Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *"

Transkript

1 Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) * Del 1 (kap. 6): Företagets produktion på kort och lång sikt Perloff upplaga 5: övningsuppgifter 1, 6, 10, 19, 22, 25, 26, och 30 (kapitel 6) Perloff upplaga 6: övningsuppgifter 2, 13, 16, 25, 26, 29, 31 och 34 (kapitel 6) 1. Anta att en producents produktionsfunktion, Q = f(k,l), kan specificeras som Q = 10K L. K representerar mängden fysiskt kapital som används i produktionen och L representerar mängden arbetskraft. a) Kännetecknas produktionen av konstant, tilltagande eller avtagande skalavkastning? Förklara. Börja med att definiera de tre typerna av skalavkastning. b) Vi antar oftast att produktionsfaktorn kapital är fast på kort sikt, d v s att producenten på kort sikt inte kan ändra mängden kapital i produktionen. Om K=2, vad blir den kortsiktiga produktionsfunktionen, Q = f(l)? c) Visa den kortsiktiga produktionsfunktionen i ett diagram, med L på horisontell axel och Q på vertikal axel. d) Ange marginalprodukten av arbetskraft, MPL. Uppfylls det antagande som vi normalt gör om arbetskraftens produktivitet? Förklara. 2. Anta att produktionen av skjortor vid ett textilföretag i Borås kan representeras med produktionsfunktionen Q = K 0,5 L 0,5, där Q anger antal skjortor per dag. L anger arbetstimmar per dag. a) Vilken skalavkastning råder under denna produktionsteknik? b) Anta att kapitalstocken är fast på kort sikt, så att K=25. På företaget arbetar 32 anställda, 8 timmar per dag. Hur stor är företagets dagsproduktion av skjortor? c) Tack vare den goda lokala tillgången på studenter som kan tänka sig jobba extra som timanställda, kan företaget variera mängden arbetskraft från dag till dag. Vad är företagets kortsiktiga produktionsfunktion, Q = f(l), vid K=25? Skissa funktionen i diagrammet på nästa sida. d) Ange arbetskraftens marginalproduktivitet, MPL, som funktion av L då K=25. Skissa funktionen i det andra diagrammet på nästa sida. Uppfylls det antagande som vi normalt gör om arbetskraftens produktivitet? * Erik Jonasson, Nationalekonomiska institutionen,

2 120 q L 3.0 MPL L Del 2 (kap. 7): Företagets kostnader på kort och lång sikt Börja med följande övningsuppgifter i Perloff, kapitel 7: 2, 6, 12, 13, 16, 27 and Anta att de kortsiktiga kostnaderna för ett företag kan representeras med följande kostnadsfunktion: TC = (Q 3 /3) 4Q 2 +20Q+20, där TC anger totala kostnader och Q produktionen per månad. a) Hur stora är de fasta kostnaderna, FC? b) Ange den rörliga kostnaden, VC, som en funktion av Q. c) Ange den fasta styckkostanden (AFC), den rörliga styckkostnaden (AVC) och den totala styckkostnaden (ATC), som funktioner av Q. Vilket samband gäller mellan ATC, AFC och AVC? d) Ange marginalkostnaden, MC, som funktion av Q. 2

3 e) Skissa styckkostnaden ATC och marginalkostnaden MC i diagrammet nedan. Vad kan vi säga om styckkostnaden då styckkostnad och marginalkostnad är lika? MC ATC q f) Ge en ekonomisk förklaring till varför ATC-kurvan ofta antas ha det utseende som kurvan ovan. Använd dina svar i (c). 4. Harriet, direktören för det ovan nämnda texilföretaget i Borås, har på senare tid börjat oroa sig alltmer för de ökade produktionskostnaderna. Hon överväger att förflytta produktionen till Maharashtra i Indien. Innan några beslut tas, utreds kostnadsstrukturen. Efter en stunds studier i sin gamla kursbok i nationalekonomi och viss överslagsberäkning, konstaterar hon att månadskostnaderna (i kr) för skjortproduktionen kan representeras med följande kostnadsfunktion: TC = Q+0,05Q 2 a) Ange de totala fasta kostnaderna och funktionen för de rörliga totala kostnaderna. b) Visa FC, VC och TC i diagrammet nedan. Vad kallar vi lutningen på TC-kurvan? 350 Tkr q c) Ange funktionerna för AFC, AVC, ATC och MC. 3

4 d) Företaget levererar cirka skjortor per månad till sina grossister. Beräkna vid denna kvantitet TC, VC, AFC, AVC, ATC och MC. e) Vid kvantiteten 1 500, hur stor del av totalkostnaden utgörs av fasta kostnader? Svara i hela procent. 5. Kommunledningen får nys om textilföretagets planer att förlägga produktionen utomlands. På kommunens bekostnad skickas därför omedelbart en dyr konsult från konsultfirman Go Capital till företaget för att med goda argument få företagets direktör på andra tankar. Er produktionsteknik är helt enkelt för arbetskraftsintensiv för att vara konkurrenskraftig, menar konsulten och tillägger att Sverige är ett land med höga arbetskraftskostnader. Med modernare teknik kommer ni vara mindre beroende av arbetskraft och kommer dessutom sänka era styckkostnader, fortsätter konsulten och överräcker ett färggrant dokument med sitt förslag på förnyad produktionsteknik. I dokumentet återfinns följande kostnadsfunktion: TC = Q+0,03Q 2 a) Visa vilka kostnader som konsultens förslag innebär genom att ange FC och funktionerna för VC och MC. b) I konsultens förslag, hur stor andel av totalkostnaden utgörs av fasta kostnader vid Q=1 500? c) Givet att man planerar hålla försäljningsvolymen konstant, bör Harriet följa konsultens råd att göra produktionen mer kapitalintensiv? Förklara. d) Hur mycket måste vi minst producera per månad för att den nya tekniken ska ge lägre kostnader än den gamla? undrar Harriet. Konsulten, medveten om att svaret på frågan kräver lösningen av en andragradsekvation, svarar undvikande Redan vid mycket låga produktionsvolymer!. Bringa klarhet i problemet genom att beräkna vid vilken kvantitet som den föreslagna och den nuvarande produktionsmetoden ger samma totalkostnad. Avrunda till heltal. Komplettera ditt svar med en skiss av totalkostnadskurvor. 6. Textilföretagets facklige representant, sittandes i ett kontor intill, hör konsultens högljudda och vältaliga argumentation. Med fruktan att han själv och hans kollegor ska förlora sina jobb till följd av konsultens investeringsförslag, kontaktar han genast ordföranden för Konfektionsarbetarnas Förbund, avdelning 37. Redan nästa dag har fackrepresentanten med sig ett förslag till Harriet på hur kostnadseffektiviteten kan bättras. Nyckeln till framgång på dagens marknad är flexibilitet, inleder fackrepresentanten, och fortsätter sin argumentation: därför är det viktigt att hålla nere de fasta kostnaderna i produktionen och istället ta tillvara de anställdas unika kompetens. Med nedbantad maskinpark och större satsningar på personalen, menar han, kommer företaget att vara bättre rustat för en osäker framtid. Han styrker sitt resonemang med följande kostnadsfunktion: TC = Q+0,09Q 2 4

5 a) Givet företagets nuvarande produktionsvolym, är det sannolikt att fackrepresentanten kommer att kunna sälja in sitt förslag till Harriet? Förklara. b) Hur stor andel av totalkostnaden utgörs av fasta kostnader med fackrepresentantens förslag? Beräkna andelen vid Q= c) Harriet visar sig inte vara fullt övertygad av förslaget, efter att ha gjort samma uträkning som du. Något diplomatiskt konstaterar hon till fackrepresentanten att Ditt förslag kan komma att aktualiseras i framtiden. När kan, i själva verket, fackrepresentantens förslag komma att aktualiseras? Med andra ord, till vilken kvantitet måste månadsproduktionen sjunka för att denna, mer flexibla, produktionsteknik ska vara att föredra från kostnadssynpunkt? 7. En tid senare kan man, till de anställdas belåtenhet, notera att företaget avstod från både utlandsflyttning och arbetskraftsbesparande investeringar. Produktionstekniken förblev oförändrad. Tack vare en lyckad ansökan om bidrag ur EU-fonden En Levande Textilindustri för ett Levande Europa har företaget numera ett generöst produktionsstöd. Stödet uppgår till 20 kronor per skjorta plus en klumpsumma på kronor per månad. a) Hur ser företagets månatliga kostnadsfunktion ut med produktionsstödet inräknat? b) Ange FC och funktionerna för VC, AFC, AVC, ATC och MC med produktionsstöd. Hur skiljer sig AVC och MC från situationen utan produktionsstöd? c) Den tidigare konsulten har lagt ner sitt enmansbolag Go Capital och arbetar numera istället som EU-bidragshandläggare vid Länsstyrelsen. Vid ett besök hos textilföretaget framför han med något självgod ton att Ingen investering i världen kunde ha gett er lika förmånligt kostnadsläge som mitt bidrag har gett er. Med viss känsla av tacksamhetsskuld instämmer Harriet: Du har nog alldeles rätt. Bidraget har dessutom hjälp oss konkurrera ut vår främsta rival, vilket har ökat vår försäljningsvolym till per månad! Har handläggaren rätt att vara stolt för sin hjälpande insats? Jämför företagets totalkostnader vid månadskvantiteten Q=2 000 under: i) den oförändrade men subventionerade produktionsmetoden och ii) produktionsmetoden som tidigare föreslogs av Go Capital (se uppgift 5). 8. Espresso Lounge är en ny kaxig uppstickarkedja inom kafébranschen. Chefen för kedjan, Rosita, ser inför årsbokslutet över fördelningen mellan kapital och arbetskraft på sina kaféer. Inventarierna är påkostande, men personalen är bantad till ett minimum för att hålla driftskostnaderna nere. Rosita har på senare tid fått ta emot klagomål från kafébesökare om långa köer, skräpiga lokaler, och stressade, otrevliga baristor. Hon budgeterar sin långsiktiga årskostnad för kapital och arbetskraft till LRTC=100 (alla kostnader i tusental euro). Lönen, på årsbasis, är w=10 per heltidsekvivalent och kapitalkostnaden (hyror och räntor) är r=5 per kapitalenhet. 1 a) Rita Rositas isokostlinje för ett av hennes kaféer, dvs visa hennes möjliga kombinationer av arbetskraft och kapital, givet hennes långsiktiga budget och gällande faktorpriser. Låt L vara på horisontell axel. Ange isokostlinjens lutning. 1 Med en kapitalenhet menas här av fysiskt kapital (lokal och inventarier). 5

6 b) Rosita anser att hennes kaféer i princip når det kapacitetsmål som hon har satt upp (antal serverade gäster per år). En gäst lämnade dock ett tips på en servett med budskapet Se över din marginella tekniska substitutionskvot! Du har pengar att spara! Hälsningar Görel. Kaféerna har i nuläget 16 kapitalenheter och 2 anställda. Rosita beräknar att arbetskraftens marginalprodukt är 8 och att motsvarande marginalprodukt för kapitalet är 2. Komplettera din graf i (a) med en isokvantkurva som åskådliggör ovanstående marginalproduktförhållande vid nuvarande val av K och L. c) Utifrån din graf i (b), kostnadsminimerar Rosita med nuvarande kombination av produktionsfaktorer? Om inte, beskriv med hjälp av principen för kostnadsminimering i vilken riktning Rosita ska förändra sin arbetskraft och kapitalmängd för att nå lägsta kostnad med bibehållen serveringskapacitet. Stöd ditt resonemang grafiskt! 6

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Föreläsning 4: Produktion

Föreläsning 4: Produktion Utbudsteori Föreläsning 4: Produktion Parallell med efterfrågeanalysen Produktionsfunktionen Marginalprodukt Utbudskurvan Perfekt konkurrens Läsanvisningar K&W 4 och 11-12 Produktionsfunktionen Produktionsfunktionen

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller

Läs mer

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

MP L AP L. MP L = q/ L

MP L AP L. MP L = q/ L F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-02-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 12 november 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 11-12 Tentamen består av sammanlagt 6 uppgifter

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6. KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 20 augusti 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 08 20 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare: Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOI Globalisering och utveckling 4,5 hp Datum: Tid: Lärare: Fredagen den 1 juni 2012 14-17 Lars Bohlin Totalt antal poäng

Läs mer

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2 LEKTION 2 Lösningsförslag Uppgift 1 ATC =TC/Q = 100/Q + 8 0,12Q + 0,004Q 2 AVC = 8 0,12Q + 0,004Q 2 AFC = 100/Q (FC DEN DEL AV TC SOM ÄR OBEROENDE AV Q, DVS TC NÄR Q =0) MC = dtc/dq = 8 0,24Q + 0,012Q

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 2 februari 29 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 29 2 2 Tentamen består av sammanlagt 5 uppgifter om

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst? Gruppövning 4 4.1 Monopolmarknad a) Vid vilken tillverkad kvantitet maximerar företaget sin vinst? Se. b) Vilket pris sätter företaget? Se mo c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Lösningsförslag Fråga 1.

Lösningsförslag Fråga 1. sförslag Fråga 1. a) MRS = y/x b) Villkoret MRS=MRT ger y/x = 3/5. Om vi stoppar in det i individens budgetrestriktion får vi 3x + 3x = 150, vilket ger x = 25, y=15. c) Nu är priset på x 6kr. För att kunna

Läs mer

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Extra frågor att träna på

Extra frågor att träna på Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 8 april 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 04 08 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 januari 0 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 0 0-7 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer: ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar

Läs mer

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser. Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.

Läs mer

KPB konferens 22 oktober. Volymer och val av insatser hur stor del av kostnadsläget i verksamheten förklaras av detta?

KPB konferens 22 oktober. Volymer och val av insatser hur stor del av kostnadsläget i verksamheten förklaras av detta? KPB konferens 22 oktober Volymer och val av insatser hur stor del av kostnadsläget i verksamheten förklaras av detta? Vilka trender har vi identifierat? Ekonomiska utmaningar kopplat till demografi anledning

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

TILLÄMPAD EI<ONOMI OCH HANDEL \\J ~ b lo o

TILLÄMPAD EI<ONOMI OCH HANDEL \\J ~ b lo o INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI :rvibd STATISTIK Göteborgs Universitet TILLÄMPAD EI

Läs mer

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1. 3.1 MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC 0 ATC 0 AVC 0 0 q 0 q a) Alternativkostnaden för mark är oavhängig produktionsvolym och således en i kostnadsfunktionen att karakterisera som fast kostnad. iagrammatiskt

Läs mer

Institutionen för Samhällsvetenskap. Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin

Institutionen för Samhällsvetenskap. Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin Mikroekonomisk Teori, 7,5 hp Skriftlig tentamen 2009 09 30 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 7 uppgifter

Läs mer

Civilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1

Civilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1 Civilekonomprogrammet, termin 1 Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1 1 Lektion 1 Uppgift 1 Antag att land A har en bruttonationalprodukt (BNP) per capita som bara är 50% av

Läs mer

3. Hur snabbt förändras diametern av en cirkel med avseende på cirkelns area?

3. Hur snabbt förändras diametern av en cirkel med avseende på cirkelns area? Dagens 30 aug: a, 2, 3, 5, 6.. Låt Q vara antalet producerade enheter. Bestäm a. Marginalvinsten för vinstfunktionen π(q) = 3Q + Q + 2. Marginalintäkten för intäktsfunktionen R(Q) = ( + 2Q) 3/2. c. Marginalkostnaden

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematik och nationalekonomi, en introduktion Thomas Sonesson 01 Förord Nationalekonomi är en vetenskap som

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer