Internationell handel

Transkript

1 Internationell handel Globalisering Resursfördelning i öppna ekonomier 1

2 Dagens föreläsning kapitel (3) och Den neo-klassiska faktorproportionsmodellen (Hecksher- Ohlin) förklarar varför komparativa fördelar uppstår vad händer med industristruktur? Ersättningen till inputs i produktionen inkomstfördelningen 5. Inombranschhandel (Modern utrikeshandelsteori) 2

3 Komparativa fördelar och PPF forts. + faktorproportionsteorin Sawyer & Sprinkle kapitel 3 och 4 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 3

4 Neoklassiska modellen Bertil Ohlin och Eli Heckscher Ett teorem som bygger på: att det finns olikheter i faktorproportioner mellan länder olikheter i faktorproportion mellan sektorer i ett land kapitalintensiv respektive arbetsintensiv sektor produktionsfaktorer inte rörliga mellan länder, men inom landet Bertil Ohlin Nobelpris 1977 Eli Heckscher 4

5 Heckscher-Ohlin teoremet Ett land kommer att specialisera sig på tillverkning av, och exportera, den vara vars tillverkning kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om och importera den vara som är intensiv i användningen av landets knappa resurs. 5

6 Rikligt förekomst av en faktor, t.ex kapital kommer att göra denna faktor billig relativt andra länder Ett land kommer att ha komparativ fördel i produktionen av den vara som kräver mycket av den rikligt förekommande insatsfaktorn 6

7 Tilltagande alternativkostnader 1. Om resurser som används i produktionen två olika varor är anpassade 2. Om produktionen av två olika varor kräver olika mycket arbete och kapital (H-O) 7

8 Tilltagande alternativkostnader Om tex stålindustrin använder mer kapital än textilindustrin Produktionsmöjlighetskurvan är då konkav mot origo (buktar ut från origo) Starta i ett läge med produktion av bara kläder Inledningsvis kan man lösgöra mycket kapital och arbetskraft från textilindustrin Därefter avtar produktionsökningstakten i stålindustrin vid ytterligare överföring av resurser från textilindustrin, kvoten K/L avtar eftersom stålindustrin är mer kapitalintensivt än textilindustrin 8

9 Tilltagande alternativkostnad Kläder Det kostar mer och mer i termer av kläder att gå över till stålindustri. Tilltagande alt. Kostnad A B C D E J Ricardo Konstant Alt. kostnad I Stål 9

10 Tilltagande alternativkostnad Kläder Flack lutning MRT ej konstant, dvs alternativkostnaden för Stål i termer av kläder stiger när vi producerar mer stål (från A till B). A Men lutningen på PPF är viktig Brant lutning B Stål 10

11 USA har mer kapital Indien har mer arbetskraft ndien Kläder USA Indien USA Stål 11

12 Indifferenskurvor Kläder Nyttan konstant längs i-kurvan Bättre med en kurva längre ut från orig 2 1 Maskiner 12

13 USA har mer kapital Indien har mer arbetskraft ndien Kläder U Indifferenskurvan UU representerar individernas preferenser för de båda varorna USA U Indien USA Stål 13

14 MRT i Indien och USA Kläder Kläder Stål 1 2 Stål 14

15 Priserna Utan handel formas priserna av indifferenskurvorna och produktionsmöjlighetskurvorna i respektive land Jämvikt där UU tangerar produktionsmöjlighetskurvan Jämviktspriset i Indien är brantare än i USA eftersom stål är relativt dyrare än kläder i Indien 15

16 ndien Kläder USA har mer kapital Indien har mer arbetskraft U Autarki stål är relativt dyrare än kläder i Indien Produktion och konsumtion i samma punkt USA U P Indien Indien USA Stål 16

17 ndien Kläder USA har mer kapital Indien har mer arbetskraft U Autarki Kläder är relativt dyrare än stål i USA USA Produktion och konsumtion i Indien Produktion och konsumtion i land USA U P Indien P US A Indien USA Stål 17

18 Internationell handel Leder till utjämning av varupriserna fullständig prisutjämning om vi inte har några handelshinder Världsmarknadspriset, P, kommer att ligga någonstans mellan P A och P B dvs någonstans mellan relativpriserna i autarki relativpriset på den knappa resursen i respektive land faller 18

19 Jämvikt med samma priser i båda länderna Kläder Indien Kläder USA Indien B P P Prislinjen P är mindre brant än prislinjen P A i autarki Stål Prislinjen P är brantare än prislinjen P B i autarki 19 Stål

20 Jämvikt i de två länderna Kläder Indien U Indien Kläder U USA C C B U U P P Stål 20 Stål

21 Jämvikt i de två länderna Kläder Indien U Indien Kläder U USA T 1 C C B T 2 T 2 U U T 1 P P S 1 S 2 Stål S 2 S 1 21 Stål

22 Jämvikt i de två länderna Vinst av handel då vi kan konsumera utanför vår produktionsmöjlighetskurva Kläder Kläder Indien USA U U Indien T 1 T 2 C C Export B T 2 Import U U T 1 Import P Export P S 1 S 2 Stål S 2 S 1 22 Stål

23 Handel Leder till utjämning av priser Världsmarknadspriset kommer att ligga någonstans mellan P A och P B (dvs autarkipriserna) Den kapitalintensiva varan stål blir dyr i det land där kapital är en knapp produktionsfaktor Indien importerar stål Den arbetsintensiva varan textil blir dyr i det land där arbetskraft är en knapp produktionsfaktor USA importerar kläder 23

24 Effekter av H-O Handel medför en konvergering av relativpriserna, och faktorpriser. Den grupp som har begränsad tillgång på en insatsfaktor t ex realkapital i ett land förlorar på handel. Den grupp i samma land som har den rikligt förekommande faktorn vinner. Faktorprisutjämning innebär att relativlön går upp i det land som specialiserar sig på arbetsintensiv produktion, ner i det andra landet 24

25 I USA FPE exempel (kap 4) Expanderar maskintillverkning (mer lönsam) Klädtillverkningen minskar (mindre lönsam) I Indien Expanderar klädindustrin (mer lönsam) Maskintillverkningen minskar (mindre lönsam) Förändring av priser leder till att inputs flyttas till mer lönsam produktion Påverkar ersättningen till inputs Lönerna stiger i Indien, men faller i USA Ersättningen till kapital r stiger i USA, faller i 25

26 Sammanfattning Innan handel w r USA w r Indien Efter handel w r USA w r Indien 26

27 Faktorprisutjämningsteoremet Antag två länder: USA och Mexiko Antag att USA är kapitalrikt och Mexiko är arbetsrikt Relativa faktorpriser (w/r) i USA > (w/r) i Mexiko Antag att H-O-antagandena (2x2x2) gäller bl. a. inga handelshinder eller transportkostnader handel att varupriserna blir lika i de båda länderna universellt känd teknik Båda länderna producerar båda varorna Handelsmönster enligt H-O-teorin USA exporterar kapitalintensiva varor och importerar arbetsintensiva Mexiko exporterar arbetsintensiva mot import kapitalintensiva 27

28 Forts. Faktorprisutjämningsteoremet Handel Produktionen av arbetsintensiva (importkonkurrerande) varor minskar i USA mycket arbetskraft frigörs i förhållande till kapital Produktionen av kapitalintensiva varor (exportvaror) ökar i USA relativt mycket kapital i förhållande till arbetskraft kommer att efterfrågas Ovanstående leder till att det i USA uppkommer ett utbudsöverskott på arbetskraft ett efterfrågeöverskott på kapital w/r 28

29 Forts. Faktorprisutjämningsteoremet Handel Produktionen av kapitalintensiva (importkonkurrerande) varor minskar i Mexiko mycket kapital frigörs i förhållande till arbetskraft Produktionen av arbetsintensiva varor (export) ökar i Mexiko relativt mycket arbetskraft i förhållande till kapital kommer att efterfrågas Ovanstående leder till att det i Mexiko uppkommer ett utbudsöverskott på kapital ett efterfrågeöverskott på arbetskraft w/r Slutsats: Relativa faktorpriset tenderar att utjämnas mellan USA och Mexiko Obs: Det går att visa att eftersom teknologin antagits vara lika så utjämnas inte bara de relativa faktorpriserna utan även de absoluta. 29

30 Forts. Faktorprisutjämningsteoremet: Varför observerar vi då skillnader i löner? I fallet med många varor är vissa länder specialiserade på ett begränsat antal varor Utvecklingsländer i först råvaror och råvarubaserade varor, sedan i arbetsintensiva varor i enkla produktionsprocesser Industriländer koncentrerade på humankapitalintensiva varor Använder helt olika teknologier i produktionen Om produktiviteten är högre kan även lönerna vara motsvarande högre. (Jämför med Ricardo) Priserna konvergerar inte på grund av transportkostnader och olika handelspolitiska begränsningar Arbetslöshet i utgångsläget lönerna stiger inte 30

31 Vinster av handel samt handelsmönster Om man för in konsumtion i analysen via samhälleliga indifferenskurvor kan man visa att handel även i denna modell ger en högre nationell välfärd för båda länder jämfört med autarki Landet når en högre indifferenskurva genom en ökad specialisering på varan där man har komparativ fördel, samt byte av varor med det andra landet Visa även handelsmönstret! Observera att handel i denna modell till skillnad från i Ricardomodellen oftast inte leder till fullständig specialisering 31

32 Inkomstfördelningseffekter och vinster av handel Som helhet vinner alltså båda länderna på handel, men till skillnad från i Ricardomodellen kan grupper inom landet förlora på handel Produktionsfaktorer som används intensivt i produktionen av exportvaror tjänar på handel medan de som används intensivt i den importkonkurrerande industrin förlorar exportökning ökad efterfrågan på i synnerhet den faktor som används intensivt i exportsektorn driver upp priset på denna faktor importökning minskar efterfrågan på framförallt den faktor som används intensivt i den importkonkurrerande sektorn 32

33 H-O teorin och empiri H-O stämmer ganska bra i handeln mellan länder på olika utvecklingsnivåer, men förklarar inte så mycket av handeln mellan industrialiserade länder Teorin viktig för att analysera effekter av handel, i synnerhet vad gäller inkomstfördelning 33

34 Sammanfattning Heckscher- Ohlin Handel uppstår på grund av... Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer Skillnader i relativa priset på produktionsfaktorer Komparativa kostnadsskillnader i produktionen Skillnad i relativt varupris Handel Handelsmönster: Varje land exporterar varor som i sin produktion använder mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om och som därför är relativt billig 34

35 Forts Sammanfattning Heckscher-Ohlin Handel en tendens till faktorprisutjämning, dvs löner och kapitalersättning tenderar att utjämnas mellan länderna Handel ger vinst för båda länderna som helhet, MEN, grupper inom länderna kan få det sämre Rybczynskis teorem: Om tillgången på den ena produktionsfaktor ökar i ett litet land och priserna är oförändrade kommer produktionen av den vara som använder den växande faktorn intensivt öka, den andra minskar 35

36 Stämmer teorin med verkligheten? Leontief paradoxen (1953) USA importerade mer kapitalintensiva produkter, tex råvaror. Arb.marknaden i USA skyddad av tullar Försök att studera faktorinnehållet i handeln inte speciellt framgångsrikt sätt att förutsäga handelns struktur lite bättre om man lättar på några av teorins antaganden tillåter olika teknologi mellan länder tillåter olika efterfrågemönster Andra resultat (regression) faktoranvändningen (intensiteten) i en bransch i ett land hög förklaringsgrad till internationell konkurrenskraft framförallt har man tittat på realkapital per sysselsatt andel högutbildade (humankapital) 36

37 Hur står sig Heckscher-Ohlin? Antar ju lika teknologi i alla länder inte så realistiskt (FoU skiljer sig mycket mellan länder och är viktigt för tekniska framsteg) Mycket av världshandeln utgörs av inombranschhandel kan inte förklaras med H-O teorin finns inte så stora skillnader mellan i-länder vad gäller faktoruppsättningen Förra årets Nobelpristagare (Paul Krugman) visar att utrikeshandel uppstår inte bara mellanländer som är olika (H-O) utan också mellan länder som är identiska vad gäller faktoruppsättning och teknologi. Imperfekt konkurrens och stordriftsfördelar. 37

38 Leontief 1953 Använde handelsdata för år 1947 för USA Han mätte hur nycket K och L det gick åt för att producera $1 miljon för export och $1 miljon för import EXPORT IMPORT KAPITAL ARBETSKRAFT K/L $ per person 14,000 18,200

39 Problem Leontief hade bara data för resursanvändningen i USA, inte i de länder USA importerade från Han hde alltså inte data över utländsk teknologi HO antog att den (K/L) var densamma i alla länder så då kunde Leontief utnyttja data för USA Han fann alltså att K/L i importen var större än exporten PARADOX! Han hade helt riktigt antagit att USA var kapitalintensivt och skulle exportera kapitalintensiva produkter

40 Förklaringar Teknologin är inte densamma i alla länder kapitalanvändningen ej jämförbar mellan länder Leontief ignorerade land. USA har stora landtillgångar Borde ha skilt på utbildade och icke utbildad arbetskraft Data för år 1947 kan ha varit missvisande (efter kriget) USA hade en massa tullar = ej frihandel

41 Efter Leontief paradoxen Försökt att utveckla Heckscher-Ohlin teorin Tillåta för internationell rörlighet för produktionsfaktorerna Direktinvesteringar Arbetskraften är inte homogen Finns stora skillnader i andelen högutbildade Mellan branscher och mellan länder tex flyg och läkemedelsindustrin vs textilindustrin Mellan i- och u-länder Tillåta för andra marknadsformer än fullständig konkurrens märkesvaror stordriftsfördelar t ex Krugman (årets Nobelpristagare) 41

42 Vilka resurser formar mönstret av komparativa fördelar? Resurser som har låg internationell rörlighet rörliga resurser kan knappast påverka industriell lokalisering Geografiskt ojämnt fördelade på ett sådant sätt att relativa resurspriser skiljer sig mellan länderna t ex så att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildade varierar mellan länderna Slutligen bör efterfrågan på resursen skilja sig mellan branscher t ex så att kostnadsandelen för högutbildade varierar över branscher 42

43 Exempel naturresurser (olja, malm, skogsmark m m), realkapital i form av maskiner och byggnader, arbetskraft, humankapital i meningen kompetens hos arbetskraften vanligen mätt i form av utbildning teknisk och kommersiell kunskap hos företagen vanligen mätt i termer av FoU 43

44 Relativa faktortillgången Det bör understrykas att det är den relativa faktortillgången i ett land och den relativa åtgången av en faktor i en bransch dvs värdet av beståndet av realkapital per sysselsatt och andelen högutbildade i arbetskraften i branschen och landet som är relevant, och inte tillgången i absoluta tal. 44

45 Andra faktorer som formar komparativa fördelar Hemmamarknadens storlek Kan ge komparativa fördelar om det finns stordriftsfördelar Höginkomstland Sofistikerad efterfrågan Inhemska företag blir duktiga på vissa specialprodukter: exportland Strikta miljökrav Kan ge komparativa fördelar Omfattning och kvalitet i infrastruktur Gäller särskilt produktion som kräver billiga transporter 45

46 Hur är det med rörligheten? Naturresurser Inte rörliga, men själva förädlingsprocessen kan ske i andra länder Realkapital (byggnader och maskiner) Finansiellt kapital rör sig allt snabbare Realkapital mer trögrörligt, men direktinvesteringar innebär i princip att gränserna för realkapitalet suddas ut Arbetskraft Inte särskilt rörlig undantag flyktingar Inte ens inom EU Humankapital Inte särskilt rörligt Utbildningssystemet viktigt Forskning och utveckling (FoU) Mer rörligt genom direktinvesteringar 46

47 Forskning och utveckling (FoU) Den FoU som skapas i ett land kan transporteras över gränser Påverkar produktionen (produktiviteten) i dotterbolag i utlandet Kunskapsspridning till andra företag via kontakter mellan inhemska och utländska producenter via handeln produktkrav och stödtjänster via direktinvesteringar I Sverige står ett litet antal stora multinationella företag (MNFs) för den största delen av FoU 47

48 Hur ser det ut för Sverige? Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder realkapital utbildning FoU 48

49 Handel Om handel vore möjlig kommer priserna att ligga någonstans i intervallet mellan de båda ländernas relativpriser i autarki Länderna kan specialisera sig på att producera det de är bra på och exportera den varan och importera den andra varan eftersom alternativkostnaderna antas vara konstanta (bortser från teknisk utveckling) 49

50 Skillnader mellan modellerna Teknologi Klassiska (Ricardo): olika teknologier i olika länder Neoklassiska (Heckscher-Ohlin): identisk teknologi i alla länder Produktionsfaktorer Klassiska (Ricardo): en insatsfaktor i produktionen (arbetskraft) Neoklassisk (Heckscher-Ohlin): två instatsfaktorer i produktionen (kapital, arbetskraft) 50

51 Hur ser det ut för Sverige? Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder realkapital utbildning FoU 51

52 Tabell 3.1 Investeringar i realkapital och BNP per capita 2004 Land Bruttoinvesteringar som andel av BNP (procent) Bruttoinvesteringar som andel av förädlingsvärdet inom industrin (procent)* ITPS-rapporten BNI/capita (USD löpande priser) USA 17,0 10, Japan 23, Sverige 16,1 15, Storbritannien 18,0* 9, Tyskland 17,3 14, Sydkorea 30,2 29, Tjeckien 27,6 23, Ungern 23,9 26, Polen 20,0 21,1** 6100 Ryssland 20, Brasilien 21, Thailand 27, Kina 38, Indien 23,9* Zambia 26,

53 Figur 3.1 Investeringskvoten i svensk industri jämfört med investeringskvoten inom industrin i OECD ITPS-rapporten Investeringskvot OECD Investeringskvot Sverige Anmärkning: De OECD-länder som det förutom Sverige finns data för under perioden är Australien, Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland (före 1991 Västtyskland), USA och Österrike. Källa: OECD STAN 53

54 Tabell 3.2 Genomsnittlig utbildningstid i befolkningen över 25 år 2000, offentliga utgifter för utbildning som andel av BNP 2003 och BNP per capita 2004 ITPS-rapporten Land Genomsnittlig utbildningstid (år) Off utgifter för utbildning som andel av BNP (procent) BNI/capita (USD löpande) USA 12,2 5, Japan 9,7 3, Sverige 11,4 6, Storbritannien 9,4 5, Tyskland 9,8 4, Sydkorea 10,5 4, Tjeckien 9,5 4, Ungern 8,8 5, Polen 9,9 5, Ryssland 10,5 3, Brasilien 4,6 3, Thailand 6,1 3, Kina 5,7 2, Indien 4,8 3,3 620 Zambia 5,4 2, Källa: Barro & Lee (2000) OECD och UNESCO 54

55 Figur 3.2 Investeringar i forskning och utveckling (FoU) inom industrin som andel av förädlingsvärdet i 19 OECD-länder 2003 ITPS-rapporten Sverige Finland Japan USA Danmark Tyskland Frankrike Korea Storbritannien Belgien Nederländerna Norge Kanada Australien Spanien Italien Tjeckien Irland Polen FoU intensitet (procent) Anmärkning: Uppgifterna för Australien och Kanada är från 2001 och för Polen från Källa: OECD ANBERD och OECD STAN 55

56 Figur 3.3 Industriell FoU-intensitet och relativ storlek av högteknologisk sektor ITPS-rapporten Irland Korea Finland Japan Frankrike USA Sverige Danmark Belgien Polen Norge Tyskland FoU intensitet (procent) Anmärkning: FoU intensiteten är utgifter för forskning och utveckling i industrin som andel av förädlingsvärdet Andelen högteknologisk produktion av den totala industriproduktionen är från 2003 för Danmark, Japan, Sydkorea, Storbritannien och USA, 2002 för Frankrike, Irland, Italien, Norge, Spanien och Sverige, 2001 för Belgien, Finland, Kanada, Nederländerna, Polen och Tyskland och 1999 för Australien. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN 56

57 Exportparadoxen Sverige har en överlägsen position i termer av FoU investeringar (Fig 3.2 ITPS-rapporten) Sverige ledande i utgifter för FoU Men! Andelen av högteknologisk produktion är låg Svenska multinationella företags (MNFs) FoU i Sverige fördelas bland utländska dotterbolag Sverige har komparativa fördelar i FoU, men inte i tillverkning som använder mycket FoU 57

58 Svensk industris internationella specialisering Komparativa fördelar inom kunskapsintensiv produktion hög kompetens genom utbildning stora investeringar i FoU realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri produktion baserad på våra naturresurser (främst skog) Specialiseringsmönstret stämmer med vad man förväntar sig utifrån våra faktortillgångar 58

59 Modern handelsteori Sawyer & Sprinkle kapitel 5 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 59

60 Modern handelsteori Ricardo och Heckscher-Ohlin förklarar handel med skillnader mellan länder gällande teknologi eller faktortillgångar Kan t.ex. förklara varför Sverige exporterar bilar till Vietnam och istället importerar Vietnamesiska skor Hur förklarar vi att länder med likartad teknologi och faktortillgångar handlar med varandra? Framförallt: varför både exporterar och importerar man samma vara: intrahandel? Ex: Varför exporterar Sverige mobiltelefoner till Finland samtidigt som vi också importerar mobiltelefoner från Finland? För att förklara detta fenomen använder sig modern handelsteori av antaganden om ofullständig konkurrens och stordriftsfördelar i produktionen av differentierade varor 60

61 Modern handelsteori Viktiga nyckelbegrepp är: 1. Inombranschhandel 2. Differentierade produkter och olika preferenser 3. Produktcykelteorin 4. Stordriftsfördelar 5. Monopolistisk konkurrens 6. Outsourcing 61

62 Inombranschhandel Intraindustry trade index Intraindustry trade index (Gruber Lloyd) 1 X X M M Där för en given industri, tex fordonsindustrin X = exportvärdet M = importvärdet 62

63 DEFINING INTRAINDUSTRY TRADE Table 5.1 Intraindustry Trade Examples: Selected U.S. Exports and Imports, 2006 ($ Millions) Category Exports Imports Calculated Index of IIT Telecommunications Equipment 28,322 40, Plastic Material 25,125 13, Cookware 872 6, Pulpwood 5,908 3, Finished Metal Shapes 13,941 16, Crude Oil , Electronic Apparatus 29,804 33, Semiconductors 52,430 27, Machine Tools 9,498 9, Furniture 3,220 24, Excavating Machinery 9,871 10, Farm Machinery 5,312 6, Business Machines & Equipment 2,702 8, Medical Equipment 22,708 23, Computers 11,470 33, Civilian Aircraft 40,832 10,

64 Figur 2.3 Internationell specialisering i svensk tillverkningsindustri. Total specialisering uppdelad på mellanbransch- och inombranschspecialisering, , procent År Total SNI69 Mellan SNI69 Inom SNI69 Total SNI92 Mellan SNI92 Inom SNI92 Anmärkning: Branscherna definieras under perioden på SNI69 5-siffernivån (137 branscher) och för perioden på SNI92 5-siffernivån (265 branscher). OBS! Tabellen är hämtad från ITPS rapporten 64

65 Heterogena produkter och ofullständig konkurrens Hittills har vi tittat på företag som agerar i fullständig konkurrens Många företag agerar dock på marknader med monopolistisk konkurrens stort antal företag där man konkurrerar med varor som är nära, men inte perfekta, substitut oligopol litet antal företag som producerar likadana varor 65

66 INTRAINDUSTRY TRADE IN DIFFERENTIATED PRODUCTS Most intraindustry trade is in differentiated goods These goods have features that make them appear different from competing goods in the same market or industry Goods can be differentiated in two ways Horizontally differentiated goods differ in some slight way but are similarly priced Vertically differentiated goods have different physical characteristics and different prices

67 Efterfrågan vid fullständig konkurrens Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan p P E E q Q 67

68 Efterfrågan vid ofullständig konkurrens Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan p P E E q Q 68

69 Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens - innan handel pris Företag land A MI = Marginalintäkt MK = Marginalkostnad SK = styckkostnad E = Efterfrågan p c A B MK SK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Totala vinsten = pabc MI E q kvantitet 69

70 Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens handel (ökad konkurrens) pris Företag land A MI = Marginalintäkt LMK = Marginalkostnad på lång sikt LSK = styckkostnad på lång sikt E 1 = Efterfrågan på lång sikt p c A B LMK LSK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Totala vinsten = 0 MI E 1 E 0 q kvantitet 70

71 Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens handel (ökad konkurrens) pris Företag land A MI = Marginalintäkt på lång sikt LMK = Marginalkostnad på lång sikt LSK = styckkostnad på lång sikt E 1 = Efterfrågan på lång sikt p 2 A LMK LSK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Totala vinsten = 0 MI E 1 q 2 kvantitet 71

72 Styckkostnader vid stordriftsfördelar Initialt är de fasta styckkostnaderna (FK/q) stora Låga rörliga styckkostnader (RK/q) Styckkostnaderna (SK) faller med ökad produktion 72

73 Average Cost AC 0 A AC 1 B AC 0 75, ,000 Number of Full-Size Cars Average Cost AC 0 A AC 1 B AC 0 75, ,000 Number of Subcompact Cars 73

74 Stordriftsfördelar T ex vid tillverkning av bilar Stordriftsfördelar få företag (kort sikt ev. övervinster p>sk) Sammanslagning av två marknader (genom t ex internationell handel) - Några företag försvinner - De som blir kvar blir större Efterfrågan blir mer elastisk (flackare efterfrågekurva) än tidigare 74

75 Stordriftsfördelar Produktion där MI = MK Sammanför de båda marknaderna till en ny marknad genom handel Pga ökad konkurrens och ökat utbud får vi en flackare efterfrågekurva, E 0 blir E 1 Priserna faller och kvantiteten ökar Styckkostnaderna faller Bättre utnyttjande av stordriftsfördelar Ökad koncentration, färre företag 75

76 Krugman Nobelpris 2008 Kombinerar stordriftsfördelar och produktvariation Ex bilindustrin Mycket inombranschhandel i: Möbler, Transportmedel, optiska instrument Hög grad av produktdifferentiering Lite inombranschhandel i: råvaror 76

77 Produktcykelteorin Vernon Tre faser som en ny produkt går igenom: 1. Introduktion efterfrågan är prisokänslig snabb produktutveckling (kostnaderna inte så viktiga) 2. Tillväxt mer standardiserad produkt och produktionsteknik ökad konkurrens 3. Mognad mekaniserad tillverkning i längre serier Länder skiljer sig åt i olika egenskaper på utbuds- och efterfrågesidan vilket gör att produktcykelteorin kan förklara handelsmönster 77

78 q Figur 5.4 Produktion och handel i produktcykeln i-land export konsumtion import produktion q Introduktion Tillväxt Mognad tid produktion u-land export import konsumtion tid 78

79 Introduktionsfasen Endast höginkomstländer producerar höga inkomster (oelastisk efterfrågan) preferenser för ny teknik differentierad efterfrågan tillgång till högutbildade i arbetskraften hög teknologi patentlagstiftning (omöjliggör kopiering) God kontakt med marknaden 79

80 Tillväxt och mognadsfasen Produktion och teknik standardiseras Produktion kan nu flyttas till låginkomstländer I-länderna exporterar nya produkter och importerar nya 80

81 Burenstam Linder (1961) Overlapping demands Ett land med höga inkomster specialiserar sig på kvalitet Handel med differentierade varor kommer att vara som störst mellan länder med samma nivå på inkomsten 81

82 Välfärdseffekter av Inombranshhandel 1. Med handel mer konkurrens Produktdifferentiering med lägre vinster 2. Med handel mer konkurrens Produktdifferentiering med högre kvalitet 3. Med handel mer konkurrens Bryter upp monopolmakt 4. Dra fördel av skalfördelar i produktionen 5. Lägre omställningskostnader 82