Internationella relationer

Transkript

1 OH-bilder föreläsningar nationalekonomisk del av Internationella relationer. Figurer ritas på tavlan. Exempel och övningsuppgifter gås igenom på tavlan. Internationella relationer Statsvetenskap (vecka 7-9) Politiska aspekter av internationalisering och globaliseringsbegreppet. Examination: Aktiv medverkan på litteraturseminarie Hemtentamen Sociologi (vecka 10-12) Sociala och kulturella aspekter av internationalisering och globaliseringsbegreppet. Examination: Aktiv medverkan på litteraturseminarie Hemtentamen Nationalekonomi (vecka 4-6) Utrikeshandelsteori och handelspolitik Drivkrafter och effekter Vad bestämmer handelsstrukturen Samhällsekonomiska effekter av handel och handelspolitik Examination: Grupparbete Hemtentamen

2 Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser måste välja Alternativkostnad Marginalnytta och marginalkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

3 Upplägg nationalekonomidelen av internationell relationer F1 Handelsteori Gruppindelning F2 Handelsteori forts Utdelning av gruppuppgifter F3 Välfärdseffekter av handel och handelspolitik F4 Sammanfattning med övningsuppgifter samt exempel på empiriska tillämpningar Tisdag 5/2 gruppredovisning och diskussion med obligatorisk närvaro 9-12 grupp 1-3 (45 min per arbete) grupp 4-6 (45 min per arbete) Utdelning av hemtentamen torsdag 7/2 kl Inlämning av hemtentamen senast fredag 8/2 kl

4 Exempel export - import: Liten ekonomi Fullständig konkurrens Världsmarknadspris högre export Figur Världsmarknadspris lägre import Figur Anledningen till handel i en marknadsekonomi är att företag och konsumenter finner det lönsamt

5 Enkel modell utrikeshandel: Fullständig konkurrens Inga transportkostnader En vara Två länder A och B I ursprungsläget ingen handel Given växelkurs lika med ett Figur Utan handel olika jämviktspriser Med handel ett världsmarknadspris

6 Med transportkostnader Figur Inte fullständig prisutjämning Mindre handel Varför olika priser utan handel? Olika D-kurvor - skilda preferenser - skilda inkomster Olika S-kurvor (olika produktionskostnader) - olika priser på produktionsfaktorer - olika effektivitet i produktionen

7 Partiell analys är otillräcklig för att förklara produktionsstruktur/handelsmönster Allmän jämviktsanalys krävs Konkurrensen med andra näringsgrenar inom landet är lika viktig som konkurrensen med samma näringsgren i andra länder Detta kan tas hänsyn till i en allmän jämviktsmodell Antar att ekonomin befinner sig i inre och yttre balans

8 Den klassiska teorin för komparativa kostnader Handelsmönster och produktionsspecialisering förklaras av internationella skillnader i komparativa (relativa) kostnader p.g.a. olika produktionsteknik och produktivitet Enkel modell: En knapp resurs arbetskraft som är homogen och rölig mellan näringsgrenar inom ett land men inte mellan länder Fullständig konkurrens Två länder Två näringsgrenar

9 Absoluta fördelar Land A Land B Industri 10 6 Åtgång av arbetskraft per producerad Jordbruk 4 6 enhet Land A har absoluta fördelar inom jordbruk Land B har absoluta fördelar inom industri Ricardos budskap: Det är inte absoluta fördelar som är avgörande för handel

10 Komparativa fördelar Fylke Mordor Svärd 10 5 Åtgång av arbetskraft per Ringar producerad enhet Trots att Mordor har absoluta fördelar i båda näringsgrenarna finns incitament för handel Mordor är inte lika överlägset i båda näringsgrenarna Alternativkostnader Fylke Mordor Svärd 0,33 ringar 0,5 ringar Ringar 3 svärd 2 svärd Alternativkostnaden bestäms av förhållandet mellan resursåtgången i näringsgrenarna Fylke har komparativa fördelar i produktion av svärd Mordor har komparativa fördelar i produktion av ringar

11 Prisrelationen före handel ges av alternativkostnaden Skilda prisrelationer handel lönsam Handel utjämnar prisrelationerna tills Psvärd Pr ingar ( Fylke) = Psvärd Pr ingar ( Mordor) Psvärd/Pringar på världsmarknaden= terms of trade (bytesvillkor för handel) För enskilt land mäts som Pexport/Pimport Förbättrade terms of trade får relativt sett mer betalt för sin export

12 Lönenivå och växelkurs kommer (på lång sikt) att anpassa sig så att företagen finner det lönsamt att producera och exportera enligt komparativa kostnader Balanserad handel innebär att den ena varan måste vara dyrare i Fylke och den andra i Mordor. Givet en lönenivå som är lika i bägge länder 1 Fylkekrona (FEK) respektive 1 Mordorkrona (MEK) per enhet arbetskraft måste växelkursen FEK/MEK ligga inom intervallet 2 FEK < 1Mek < 3 FEK. Om t.ex. 1 FEK=1 MEK båda varorna billigare i Mordor Om t.ex. 4 FEK= 1 MEK båda varorna billigare i Fylke Om t ex 2,5 FEK = 1 MEK Priser i FEK (före handel): Svärd Ringar Fylke Mordor 12,5 25

13 Vid konstanta alternativkostnader (Ricardo) normalt fullständig specialisering i båda länder Exempel Lundberg sidan Figur Vid tilltagande alternativkostnader blir specialiseringen inte fullständig Figur

14 Sammanfattning klassiska utrikeshandelsteorin Olika komparativa kostnader i produktionen Olika prisrelationer utan handel Produktionsspecialisering och handel uppstår Prisrelationerna utjämnas En näringsgrens internationella konkurrenskraft bestäms långsiktigt av dess relativa effektivitet inte av dess absoluta effektivitet

15 Faktorproportionsteorin (Eli Hecksher, Bertil Ohlin) Hur specialisering och handelsmönster bestäms av olikheter gällande tillgång på produktionsfaktorer mellan länder. Utgångspunkter: Länder har olika tillgång av produktionsresurser Näringsgrenar använder produktionsresurser i olika proportioner Vissa näringsgrenar är arbetsintensiva och andra kapitalintensiva Produktionsfaktorer är rörliga mellan näringar inom ett land men har låg internationell rörlighet Heckscher-Ohlin-teoremet Ett land specialiserar sig på och exporterar den vara som kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om och importerar den vara som kräver relativt mycket av landets knappa faktor

16 Förenklad modell: Två länder Två sektorer: Textil (L-intensiv) Stål (K-intensiv) Given mängd K och L i varje land Rörliga inom landet men inte mellan länder Land Alfa rikt på L Land Beta rikt på K Fullständig konkurrens Inga transportkostnader Samma produktionsteknik i båda länder Samma konsumentsmak i båda länder

17 Före handel Figur Land Alfa: Textil relativt billigast Arbetskraft relativt billigast (K knapp faktor) Land Beta: Stål relativt billigast Kapital relativt billigast (L knapp faktor) Effekten av handel Alfa exporterar textil Beta exporterar stål Handel utjämnar varupriserna och faktorpriserna Figur

18 Land Alfa Land Beta Pstål/Ptextil högt (före handel) Exporterar textil Importerar stål Pstål/Ptextil lågt (före handel) Exporterar stål Importerar textil Ökad prod av textil Minskad prod av stål Pstål/Ptextil sjunker Ökad prod av stål Minskad prod av textil Pstål/Ptextil stiger D på L stiger D på K sjunker PL/PK stiger D på L sjunker D på K stiger PL/PK sjunker

19 Sammanfattning Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer olika produktionsmöjlighetskurvor och olika komparativa kostnader Export av varor som är intensiva i tillverkningen av den faktor som landet har relativt gott om och som därför är relativt billig inom landet och tvärtom

20 Genom att ändra antagandena kan modellen vidareutvecklas och få högre förklaringsvärde Ändra antagandet att all arbetskraft är homogen Arbetskraft kan vara utbildad eller inte Länder med god tillgång på utbildad arbetskraft specialiserar sig på och exporterar varor som är intensiv i användningen av utbildad arbetskraft Ändra antagandet att produktionsresurserna inte är rörliga mellan länder Speciellt kapital kan vara rörligt mellan länder Faktorrörelser kan delvis utjämna komparativa skillnader Om land Alfa exporterar L och importerar K blir varupriserna mer lika

21 Ändra antagandet att alla länder har samma produktionsteknik Kan skilja sig åt och ändras över tiden Produktcykelteorin Ingen hänsyn till handelshinder och transportkostnader i H-O Med detta får vi inte total utjämning samt mer handel med grannländer Ändra antagandet att konsumenternas preferenser är lika Ändra antagandet att fullständig konkurrens råder på alla marknader Stordriftsfördelar Märkesvaror

22 Modell där både inombranschhandel och mellanbranschhandel kan förekomma: Ett land med två sektorer Jordbruk producerar homogen produkt, fullständig konkurrens Industri med likartade men inte identiska produkter Varje konsument har en idealprodukt och köper det företags produkt som ligger närmast idealet Stordriftsfördelar Inombranschhandel med industriprodukter om samma tillgång på arbetskraft och kapital Om olika faktortillgångar även mellanbranschhandel

23 Ekonomiska vinster av handel: Specialisering enligt komparativa fördelar Större produkturval för konsumenterna Om ofullständig konkurrens pressade priser Lägre styckkostnader i branscher med stordriftsfördelar

24 Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna av en tull Använder partiell modell Antar: Effekten på övriga ekonomin är försumbar Given växelkurs Fullständig konkurrens En homogen vara som produceras och konsumeras i land A och land B Inga transportkostnader Handel mellan länderna Figur

25 Importlandet A lägger tull på varan t kr per importerad enhet Marknadspriserna i A och B kommer att skilja sig åt med tullens belopp Förskjuter EU B uppåt med t Land A: Land B: Pris Produktion Producentinkomster Konsumtion Pris Produktion Producentinkomster Konsumtion Statsinkomster=tullintäkt Import Export Minskad handel Minskat världsmarknadspris (P V =P B )

26 Antag ett litet land i en värld med många länder som inte kan påverka världsmarknadspriset Tull Importpriset före tull är givet (horisontell linje) I detta fall blir prisstegringen större och effekterna blir större Figur Importkvotering Importvolymen begränsas till en viss högsta nivå (K=C1-Q1) Samma effekt som tull=t på pris, produktion, konsumtion och import Figur Men: Inga statsinkomster (om ej auktioneras ut) dynamisk skillnad

27 Produktionssubvention En produktionssubvention (s kr per producerad enhet) istället för tull=t Figur Samma effekt på produktionen Konsumentpriset oförändrat Minskar inte konsumtionen Mindre importminskning Statsutgifter istället för inkomster

28 Samhällsekonomiska vinster av handel Långsiktigt perspektiv Jämför med eller utan handel Produktionsspecialisering till följd av handeln Realinkomstökning genom förbättrad resursanvändning Mängden varor och tjänster som kan konsumeras ökar vid given mängd produktionsresurser Specialisering enligt komparativa fördelar Ett mer effektivt utnyttjande av världens resurser Omfördelningseffekter Figur 9.1 Lundberg

29 Protektionismens samhällsekonomiska kostnader Tull eller kvotering hindrar internationell specialisering och arbetsdelning Högre resurskostnad Konsumentöverskott och producentöverskott Figur Samhällsekonomisk kostnad för tull Figur Triangeln c minskat konsumentöverskott p.g.a. minskad konsumtion Triangeln b extrakostnaden för produktion istället för import a omfördelning konsumenter till producenter T omfördelning konsumenter till statskassan Samhällsekonomisk förlust: b + c

30 Samhällsekonomisk kostnad för kvotering Samma som tull Inga statsinkomster (om ej auktioneras ut), T tillfaller istället importörer Samhällsekonomisk förlust: b + c Exportbegränsningsavtal: T omfördelning till exportlandet Samhällsekonomisk kostnad för produktionssubvention Konsumtionen påverkas inte a omfördelning till producenterna Samhällsekonomisk förlust: b

31 Handelspolitik och inkomstfördelning Faktiskt förd politik kan bestämmas av egenintresset hos vissa aktörer istället för av strävan att maximera samhällets resurser Vissa grupper utövar politiska påtryckningar protektionismens politiska ekonomi Hårt drabbade producenter har incitament att utöva påtryckningar medan många konsumenter som var och en förlorar lite kanske inte har det Ömsesidiga tullsänkningar som inom GATT är positiva för exportindustrin (vilken är en påtryckningsgrupp)

32 Strukturomvandling och ekonomisk politik Skillnad mellan kort sikt och lång sikt På lång sikt samhällsekonomisk balans tullar innebär inte högre sysselsättning eller BNP Förändrade världsmarknadspriser medför incitament till strukturomvandling Specialisering enligt komparativa fördelar och låta näringsstrukturen kontinuerligt anpassas till förändrade internationella konkurrensförutsättningar Samhällsekonomiska vinster Produktionsfaktorernas rörlighet och faktorprisernas flexibilitet avgör huruvida strukturomvandlingen leder till arbetslöshet

33 Tre sätt att med ekonomisk politik reducera omvandlingskostnader: Tillfälliga importrestriktioner eller stöd till produktionen Åtgärder som ger ökad rörlighet som omskolningsbidrag och flyttbidrag Kompensera inkomstbortfall för dem som arbetar i stagnerande sektorer Handelspolitik är inte ett effektivt sätt att bedriva stabiliseringspolitik eller inkomstomfördelning Kan även leda till handelskrig med upptrappning av protektionismen

34 Effekter av regional integration Frihandelsområde eller tullunion Ökad handel mellan medlemsländer på bekostnad av egen industri och/eller utomstående länder Handelsskapande effekt Exempel Handelsomfördelning Exempel Samhällsekonomisk förlust för A

35 Handelspolitik och terms of trade Vinster av handel och specialisering behöver inte bli jämnt fördelade Bytesförhållandet i handeln terms of trade Måste ligga i intervallet mellan relativpriserna innan handel Figur 9.4 Lundberg Terms of trade bestäms av efterfrågan (konsumenternas preferenser) Vad som händer vid tillväxt beror på inkomstelasticiteten

36 Terms of trade-vinst av handelsrestriktioner Tull som sänker importpriset (tillräckligt stort land) Figur Exportskatt kan löna sig för landet om det har monopolställning på exportmarknaden men fullständig konkurrens inom branschen i landet Kan pressa upp exportpriset och utnyttja marknadssituationen Figur T ex ensam exportör av råvara eller bilda kartell som OPEC

37 Sammanfattning samt genomgång av några övningsuppgifter Jordbrukspolitik Mål med jordbrukspolitik: Självförsörjning Garantera lantbrukare skälig inkomst Skapa en levande landsbygd Öppna landskap Billiga livsmedel

38 Samhällsekonomiska kostnader för jordbrukspolitik Jämför med utgångsläge med frihandel Litet land som Sverige Införande av tull i kombination med prisgaranti som ligger över jämviktspriset vid sluten ekonomi Figur Införande av tull som ger pris=jämviktspriset vid sluten ekonomi Figur Konsumentsubvention av mjölk Figur