs färre personer i

16 arbetskraften (anser sig) matcha(r) de arbeten som finns. Vad den nya friktionsarbetslösheten blir kan vi inte veta, i figuren antas att den ökar med 1,5 procentenheter till 7,5 %. Uppgift 7 På kort sikt minskar efterfrågan på marknaden. D-kurvan flyttas inåt med 33 %. Det leder till lägre pris på marknaden och mindre utbud (rörelse längs den kortsiktiga utbudskurvan). (Det enskilda företaget drar ner på sin produktion då det lägre priset är lika med marginalkostnaden vid en mindre storlek på produktionen). Trots det gör man förluster. Det syns av att kortsiktig jämvikt ligger under S L -kurvan. På lång sikt kommer företag att lämna marknaden eftersom man gör förluster. Då minskar marknadens utbud ytterligare (den kortsiktiga utbudskurvan förskjuts till vänster). Dessutom anpassar sig kvarvarande företag till sin bästa produktionsstorlek när man kan variera alla resurser i produktionen. Eftersom det är en decreasing cost-industry kommer priset på marknaden då att stiga eftersom de kvarvarande företagens produktionskostnader vid en lägre kvantitet på marknaden blir högre. Det kan bero på att stordriftsfördelar förloras i produktionen av inputs till vår produkt. Priset på marknaden stiger då till en nivå som är högre än den var från början. Det i slutläget högre priset har då stigit lika mycket som kostnaden per enhet och de kvarvarande företagen gör åter nollvinst. P S K1 S K0 P 2 P 0 P 1 S L D1 D 0 Q 2 Q 1 Q 0 Q Uppgift 8 (figur behövs inte för lösningen, men underlättar att se, rekommenderas att rita ut vid elasticitetsuppgifter) a) från B till C. Om priset sänks från 85 till 80 kr (-5,9%) ökar kvantiteten från till (+4,5%). Efterfrågans priselasticitet -0,77.

17 b) Inkomstelasticitet gäller vid oförändrat pris! Om inkomsten ökar med 8 % kommer kvantiteten att öka från till vid oförändrat pris (+15%). Inkomstelasticitet +1,875 (inte 1,25 alltså, därför att det utgår från den felaktiga slutpunkten B i stället för det korrekta A till C) c) Vi behöver veta förändringen i kvantitet av Y. d) Från A till B: +1,6 e) Constant cost industry, långsiktiga utbudskurvan är vertikal. Utbudselasticiteten oändligt stor. P B S K 1 S K A C S L D 1 D Q Uppgift 9

18 kr z S P* S 1 P Q* Q D 1 Q a) utbudet ökar, S-kurvan flyttas ned med z. b) Minimipriset gör konsumtionen för liten. Kvantiteten Q konsumeras i st f Q*. kr P*+z z S P* D 1 Q* Q Q* Q c) Som i a-fallet: utbudet ökar.

19 kr z S 1 P* S 2 P* 2 D 1 Q* 1 Q* 12 Q e) (lite överkurs) om man kan sälja på världsmarknaden så kommer företagen inte att vilja sälja till ett lägre pris än världsmarknadspriset P*+z på hemmamarknaden heller. Sålunda säljer man totalt Q*, man säljer Q inh till de inhemska konsumenterna och resten på export. (detta är själva poängen för innevånarna i ett land med att exportera bra att veta, kanske. Visserligen minskar den inhemska konsumtionen från Q till Q inh men i gengäld kan man sälja den kvantiteten man förlorar i den inhemska konsumtionen till ett högre pris utomlands. Dessutom kan man sälja mer än tidigare (Q*-Q), och detta till ett högre pris än det tidigare jämviktspriset. Exportintäkterna kan sedan användas för att köpa importerade varor som ger de inhemska konsumenterna nytta.)

20 kr P z S P* D 1 Q inh Q Q* Uppgift 10 export Läsk 15 B 1 10 B 0 5 A Nudlar B 0 = budgetlinjen som gäller vid inkomsten 200, pris på nudlar på 10 och pris på läsk på 20. B 1 = budgetlinjen som gäller vid inkomsten 300, pris på nudlar på 15 och pris på läsk på 20. (tips: ta det i två steg, börja med att parallellförskjuta budgetlinjen till höger enligt inkomstökningen och förändra sedan lutningen på budgetlinjen och skärningen med x-axeln enligt prisförändringen på nudlar.) Fias val innan förändringarna ges av punkten A i figuren, 100 kr på varje vara ger 5 läsk och 10 nudlar/nudelpaket.

21 När inkomsten ökar stiger efterfrågan för både nudlar och läsk (om vi antar att de är normala varor). Men även priset på nudlar stiger, vilket i sig bör leda till minskad konsumtion av nudlar (eftersom nudlar relativt sett har blivit dyrare). Effekten av prisförändringen på konsumtionen består alltså av både inkomst- och substitutionseffekt. Men (den negativa) inkomsteffekten av prisförändringen kompenseras delvis av inkomstökningen. Huruvida nudelkonsumtionen ökar, minskar eller är oförändrad beror på hennes indifferenskurvor och det går inte att säga exakt hur det blir eftersom vi inte vet var hon kommer att välja efter förändringarna mer än att valet måste ligga på den nya budgetlinjen (B 1 ). I figuren ovan ökar nudelkonsumtionen, men det är fullt möjligt att den högre indifferenskurvan i stället ger minskad nudelkonsumtion. Det skulle i så fall kunna bero på att kombinationen av substitutionseffekten p.g.a. prishöjningen och inkomsteffekten för läsk (p.g.a. hög inkomstelasticitet för läsk) gör att Fias läskkonsumtion ökar på bekostnad av nudelkonsumtionen. Uppgift 11 a) Värdet av det man går miste om genom att välja bort en alternativ användning; värdet av resursernas alternativa användning. Fia väljer att köpa läsk istället för nudlar, alternativkostnaden är värdet av de försakade nudlarna. b) Hur många enheter av en vara (y) man är beredd att avstå från för ytterligare en enhet av en annan vara (x). Bestäms av förhållandet mellan marginalnyttorna. Om MU x /MU y = 3, innebär detta att man är beredd att avstå från 3y för ytterligare ett x. c) En vara där efterfrågan minskar om inkomsten stiger; inkomstelasticiteten är negativ. När inkomsten stiger går man över till ett bättre, men dyrare, substitut. T.ex. mat i stället för pölsa. Uppgift 12 Kurvan för en individs arbetsutbud kan vara bakåtlutande över en viss lönenivå (om lönen stiger över den kritiska nivån väljer individen att öka sin fritid mer och mer, vilket beror på att man ändå kan komma upp i lika hög eller t.o.m. högre total inkomst). w, timlön S L w* Antal timmar i arbete/dag Vid en låg lön är det rimligt att antal timmar som läggs på fritid minskar vid lönehöjningar (väljer alltså att arbeta mer när lönen stiger). Vid en viss högre lönenivå är det möjligt att antal timmar som läggs på fritid istället ökar vid lönehöjningar (man är nöjd med den totala lönen man har och kan då vara mer ledig och ändå

22 tjäna lika mycket), inkomsteffekten är då större än substitutionseffekten. Detta senare fall visas av figuren nedan. Substitutionseffekten hittas genom att parallellförskjuta den nya budgetlinjen (B 1 ) åt vänster (den punktstreckade linjen) tills den tangerar den ursprungliga indifferenskurvan (I 0 ). Skillnaden mellan denna tangeringspunkt (C) och ursprungsläget (A) utgör substitutionseffekten. Skillnaden mellan slutläget (B) och denna tangeringspunkt (C) utgör inkomsteffekten. Inkomst/dag 7200 B 1 (w=30) 2400 B 0 (W=10) C 1500 B A 800 I 0 I 1 S I Timmar av fritid/dag Uppgift 13 a) använd förändringen av BNP till 2000 års pris: -0,26 % b) beräkna den procentuella förändringen av BNP-deflatorn: 2008: 3155/2722=1, : 3063/2729= 1,122 1,159/1,122= + 3,3% (det går lika bra att räkna ut förändringen i KPI genom att göra på motsvarande sätt med värdena för hushållens konsumtion) c) = 127 mrd (att ange det i 2000 års pris är mindre bra: 0,5p) d) går ej. Vi behöver antingen veta summan av primära inkomster och löpande transfereringar netto att lägga till nettoexporten, det totala finansiella sparandet eller det i offentlig och privat sektor var för sig. e) går ej. Vi saknar värdet för kapitalförslitningen att subtrahera från bruttoinvesteringarna. Uppgift 14

23 a) η = = = % förändring i Q = η * % förändring i Y = 1,5 * 20% = 30%, d.v.s. vid varje givet pris ökar den efterfrågade kvantiteten med 30% vid priset 20 kr kommer det efter inkomstförändringen efterfrågas 2 500*1,3 = 3250 vattenmeloner. P V 20 S D D 0 Q V Eftersom jämviktpriset är oförändrat vid 20 kr måste utbudskurvan vara helt vertikal vid precis detta pris. b) Innan inkomstförändringen Budgetlinjen (B 0 ) ges av: M 0 = , P V = 20, P H = 10 V = /20 = 500, H = /10 = 1000 Individens val ges av: V 0 = 5 000/20 = 250, H 0 = 5 000/10 = 500 Efter inkomstförändringen Budgetlinjen (B 1 ) ges av: M 1 = , P V = 20, P H = 10 V = /20 = 600, H = /10 = Individens val ges av: Eftersom inkomstelasticiteten för vattenmeloner är 1,5 ökar konsumtionen av vattenmeloner med 30% (se uppgift a), V 1 = 250*1,3 = 325. H 0 = ( *20)/10 = 550. Vi vet inte exakt hur indifferenskurvorna ser ut mer än att de är konvexa med avtagande lutning och att de måste tangera budgetlinjerna i de punkter där individen väljer att konsumera.

24 H I 1 I 0 B 0 B V c) MRS = (absolutvärdet av) lutningen på indifferenskurvan vilken i tangeringspunkten precis motsvaras av (absolutvärdet av) lutningen på budgetlinjen. MRS innan = MRS efter = P V /P H = 20/10 = 2 MRS visar hur många enheter av varan på y-axeln konsumenten är beredd att ge upp för att få ytterligare en enhet av varan på x-axeln, d.v.s. hur man värderar vara x i termer av vara y (MU x /MU y ). Att MRS i det här fallet är två innebär att genomsnittskonsumenten i de optimala punkterna är villig att offra två hamburgare för att få ytterligare en vattenmelon. d) η H = = = 0,5 (om inkomsten stiger med 1% ökar efterfrågan på hamburgare med 0,5 procent) ε S = = 30/0 ε S (utbudet av vattenmeloner är fullständigt elastiskt, kan ses av den vertikala utbudskurvan i figuren från a) e) Två punkter på efterfrågekurvan (D 1 ): ε = = =

25 ε = 0,769 ε = 0,769 (A) ε = 0,917 (B) Två punkter på utbudskurvan (S): ε S = = = ε S = 1,833 (B) ε S = = 2 (C) P V S 22 B 20 A C D 0 D 1 Q V

26 Uppgift 15 Det som särskiljer arbetsutbudskurvan i figuren är att den är bakåtlutande över en viss timlönenivå, d.v.s. den har en negativ lutning i ett visst intervall vilket inte är karaktäristiskt för utbudskurvor. Normala utbudskurvor är positivt lutande eftersom man vid en ökning av ersättningen/priset (i det här fallet w) normalt vill sälja /bjuda ut mer. Inkomst/dag 24*3w 24*2w 36w 32w 24*w 12w 8 12 Fritid (h) Su 1 In 0 Su 0 In 1 När lönen fördubblas (från w till 2w) väljer individen att öka sin arbetstid med 4 timmar (eftersom fritiden sjunker från 12 till 8 timmar). Både inkomst- och substitutionseffekten leder i figuren ovan till en minskad konsumtion av fritid. Individens utbudskurva är därför i detta intervall positivt lutande, d.v.s. utbudet av arbetskraft ökar när lönen ökar. Man kan också tänka sig en situation där inkomsteffekten går i motsatt riktning som substitutionseffekten men så länge som substitutionseffektens negativa påverkan på fritiden är starkare än inkomsteffektens positiva påverkan är den totala effekten negativ och arbetsutbudskurvan har en positiv lutning. När lönen stiger ytterligare (till 3w) väljer individen att minska sin arbetstid med 4 timmar (eftersom fritiden ökar från 8 till 12). Substitutionseffekten leder precis som alltid till lägre konsumtion av den vara som relativt sett har blivit dyrare, i det här fallet fritid när timlönen stiger (alternativkostnaden för att vara ledig stiger). Men vid denna löneökning går inkomsteffekten i motsatt riktning och till och med mer än motverkar substitutionseffekten vilket gör att den totala effekten blir positiv, d.v.s. fritiden ökar trots att timlönen stiger. Att detta är möjligt beror på att trots att individen väljer att arbeta mindre så ökar den totala dagsinkomsten (från 32w till 36w). D.v.s. mindre arbete innebär inte lägre total inkomst. Är man

27 nöjd med den inkomst man har så har man råd att vara mer ledig vid en högre timlön och man värderar fritiden högre än den extra inkomst man skulle kunna få. Uppgift 16 a) Pizza 15 B 9 I 1 8 A C I 0 Chips T S+I Innan prisförändringen Budgetlinjen (B 0 ) ges av: M 0 = 300, P P = 20, P C = 20 P = 300/20 = 15, C = 300/20 = 15. Individens val ges av: P 0 = 8, C 0 = 7. Efter prisförändringen Budgetlinjen (B 1 ) ges av: M 0 = 300, P P = 20, P C = 15 P = 300/20 = 15, C = 300/15 = 20. Individens val ges av: P 1 = 9, C 1 = 8. Den enda möjliga kombinationen om konsumtionen av båda varorna ska öka lika mycket. Ökar båda med två eller fler överskrider Pelle sin budgetrestriktion. Inkomst- och substitutionseffekten hittas genom att parallellförskjuta den nya budgetlinjen (B 1 ) bakåt tills den tangerar den ursprungliga indifferenskurvan (I 0 ). Skillnaden mellan denna tangeringspunkt (C) och ursprungsläget (A) utgör substitutionseffekten. Skillnaden mellan slutläget (B) och denna tangeringspunkt (C) utgör inkomsteffekten. Substitutionseffekten visar då den förändring i konsumtion som enbart beror på förändringen i relativpriser, d.v.s. eftersom chips har blivit billigare kommer han

28 substituera bort pizza till förmån för chips. Inkomsteffekten visar hur Pelle förändrar sin konsumtion av chips p.g.a. den extra köpkraft han har fått genom prissänkningen. (Substitutionseffektens storlek och därmed också riktningen på inkomsteffekten kan variera beroende på hur man har ritat indifferenskurvan I 0.) b) Pizza B 9 I 1 8 A I 0 B 0 B 2 B 1 Chips Pelle kan nu konsumera utefter budgetlinjen B 2. Han kan då konsumera mer av både pizza och chips än i punkten B och hamnar på en indifferenskurva som ligger till höger om I 1. Pelle har därmed möjlighet att uppnå en högre nytta vid inkomstökningen och därför föredrar han den framför prissänkningen. Vid inkomstökningen kan Pelle fritt välja vad han vill lägga sin ökade inkomst på. Vid prisförändringen får han också en substitutionseffekt som tvingar honom att konsumera mer av den vara som har blivit billigare och mindre av den vara som relativt sett har blivit dyrare. (Om Pelles val efter prissänkningen hade legat nedanför skärningen mellan B 1 och B 2 hade han föredragit prissänkningen.)

29 Uppgift 17 a) Konjunkturell arbetslöshet: Kortsiktig, cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget. Positiv i lågkonjunktur och negativ i högkonjunktur. b) Strukturell arbetslöshet = Friktionsarbetslöshet + Klassisk arbetslöshet Aktiv arbetsmarknadspolitik för att skapa en rörligare och mer flexibel arbetsmarknad = Förbättrad arbetsförmedling, flyttbidrag/hjälp (för både arbetskraft och arbetsgivare), utbildningsbidrag, arbetsmarknadsutbildning, sysselsättningsskapande åtgärder, ökad spridning av information Fler blir sysselsatta vid varje lönenivå, AU-kurvan förskjuts nedåt Friktionsarbetslösheten minskar eftersom glappet mellan AU- och AK-kurvan minskar. Passiv arbetsmarknadspolitik = Sänkt a-kassa Försämrade villkor för arbetslösa ökar incitamenten till att mer aktivt söka arbete Större sannolikhet att få ett arbete, matchningsprocessen går snabbare, fler blir sysselsatta vid varje lönenivå, AU-kurvan förskjuts nedåt Friktionsarbetslösheten minskar eftersom glappet mellan AU- och AK-kurvan minskar. Försämrar för fackföreningarnas arbetslösa medlemmar, facken vill få fler i arbete, förhandlar inte upp lönerna lika högt, FLS-kurvan förskjuts nedåt Den klassiska arbetslösheten minskar eftersom glappet mellan FLS- och AUkurvan minskar. Inkomstskattesänkningar: Höjer alternativkostnaden för att inte arbeta. Ökar incitamenten till att aktivt söka arbete Fler blir sysselsatta vid varje lönenivå, AUkurvan förskjuts nedåt Friktionsarbetslösheten minskar eftersom glappet mellan AU- och AK-kurvan minskar. Minska fackföreningarnas makt genom att t.ex. inskränka deras rätt till strejk fackföreningarna kan inte pressa upp lönerna lika mycket, FLS-kurvan förskjuts nedåt Den klassiska arbetslösheten minskar eftersom glappet mellan FLS- och AUkurvan minskar. Bestämma ett tak för lönenivåer som motsvarar den nivå som hade gällt vid fullständig konkurrens på arbetsmarknaden. Påverkar inte kurvorna men eliminerar den klassiska arbetslösheten. c) Added worker: Vid stigande arbetslöshet ökar incitamenten för att andra parter i hushållet ska träda in i arbetskraften och förvärvsarbeta. Discouraged worker: Vid stigande arbetslöshet minskar chanserna/ökar svårigheterna att få ett arbete vilket gör att vissa personer ger upp och slutar söka och därmed träder ur arbetskraften.

30 Uppgift 18 a) De ökade kostnaderna för nötköttsproducenterna förskjuter utbudskurvan uppåt. Använd efterfrågans priselasticitet för att ta reda på den nya jämviktskvantiteten. ε = = 2/3 = = 2/3 * 60/100 = 0,4 d.v.s. efterfrågad kvantitet minskar med 40 %. Q N = (1 0,4)*2000 = kg P N S N 160 S N 100 D N Q N b) Jämvikt innan och efter prisförändringen på nötkött ges av uppgiften. Använd korspriselasticiteten för att ta reda på hur stor förändringen i efterfrågad kvantitet är vid varje givet pris. ε XZ = = 0,5 = = 0,5 * 60/100 = 0,3 d.v.s. efterfrågad kvantitet ökar med 30 % vid varje prisnivå, efterfrågekurvan förskjuts åt höger med 30 %. Q T (P T =50) = 50*1,3 = 65

31 P T S T 60 B 50 A C +30 % D T D T Q T c) Substitutvaror eftersom korspriselasticiteten är större än noll, ε TN > 0. Om priset på den ena varan stiger ökar den efterfrågade kvantiteten av den andra varan. d) Utbudets priselasticitet genom punkt A och B. ε S = ε S A = = 0,5 ε S B = 0,545 Efterfrågans priselasticitet genom punkt B och C. ε B = 1,09 ε C = 0,769 e) η = = = η = 0< η <1: Efterfrågan ökar men med mindre än vad inkomsten ökar. Detta leder till att en allt mindre del av totala konsumtionsutgifterna kommer att läggas på tofu nödvändighetsvara som t.ex. annan mat (köper man trots att inkomsten är låg och därför ökar inte konsumtionen proportionerligt mot inkomsten).

32 Uppgift 19 a) Böcker M/P B B A I 0 I 1 B 1 B 0 M/2P M M/P M Paket snabbmakaroner I S Studentens val före fördubblingen av priset på snabbmakaroner ges av A. Studenten köper dubbelt så många paket snabbmakaroner som böcker. Studentens val efter fördubblingen av priset ges av B. Studenten köper precis lika många paket snabbmakroner som böcker, d.v.s. konsumtionen av snabbmakaroner har halverats medan konsumtionen av böcker är oförändrad. b) Se I och S i figuren ovan. Storleken på dem kan variera beroende på hur man har ritat indifferenskurvan I 0. Det är t.o.m. möjligt att tänka sig att substitutionseffekten är så pass stor att inkomsteffekten blir negativ. Substitutionseffekten visar den förändring i konsumtion som beror på förändringen i relativpriser. I det här fallet har snabbmakaroner blivit dyrare varför studenten konsumerar mindre makaroner till förmån för böcker. Inkomsteffekten visar den förändring i konsumtion som beror av en förändrad köpkraft. I det här fallet minskar konsumtionen av både böcker och makaroner till följd av den sänkta köpkraften. c) Normal vara: När inkomsten sjunker (stiger) minskar (ökar) konsumtionen av varan. (Om nu inte inkomsteffekten i figuren är positiv, i vilket fall det är en inferior vara: Minskad inkomst leder då till en ökad konsumtion av varan och vice versa.)

33 d) P M Engel kurva D Makaroner Makaroner e) Inkomsteffekten för böcker är negativ eftersom substitutionseffekten är positiv och den totala effekten är noll. Det innebär att en sänkt inkomst leder till en minskad konsumtion varför inkomstelasticiteten måste vara positiv, η > 0. Förändringen i efterfrågad kvantitet går åt samma håll som inkomstförändringen. Uppgift 20 a) Inkomst/dag Fritid (h) b) w = 100 Inkomst/dag = (24 18)*100 = 600 w = 200 Inkomst/dag = (24 14)*200 = w = 300 Inkomst/dag = (24 16)*300 = 2 400

34 c) w, timlön Antal timmar 10 i arbete/dag Uppgift 21 a) A: NPV = /1,05 + 4/1, /1,05 3 0,893 B: NPV = /1, /1, /1,05 6 0,139 Projekt A är mer lönsamt än projekt B (vilket t.o.m. är olönsamt) och bör därför vara det projekt som genomförs. b) Projekt B Vid en lägre ränta tas större hänsyn till belopp som inträffar längre fram i tiden, framtida överskott värderas högre. I det här fallet inträffar projekt B:s överskott, relativt projekt A:s, långt fram i tiden varför projekt B gynnas mer av en lägre ränta.

35 Uppgift 22 Vid en grafisk illustration av konsumtionsval bör både budgetlinjer och indifferenskurvor ritas ut. Punkten där dessa tangerar varandra representerar individens konsumtionsval. Före förändringen: Förutsatt att vi anger tablettaskar på Y axeln och äpplen på X axeln skär den ursprungliga budgetlinjen (B 0 ) Y axeln i M/P T och X axeln i M/P Ä. M/P T = 100 / 5 = 20 ; M/P Ä = 100 / 10 = 10 I utgångsläget spenderar lille Frank hälften av sin veckopeng, dvs 50 kr, på vardera vara. Detta innebär att Frank köper 50 / 10 = 5 äpplen ; 50 / 5 = 10 tablettaskar Detta markeras ut just genom att Franks indifferenskurva (I 0 ) tangerar budgetlinjen vid denna punkt (A). Efter förändringen: När lille Franks föräldrar subventionerar hans äppelköp med 5 kr innebär detta i praktiken att priset på äpplen minskar från 10 kr till 5 kr. Detta leder till en förskjutning av budgetlinjen (till B 1 ) Vare sig inkomsten eller priset på tablettaskar har förändrats. Detta innebär att interceptet av Y axeln fortfarande är M/P T = 100 / 5 = 20 Däremot medför prisförändringen på äpplen att interceptet av X axeln förändrats: M/P Ä = 100 / 5 = 20 För att få reda på lille Franks nya konsumtionsval utnyttjar vi den information som anges i uppgiften. Vi vet att Franks konsumtion av tablettaskar ökar med 50% (från 10 st) 50% = 0, *0,5 = 15. Frank väljer alltså att köpa 15 st tablettaskar. Därmed har han *5 = 25 kr kvar att köpa äpplen för. Till det nya priset på 5 kr innebär det att han kan köpa 25 / 5 = 5 st äpplen. Grafiskt illustreras detta genom att lille Franks nya indifferenskurva(i 1 ) tangerar budgetlinjen (B 1 ) vid denna punkt (B).

36 Inkomst och substitutionseffekten: För att finna inkomst och substitutionseffekten skjuts den nya budgetlinjen parallellt inåt, tills den tangerar den ursprungliga indifferenskurvan (vid C) A C utgör substitutionseffekten. Den visar den förändring i konsumtion som beror på förändringen i relativpriser. I det här fallet har äpplen blivit billigare varpå Frank köper mindre tablettaskar till förmån för äpplen. C B utgör inkomsteffekten. Den visar den förändring i konsumtion som beror på förändrad köpkraft. I det här fallet ökar konsumtionen av tablettaskar, medan konsumtionen av äpplen minskar, till följd av den förändrade köpkraften. Eftersom inkomst och substitutionseffekten tar ut varandra ändras inte Franks konsumtion av äpplen.

37 b) Efterfrågekurvan visar hur efterfrågan på äpplen varierar med priset på äpplen, vid en given inkomst. Från (a) ser vi att Frank efterfrågar samma kvantitet (5st) oavsett pris, och kan därför rita nedanstående kurva. Engelkurvan visar hur efterfrågan på äpplen varierar med inkomst, vid oförändrade relativpriser. Eftersom vi antar att relativpriserna är oförändrade måste vi jämföra Franks konsumtionsval vid två parallella budgetlinjer, tex B och B 1 från (a). Gör vi detta upptäcker vi att Frank vid en högre inkomst väljer att konsumera mindre äpplen (B) än han gör vid en lägre inkomst (C). Därmed visar Engelkurvan ett negativt samband mellan inkomst och äppelkonsumtion (dvs äpplen är en inferior vara för lille Frank):

38 c) Eftersom vi inte vet exakt placering av punkt C kan vi inte beräkna inkomstelasticiteten. Däremot går det att säga att den är positiv, eftersom efterfrågan på tablettaskar ökar när köpkraften ökar. Det går också säga att tablettaskar verkar vara en lyxvara eftersom efterfrågan ökar med mer än vad inkomsten ökar (vid jämförelse av B och B 1 från (a)). Uppgift 23 I uppgiften får vi information om att prisökningen av vara X påverkar efterfrågan av cyklar och bilar. Utbudet påverkas inte, och därmed måste det ursprungliga och det nya jämviktsläget ligga på samma utbudskurva. b)

39 Utbudselasticitet för bilar: Utbudselasticitet för cyklar: Korspriselasticitet för cyklar med avseende på priset på vara X: Korspriselasticitet för bilar med avseende på priset på vara X Går ej att beräkna då vi saknar två punkter på olika efterfrågekurvor vid samma prisnivå. Inkomstelasticitet: Går ej att beräkna då ingen inkomstförändring skett. Efterfrågeelasticitet: Går varken att beräkna för cyklar eller för bilar då vi saknar två punkter på samma efterfrågekurva. c) Eftersom efterfrågan på cyklar ökar när priset på X ökar är X en substitutvara till cyklar (märks även på att korspriselasticiteten är positiv). Eftersom efterfrågan på bilar minskar när priset på X ökar är X en komplementvara till bilar. Uppgift 24 a) Oavsett timlön väljer Lisa att arbeta så att hon tjänar 12000kr/månad. Vid en timlön på 60kr innebär detta 10 timmar per dag (14 timmar fritid). Vid en timlön på 100kr innebär detta 6 timmar per dag (18 timmar fritid). Grafiskt illustreras detta på följande vis, med budgetlinjer och indifferenskurvor.

40 b) Vid en löneökning: Substitutionseffekt: Antalet timmar i arbete stiger eftersom alternativkostnaden för fritid har ökat; det har relativt sett blivit dyrare att vara ledig. Inkomsteffekt: Antalet timmar i arbete sjunker eftersom individen kan efterfråga mer fritid och ändå tjäna lika mycket (eller mer); individen har råd att unna sig att vara ledig. Dessa effekter går i motsatt riktning och motverkar alltså varandra helt eller delvis. I Lisas fall överväger inkomsteffekten, eftersom den totala effekten av inkomstökningen är att hon unnar sig att vara mer ledig. Dessa effekter illustreras grafiskt genom att den nya budgetlinjen parallellförskjuts tills den tangerar den ursprungliga indifferenskurvan. Se nedan;