02/05/2012. Produktionsmöjlighetskurvan vid ökande alternativkostnader. Produktionsmöjlighetskurvan och utbudskurvan vid konstant alternativkostnad

Transkript

1 Produktionsmöjlighetskurvan vid ökande alternativkostnader Produktionsmöjlighetskurvan och utbudskurvan vid konstant alternativkostnad Vid ökande alternativkostnad måste vi ge upp mer och mer av den andra varan när vi ökar produktionen av den första varan. Det kan bero på att produktionsfaktorerna är specialiserade i produkten av en viss vara. Producerar vi lite av varje kan var och en jobba med det den är bra på. Om vi ska öka produktionen av maskiner måste även de som är specialiserade på att tillverka tyg tillverka maskiner och de har förmodligen lägre produktivitet i produktion av maskiner. Det kan också bero på att produkterna produceras med olika typer av produktionsfaktorer. Om vi producerar lite av varje kan vi använda kapital i den kapitalintensiva och arbetskraft i den arbetskraftintensiva. Figure 3.5 loth Supply urves of a Good and the Production Possibilities Frontier Under onstant ost onditions Price of Supply Produktionsmöjlighetskurvan och utbudskurvan vid ökande alternativkostnader Ökande alternativkostnad Jämvikt utan handel Figure 3.6 loth D Supply urves of a Good and the Production Possibilities Frontier Under Increasing-ost onditions MRT MRT Price of Supply Figure 3. quilibrium for a ountry in utarky loth G Vid maximeras vår lycka, eller nytta, vi når den högsta möjliga indifferenskurvan F 6 8 F 1 D loth G P Varför var det en jämvikt? F 1 nta att priserna är annorlunda 2 D Konsumenterna vill köpa fler maskiner än vad som produceras och mindre tyg än vad som produceras. Priset på maskiner pressas upp priset på tyg faller Utan handel kan landet producera på valfri punkt på produktionsmöjlighetskurvan men måste konsumera i samma punkt På en fri marknad kommer den varukombination som ger högst nytta att väljas. Då är relativpriset lika med MRT och MRS Övning Figure 3. quilibrium for a ountry in utarky loth G 2 1 F D Försök att dra en linje som har en annorlunda lutning än vad den blå linjen har, utan att vare sig hamna innanför produktionsmöjlighe tskurvan eller ovanför indifferensekurvan. 1

2 Jag misslyckades, förmodligen du också. När vi drar en linje med en annan lutning kommer den alltid att hamna ovanför den indifferenskurva som tangerar produktionsmöjlighetskurvan. loth G P Om vi kan handla på världsmarknaden till relativpriser som avviker från det relativpris vi skulle ha utan handel kommer vår nytta alltid att öka. Varför uppstår handel? Skillnader i produktionsförutsättningar Land F D Konsumtion och produktion utan handel Konsumtion och produktion med handel Land Om länderna börjar handla med varandra kommer, som vi tidigare visat, relativpriserna att utjämnas och bli samma i båda länderna. export import Land Trots att preferenserna är lika väljer konsumenterna olika varukombinationer eftersom priserna skiljer sig åt i länderna pga av olika produktionsförutsättningar. import Med ökande alternativkostnader kommer inget land att specialisera sig helt, båda länderna producerar en kombination av båda varorna export Varför uppstår handel? Skillnader i konsumenternas preferenser Konsumtion och produktion utan handel Land Land Relativpriserna skiljer sig åt eftersom konsumenterna har olika efterfrågan i de båda länderna. 2

3 Konsumtion och produktion med handel Om länderna börjar handla med varandra kommer, som vi tidigare visat relativpriserna att utjämnas och bli samma i båda länderna. Land Kapitel 4 P export import export Produktionen är lika i båda länderna, handeln drivs av skillnader i konsumtionen. P import Faktortillgångarnas påverkan på handeln Heckscher-Ohlin modellen Frågor som faktorproportionsteorin försöker besvara Vad orsakar ett land komparativa fördelar Hur påverkar handeln industristrukturen, vilka industrier som är stora i olika länder Hur påverkar internationell handel löner och kapitalavkastning? Hur påverkas inkomstfördelningen av internationell handel ntaganden: US och Indien producerar två varor, maskiner och tyg. Fri konkurrens Företagen är pristagare, dvs de kan inte påverka marknadspriset Priset på produktionsfaktorer beror av utbud och efterfrågan på faktormarknaderna Varupriserna styrs av produktionskostnaderna Inga transportkostnader eller handelshinder Konsumenterna i båda länderna har samma preferenser ntaganden: Vi har två produktionsfaktorer, arbete och kapital som finns i olika proportioner i de två länderna US har en hög kapitalkvot K/L och Indien en låg. Kapital och arbetskraft kan röra sig fritt mellan branscherna men inte mellan länderna. Teknologin är samma i båda länderna men olika i de båda branscherna Maskiner är kapitalintensivt det går åt mycket kapital per arbetar i produktionen. Tyg är arbetskraftsintensivt det går åt lite kapital per arbetare i produktionen. n example US and INDI Table 4.1 Production onditions in the U.S. and India Input Requirements to Produce ountry 1 Machine Yards of loth U.S. India units of capital +4 days of labor units of capital +4 days of labor 4 units of capital +8 days of labor 4 units of capital +8 days of labor Faktorintensitet: Maskinproduktionen är kapitalintensiv eftersom kvoten K/L är hög Tygproduktionen är arbetsintensiv eftersom kvoten K/L är låg 3

4 Table 4.2 apital Stock per Worker of Selected ountries in 1992 (in 1985 international dollar prices) High-Income ountry apital-to-labor Ratio Middle & Low Income ountry apital-to-labor Ratio Switzerland $76,733 Mexico $11,697 anada 44,97 Poland 11,811 Japan 41,286 hile 11,36 ustralia 38,729 Turkey 7,626 France 37,56 Thailand 5,853 United States 35,993 Philippines 3,598 Netherlands 34,84 India 1,997 Italy 33,775 Kenya 822 Spain 3,888 Nigeria 735 United Kingdom 22,59 Faktortillgång: US är relativt rikt på kapital eftersom K/L i hela ekonomin är högre än i Indien Indien är relativt rikt på arbetskraft eftersom K/L i hela ekonomin är lägre än i US Innan länderna börjar handla med varandra kommer de relativa faktorpriserna vara olika. Den produktionsfaktor som landet har en hög tillgång av kommer att vara relativt sett billigare att använda. Löner i US Löner i Indien Kapitalavk astning i US Kapitalavk astning i Indien Löner och kapitalavkastning avgör hur nationalinkomsten fördelas mellan arbetare och kapitalägare tt land kommer ha lägre alternativkostnad i produktionen av den vara som är intensiv i användandet av den billigare produktionsfaktorn. US har en komparativ fördel i maskinproduktion eftersom det åtgår mycket kapital i produktionen av maskiner och US har en hög relativ kapitaltillgång vilket gör att kapital är relativt billigt i US Indien har en komparativ fördel i tygproduktion eftersom det åtgår mycket arbetskraft i produktionen av tyg och Indien har en hög relativ arbetskraftstillgång vilket gör att arbetskraft är relativt billig i Indien Faktorproportionsteoremet: tt lands komparativa fördelar kommer att ligga i de branscher där man använder mycket av den faktor som landet har en relativt hög tillgång av. Maskiner Konsumtion och produktion utan handel US Maskiner Indien Tyg Tyg Produktionsmöjlighetskurvornas utseende påverkar av den relativa faktortillgången. Landet kan producera mer av den vara som intensivt använder den faktor landet har relativt hög tillgång på. Maskiner Konsumtion och produktion med handel US Maskiner Indien Tyg Tyg Förändring av industristrukturen: I US ökar maskinproduktionen och tygproduktionen minskar I Indien ökar tygproduktionen och maskinproduktionen minskar Men vad sker med inkomstfördelningen i de båda länderna? Faktorprisutjämning och inkomstfördelning: US: fterfrågan på maskiner ökar, priset på maskiner stiger, produktionen av maskiner ökar fterfrågan på tyg minskar, priset på tyg sjunker, produktionen av tyg minskar Ökad efterfrågan på kapital minskad efterfrågan på arbetskraft Kapitalavkastning ökar, löner sjunker Nationalinkomsten i US steg eftersom man nu kan köpa mer konsumtionsvaror när man säljer produktionen, men arbetarna får en lägre andel av nationalinkomsten. 4

5 Faktorprisutjämning och inkomstfördelning: Indien: fterfrågan på tyg ökar, priset på tyg stiger, produktionen av tyg ökar fterfrågan på maskiner minskar, priset på maskiner sjunker, produktionen av maskiner minskar. Ökad efterfrågan på arbetskraft, minskad efterfrågan på kapital Löner ökar, kapitalavkastning sjunker Nationalinkomsten i Indien steg eftersom man nu kan köpa mer konsumtionsvaror när man säljer produktionen, men kapitalägarna får en lägre andel av nationalinkomsten. Utan handel: Löner i US Löner i Indien Kapitalavkastning i US Kapitalavkastning i Indien När vi börjar handla: När kapitalavkastning stiger och löner sjunker i US sjunker vänsterledet När lönerna stiger och kapitalavkastningen minskar i Indien ökar högerledet. Handeln ökar tills: Faktorprisutjämning Löner i US Löner i Indien Kapitalavkastning i US Kapitalavkastning i Indien För då är alternativkostnaden i varuproduktionen samma i båda länderna Faktorprisutjämning Handeln utjämnar relativpriserna på varor i olika länder Det påverkar i sin tur relativpriset för produktionsfaktorer så det också blir utjämnat Förändringen av faktorpriser påverkar inkomstfördelningen. Stolper Samuelsson teorem: Handeln minskar inkomsterna till ägarna av den knappa produktionsfaktorn och ökar inkomsterna till ägarna av den produktionsfaktor landet har relativt mycket av. Inkomstfördelning på kort sikt De effekter vi hittills visat sker med viss tidsfördröjning. I modellen antog vi att faktorerna rör sig fritt mellan branscher, i verkligheten tar det tid rbetskraft behöver omskolas För kapital är det bara investeringarna som påverkas. Det tar tid att byta ut maskinparken. Inkomstfördelning på kort sikt US s löneutveckling i respektive bransch Den röda prickade linjen visar utvecklingen i maskinproduktionen. Den blå linjen utvecklingen i tygproduktionen. npassning av löner över tid På kort sikt stiger lönerna i den bransch som fått ökad lönsamhet och sjunker i den bransch som fått minskad lönsamhet. Löneskillnaderna stimulerar arbetarna att byta bransch fter en viss tid utjämnas löneskillnaderna eftersom utbudet av arbetskraft ökar i maskinproduktionen och minskar i tygproduktionen. Då är lönen för alla lägre än innan eftersom total efterfrågan på arbetskraft är lägre. 5

6 Inkomstfördelning på kort sikt npassning av kapitalavkastning över tid US s kapitalavkastning i respektive bransch Den röda prickade linjen visar utvecklingen i maskinproduktionen. Den blå linjen utvecklingen i tygproduktionen. På kort sikt stiger kapitalavkastningen i den bransch som fått ökad lönsamhet och sjunker i den bransch som fått minskad lönsamhet. Det leder till att alla nyinvesteringar sker i maskinproduktionen Pga av kapitalförslitning minskar kapitalstocken i tygproduktionen. Ökat kapitalutbud i maskinproduktionen minskar avkastningen där Minskat kapitalutbud i tygproduktionen ökar avkastningen där fter en tid är kapitalavkastningen lika i båda branscherna och högre än tidigare eftersom vi har en högre total efterfrågan på kapital mpirisk utvärdering av faktorproportionsteorin Leontief paradoxen Leontief provade faktorproportionsteorin på amerikanska data och fann att importen var mer arbetskraftsintensiv än exporten trots att US har mycket kapital per arbetare. Några förklaringar till Leontief paradoxen Det finns tullskydd i vissa arbetskraftsintensiva sektorer vilket minskar USs import av arbetskraftsintensiva varor. Hur delar vi in produktionsfaktorer: -skilj på hög och lågutbildad arbetskraft -ta hänsyn till fler produktionsfaktorer, exempelvis teknik och naturresurser. Table 4.3 Skill Group Most Skilled The Factor-Proportions Theory and U.S. hina Trade Industry xamples Percent of hinese xports to the U.S. Percent of U.S. xports to hina 1 Periodical, office & computing machines ircraft & parts, industrial inorganic chemicals ngines & turbines, fats & oils oncrete, non-electric plumbing & heating Watches, clocks, toys, sporting goods Wood buildings, blast furnaces, basic steel Ship building & repair, furniture & fixtures igarettes, motor vehicles, iron & steel foundries Weaving, wool, leather tanning & finishing hildren s outerwear, nonrubber footwear Least Skilled US har rik tillgång till högutbildad arbetskraft, exporterar varor som produceras av högutbildade och importerar varor som produceras av lågutbildade. Inombranschhandel kan inte förklaras av faktorproportionsteorin Kapitel 5 Inombranschhandel innebär att ett land både exporterar och importerar produkter från samma bransch. Mellanbranschhandel innebär att ett land exporterar produkter från vissa branscher och importerar produkter från andra branscher Inombranschhandel tt mäta inombranschhandel: Index för inombranschhandel = X M X M Där X är export och M import av varor i en specifik varugrupp 6

7 ntag att vi bara har mellanbranschhandel Importen i en varugrupp är 5 importen är noll. X M 5 X M 5 xporten i en annan varugrupp är 5 importen är noll. X M 5 X M 5 ntag att vi bara har inombranschhandel Importen i en varugrupp är lika stor som exporten, 5 X M 1 X M Indexet ligger alltid i intervallet mellan och 1, där 1 betyder enbart inombranschhandel och enbart mellanbranschhandel. tt problem är att indexet beror av varugruppsindelningen. ntag att ett land exporterar lastbilar för 1 miljard och importerar personbilar för 2 miljarder. Inombranschhandelsindexet för motorfordon är: X M 1 2 X M 3 3 Inombranschhandelsindexet för lastbilar är: X M 1 X M 1 Inombranschhandelsindexet för personbilar är: X M 2 X M 2 xempel från svensk handelsstatistik Varugrupper där Sverige har mellanbranschhandel Import xport IITI 2 råvaror, icke ätbara, utom bränslen ,64 21 hudar, skinn och pälsskinn, oberedda ,53 22 oljefrön, oljehaltiga nötter och kärnor ,27 23 natur-, syntetgummi och gummiregenerat ,21 24 trävaror och kork ,47 25 pappersmassa och pappersavfall ,34 26 textilfibrer samt avfall därav 4 141,52 27 obearb miner ämnen utom kol och oljor ,54 28 malm och skrot av metaller ,64 29 andra animal och vegetabiliska råmaterial ,31 Import xport IITI 32 stenkol, brunkol, torv, koks, briketter ,6 96 mynt, ej utgör lagligt betalningsmedel 1,13 23 natur-, syntetgummi och gummiregenerat ,21 97 icke-monetärt guld ,25 22 oljefrön, oljehaltiga nötter och kärnor ,27 34 petroleumgaser, kolgas o. d ,28 1 kött och köttvaror ,29 64 papper, papp och varor därav ,3 5 frukt och köksväxter ,31 29 andra animal och vegetabil råmaterial ,31 42 vegetabiliska oljor och fetter ,32 25 pappersmassa och pappersavfall ,34 85 skodon ,44 24 trävaror och kork ,47 Varugrupper där Sverige har inombranschhandel Import xport IITI 78 fordon för vägar ,91 87 mät- o kontrollinstrument m m ,91 43 beredda oljor och fetter samt vaxer ,93 58 plast i bearbetad form ,93 levande djur ,94 69 arbeten av metall ,95 61 läder, lädervaror och beredda pälsskinn ,96 57 plast i obearbetad form ,96 82 möbler, madrasser, sängkläder, kuddar ,96 81 mont byggn; VVS- och elinstallationsmatr ,97 9 diverse livsmedel ,98 89 andra färdiga varor ,98 59 diverse kemiska produkter , DFINING INTRINDUSTRY TRD Table 5.1 Intraindustry Trade xamples: Selected U.S. xports and Imports, 26 ($ Millions) ategory xports Imports alculated Index of IIT Telecommunications quipment 28,322 4, Plastic Material 25,125 13, ookware 872 6, Pulpwood 5,98 3, Finished Metal Shapes 13,941 16, rude Oil ,627.5 lectronic pparatus 29,84 33, Semiconductors 52,43 27, Machine Tools 9,498 9, Furniture 3,22 24, xcavating Machinery 9,871, Farm Machinery 5,312 6, usiness & quipment 2,72 8, Medical quipment 22,78 23, omputers 11,47 33, ivilian ircraft 4,832,

8 Table 5.3 TH INRSING IMPORTN OF INTRINDUSTRY TRD conomic Group/ountry (Number of ountries) verage Shares of Intraindustry in Manufactured Goods by ountry Group and hange in Intraindustry Trade verage Intraindustry Trade Index hange in verage Intraindustry Trade Index from 197 to Developed conomies (22) Six Major xporters France Germany Italy Japan United Kingdom United States Other Developed conomies (16) Developing ountries (25) New alized conomies (6) Second Generation NIs (9) Other Developing ountries () Inombranschhandel i homogena produkter Homogena produkter är produkter där olika märken är snarlika, exempelvis socker, olja, elektricitet 1. Höga transportkostnader Om man bor nära gränsen och den inhemska producenten är längre bort än en utländsk producent kan handel uppkomma 2. Vissa tjänster producerade tillsamman med varuhandel kan klassas i samma produktgrupp 3. Reexport 4. Säsongsvariation. När skörden är mogen inom landet exporterar vi övriga delar av året importerar vi Inombranschhandel i heterogena produkter Den största delen av inombranschhandel sker I heterogena produkter, exempelvis bilar och mobiltelefoner där olika märken och modeller skiljer sig åt Vi kommer att diskutera tre olika teorier för inombranschhandel i heterogena produkter 1. Skalfördelar 2. Overlapping demands 3. Produktcykelteorin Skalfördelar Skalfördelar betyder att genomsnittskostander per produkt blir lägre ju större serier vi tillverkar. Detta kallas också avtagande styckkostnad eller ökande skalavkastning. verage ost 1 5, 2, 25, Number of ars verage ost 1 verage ost 1 Figure , 15, 75, 15, conomies of Scale as the asis for Intraindustry Trade Number of Full Size ars Number of Subcompact ars Utan handel kan US producera 15 bilar av en sort till en låg styckkostnad eller 75 bilar av varje sort till en hög styckkostnad Med internationell handel kan US producera 15 bilar av en sort till en låg styckkostnad exportera hälften av dem och importera 75 bilar av den andra sorten. Med internationell handel kan konsumenterna välja mellan två sorter till låga priser. Skalfördelar och inombranschhandel På en marknad med en årlig försäljning av bilar kanske det uppkommer 4 märken som säljer 25 bilar var. På en större marknad med en årlig försäljning av 1 bilar kanske det uppkommer märken som säljer bilar var. På den större marknaden har vi lägre produktionskostnader och större valfrihet för konsumenterna. Internationell inombranschhandel är ett sätt att skapa en större marknad. 8

9 Overlapping Demands Inhemska producenter riktar in sin produktion mot den inhemska befolkningen. När ett företag behöver en större marknad och beslutar sig för att exportera är det lättast att exportera till länder med likartad efterfrågan, där konsumenterna har likartade preferenser. Oftast är det ett land med ungefär samma inkomsnivåer Teorin kan vara en del i förklaringen av den ökande inombraschhandeln mellan länder med likartad inkosmtnivå. Produktcykelteorin Denna teori bygger på att förutsättningar för produktion och konsumtion av en produkt förändras över tiden. Länder specialiserar sig på olika faser i produktens livscykel. I-länder producerar nyutvecklade produkter U-länder producerar färdigutvecklade produkter i stora serier Första fasen: Nyutvecklade produkter säljs till ett högt pris, kräver närhet till köpstarka konsumenter. Produktutveckling kräver högutbildad arbetskraft, både för att utveckla produkten och produktionsmetoderna Nyutvecklade produkter kommer därför i första hand att såväl produceras som konsumerar i rika länder med höga inkomster och högutbildad arbetskraft. Inombranschhandel mellan rika länder pga skalfördelar och overlapping demands ndra fasen: Produkten blir lite mer standardiserad, kanske flyttas viss produktion till andra rika länder som alternativ till att exportera dit, eventuellt kan då ursprungslandet börja importera denna modell från ett annat högkostnadsland. Tredje fasen: Produkten är nu så standardiserad att den av kostnadsskäl flyttas till länder med billig arbetskraft. ventuellt också så billig att den börjar säljas där. Landet där produkten utvecklades blir nu importör av produkten. Figure Production New Product Produktcykelteorin The Product ycle U.S. xports Maturing Product Stages of Product Development onsumption Standardized Product Imports Välfärdseffekter av inombranschhandel För homogena varor består välfärdsvinsterna i eventuella kostnadsvinster, för varor med säsongsvariation även att vi kan konsumera produkterna under en större del av året. För heterogena produkter med skalfördelar består de i kostnadsvinster och en ökad valfrihet. Men också av att en ökad konkurrens kan vara en stimulans att utveckla nya modeller med högre kvalité. Produkter som följer produktcykelteorin har liknande välfärdsvinster som handel enligt faktorproportionsteorin. 9